KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP
|
|
- Rebecka Fransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP A Absoluta nollpunkten: Temperaturen 0 K eller -273,15 o C. Kallare än så kan det inte bli. Alkalimetaller: Metallerna i grupp 1 i det periodiska systemet. Har en valenselektron och bildar därför joner med en plusladdning. Väte ingår också i grupp 1 men är ingen alkalimetall. Alkohol: Ett organiskt ämne som består av ett kolväte med en OH-grupp (eller flera OH-grupper). När man i dagligt tal säger alkohol menar man ofta etanol, som finns i alkoholhaltiga drycker. Aminosyra: Byggstenarna i proteiner. Det finns 20 olika aminosyror. Atom: Grundämnenas byggstenar. Atom betyder odelbar. Förr trodde man att den var materians minsta beståndsdel. Atomkärna: Atomens kärna är positivt laddad och består av protoner (+) och neutroner. Atomnummer: Antalet protoner i atomkärnan hos ett grundämne. Atomnumret är också grundämnets ordningsnummer i det periodiska systemet. Avdunstning: När ett ämne långsamt övergår från flytande form till gasform. B Bas: Ett ämne som tar upp vätejoner (H-). Basiskt: Motsatsen till surt. En basisk vattenlösning innehåller hydroxidjoner (OH-), och har ett ph- värde som är större än 7. Biobränsle: Bränslen som kommer från växter som lever idag. De är förnyelsebara, eftersom de kan odlas i samma takt som vi förbränner dem. Blandning: När olika atomer och molekyler ligger blandade utan att vara bundna till varandra, till skillnad från i en kemisk förening. Brand: Eld som man inte har kontroll över. Bränsle: Ett ämne eller material som kan brinna. Buffert: Ämne eller blandning som motverkar ph- förändringar.
2 C Cellandning: När druvsocker förbränns med hjälp av syre inne i celler. Cellandningen ger koldioxid, vatten och energi. D Destillering: En metod för att rena en vätska, t.ex. vatten. Vätskan kokas och ångan leds vidare i ett rör, kyls och kondenserar sedan i ett annat kärl. Ämnen som varit blandade med vätskan (och som har högre kokpunkt) stannar kvar i kokkärlet. Diamant: En form av kol med mycket starka bindningar. Diamant är ett av de hårdaste materialen som finns. DNA: En molekyl som innehåller flera miljarder atomer, som finns i människor, djur och växter. DNA innehåller den genetiska koden det vill säga "receptet på liv". Druvsocker: En enkel sockerart som bildas i växternas fotosyntes. Bygger upp stärkelse och cellulosa. Kallas också glukos. E Dubbelbindning: En elektronpar bindning mellan två atomer som delar på två elektroner. Eld: Snabb kemisk reaktion med syre som ger ifrån sig värme och ljus. Eld kräver bränsle, syre och värme. Elektrod: Elektroderna utgör polerna i en elektrolyscell. Elektrolys: En process där man tillför elektrisk energi för att en kemisk reaktion ska ske. Elektrolyt: En lösning i ett galvaniskt element eller elektrolyscell, som innehåller joner. Elektron: Negativt laddad partikel som rör sig runt den positiva atomkärnan. Elektronparbindning: Bindning mellan atomer som delar på elektronpar. Kallas också molekylbindning. Elelctronskal: "Bana" som elektroner kretsar i, kring atomkärnan. Skalet närmast kärnan kallas K-skalet nästa kallas L-skalet osv. fram till Q-skalet. Emulsion: En slamning av flytande ämnen, t.ex. en blandning av vatten och olja. Enkla sockerarter: Byggstenarna i alla kolhydrater. Exempel på enkla sockerarter är glukos och fruktos. Enzym: Ett ämne som skyndar på en kemisk reaktion utan att själv förbrukas.
