Stökiometri Molberäkningar

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stökiometri Molberäkningar"

Transkript

1 Stökiometri Molberäkninar Eftersom atomer och ekyler är så fruktansvärt små är det liksom inen ide att räkna de. Men nu faller det si så, att om man använder si av periodiska systemet och rundämnenas så kallade atommassa, så kan man ändå på ett fiffit sätt ta reda på hur måna atomer ekyler man har. Tar vi t ex manesium, M, så står där talet 24,3. Väljer vi istället järn, Fe är talet istället 55,9. Nu råkar det vara så, (tack vare en farbror som hette Avoadro ), att om vi väer upp 24,3 manesium i en bäare, och i en annan bäare väer vi upp 55,9 järn, så har vi i stort sätt lika måna atomer i båda bäarna. Antalet atomer som finns i vardera bäare är nämlien 6, st. Nu beriper du säkert att det blir alldeles för jobbit att säa 6, st hela tiden så istället kallade farbror Avoadro det antalet för en. Så 1,000 = 6, st Och tar vi 1,00 järn så väer det 55,9 Tar vi däremot 1,00 manesium så väer det endast 24,3 Antalen talet kallar vi substansmänd och den får bokstaven n och enheten Då skulle vi kunna säa att 24,3 manesium är massan för 1,00 manesium, och för att öra det lite enklare så säer vi att massan för manesium är 24,3

2 Man betecknar massan med bokstaven M och enheten för massan är Hmm om det nu är så att massa, M har enheten och substansmänden, n har enheten och sen tidiare vet vi att massan, m har enheten, så borde vi väl kunna beräkna massan, M, för en substans enom division mellan massan, m och substansmänden, n Alltså m M n Vi kan då sammanfatta att är inentin än ett antal, men antalet väer olika mycket beroende av ämnet. Man kan beräkna massan för ett ämne, om man vet ämnets massa och ämnets substansmänd. Nu när vi vet det så kan vi börja med att bestämma nåra ämnens massor med hjälp av periodiska systemet. Molmassan för väte, H 1,0 1,0079 Molmassan för syre, O 16 15,9994 Molmassan för kol, C 12 12,011 Molmassan för natrium, Na 23 22,98977 Om vi nu vill veta massan för vatten, H 2 O Så innebär det ju att vi måste multiplicera massan för väte med 2 och läa ihop det med massan för syre 2 1, = , ,9994 = 18,015 Vi ör samma sak för metan, CH ,0 = 16 12, ,0079 = 16,043 En ån till för NaOH ,0 = 40 22, , ,0079 = 39,997

3 Och etanol, C 2 H 5 OH , = , , ,9994 = 46,069 Nu när vi har blivit duktia på att beräkna massan för olika föreninar skulle vi även kunna prova på att beräkna substansmänden för ett ämne om vi känner till ämnets kemiska formel och hur mycket ämne vi har uttryckt i. Beräkna substansmänden för: 58 koldioxid 132 ammoniak 573 stearinsyra, C 18 H 36 O 2 På liknande sätt kan man beräkna massan i för en viss substansmänd av ett ämne, om man känner till ämnets kemiska formel. Beräkna massan för: 3,5 natriumklorid 5,63 järn(ii)sulfat 0,264 lukos (druvsocker) C 6 H 12 O 6 Vi ska titta lite närmare på nåra reaktionsformler, T ex kan väas reaera med syras och vid reaktionen bildas förutom värme en kemisk förenin mellan väte och syre som vi till vardas kallar vatten, H 2 O. Man kan skriva reaktionen med ord, Vätas + syras vatten + eneri Man kan även skriva reaktionen med hjälp av formler H 2 + O 2 H 2 O + eneri det finns inen kemisk formel för eneri så vi skriver den med ord. Det är ju betydlit enklare att beskriva reaktionen med hjälp av formelspråket Det som saknas nu är att reaktionen behöver balans, det vill säa att det måsta finnas lika måna atomer till vänster om pilen som till höer om pilen. (inkomst och utifter) 2H 2 + O 2 2H 2 O + eneri De blåa siffrorna framför vätas och vatten kallas koefficienter och de aner t ex hur måna vätasekyler det behövs för reaktionen. Eentlien skulle det stått

4 en blå etta framför syras eftersom det behövs precis en syrasekyl för en fullständi reaktion med två vätasekyler. Men ettor brukar man inte skriva ut, du känner säkert ien det ifrån matematiken där du skriver x istället för 1x. 2H 2 + O 2 2H 2 O + eneri är alltså en balanserad reaktionsformel som talar om för oss hur måna det behövs av varje deltaare för att reaktionen ska ske fullständit. Hur måna, kan ju tolkas på olika sätt, tex: 2 väteekyler + 1 syreekyl reaerar till 2 vattenekyler Eller om vi dubblar antalet väteekyler: 4 väteekyler + 2 syreekyl reaerar till 4 vattenekyler Ja då dubblas ju allt det andra också Nu är det kanske lite löjlit att hålla på med nåra enstaka ekyler fram för allt med tanke på deras storlek istället använder vi oss av nåra synlia mänder t ex: 2 väteekyler + 1 syreekyl reaerar till 2 vattenekyler där 1 alltid avser lika måna ekyler, nämlien Ett väldit stort antal men alltid lika måna. Som vi sa tidiare kallas substansmänden (n), så en reaktionsformel er oss alltså upplysnin om hur stora substansmänder det behövs av reaktanterna (så kallas nämlien de ämnen som står till vänster om reaktionspilen) och på samma sätt hur stora substansmänder det bildas av produkten produkterna (så kallas nämlien det som står till höer om reaktionspilen).