3 F Fett: En grupp av energirika organiska ämnen som kemiskt sett är estrar av glycerol och fettsyror. Fettsyra: En- karboxylsyra med en kolvätekedja med 4-24 kolatomer. Fettsyror är tillsammans med glycerol beståndsdelen i fett. Flampunkt: Den temperatur då en vätska avger brännbara ångor. Fleromättat fett: Ett fett som innehåller fettsyror med flera dubbelbindningar i kolvätekedjorna. Fossila bränslen: Organiska bränslen, t.ex. kol, olja och naturgas, som hämtas ur berggrunden. Fossila bränslen bildades för många miljoner år sedan och återskapas inte i den takt som de förbrukas. Fotosyntes: Den process där koldioxid och vatten bildar druvsocker (glukos) och syre med hjälp av solenergi. Freoner: Kolväten med halogener, främst klor och fluor. Bryter ned ozonskiktet. Fryspunkt: Temperaturen där ett ämne övergår från flytande till fast form. Fysikalisk omvandling: En omvandling som ändrar ett ämnes fysikaliska egenskaper men inte dess kemiska sammansättning. Smältning, kokning och kondensation är exempel på fysikaliska omvandlingar. Fällning: Ett svårlösligt salt som bildas när två saltlösningar blandas. Exempelvis blir det vitt och grumligt när man blandar natriumklorid och silvernitrat. Fällningen som har bildats heter silverklorid. Förbränning: Kemiska reaktioner med syre, under utveckling av värme och energi. Försurning: När utsläpp från t.ex. förbränning av fossila bränslen, innehåller sura ämnen som sprids i sjö och mark. G Galvanisering: Metod for att lägga ett tunt lager av en metall utanpå en annan metall, med hjälp av elektrolys. Galvaniskt element: En anordning där kemiskt bunden energi omvandlas till elektrisk energi. Ett galvaniskt element består av en positiv och en negativ pol som t.ex. består av två olika metaller, samt en elektrolyt. Glukos: Se druvsocker. Grafit: En form av kol som innehåller både starka och svagare bindningar mellan atomerna. Grafit leder ström och "fårgar av sig". Grundämne: Ett ämne som är uppbyggt av bara en sorts atomer. Grupp: "Kolumn i det periodiska systemet. Atomerna i en grupp har lika många valenselektroner.
4 H Halogener: Grundämnena i grupp 17. Saknar en valenselektron för att få fullt skal, och bildar därför joner med en minusladdning. Halvmetall: Grundämnen som finns mellan metaller och ickemetaller i det periodiska systemet, som har vissa metallegenskaper. Tenn är exempel på en halvmetall. Hydroxidjon: En jon med formeln OH- som finns i basiska lösningar. I Ickemetaller: De grundämnen som inte är metaller eller halvmetaller. Finns överst till höger i det periodiska systemet. Indikator: Ett ämne som har olika färg i sur och basisk lösning. Isotop: Atomer med lika många protoner men olika många neutroner. Ett grundämne kan ha flera isotoper. J Jon: En atom eller en grupp av atomer som fått positiva eller negativa laddningar. Jonbindning: Den bindning som håller samman jonerna i en jonförening. Jonföreningar: Se salt. K Karat: Halten av rent guld i en guldlegering. 24karatär rent guld, 18 karat är 75 % guld (18/24 = 0,75 = 75 %). Karborylsyra: En organisk syra som innehåller en karboxylgrupp (-COOH). Katalysator: Ett ämne som deltar (och skyndar på) en kemisk reaktion utan att själv förbrukas. Kemisk bindning: Olika typer av bindningar mellan atomer, joner och molekyler i kemiska föreningar. Kemisk formel: Namnet for ett ämne, skrivet med kemiska tecken. T.ex. skriver man H 2 O för vatten (diväteoxid). Kemisk förening: Ett ämne som består av två eller flera olika sorters atomer. En kemisk förening består bara av en sorts molekyler eller par av joner, medan en blandning kan bestå av flera kemiska föreningar. Kemisk reaktion: En reaktion där grundämnen eller kemiska föreningar bildar nya ämnen.
5 Kemiskt tecken: Förkortning på det vetenskapliga namnet for ett grundämne. T.ex. C = carbon (kol), O = oxygenium (syre), Na = natrium. Klorofyll: Ett grönt ämne som finns i växter, som fungerar som katalysator i fotosyntesen. Knallgas: En blandning av vätgas och luft (syre) som exploderar när det antänds. Vid explosionen bildas vatten. Koagulera: Stelning av ett protein, t.ex. när ett ägg stelnar vid upphettning. Kokpunkt: Den temperatur då en vätska övergår till gasform. Koksalt: Vanligt namn för natriumklorid (NaCl). Kallas ibland bara för salt, men inom kemin är salt mycket mer än bara NaCl. Kol-14: En radioaktiv isotop av kol som används vid åldersbestämning av organiskt material. Den vanligaste isotopen av kol är kol-12. Kolhydrater: Samlingsnamn för ämnen som är uppbyggda av enkla sockerarter. Exempel på grupper av kolhydrater är socker, stärkelse och cellulosa. Koncentration: Ett mått på hur mycket av ett ämne som är löst i ett lösningsmedel. Mäts i molar. Kondensation: Övergången från gasform till flytande form. Korrosion: När rena metaller oxideras i kontakt med luft, vatten och andra ämnen, och återgår till jonform. Krackning: I raffineringsprocessen kan långa kolvätekedjor slås sönder till kortare kedjor. Denna metod kallas krackning. Kristallvatten: Vatten som finns i vissa saltkristaller, och som kan lämna kristallen t.ex. vid upphettning. Kvarkar: Enligt Standardmodellen är kvarkar och leptoner materians minsta beståndsdelar. Det finns sex olika sorters kvarkar. Kvarts: Mineral med det kemiska namnet kiseldioxid (SiO 2 ) L Legering: Blandning av olika metaller. Exempel på legeringar är mässing, brons och amalgam. Leptoner: Enligt Standardmodellen är kvarkar och leptoner materians minsta beståndsdelar. Det finns sex olika sorters leptoner. Elektronen är en av dem. Lättmetall: Metaller som väger högst 4,5 kg/dm3, t.ex. aluminium, magnesium och titan. Lösning: En blandning där partiklarna är jämt fördelade.
6 M Malm: En sorts mineral som innehåller kemiska föreningar som innehåller metaller tillsammansmed t.ex. syre och svavel. Ur malm utvinner man metaller. Metall: Grundämnen som har många egenskaper gemensamt. De lir glänsande, tunga, hårda, formbara, leder värme och ström. De flesta grundämnen är metaller. Metallbindning: Bindningen mellan metallatomer. Atomerna "delar" samtliga valenselektroner, som bildar ett gemensamt "elektronmoln i Detta elektronmoln håller samman atomerna. Metanserien: De enklaste kolvätena är metan, etan, propan, butan. osv. Eftersom metan är det första kolvätet i denna serie kallas den för metanserien. Mineral: Ämnen som finns i jordskorpan, t.ex. olika bergarter. Mol: Ett bestämt antal atomer, närmare bestämt st. 1 mol kolatomer väger 12 g. 1 mol väteatomer väger 1g. Molar: Enhet för koncentration som förkortas M. 1M=1mol/liter. Molekyl: En partikel som består av två eller flera atomer som sitter ihop med elektronparbindningar. Molekylbindning: se elektronparbindning. Molekylformel: Den kemiska formeln for en molekyl. Mättad fettsyra: En fettsyra som inte innehåller dubbelbindningar mellan kolatomerna i kolvätekedjan. Den är mättad med väteatomer. Mättad lösning: En lösning där man har löst så mycket som det går av ett visst ämne. Mättat fett: Ett fett som bara innehåller mättade fettsyror. Mättat kolväte: Ett kolväte som bara innehåller enkelbindningar. Det är mättat med väte. N Nanoteknik: Metoder för att arbeta med mycket små partiklar. Kan kallas för "atomslöjd". Naturgas: Fossilt bränsle bestående av mest metan och etan, som tas upp ur berggrunden. Neutralt: Varken surt eller basiskt. ph i en neutral lösning är 7. Neutron: Oladdad partikel som finns i atomkärnan.
7 O Omättad fettsyra: Fettsyra som innehåller en dubbelbindning mellan kolatomerna i kolvätekedjan. Omättat fett: Fett som innehåller omättade fettsyror. Omättat kolväte: Kolväte som innehåller en eller flera dubbelbindningar mellan kolatomerna. Organisk kemi: Kolföreningarnas kemi. Organiska syror: Se karboxylsyra. Organiska ämnen: Kemiska föreningar som innehåller kol. Ozon: En form av syre med formeln O 3. Finns högt uppe i atmosfären och skyddar jorden mot UVstrålning från solen. Marknära ozon kommer bl.a. från bilar och kopieringsmaskiner. Oädla metaller: Metaller som gärna lämnar från sig elektroner och bildar joner. Dessa metaller kallas också väteutdrivande eftersom de kan lösas upp i saltsyra under utveckling av vätgas. P Period: En "rad" i det periodiska systemet. Atomerna i en period har lika många elektronskal. Periodiska systemet: En sorts tabell där alla grundämnen har sin bestämda plats, beroende på atomnummer, antalet elektronskal och antalet valenselektroner. ph-skalan: En skala som beskriver hur surt något är. ph = 7 är neutralt, ph <7 är surt och ph > 7 är basiskt. Polär: En molekyl där ena ändan är lite plusladdad och den andra ändan är lite minusladdad kallas polär. Vattenmolekylen är en polär molekyl. Polymer: Kedjor som är sammansatta av mindre molekyler. Protein: En grupp av ämnen som är uppbyggda av aminosyror. Proteiner är viktiga beståndsdelar i allt levande. Proton: Positivt laddad partikel som finns i atomkärnan. R Raffinering: Förädling av råolja till gas, fotogen, eldningsolja m.m. Reagens: Ett ämne som används för att "känna igen" ett annat ämne. Råolja: Den olja som tas upp ur berggrunden och förädlas med raffinering.