5 Manesium kan faktiskt brinna i koldioxid det tror man inte men ja ska visa det på en lektion. Formeln för reaktionen mellan manesium och koldioxid kan skrivas så här: M (s) + CO 2() MO (s) + C (s) Tittar du noa på reaktionsformeln ser du att det finns fler atomer till vänster om pilen. Så här ser den ut i balanserad form: 2M (s) + CO 2() 2MO (s) + C (s) Det betyder nu att 2 manesium behöver 1 koldioxid för att kunna reaera fullständit till 2 manesiumoxid och en kol. Dubblar vi substansmänden manesium dubblas ivetvis allt Nu är det lite svårt att räkna upp 2 manesium, det vill säa manesiumatomer men om vi tittar i periodiska systemet, så står där 24,3 och det betyder att: 1 M väer 24,3 massan för manesium är 24,3 /. Så vill vi att 2 manesium ska reaera med koldioxid så behöver vi alltså: 2 24,3 / = 48,6 Hur mycket koldioxid behöver vi då hmm enlit reaktionsformeln behövs 1 koldioxid Molmassan för koldioxid är 12,0 / ,0 / = 44,0 / 1 koldioxid väer alltså 44,0, vi behöver en alltså behöver vi 44,0 koldioxid (minst). Beräkna nu själv hur måna ram kol respektive manesiumoxid det bildas vid reaktionen. Sä att vi har 78,4 manesium och vi har ott om koldioxid, hur måna ram manesiumoxid kan då maximalt framställas? Vi tittar på reaktionsformeln ien 2M (s) + CO 2() 2MO (s) + C (s) Vi vill alltså veta massan för manesiumoxid och vet massan för manesium. Då ställer vi upp ett förhållande mellan manesiumoxid och manesium: n( MO) n( M) 2 2 alltså substansmänden för manesiumoxid förhåller si till substansmänden för manesium som 2 till 2, om vi förkortar som 1 till 1

6 Om vi nu multiplicerar båda sidor med substansmänden för manesium får vi istället: n( MO) n( M) alltså substansmänden manesiumoxid är lika med substansmänden manesium Hmm... Men hur kan vi nu få reda på substansmänden för manesium??? Det vi vet är att vi har 78,4 manesium, men vi vet även massan för manesium nämlien 24,3 /. Då borde vi kunna räkna ut substansmänden som motsvarar 78,4 manesium. Testa det När du nu har tait reda på substansmänden för manesium så vet du ju att substansmänden manesiumoxid är lika stor. Hur kan vi nu ta reda på hur måna ram manesiumoxid det bildas??? Vi vet substansmänden för manesiumoxid (har vi precis räknat ut) och vi vet massan för manesiumoxid, nämlien 24,3 / + 16,0 / = 40,3 / Då borde vi kunna räkna ut massan för den bildade manesiumoxiden Testa det. Vi tar ett nytt exempel Tack vara två farbröder, nämlien Herr Haber och Herr Bosch kan vi ida framställa ammoniak, NH 3, enom att låta kvävas och vätas reaera med varandra med hjälp av en lämpli katalysator. N 2() + H 2() NH 3() reaktionen är inte balanserad. I balanserat skick ser den ut så här: N 2() + 3H 2() 2NH 3() Reaktionen kan då tolkas på följande sätt: 1 kvävas behöver 3 vätas för att kunna reaera fullständit med varandra och då bildas 2 ammoniakas. Sä nu att vi har 100 vätas, hur måna ram ammoniak kan vi då maximalt framställa om vi har tillräcklit med kvävas?

7 Precis som innan så sätter vi upp ett förhållande mellan ammoniakas och vätas. n( NH ) n( H ) alltså n( NH 3) n( H 2) 3 n( H 2 )= 100 2,01 =49,6 n( NH 3 )= 2 49,6=33,1 3 m( NH 3 )=n( NH 3 ) M ( NH 3 )=33,1 17,0 =562 Hmm det här var väl lite kul Vi testar en ån till: Järn kan reaera med syras och det bildas järn(iii)oxid Fe (s) + O 2() Fe 2 O 3(s) reaktionen är inte balanserat. Försök nu att balansera reaktionen och sedan räknar du ut hur måna ram järn det behövs för att framställa 150 järn(iii)oxid. Empirisk formel Nu ska vi titta lite närmare på nåontin som kallas Empirisk Formel Hos måna ekyl- och jonföreninar är den riktia formeln samma som den empiriska formeln. T ex vatten, H 2 O koldioxid, CO 2 kalciumkarbonat, CaCO 3. Men framför allt när det äller oraniska föreninar och stora ekyler kan den empiriska formeln vara annorlunda. T ex etan, C 2 H 6 har den empiriska formeln CH 3 druvsocker, C 6 H 12 O 6 bensen, C 6 H 6 har den empiriska formeln CH 2 O har den empiriska formeln CH Om man undersöker oraniska föreninar på deras innehåll av olika rundämnen så är det anska lätt, och med hjälp av resultaten man får kan man sedan beräkna den empiriska formeln för föreninen. Vid analys av en okänt oranisk förenin hittade man 92,26 mass% kol och 7,74 mass% väte.

8 Med hjälp av det så kan vi beräkna föreninens empiriska formel. Vi antar för enkelhetens skull att vi har 100 av föreninen. 92,26 av dessa 100 utör då rundämnet kol. Då kan vi beräkna substansmänden för kol. n(c )= m(c ), 26 =92 M (C ) 12,011 Vi ör samma sak med väte =7,681 avrundat till 3 värdesiffror 7,68 n( H )= m( H ) M ( H ) = 7,74 1,0079 =7,679 avrundat till 3 värdesiffror 7,68 Det vill säa att substansmänderna för kol och för väte i föreninen är lika med varandra, alltså blir den empiriska formeln CH En ån till Vid en analys av en annan oranisk förenin fann man följande resultat: C (40%), H (6,71%), O (53,29%) Vi antar ien att vi har 100 av föreninen. Vi beräknar substansmänden kol, n(c )= m(c ) M (C ) =40,0 12,011 och substansmänden väte =3,33 n( H )= m( H ) M ( H ) = 6,71 1,0079 =6,66 och substansmänden syre n(o )= m(o ), 29 =53 M (O ) 15, 9994 =3,33 Av resultaten ser vi direkt att det finns lika måna kolatomer som syreatomer i föreninen, men antalet väteatomer är dubbelt så måna. Alltså blir den empiriska formeln CH 2 O

9 Eftersom det var så himla rolit så ör vi det en ån till Vid analysen av en kemisk förenin kom man fram till följande sammansättnin. C (59,98%), H (8,05%), O (31,96%) Som tidiare utår vi ifrån 100 av föreninen. Substansmänden kol n(c )= m(c ),98 =59 M (C ) 12,011 och substansmänden väte =4,994 n( H )= m( H ) M ( H ) = 8,05 1,0079 =7,987 och substansmänden syre n(o )= m(o ) 96 =31, M (O ) 15, 9994 =1,998 Redan nu ser man att förhållandet mellan kol : väte : syre är 5 : 8 : 2 Men om man nu inte hade sett det med en ån så finns det ett litet recept att ta reda på heltalsförhållandet Nämlien: om vi nu tar de tre substansmänderna och delar de med den minsta substansmänden så får vi följande: för kol för väte för syre 4,994 =2,499 med två värdesiffror blir det 2,5 1,998 7,987 =3, 997 med två värdesiffror blir det 4,0 1,998 1,998 =1,000 med två värdesiffror blir det 1,0 1,998 Då blir den empiriska formeln C 5 H 8 O 2 Fast det visste vi ju redan innan Glöm nu inte att träna på det vi har ått ienom

10 Fällninsreaktioner Om man blandar en bariumnitratlösnin, Ba(NO 3 ) 2(aq) med en natriumsulfatlösnin, Na 2 SO 4(aq) så bildas nåontin som kallas en fällnin. Titta på YouTube-klippet så ser du hur det år till. I klippet använder de bariumkloridlösnin, BaCl 2(aq) istället för bariumnitratlösnin, men det spelar inen roll. Vi ska titta på reaktionen som sker då dessa två lösninar blandas. I en bariumnitratlösnin finns förutom vattenekyler även bariumjoner, Ba 2+ och nitratjoner, NO 3-. I natriumsulfatlösninen finns natriumjoner, Na + och sulfatjoner, SO I blandninen finns alltså förutom vattenekyler alla fyra joner samtidit, och vi ser att det bildas en tydli fällnin, dvs ett svårlöslit ämne som så småninom sjunker till botten. Det måste ju varit två av jonerna som bildat det svårlöslia ämnet. Det kan ju inte vara två positiva joner som ått ihop inte h två neativa joner så vi kan väl anta att det måste vara en positiv och en neativ jon som tillsammans har bildat det svårlöslia ämnet. Om vi då först tittar på ett par enkla reler så blir det kanske lite lättare att tala om vilka joner det borde vara, som har bildat den svårlöslia föreninen, (fällninen). Alla alkalisalter är lättlöslia, dvs. de kan inte bilda svårlöslia föreninar. Du vet ju att det framförallt är Li, Na och K, som tillhör alkalimetallerna. Fast i det här fallet kan vi även inkludera väte, OBS! UNDANTAG. Alla ammoniumsalter är lättlöslia, alltså alla salter som innehåller ammoniumjonen, NH 4+. Alla nitrater är lättlöslia, dvs. alla salter som innehåller nitratjonen, NO 3-. Med hjälp av dessa reler blir det betydlit lättare att uttala si om fällninens namn och formel. Blandninen av bariumnitrat och natriumsulfat innehåller jo följande joner: Ba 2+, NO 3-, Na +, SO Enlit relerna så kan Na + joner och NO 3 - joner inte inå i svårlöslia föreninar, alltså inet bilda fällninar. Men eftersom vi tydlien fick en fällnin så måste det ju vara bariumjoner och sulfatjoner som har ått samman och bildat fällninen. Vi kan då skriva på följande sätt: Ba 2+ + SO 4 2- BaSO 4(s) Bariumsulfat Ba NO Na + + SO 4 2- BaSO 4(s) + 2Na + + 2NO 3 -

11 Ba(NO 3 ) 2(aq) + Na 2 SO 4(aq) BaSO 4(s) + 2NaNO 3(aq) Du får välja själv vilken typ av reaktionsformel du vill använda Själv föredrar ja den första, den röna alltså för där är det minst att skriva. Vi ska testa det hela en ån till Om vi blandar en lösnin av natriumklorid med en annan lösnin, innehållande silver(i)nitrat så bildas även här en fällnin. Då börjar vi med vilka joner som finns i lösninarna: Natriumkloridlösninen, Na + och Cl - Silver(I)nitratlösninen, A + och NO 3 - Precis som tidiare så kan natriumjoner och nitratjoner inte bilda nåra svårlöslia salter, alltså måste det vara silver(i)jonen och kloridjonen som har bildat fällninen. Då kan vi skriva reaktionsformeln: A + + Cl - ACl (s) Silver(I)klorid Testa nu själv: Det bildas en fällnin då man blandar: Silver(I)nitratlösnin med natriumtiocyanatlösnin Koppar(II)nitratlösnin med kaliumhydroxidlösnin Bly(II)nitratlösnin med natriumkloridlösnin Silver(I)nitratlösnin med kaliumkromatlösnin Järn(III)nitratlösnin med natriumhydroxidlösnin Skriv reaktionsformler för samtlia fällninar och ane fällninens namn. Vad kan man då mer öra med alla dessa fällninar Måna åner använder man de bara för att ta reda på vilka joner det finns i olika lösninar, som dricksvatten, havsvatten, avloppsvatten. Men man kan även ta reda på hur mycket av en jon det finns i en lösnin. Vi vet ju alla att havsvatten är salt, alltså bör det innehålla natriumklorid. Vi vet också att silver(i)joner bildar fällnin med kloridjoner. Alltså borde man kunna blanda havsvatten med silver(i)nitratlösnin, så att det bildas svårlöslit silver(i)klorid. Fällninen kan vi filtrera enom ett filterpapper, sedan torkar vi fällninen och sen kan vi väa den

12 Vi antar att vi har en liter havsvatten, vi tillsätter silver(i)nitratlösnin så att alla kloridjoner får varsin silver(i)jon. Vi filtrerar blandninen enom ett filterpapper, torkar filterpappret och fällninen och väer den. Massan för fällninen bestäms till 0,7492 Vi vet ju att fällninen består av silver(i)klorid, så vi kan skriva en enkel reaktionsformel: A + + Cl - ACl (s) Nu vet vi att silver(i)kloridens massa är 0,7492, dessutom kan vi beräkna massan för silver(i)klorid. M(ACl) = 107,87 / + 35,453 / = 143,323 / Då kan vi beräkna silver(i)kloridens substansmänd m( ACl ) n( ACl )= M ( ACl ) = 0, ,323 =0, Vi har alltså hittat 0, ACl Tittar vi på reaktionsformeln ien, A + + Cl - ACl (s) Så ser vi att det behövs 0, kloridjoner för att det ska kunna bildas 0, silver(i)klorid. Alltså måste det finnas 0, kloridjoner i en liter havsvatten. Om vi nu vidare antar, att kloridjonerna kommer ifrån natriumklorid, NaCl, så kan vi beräkna hur måna ram natriumklorid det finns i havsvattnet. Vi behöver bara massan för NaCl och den är 58,443 /. m( NaCl )=n( NaCl ) M ( NaCl )=0, , 443 =0, 3055 Det finns alltså 0,3055 NaCl i en liter havsvatten, så kan vi säa att det finns 0,3055 NaCl i ett k havsvatten. Det blir ca 0,03% salthalt. Testa själv nu: Vi har en koppar(ii)sulfatlösnin och vill bestämma hur mycket koppar(ii)sulfat som finns löst i lösninen. Vi mäter upp 100,0 ml av lösninen och tillsätter bariumnitratlösnin tills det inte bildas nåon mer fällnin. Vi filtrerar fällninen, torkar den och väer den. Massan för fällninen bestämdes till 1,038.