8 S Salt: Kemisk förening som består av joner. Kallas också jonförening. Sammansatta sockerarter: Kolhydrater som består av två eller flera enkla sockermolekyler. Slamning: En blandning av två ämnen som kan skiljas åt med hjälp av filtrering. Smältpunkt: Den temperatur där ett ämne övergår från fast form till flytande form. Spänningsserien: En serie där man ordnat metaller efter hur ädla de är. I mitten brukar man skriva väte. På ena sidan om väte finns de oädla metallerna, på den andra sidan finns de ädla metallerna. Stelning: Övergången från flytande till fast form. Strukturformel: En formel som visar hur atomerna i en molekyl sitter ihop, till skillnad från en molekylformel som bara visar hur många av varje atomsort som ingår i molekylen. stål: Järn blandat med en mindre mängd kol. Stål är hårdare än rent järn, och kan även legeras med andra metaller för att få vissa egenskaper. Surt: En sur lösning innehåller vätejoner (H + ) och har ph < 7. Surt är motsatsen till basiskt. Surt regn: Regn som blivit surt av utsläpp av bl.a. svaveloxider och kväveoxider. Syra: Ett ämne som avger vätejoner (H + ). Sötvatten: Vatten som inte är salt. T Trippelbindning: En elektronparbindning mellan två atomer som delar på tre elektronpar. Tungmetaller: Metaller med hög densitet, t.ex. bly, kadmium och kvicksilver. Tungt vatten: Vatten som innehåller tungt väte, dvs. den isotop av väte som har en proton och en neutron i atomkärnan. U Universell massenhet (u): Enhet för massor av mycket små partiklar. Enligt definitionen är massan av en kol-l2-atom 12 u. En proton och en neutron har vardera massan 1 u (ungefär).
9 V Valenselektron: Elektron i det yttersta skalet. Vid kemiska reaktioner är det mest valenselektronerna som är inblandade. Väteutdrivande metaller: Se oädla metaller. Växthuseffekten: I atmosfären finns gaser, t.ex. koldioxid och metan. som hindrar värmen från att stråla ut från jordklotet, liksom glaset i ett växthus håller kvar värmen. Ökad växthuseffekt leder till höjd temperatur. Man tror att människans utsläpp av sådana växthusgaser leder till ökad växthuseffekt. Ytspänning: Vattenmolekylernas starka sammanhållning som gör att vattenytan kan bära t.ex. en insekt. Ädelgaser: Gasformiga grundämnen i grupp 18, som har fullt yttersta elektronskal. Därför reagerar de inte gärna med andra ämnen. Ädla metaller: Metaller som inte löses upp i saltsyra (alltså ej väteutdrivande). Ädla metaller reagerar inte så lätt med andra ämnen, och kan ibland finnas i ren form i naturen. Övergödning: Gödsel innehåller näringsrika ämnen som innehåller t.ex. kväve och fosfor. Om man gödslar för mycket kan den ekologiska balansen rubbas. Även utsläpp av t.ex. tvättmedel bidrar till övergödningen.
FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK
FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger
Läs merKemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.
Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström
Läs meratomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns.
Facit till Kap 13 Grundboken s. 341-355 och Lightboken s. 213 222 (svart bok) även facit finalen. Testa Dig Själv 13.1TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda
Läs merPeriodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar
Periodiska systemet Atomens delar och kemiska bindningar Atomens delar I mitten av atomen finns atomkärnan där protonerna finns. Protoner är positivt laddade partiklar Det är antalet protoner som avgör
Läs merProtonen upptäcktes 1918 och neutronen 1932. 2. Atommodellen
1. Atomens historia Det har alltid funnits olika teorier om vad allting består av. Under antiken utvecklades läran om de 4 elementen som blev den teorin som användes mest ända fram till modern tid. Teorin
Läs merRepetitionskompendium Grundläggande kemi Årskurs 7 2016
Repetitionskompendium Grundläggande kemi Årskurs 7 2016 Innehållsförteckning 1 Atomer naturens egna byggstenar... 3 2 Molekyler är grupper av atomer... 4 3 Grundämnen och kemiska föreningar... 5 4 Kemiska
Läs merKemi A. Kap 9: kolföreningar
Kemi A Kap 9: kolföreningar Organisk kemi kol och kolföreningar Kolföreningar är mycket viktiga ämnen Kol finns i allt levande men också i saker som inte är levande, ex: Bensin Alkohol Kläder Smink Det
Läs merKEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ
KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och som påverkar oss handlar om KEMI. Vad du tycker DU att kemi
Läs merBild 1: Schematisk bild av en lipid, där bollen är vattenlöslig och svansen är fettlöslig.