13 Hur måna ram koppar(ii)sulfat fanns i den ursprunlia koppar(ii)sulfatlösninen? Lösninars halt och koncentration När vi nu ändå håller på med ämnen som är lösta i ett lösninsmedel, (för det mesta är lösninsmedlet vatten), så kan vi likväl prata om lösninarnas halt respektive koncentration. Om vi tar 15,0 NaCl och löser det i 1,0 dm 3 destillerat vatten så kommer den totala volymen knappast att ändras så vi har fortfarande 1,0 dm 3. Då kan vi säa att lösninens natriumkloridhalt är 15,0 /dm 3. Men eftersom vi är så duktia på räknin nu så kan vi även beräkna substansmänden för NaCl. m( NaCl ) n( NaCl )= M ( NaCl ) =15,0 58, 443 =0,257 Då finns det alltså 0,257 NaCl i 1,0 dm 3 lösnin. Detta kallas lösninens koncentration uttryckt i /dm 3. Det är det vanliaste sättet att ane hur mycket löst ämne det finns i en viss lösnin. Koncentrationen betecknas med lilla c och har enheten 3 och eftersom dm enheten är kvoten mellan substansmänden i och volymen i dm 3 så kan vi även ställa upp en beräkninsformel för koncentrationen. c= n V där c är koncentrationen i /dm 3 n är substansmänden i V är volymen i dm 3 Exempel. Man löser 2,54 kaliumbromid i destillerat vatten och späder lösninen till en volym av 0,500 dm 3. Beräkna lösninens kaliumbromidkoncentration. (kaliumbromid, KBr) Vi använder oss av ovanstående formel: n( KBr ) 2,54 c( KBr )= = =5,08 V (lösnin ) 3 0,500 dm dm 3 5,08 M Så lösninen koncentration är alltså 5,08 /dm 3 5,08 M vilket betyder ar.

14 När man framställer ara lösninar använder man si i reel av en speciell typ av kolvar, så kallade mätkolvar. Här ser du nåra exempel på olika mätkolvar. Som du ser på den första bilden så kar mätkolvarna ett märke i form av en rin unefär mitt på den lånsmala halsen. Om man fyller mätkolven till det märket så innehåller kolven den anivna volymen med stor norannhet.

Svar: Halten koksalt är 16,7% uttryckt i massprocent

Svar: Halten koksalt är 16,7% uttryckt i massprocent Kapitel 6 6.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 6.3 Se lärobokens svar och anvisningar. 6. Se lärobokens svar och anvisningar. 6.5 Kalcium reagerar med vatten på samma sätt som natrium. Utgångsämnena

Läs mer

4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol?

4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol? Stökiometri VI 1 Hur många atomer finns det i en molekyl H 2SO 4? 1 2 Skriv kemiska formeln för jonföreningar: 2 a) Kalciumoxid b) Kaliumjodid c) Strontiumhydroxid d) Aluminiumsulfit 3 Ange eller beräkna:

Läs mer

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska. Kapitel 3 Innehåll Kapitel 3 Stökiometri 3.1 Räkna genom att väga 3.2 Atommassor 3.3 Molbegreppet 3.4 Molmassa 3.5 Problemlösning 3.6 3.7 3.8 Kemiska reaktionslikheter 3.9 3.10 3.11 Copyright Cengage Learning.

Läs mer

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska. Kapitel 3 Stökiometri Kapitel 3 Innehåll 3.1 Räkna genom att väga 3.2 Atommassor 3.3 Molbegreppet 3.4 3.5 Problemlösning 3.6 Kemiska föreningar 3.7 Kemiska formler 3.8 Kemiska reaktionslikheter 3.9 3.10

Läs mer

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska. Kapitel 3 Stökiometri Kapitel 3 Innehåll 3.1 Räkna genom att väga 3.2 Atommassor 3.3 Molbegreppet 3.4 3.5 Problemlösning 3.6 Kemiska föreningar 3.7 Kemiska formler 3.8 Kemiska reaktionslikheter 3.9 3.10

Läs mer

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi Repetitionsuppgifter i gymnasiekemi Att börja med: A 2, 5, 7 B 2, 4, 5, 14, 15, 16, 19 C 2, 7, 8 D 1,2, 3 Om det är för lätt: B 9, 10, 12, 13, 21 C 3, 6 D 4, 5 Boel Lindegård 2006 Reviderad 2012 A. Atomernas

Läs mer

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Prov i kemi kurs A Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Lösningar och svar skall ges på särskilt inskrivningspapper för de uppgifter som är skrivna med kursiv stil. I övriga fall ges svaret och

Läs mer

TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI

TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI INFÖR STUDIERNA VID STOCKHOLMS UNIVERSITET TESTA DINA FÖRKUNSKAPER. 1 För att kunna koncentrera dig på det väsentliga i undervisningen måste du ha din gymnasiekemi aktuell.

Läs mer

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175 Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.

Läs mer

Atomen och periodiska systemet

Atomen och periodiska systemet Atomen och periodiska systemet Ringa in rätt svar 1. Exempel på elementarpartiklar är: joner protoner molekyler atomer elektroner 2. Atomen i sin helhet är: elektriskt neutral positivt laddad negativt

Läs mer

KEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning

KEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning KEMI Ämnen och reaktioner 1+ 1+ 9+ Be 2+ O 2 2 2 + O 2 2 2 O Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning Bertram Stenlund Fridell This w ork is licensed under the Creative

Läs mer

Övningar Stökiometri och Gaslagen

Övningar Stökiometri och Gaslagen Övningar Stökiometri och Gaslagen 1 1 På baksidan av ett paket med Liljeholmens Stearinljus står berättat att Lars Johan Hierta, grundaren av Aftonbladet, i London år 1837 kom i kontakt med ett nytt ljus,

Läs mer

Avancerade kemiska beräkningar del 3. Niklas Dahrén

Avancerade kemiska beräkningar del 3. Niklas Dahrén Avancerade kemiska beräkningar del 3 Niklas Dahrén Uppgifter som jag går igenom i den här filmen: 1. Hur stor substansmängd O 2 behövs för fullständig förbränning av 2 mol metan CH 4? 2. Du ska framställa

Läs mer

Oxidationstal. Niklas Dahrén

Oxidationstal. Niklas Dahrén Oxidationstal Niklas Dahrén Innehåll Förklaring över vad oxidationstal är. Regler för att bestämma oxidationstal. Vad innebär oxidation och reduktion? Oxidation: Ett ämne (atom eller jon) får ett elektronunderskott

Läs mer

Räkna kemi 1. Kap 4, 7

Räkna kemi 1. Kap 4, 7 Räkna kemi 1 Kap 4, 7 Ex vi vill beräkna hur mkt koldioxid en bil släpper ut / mil Bränsle + syre koldioxid + vatten. Vi vet mängden bränsle som går åt Kan vi räkna ut mängden koldioxid som bildas? Behöver

Läs mer

Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351. 2010-09-20, kl. 14 00-19 00

Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351. 2010-09-20, kl. 14 00-19 00 IFM/Kemi Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351 2010-09-20, kl. 14 00-19 00 Ansvariga lärare: Helena Herbertsson 285605, 070-5669944 Lars Ojamäe 281380 50% rätt ger säkert godkänt! Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Tekniskt- naturvetenskapligt basår Raúl Miranda 2007 Namn: Stark Karl Grupp: Den bästa.. Datum: Tid: 08.00 12.00 jälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 Kemins grunder:. Kemiska reaktioner. Fast, flytande och gas. Kemispråket Uppgifterna är av olika svårighetsgrad

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Kemiprov vecka 51 HT 2012

Kemiprov vecka 51 HT 2012 Namn: Klass: Kemiprov vecka 51 HT 01 Provet består av tre delar, en grön, en lila och en blå del. Den gröna delen ger maximalt och testar endast för betyget E. Du som nöjer dig med betyget E, behöver bara

Läs mer

Atomer, joner och kemiska reaktioner

Atomer, joner och kemiska reaktioner Andreas Sandqvist 2015-11-24 Atomer, joner och kemiska reaktioner Namn: Uppgifter Lös uppgifterna med hjälp av läroboken, filmgenomgångarna, ett periodiskt system och internet. Arbeta tillsammans i era

Läs mer

Att skriva och balansera reaktionsformler. Niklas Dahrén

Att skriva och balansera reaktionsformler. Niklas Dahrén Att skriva och balansera reaktionsformler Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Kemiska reak*oner och reak*onsformler Hur skrivs en reak*onsformel? Hur balanseras en reak*onsformel? Kemiska

Läs mer

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning Kemisk bindning Det är få grundämnen som förekommer i ren form i naturen De flesta söker en kompis med kompletterande egenskaper Detta kan ske på några olika sätt, både inom molekylen och mellan molekylen

Läs mer

Kapitel 4. Reaktioner i vattenlösningar

Kapitel 4. Reaktioner i vattenlösningar Kapitel 4 Reaktioner i vattenlösningar Kapitel 4 Innehåll 4.1 Vatten, ett lösningsmedel 4.2 Starka och svaga elektrolyter 4.3 Lösningskoncentrationer 4.4 Olika slags kemiska reaktioner 4.5 Fällningsreaktioner

Läs mer

Kap 6: Termokemi. Energi:

Kap 6: Termokemi. Energi: Kap 6: Termokemi Energi: Definition: Kapacitet att utföra arbete eller producera värme Termodynamikens första huvudsats: Energi är oförstörbar kan omvandlas från en form till en annan men kan ej förstöras.

Läs mer

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén Jonföreningar och jonbindningar del 2 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder Niklas Dahrén De flesta ämnen inkl. gifter och droger är antingen molekyl- eller jonföreningar 1. Molekylföreningar: o Molekylföreningar är ämnen

Läs mer

KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16

KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16 KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16 Provet omfattar 8 uppgifter, till vilka du endast ska ge svar, samt 3 uppgifter, till vilka du ska ge fullständiga lösningar. Inga konstanter och atommassor ges

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor. Kemi Bas A Provmoment: Tentamen Ladokkod: TX011X Tentamen ges för: Tbas, TNBas 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-22 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi kalkylator

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator

Läs mer

Beräkna koncentrationen. Niklas Dahrén

Beräkna koncentrationen. Niklas Dahrén Beräkna koncentrationen Niklas Dahrén Uppgifter som jag går igenom i den här filmen: 1. Hur stor är koncentra0onen kaliumklorid i en 2,0 dm 3 lösning där substansmängden kaliumklorid är 0,25 mol? 2. 0,038

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2015-10-30 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator

Läs mer

Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet

Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) 2007-02-15 kl. 08.30-13.30 Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Lokal: Väg och Vatten-huset Hjälpmedel: Räknare Ansvarig lärare: Leif Holmlid 772

Läs mer

REPETITIONSKURS I KEMI LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER

REPETITIONSKURS I KEMI LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER KEMI REPETITIONSKURS I LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER Magnus Ehinger Fullständiga lösningar till beräkningsuppgifterna. Kemins grunder.10 Vi antar att vi har 10 000 Li-atomer. Av dessa är då 74 st 6 Li

Läs mer

Blandade Övningar Stökiometri och Gaslagen 1

Blandade Övningar Stökiometri och Gaslagen 1 Blandade Övningar Stökiometri och Gaslagen 1 1) 1 Då man upphettar 6,820 g zinkspat, som är ett mineral som innehåller zinkkarbonat, ZnCO 3, bildas 1,182 g CO 2. Hur många % rent ZnCO 3 innehåller mineralet?