Olika ämnen har olika egenskaper, vissa är salta andra är söta och det finns många egenskaper som gör att vi kan särskilja på olika ämnen. T.ex. färg, densitet, lukt etc. Allt är uppbyggt av atomer beroende
Läs merSmälter Förångas FAST FLYTANDE GAS Stelnar Kondensera
Olika ämnen har olika egenskaper, vissa är salta andra är söta och det finns många egenskaper som gör att vi kan särskilja på olika ämnen. T.ex. färg, densitet, lukt etc. Allt är uppbyggt av atomer beroende
Läs merATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner
periodiska systemet ATOMENS BYGGNAD En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner Runt om Negativa Elektroner En Elektron har en negativt laddning. Och elektronerna
Läs merAtomen och periodiska systemet
Atomen och periodiska systemet Ringa in rätt svar 1. Exempel på elementarpartiklar är: joner protoner molekyler atomer elektroner 2. Atomen i sin helhet är: elektriskt neutral positivt laddad negativt
Läs merVAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet
Läs merVAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet
Läs merGrundläggande Kemi 1
Grundläggande Kemi 1 Det mesta är blandningar Allt det vi ser runt omkring oss består av olika ämnen ex vatten, socker, salt, syre och guld. Det är sällan man träffar på rena ämnen. Det allra mesta är
Läs merMateria och aggregationsformer. Niklas Dahrén
Materia och aggregationsformer Niklas Dahrén Vad är materia? Materia är egentligen allting som vi ser omkring oss! Allt som är uppbyggt av atomer kallas för materia. Materia kännetecknas av att det har
Läs merÄmnen runt omkring oss åk 6
Ämnen runt omkring oss åk 6 Begrepp att kunna Atom Avdunstning Basisk Blandning Brännbarhet Egenskaper Fast form Flytande form Fotosyntes Gasform Grundämne Kemisk förening Kemisk reaktion Kondensering
Läs merLärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar
Lärare: Jimmy Pettersson Kol och kolföreningar Rent kol Grafit Den vanligaste formen av rent kol. Bindningar mellan de olika lagerna är svaga. Slits lätt som spetsen på blyertspennor som består av grafit.
Läs merVarför kan kolatomen bilda så många olika föreningar?
Organisk kemi Kolföreningar finns i allt levande, i alla organismer. Med organiska ämnen menas föreningar som innehåller kol med undantag för koldioxider och vissa enkla salter, t ex karbonater. Organisk
Läs merDet mesta är blandningar
Det mesta är blandningar Allt det vi ser runt omkring oss består av olika ämnen ex vatten, socker, salt, syre och guld. Det är sällan man träffar på rena ämnen. Det allra mesta är olika sorters blandningar
Läs merOrganisk kemi Kolets kemi
Organisk kemi Kolets kemi Vad är ett organiskt ämne? Organiska ämnen kommer från djur- och växtriket. Alla dessa ämnen innehåller kolatomer. T.ex. trä, bomull och ull. Organiska ämnen kan både förändras
Läs merTESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda av. Protonerna finns i atomkärnan, i
TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda av. Protonerna finns i atomkärnan, i mitten av atomerna. Det är antalet protoner som bestämmer vilket atomslag
Läs merhttp://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236
http://sv.wikipedia.org/wiki/petroleum http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236 Alkaner C n H 2n+2 metan etan propan butan pentan hexan heptan oktan nonan
Läs merLUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER
-: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger
Läs merKemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.
Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström
Läs merPERIODISKA SYSTEMET. Atomkemi
PERIODISKA SYSTEMET Atomkemi Atomhistorik 400 f.kr nämner den grekiske filosofen Demokritos att materiens minsta delar är odelbara atomer. 300 f.kr så strider Aristoteles mot Demokritos och säger att materia
Läs merNästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).
Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). I alla tre formerna är vatten fortfarande samma ämne och
Läs merIsomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10
Isomerer Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri Båda har molekylformeln C 4 10 rganiska syror Alla organiska syror innehåller en karboxylgrupp (C) C = m man oxiderar en alkohol
Läs merPeriodiska systemet. Namn:
Periodiska systemet Namn: Planering Vecka Aktivitet Viktigt 4 Repetition kemiska begrepp 5 Repetition kemiska begrepp + Periodiska systemet 6 Periodiska systemet + balansering av formler 7 Repetition +
Läs merJoner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175
Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga
Läs merMateria Sammanfattning. Materia
Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia
Läs merRättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:
Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator
Läs merBaskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum: 070204
Baskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum: 070204 Innehåll 1. Förberedelser 2. Torrdestillering 3. Periodiska systemet 1 4. Periodiska systemet 2 5. Finn Grundämnen 6. Atomens byggnad 7. Vad
Läs merKEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning
KEMI Ämnen och reaktioner 1+ 1+ 9+ Be 2+ O 2 2 2 + O 2 2 2 O Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning Bertram Stenlund Fridell This w ork is licensed under the Creative
Läs merNO: KEMI. Årskurs 7 2015-11-20
NO: KEMI Årskurs 7 2015-11-20 Diskussionsfråga Diskutera i par (tre om två ej är möjligt) Om inte annat anges av läraren. Lektion 3 Rena ämnen och blandningar Att separera ämnen Ämnen kan förändras Planering
Läs merOmråde: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)
Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:
Läs merMål och betygskriterier för kemi
Mål och betygskriterier för kemi För att bli GODKÄND på samtliga kurser skall du: Kunna skyddsföreskrifter inom NO-institutionen, samt veta var skydds- och nödutrustning finns Kunna handha den laboratorieutrustning
Läs merREPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP
KEMI RUNT OMKRING OSS Man skulle kunna säga att kemi handlar om ämnen och hur ämnena kan förändras. Kemi finns runt omkring oss hela tiden. När din mage smälter maten är det kemi, när din pappa bakar sockerkaka
Läs merATOMER OCH ATOMMODELLEN. Lärare: Jimmy Pettersson
ATOMER OCH ATOMMODELLEN Lärare: Jimmy Pettersson Grundämnen Atomer och Grundämnen All materia byggs upp av mycket små byggstenar som kallas atomer. Varje typ av atom är byggstenar för varje kemiskt ämne.