Läs mer

Jämviktsuppgifter. 2. Kolmonoxid och vattenånga bildar koldioxid och väte enligt följande reaktionsformel:

Jämviktsuppgifter. 2. Kolmonoxid och vattenånga bildar koldioxid och väte enligt följande reaktionsformel: Jämviktsuppgifter Litterarum radices amarae, fructus dulces 1. Vid upphettning sönderdelas etan till eten och väte. Vid en viss temperatur har följande jämvikt ställt in sig i ett slutet kärl. C 2 H 6

Läs mer

AREA 41 KEMINS GRUNDER

AREA 41 KEMINS GRUNDER 2 1 Fil m ha nd le dn in AREA 41 KEMINS GRUNDER Jonföreningar Filmen ger en introduktion till joner och jonföreningar. Den galne kemisten utför ett antal experiment som kan ses för att skapa nyfikenhet

Läs mer

Övningsuppgifter Syror och baser

Övningsuppgifter Syror och baser Övningsuppgifter Syror och baser Litterarum radices amarae, fructus dulces 1. Beräkna ph i en lösning med vätejonkoncentrationen: a) 0,036 mol/dm 3 b) 2 10-5 mol/dm 3 c) 2,0 mol/dm 3 d) 2,35 10-8 mol/dm

Läs mer

4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra

4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra 4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra 4.1. Skriv fullständiga formler för följande reaktioner som kan gå i båda riktningarna (alla ämnen är i gasform): a) Kolmonoxid + kvävedioxid

Läs mer

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna Kemins grunder En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna Konkreta mål Undervisning Bedömning Centralt innehåll Kunskapskrav Vi ska lära oss Genomgångar: Skriftligt prov Kemin

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

4.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 4.2 För reaktionen 2ICl(g) I 2 (g) + Cl 2 (g) gäller att. För reaktionen I 2 (g) + Cl 2 (g) 2ICl(g) gäller 2

4.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 4.2 För reaktionen 2ICl(g) I 2 (g) + Cl 2 (g) gäller att. För reaktionen I 2 (g) + Cl 2 (g) 2ICl(g) gäller 2 apitel 4 Här hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart

Läs mer

Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar.

Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar. Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar. Koncentrationer i vätskelösningar. Kap. 12.2+3. Lösning = lösningsmedel + löst(a) ämne(n)

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

Protonen upptäcktes 1918 och neutronen 1932. 2. Atommodellen

Protonen upptäcktes 1918 och neutronen 1932. 2. Atommodellen 1. Atomens historia Det har alltid funnits olika teorier om vad allting består av. Under antiken utvecklades läran om de 4 elementen som blev den teorin som användes mest ända fram till modern tid. Teorin

Läs mer

Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 ( poäng)

Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 ( poäng) 1 (6) Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 (50 + 40 poäng) Tentamen består av två delar, räkne- respektive teoridel: Del 1: Teoridel. Max poäng: 50 p För godkänt: 28 p Del 2: Räknedel. Max poäng:

Läs mer

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner periodiska systemet ATOMENS BYGGNAD En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner Runt om Negativa Elektroner En Elektron har en negativt laddning. Och elektronerna

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 Kemins grunder: 8. Livets atom Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

a) 55,8 g/mol b) 183,8 g/mol c) 255,6 g/mol d) 303,7 g/mol 2. Galliumnitrid används i lysdioder. Vilken kemisk formel har galliumnitrid?

a) 55,8 g/mol b) 183,8 g/mol c) 255,6 g/mol d) 303,7 g/mol 2. Galliumnitrid används i lysdioder. Vilken kemisk formel har galliumnitrid? UTTAGNING TILL KEMILYMPIADEN 2016 TERETISKT PRV nr 1 Provdatum: november vecka 45 Provtid: 120 minuter. Hjälpmedel: Räknare, tabell- och formelsamling. Redovisning och alla svar görs på svarsblanketten

Läs mer

(tetrakloroauratjon) (2)

(tetrakloroauratjon) (2) UTTAGIG TILL KEMIOLYMPIADE 2015 TEORETISKT PROV nr 1 Provdatum: november vecka 45 Provtid: 120 minuter. jälpmedel: Räknare, tabell- och formelsamling. Redovisning och alla svar görs på svarsblanketten

Läs mer

KEMI 5. KURSBEDÖMNING: Kursprov: 8 uppgifter varav eleven löser max. 7 Tre av åtta uppgifter är från SE max. poäng: 42 gräns för godkänd: 12

KEMI 5. KURSBEDÖMNING: Kursprov: 8 uppgifter varav eleven löser max. 7 Tre av åtta uppgifter är från SE max. poäng: 42 gräns för godkänd: 12 KEMI 5 Saana Ruotsala saana.ruotsala@mattliden.fi Kursbok Kaila, Meriläinen et al.: Kemi 5 Reaktioner och jämvikt All kursinfo (t. ex. lektionsanteckningar, eventuella övningsprov...) finns på Matteus.

Läs mer

Atomen och periodiska systemet

Atomen och periodiska systemet Atomen och periodiska systemet Ringa in rätt svar 1. Exempel på elementarpartiklar är: joner protoner molekyler atomer elektroner 2. Atomen i sin helhet är: elektriskt neutral positivt laddad negativt

Läs mer

Syror och baser. Syror kan ge otäcka frätskador och kan även lösa upp metaller. Därför har flaskor med syra ofta varningssymbolen "varning frätande".

Syror och baser. Syror kan ge otäcka frätskador och kan även lösa upp metaller. Därför har flaskor med syra ofta varningssymbolen varning frätande. Syror och baser En syra är ämne som lämnar eller kan lämna ifrån sig en vätejon (H + ). Detta gör att det finns fria vätejoner i lösningen. Lösningen blir därmed sur. En stark syra lämnar alltid ifrån

Läs mer

Skriv reaktionsformeln då magnesium löses upp i starkt utspädd salpetersyra och det bildas kvävgas.

Skriv reaktionsformeln då magnesium löses upp i starkt utspädd salpetersyra och det bildas kvävgas. 1 KemIgen Redoxformler Skriv reaktionsformeln då magnesium löses upp i starkt utspädd salpetersyra och det bildas kvävgas. Halvcellsmetoden (sur lösning) Salpetersyra är en stark syra dvs fullständigt

Läs mer

Syror, baser och jonföreningar

Syror, baser och jonföreningar Syror, baser och jonföreningar Joner är laddade byggstenar I en atom är antalet elektroner det samma som antalet protoner i kärnan. En jon är en atom som lämnat ifrån sig eller tagit upp en eller flera

Läs mer

Kapitel 4. Egenskaper. Reaktioner. Stökiometri. Reaktioner i vattenlösningar. Vattenlösningar. Ett polärt lösningsmedel löser polära molekyler och

Kapitel 4. Egenskaper. Reaktioner. Stökiometri. Reaktioner i vattenlösningar. Vattenlösningar. Ett polärt lösningsmedel löser polära molekyler och Kapitel 4 Innehåll Vattenlösningar Kapitel 4 Reaktioner i vattenlösningar Egenskaper Reaktioner Stökiometri Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Kapitel 4 Innehåll 4.1 Vatten, ett lösningsmedel

Läs mer

KEMIOLYMPIADEN 2007 Uttagning

KEMIOLYMPIADEN 2007 Uttagning KEMILYMPIADEN 2007 Uttagning 1 2006-10-19 Provet omfattar 5 uppgifter, till vilka du ska ge fullständiga lösningar, om inte annat anges. Inga konstanter och atommassor ges i problemtexten. Dessa hämtas

Läs mer

NKEA02, 9KE211, 9KE311, 9KE , kl Ansvariga lärare: Helena Herbertsson , Lars Ojamäe

NKEA02, 9KE211, 9KE311, 9KE , kl Ansvariga lärare: Helena Herbertsson , Lars Ojamäe IFM/Kemi Tentamen i Allmän kemi 1 NKEA02, 9KE211, 9KE311, 9KE351 2011-09-19, kl. 14 00-19 00 Ansvariga lärare: Helena Herbertsson 285605, 070-5669944 Lars Ojamäe 281380 50% rätt ger säkert godkänt! Hjälpmedel:

Läs mer

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar Periodiska systemet Atomens delar och kemiska bindningar Atomens delar I mitten av atomen finns atomkärnan där protonerna finns. Protoner är positivt laddade partiklar Det är antalet protoner som avgör

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2011 Märit Karls Intramolekylära attraktioner Atomer hålls ihop av elektrostatiska krafter mellan protoner och.elektroner Joner hålls ihop

Läs mer

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2013 TEORETISKT PROV nr 1. Läkemedel

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2013 TEORETISKT PROV nr 1. Läkemedel UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2013 TEORETISKT PROV nr 1 Provdatum: torsdagen den 15 november Provtid: 120 minuter Hjälpmedel: Räknare, tabell- och formelsamling. Redovisning görs på svarsblanketten som

Läs mer

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén Jonföreningar och jonbindningar del 1 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas

Läs mer

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén Jonföreningar och jonbindningar del 2 Niklas Dahrén Del 1: Innehåll o Introduktion till jonföreningar och jonbindningar. o Jämförelse mellan jonföreningar och molekylföreningar. o Hur jonföreningar är

Läs mer

Allmän Kemi 2 (NKEA04 m.fl.)

Allmän Kemi 2 (NKEA04 m.fl.) Allmän Kemi (NKEA4 m.fl.) --4 Uppgift a) K c [NO] 4 [H O] 6 /([NH ] 4 [O ] 5 ) eller K p P(NO) 4 P(H O) 6 /(P(NH ) 4 P(O ) 5 ) Om kärlets volym minskar ökar trycket och då förskjuts jämvikten åt den sida

Läs mer

Föreläsningsplan 2010. Del 1 Allmän kemi

Föreläsningsplan 2010. Del 1 Allmän kemi IFM-Kemi 9NV221, 9NV321, LINVA6 101018 Kemi för NV-lärare Föreläsningsplan 2010 Del 1 Allmän kemi Föreläsn.1 + 2 Kap. 12. Atomer och atommodeller. Föreläsn. 3 Kap. 14 Kemi: Grundämnen och föreningar. Föreläsn.

Läs mer

FÖRBEREDANDE HÄFTE I KEMI

FÖRBEREDANDE HÄFTE I KEMI FÖRBEREDANDE HÄFTE I KEMI Lisa Skedung Skolan för Kemivetenskap Reviderad maj 2015 FÖRORD Välkommen till KTH och Skolan för Kemivetenskap. Du har spännande år framför dig med intensiva studier som väntar

Läs mer

NO: KEMI. Årskurs

NO: KEMI. Årskurs NO: KEMI Årskurs 7 2015-11-20 Stationsövning Vad är kemi? Beskriv ämnet utifrån ämnets egenskaper, FÖRE EFTER Vad kan ha skett? Hur skulle ni beskriva förändringen? Centralt innehåll, LGR11 Partikelmodell

Läs mer

Högskoletekniker i energi- och processteknik

Högskoletekniker i energi- och processteknik Processkemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: TH171A Tentamen ges för: Högskoletekniker i energi- och processteknik 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2015-03-18 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel:

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2012, OMGÅNG 2

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2012, OMGÅNG 2 UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2012, OMGÅNG 2 Provet omfattar 19 uppgifter Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare, tabell- och formelsamling. 2012-03-14 Till uppgifterna 1-15 skall du endast ge svar.

Läs mer

Namngivningsschema. Lunds universitet / LTH / Brandingenjörsprogrammet / Allmän kemi. Vad vill du namnge? Grundämne Jon. Komplex -förening.

Namngivningsschema. Lunds universitet / LTH / Brandingenjörsprogrammet / Allmän kemi. Vad vill du namnge? Grundämne Jon. Komplex -förening. Allmän kemi för BI Namngivningsschema Vad vill du namnge? Grundämne Jon Förening Komplex -förening Formel Namn Enkel jonl Samman -satt jon Binär förening Ickebinär förening Neutralt komplex Positivt komplex

Läs mer

Identifiera okända ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Identifiera okända ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén Identifiera okända ämnen med enkla metoder Niklas Dahrén Det finns två huvudgrupper av ämnen 1. Jonföreningar (salter): En jonförening är uppbyggd av posi5va och nega5va joner som binder 5ll varandra e:ersom

Läs mer

Det var inte bättre förr

Det var inte bättre förr miljö Nej Det var inte bättre förr Text: Martin Wänerholm, Swerea SWECAST Orenade stoftutsläpp och kraftit buller. Den som säer att det var bättre förr har no inte alltid tänkt till. När ja för mina vänner

Läs mer

Ballingmetoden. Jonas Roman. En genomgång av Ballingmetoden i teori och praktik. Utgåva 2.0

Ballingmetoden. Jonas Roman. En genomgång av Ballingmetoden i teori och praktik. Utgåva 2.0 Ballingmetoden Jonas Roman En genomgång av Ballingmetoden i teori och praktik Utgåva 2.0 Innehållsförteckning Inledning 3 Teoretisk bakgrund 4 Uträkning av doseringarna 6 Recept 10 BALLING CLASSIC 10 BALLING

Läs mer

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler Niklas Dahrén Innehåll ü Opolära kovalenta bindningar ü Polära kovalenta bindningar ü Elektronegativitet ü Paulingskalan ü Elektronformler ü

Läs mer

Det mesta är blandningar

Det mesta är blandningar Det mesta är blandningar Allt det vi ser runt omkring oss består av olika ämnen ex vatten, socker, salt, syre och guld. Det är sällan man träffar på rena ämnen. Det allra mesta är olika sorters blandningar

Läs mer

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar Lärare: Jimmy Pettersson Kol och kolföreningar Rent kol Grafit Den vanligaste formen av rent kol. Bindningar mellan de olika lagerna är svaga. Slits lätt som spetsen på blyertspennor som består av grafit.