Läs merENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia
ENKEL Kemi 2 Atomer och molekyler atomkärna elektron Atomer Allting runt omkring oss är uppbyggt av atomer. En atom är otroligt liten. Den går inte att se för blotta ögat. Ett sandkorn rymmer ungefär hundra
Läs merTerminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012
Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma
Läs merAtomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian
Atomen - Periodiska systemet Kap 3 Att ordna materian Av vad består materian? 400fKr (före år noll) Empedokles: fyra element, jord, eld, luft, vatten Demokritos: små odelbara partiklar! -------------------------
Läs merämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss
Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har
Läs merNäringsämnen. Kolhydrater, fetter och proteiner
Näringsämnen Kolhydrater, fetter och proteiner By Scott Bauer, USDA ARS Public Domain, https:// commons.wikimedia.org/w/index.php? curid=33614 Kolhydrater Vår huvudsakliga energikälla i maten Frön, grönsaker,
Läs merNämn ett ämne som kan omvandlas till diamant a, granit b, meteoritmineral c, kol d, grafit
1 Vad använder man kol till? Ge exempel. Energi, diamant, 1 Vad kallas en alkohol med två OH grupper? Ge exempel. Etandiol 1 Har kan diamant vara så hårt? För att lagrerna har bindningar mellan varandra
Läs merORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI
KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLATOMEN ÄR EN MÅNGSIDIG BYGGSTEN Kolatomen finns i allt levande Kolatomen finns förstås också i allt material tillverkat av sånt som har varit levande t ex papper, plast och kläder
Läs merOrganisk kemi. Till provet ska du
Organisk kemi Till provet ska du Känna till de tre vanligaste formerna av grundämnet kol och kunna berätta något om deras egenskaper Grafit atomerna sitter ihop i lösa lager, finns i t.ex. blyertspennor
Läs merIntroduktion till det periodiska systemet. Niklas Dahrén
Introduktion till det periodiska systemet Niklas Dahrén Det periodiska systemet Vad är det periodiska systemet?: Det periodiska systemet är en tabell där alla kända grundämnen och atomslag ingår. Hur är
Läs merInför provet Kolföreningarnas kemi
Inför provet Kolföreningarnas kemi 8A $\ Pär Leijonhufvud BY: 23 oktober 2014 C När är provet? Provet blir på fredag den 24/10. Vad kommer med på provet? Några frågor på repetitionen om grundämnen och
Läs merKemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning
Kemisk bindning Det är få grundämnen som förekommer i ren form i naturen De flesta söker en kompis med kompletterande egenskaper Detta kan ske på några olika sätt, både inom molekylen och mellan molekylen
Läs merHär växer människor och kunskap
Syror och baser 2 - Elektron, -1 - Protoner, +1 Natrium (Na) Valenselektron 1 st Elektronskal 3st 3 Natrium Neon 11 10 Alla ämnen vill ha fullt ytterskal. Så Na försöker efterlikna Ne. 4 Denna elektron
Läs merSäkerhetsregler i kemi
Kemi Säkerhetsregler i kemi Jag smakar aldrig på något pulver eller vätska. Jag tvättar alltid händerna på en gång om jag får pulver eller vätskor på dem. Jag städar alltid bort spill med detsamma och
Läs merTESTA DIG SJÄLV 1.4 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN
TESTA DIG SJÄLV 1.1 GRUNDBOK atom Atomerna är byggstenarna som bygger upp världen och allt levande som finns i den. atomslag Precis som det finns olika sorters legoklossar finns det olika sorters atomer.
Läs merHjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A
Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Tekniskt- naturvetenskapligt basår Raúl Miranda 2007 Namn: Stark Karl Grupp: Den bästa.. Datum: Tid: 08.00 12.00 jälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska
Läs merKEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ
KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ FYSIK BIOLOGI KEMI MEDICIN TEKNIK Laborationer Ett praktiskt och konkret experiment Analys av t ex en reaktion Bevisar en teori eller lägger grunden för en
Läs merSyror, baser och jonföreningar
Syror, baser och jonföreningar Joner är laddade byggstenar I en atom är antalet elektroner det samma som antalet protoner i kärnan. En jon är en atom som lämnat ifrån sig eller tagit upp en eller flera
Läs merMatkemi Kemin bakom matens näringsämnen
Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider
Läs merGöran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken
Göran Stenman Syror och Baser Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken www.lektion.se Syror och baser är frätande, det viktigaste att komma ihåg då vi laborerar är.. Skyddsglasögon Göran Göran Stenman
Läs merMatens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom
Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom fram till: Jag pratade med min pappa. För 20-30 år sedan
Läs merKovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén
Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler Niklas Dahrén Innehåll ü Opolära kovalenta bindningar ü Polära kovalenta bindningar ü Elektronegativitet ü Paulingskalan ü Elektronformler ü
Läs merKursplan och betygskriterier i kemi. Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94
Kursplan och betygskriterier i kemi Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94 Kemiundervisningen ska ge eleven kunskap om olika ämnen som man träffar på i vardagslivet. Den
Läs merLabbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson
Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson Försök 1: Beskriv ämnet magnesium: Magnesium är ett grundämne (nummer 12 i det periodiska
Läs merIdentifiera okända ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén
Identifiera okända ämnen med enkla metoder Niklas Dahrén Det finns två huvudgrupper av ämnen 1. Jonföreningar (salter): En jonförening är uppbyggd av posi5va och nega5va joner som binder 5ll varandra e:ersom
Läs merVad är allt uppbyggt av?
ÅR 4-6 Kemi KAPITEL 1 Vad är allt uppbyggt av? Kläderna du har på dig, vattnet du dricker och pennan du skriver med, huset du bor i är uppbyggd av små byggstenar. Vi kallar dem atomer. Atomer finns i allting
Läs merI vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.
TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag
Läs merHistoria De tidigaste kända idéerna om något som liknar dagens atomer utvecklades av Demokritos i Grekland runt 450 f.kr. År 1803 använde John Dalton
Atomen En atom, från grekiskans ἄτομος, átomos, vilket betyder "odelbar", är den minsta enheten av ett grundämne som definierar dess kemiska egenskaper. Historia De tidigaste kända idéerna om något som
Läs merGAMLA INLÄSNINGSBLAD I KEMI ATT LÄSA PÅ INFÖR NP KEMI VT19 BASKEMI
GAMLA INLÄSNINGSBLAD I KEMI ATT LÄSA PÅ INFÖR NP KEMI VT19 BASKEMI 1 Räkna upp namnen på de laborationsmateriel som vi använt. 2 Vad finns det för säkerhetsregler att tänka på när man laborerar? 3 Vad
Läs merRättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.
Kemi Bas A Provmoment: Tentamen Ladokkod: TX011X Tentamen ges för: Tbas, TNBas 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-22 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi kalkylator
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merJonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén
Jonföreningar och jonbindningar del 1 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas
Läs merViktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.
Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2015-10-30 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator
Läs merOrganiska föreningar del 5: Rita och namnge alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén
Organiska föreningar del 5: Rita och namnge alkoholer, karboxylsyror och estrar Niklas Dahrén Alkoholer är organiska ämnen med en eller flera OH-grupper Alkoholer innehåller OH-grupper: Alkoholer är organiska
Läs merAtomen och periodiska systemet
Atomen och periodiska systemet Ringa in rätt svar 1. Exempel på elementarpartiklar är: joner protoner molekyler atomer elektroner 2. Atomen i sin helhet är: elektriskt neutral positivt laddad negativt
Läs merÅrstidernas Kemi VINTER
Årstidernas Kemi VINTER Dom flesta växterna slokar och ser döda ut. Det som är kvar av växterna är ett skal av kol uppbyggt av cellulosa. Det är få soltimmar och mycket kallt. Vattnet är täckt av is. Endast
Läs merKemiskafferiet modul 3 kemiteori. Atomer och joner
Atomer och joner Kan man se atomer? Idag har man instrument som gör att man faktiskt kan "se atomer" i ett elektronmikroskop. Med speciella metoder kan man se vilket mönster atomerna bildar i en kristall
Läs merKEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ
KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Pia Björkenheim Kontakt: WILMA pia.bjorkenheim@mattliden.fi Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och
Läs merPeriodiska systemet Betygskriterier - Periodiska systemet För att få godkänt ska du... För att få väl godkänt ska du också kunna...
Periodiska systemet Betygskriterier - Periodiska systemet För att få godkänt ska du... Veta vad atomer är för något, rita upp en modell av en atom. Veta skillnaden mellan en atom och en jon. Känna till
Läs merVad är det som gör att vi lever? Finns det en gud som har skapat livet?