Läs mer

Bild 1: Schematisk bild av en lipid, där bollen är vattenlöslig och svansen är fettlöslig.

Bild 1: Schematisk bild av en lipid, där bollen är vattenlöslig och svansen är fettlöslig. Olika ämnen har olika egenskaper, vissa är salta andra är söta och det finns många egenskaper som gör att vi kan särskilja på olika ämnen. T.ex. färg, densitet, lukt etc. Allt är uppbyggt av atomer beroende

Läs mer

Smälter Förångas FAST FLYTANDE GAS Stelnar Kondensera

Smälter Förångas FAST FLYTANDE GAS Stelnar Kondensera Olika ämnen har olika egenskaper, vissa är salta andra är söta och det finns många egenskaper som gör att vi kan särskilja på olika ämnen. T.ex. färg, densitet, lukt etc. Allt är uppbyggt av atomer beroende

Läs mer

Kemisk jämvikt. Kap 3

Kemisk jämvikt. Kap 3 Kemisk jämvikt Kap 3 En reaktionsformel säger vilka ämnen som reagerar vilka som bildas samt förhållandena mellan ämnena En reaktionsformel säger inte hur mycket som reagerar/bildas Ingen reaktion ger

Läs mer

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP KEMI RUNT OMKRING OSS Man skulle kunna säga att kemi handlar om ämnen och hur ämnena kan förändras. Kemi finns runt omkring oss hela tiden. När din mage smälter maten är det kemi, när din pappa bakar sockerkaka

Läs mer

Kemisk jämvikt. Kap 3

Kemisk jämvikt. Kap 3 Kemisk jämvikt Kap 3 En reaktionsformel säger vilka ämnen som reagerar vilka som bildas samt förhållandena mellan ämnena En reaktionsformel säger inte hur mycket som reagerar/bildas Ingen reaktion ger

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012 Märit Karls Intermolekylära attraktioner Mål 5-6 i kap 5, 1 och 5! i kap 8, 1 i kap 9 Intermolekylära krafter Varför är is hårt? Varför

Läs mer

Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur

Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur Jonbindning. Kap. 3.4. Uppkommer när skillnaden i de ingående ämnenas elektronegativiteter är tillräckligt stor. (Binära föreningar =

Läs mer

Instuderingsuppgifter

Instuderingsuppgifter Instuderingsuppgifter Litterarum radices amarae, fructus dulces Kemisk bindning Uppgiftena är indelade i tre olika kategorier efter svårighetsgrad. bservera dock att det inte går att sätta betyg på en

Läs mer

Kovalenta och polära kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Kovalenta och polära kovalenta bindningar. Niklas Dahrén Kovalenta och polära kovalenta bindningar Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar

Läs mer

Här växer människor och kunskap

Här växer människor och kunskap Syror och baser 2 - Elektron, -1 - Protoner, +1 Natrium (Na) Valenselektron 1 st Elektronskal 3st 3 Natrium Neon 11 10 Alla ämnen vill ha fullt ytterskal. Så Na försöker efterlikna Ne. 4 Denna elektron

Läs mer

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten Molekyler och molekylmodeller En modell av strukturen hos is, fruset vatten Sammanställt av Franciska Sundholm 2007 Molekyler och molekylmodeller En gren av kemin beskriver strukturen hos olika föreningar

Läs mer

Här kan du svara t.ex. När våra förfäder blev sjuka försökte de att få fram botemedel. Det betyder att de har sysslat med kemi.

Här kan du svara t.ex. När våra förfäder blev sjuka försökte de att få fram botemedel. Det betyder att de har sysslat med kemi. - 1 - Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Dessa frågor och svar ger dig grundläggande kunskaper i kemi för grundskolan. Det innebär att du får de viktiga orden/begreppen med

Läs mer

Atomnummer, masstal och massa. Niklas Dahrén

Atomnummer, masstal och massa. Niklas Dahrén Atomnummer, masstal och massa Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Atomnummer Masstal Isotoper Atommassa Molekylmassa Atomnummer och masstal ü Atomkärnans sammansä3ning kan beskrivas med

Läs mer

O O EtOAc. anilin bensoesyraanhydrid N-fenylbensamid bensoesyra

O O EtOAc. anilin bensoesyraanhydrid N-fenylbensamid bensoesyra Linköping 2009-10-25 IFM/Kemi Linköpings universitet För NKEA07 ht2009 SS Syntes av N-fenylbensamid Inledning: Amider, som tillhör gruppen karboxylsyraderivat, kan framställas från aminer och syraanhydrider.

Läs mer

Syror och baser. H 2 O + HCl H 3 O + + Cl H + Vatten är en amfolyt + OH NH 3 + H 2 O NH 4. Kemiföreläsning 3 2009-10-27

Syror och baser. H 2 O + HCl H 3 O + + Cl H + Vatten är en amfolyt + OH NH 3 + H 2 O NH 4. Kemiföreläsning 3 2009-10-27 Begrepp Syror och baser Kemiföreläsning 9--7 Några vanliga syror HCl (aq) saltsyra HNO salpetersyra H SO svavelsyra H CO kolsyra H PO fosforsyra HAc ättiksyra (egentligen CH COOH, Ac är en förkortning

Läs mer

Olika kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Olika kovalenta bindningar. Niklas Dahrén Olika kovalenta bindningar Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar (intramolekylära)

Läs mer

Kursplan och betygskriterier i kemi. Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94

Kursplan och betygskriterier i kemi. Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94 Kursplan och betygskriterier i kemi Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94 Kemiundervisningen ska ge eleven kunskap om olika ämnen som man träffar på i vardagslivet. Den

Läs mer

Kap 8 Redox-reaktioner. Reduktion/Oxidation (elektrokemi)

Kap 8 Redox-reaktioner. Reduktion/Oxidation (elektrokemi) Kap 8 Redox-reaktioner Reduktion/Oxidation (elektrokemi) Zinkbleck (zinkplåt) i en kopparsulfatlösning Zn (s) + CuSO 4 (aq) Zn (s) + Cu 2+ (aq) + SO 4 2+ (aq) Vad händer? Magnesium brinner i luft Vad

Läs mer

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2010

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2010 UTTAGNING TILL KEMILYMPIADEN 2010 TERETISKT PRV 2010-03-16 Provet omfattar 14 uppgifter Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare, tabell- och formelsamling. Till uppgifterna 1-10 skall du endast ge

Läs mer