Organisk kemi 1 Vad är det som gör att vi lever? Finns det en gud som har skapat livet? Sant: ett atomslag är viktigare än alla andra för att bygga liv vilket? Kolatomen är nödvändig för liv! Viktig byggsten
Läs merIntroduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén
Introduktion till kemisk bindning Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar Bindningar
Läs merKemi Kunskapens användning
Delmål Delmål Kemi Kunskapens användning 2010-06-14 utvecklar kunskap om hur kemiska teorier och modeller samt personliga erfarenheter kan användas för att behandla miljö-, säkerhets- och hälsofrågor,
Läs merDe delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET
Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 Kemins grunder:. Kemiska reaktioner. Fast, flytande och gas. Kemispråket Uppgifterna är av olika svårighetsgrad
Läs merMATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA
MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA Läs mer: http://www.1177.se/skane/tema/kroppen/matsmaltning-ochurinvagar/matsmaltningsorganen/?ar=true http://www.slv.se/grupp1/mat-ochnaring/kostrad/
Läs merVätebindningar och Hydro-FON-regeln. Niklas Dahrén
Vätebindningar och Hydro-FON-regeln Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar Bindningar
Läs merRepetition av hur en atom blir en jon.
Repetition av hur en atom blir en jon. ex. 11 Na Det finns en elektron i det yttersta skalet. Natrium vill bli av med den för att få fullt i sitt yttersta skal. Natrium ger då bort den och natriumatomen
Läs merFysik, atom- och kärnfysik
Fysik, atom- och kärnfysik T.o.m. vecka 39 arbetar vi med atom- och kärnfysik. Under tiden får vi arbeta med boken Spektrumfysik f.o.m. sidan 229 t.o.m.sidan 255. Det finns ljudfiler i mp3 format. http://www.liber.se/kampanjer/grundskola-kampanj/spektrum/spektrum-fysik/spektrum-fysikmp3/
Läs merInstuderingsuppgifter
Instuderingsuppgifter Litterarum radices amarae, fructus dulces Kemisk bindning Uppgiftena är indelade i tre olika kategorier efter svårighetsgrad. bservera dock att det inte går att sätta betyg på en
Läs merAtomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.
Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas
Läs merSå började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2
Så började det Liv, cellens byggstenar Biologi 1 kap 2 Liv kännetecknas av följande: Ordning- allt liv består av en eller flera celler Ämnesomsättning Reaktion på stimuli (retningar) Tillväxt och utveckling
Läs merMaterien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler
Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där
Läs merFÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI
ORDLISTA FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI LÄRAN OM ÄMNENS UPPBYGGNAD OCH EGENSKAPER, OCH OM DERAS REAKTIONER MED VARANDRA NAMN: Johan
Läs merKarl Johans skola Åk 6 MATERIA
MATERIA Vad är materia? Överallt omkring dig finns det massor av föremål som du kan se eller känna på. De kan bestå av olika material som sten, trä, järn, koppar, guld, plast eller annat. Oavsett vilket
Läs mer2 H (deuterium), 3 H (tritium)
Var kommer alla grundämnen ifrån? I begynnelsen......var universum oerhört hett. Inom bråkdelar av en sekund uppstod de elementarpartiklar som alla grund- ämnen består av: protoner, neutroner och elektroner.
Läs merAlla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.
Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.
Läs merAtomer och det periodiska systemet
Atomer och det periodiska systemet Planering i Kemi så9 VT2013 Ansvarig lärare: Märta Nordlander marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Det centrala innehållet Kemiska föreningar, och hur atomer sätts
Läs merHär kan du svara t.ex. När våra förfäder blev sjuka försökte de att få fram botemedel. Det betyder att de har sysslat med kemi.
- 1 - Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Dessa frågor och svar ger dig grundläggande kunskaper i kemi för grundskolan. Det innebär att du får de viktiga orden/begreppen med
Läs merVilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?
ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom
Läs merBlommensbergsskola/kemiht13/HSA Minivariant 1
Blommensbergsskola/kemiht13/HSA Minivariant 1 Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Dessa frågor och svar ger dig grundläggande kunskaper i kemi för grundskolan. Det innebär
Läs mergrundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne
Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan
Läs merSmåsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1
Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Ger oss elektrisk ström. Ger oss ljus. Ger oss röntgen och medicinsk strålning. Ger oss radioaktivitet. av: Sofie Nilsson 2 Strålning
Läs merNamnge och rita organiska föreningar - del 1 Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén
Namnge och rita organiska föreningar - del 1 Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar Niklas Dahrén Organisk kemi är kolföreningarnas kemi Organisk kemi: Organisk kemi är vetenskapen
Läs mer