Instuderingsuppgifter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Instuderingsuppgifter"

Transkript

1 Instuderingsuppgifter Litterarum radices amarae, fructus dulces Kemisk bindning Uppgiftena är indelade i tre olika kategorier efter svårighetsgrad. bservera dock att det inte går att sätta betyg på en enskild uppgift. Betygsresonemangen nedan är bara för att du skall få en uppfattning om vad som krävs för de olika nivåerna. Typ 1 detta är relativt enkla uppgifter som inte kräver någon egen slutledning, utan som är hämtade direkt från teorin. Betygsmässigt motsvarar detta svar på E, kanske D-nivå. Typ 2 dessa uppgifter kräver en viss egen slutledning och förmåga att använda teorin för att lösa nya situationer och problem. Betygsmässigt motsvarar detta svar runt D eller C-nivå. Typ 3 här har vi mer komplexa frågor och problem där du behöver använda olika delar av teorin för att resonera dig fram till en lösning. Betygsmässigt motsvarar detta svar på B eller A-nivå. Typ 1 1. Varför bildar aluminium trevärt positiva joner och kväve trevärt negativa joner? 2. Varför leder salter (jonföreningar) elektrisk ström i smält tillstånd men inte i fast tillstånd? 3. Skriv formeln för följande föreningar: a) litiumklorid h) aluminiumsulfid b) kalciumoxid i) aluminiumnitrid c) bariumjodid j) kopparbromid d) magnesiumnitrid k) zinkfluorid e) natriumoxid l) manganjodid f) kalciumsulfid m) kaliumhydrid g) aluminiumklorid 4. Bildar grundämnen som är metaller positiva eller negativa joner vid kemiska reaktioner? 5. Bildar grundämnen som är icke-metaller positiva eller negativa joner vid kemiska reaktioner? 6. Hur kan man använda periodiska systemet för att räkna ut vilken laddning en viss jon kommer att få? 7. Vad kallas bindningar som bildas genom att elektroner delas mellan atomer? 8. Vad menas med en molekyl? 9. Vilken typ av kemisk bindning kan man förvänta sig mellan atomerna i följande ämnen: a) natriumfluorid b) svaveldioxid c) väteklorid d) kalciumklorid e) mässing (innehåller koppar- och zinkatomer) 10. Vilken är laddningen för atomjoner av följande grundämnen? a) kalium b) barium c) svavel d) brom e) kväve 11. Förklara varför jonföreningar oftast har höga smältpunkter, medan molekylföreningar ofta har låga smältpunkter?

2 12. Rita elektronstrukturformler för följande molekyler: a) Cl 2 b) N 2 c) CH 4 d) H 2 S e) C Vad menas med elektronnegativitet? 14. Förklara varför fluor är det mest elektronegativa grundämnet. 15. Blir det polära kovalenta bindningar i följande molekyler? m så är fallet, vilken atom blir mer positiv och vilken blir mer negativ? a) N b) HF c) N 2 d) HCl e) C 16. Vilken typ av kemisk bindning förekommer oftast mellan: a) en metall och en icke-metall? b) Två icke-metaller? c) Två metaller? 17. Vilket av nedanstående ämnen är en jonförening? a) SiCl 4 b) BF 3 c) CBr 4 d) S 2 Cl 2 e) CaBr Vilket eller vilka av följande ämnen är molekylföreningar? a) Is, H 2 (s) b) Flytande ammoniak, NH 3(l) c) Fast koldioxid, C 2(s) d) Fast cesiumfluorid, CsF (s) e) Fast kalium K (s) 19. Grundämne 17 reagerar med grundämne 19 och bildar ett fast ämne. Vilket av följande påståenden om detta ämne är felaktigt? a) Ämnet är i fast form en god ledare av elektricitet b) Ämnet innehåller två slags atomjoner, vilkas antal förhåller sig som 1:1 c) Ämnet i är smält tillstånd en god ledare för elektrisk ström. d) m kristaller av ämnet utsätts för slag delas de i mindre bitar. 20. Vilket av följande påståenden är korrekt? Kloridjonen har samma elektronstruktur som a) fluoridjon b) bromidjon c) argonatom d) svavelatom e) natriumjon 21. I vilket av nedanstående exempel har jonerna/atomerna inte ädelgasstruktur? a) Natriumjoner b) Kalciumjoner c) Bromatomer d) Xenonatomer e) Fluoridjoner 22. Vilket är villkoret för en att en tvåatomig molekyl skall vara en dipol? 23. Vad betyder det att alla atomer strävar efter ädelgasskal (oktettregeln) 24. Vilken laddning har jonerna av de alkaliska jordartsmetallerna?

3 25. Rita elektronformeln för följande molekyler: a) I 2 b) C 2 H 6 c) HBr d) CH 2 Cl Hur många valenselektroner har a) en bariumatom b) en aluminiumatom c) en halogenatom 27. Vilken eller vilka av följande molekyler är dipoler? a) Br 2 b) HBr c) 2 d) ICl 28. Vilka av nedanstående ämnen är jonföreningar och vilka är molekylföreningar? a) NH 3 b) Ca c) P 4 d) ICl Vilken laddning har jonerna av de alkaliska jordartsmetallerna? 30. Hur många valenselektroner har a) en aluminiumatom b) en bariumatom c) en halogenatom 31. Förklara varför en stabil förening mellan barium och klor måste ha formeln BaCl En atomjon har laddningen 2 och 54 elektroner. Vilken är denna jon? 33. Grundämnet med atomnummer 13 reagerar med grundämnet med atomnummer 17 och bildar en stabil förening. Vilken är denna (både formel och namn)? 34. Grundämnet med atomnummer 35 reagerar med grundämnet med atomnummer 56 och bildar en stabil förening. Vilken är denna (både formel och namn)? 35. Ange namnet för följande jonföreningar: a) MgCl 2 b) Na 2 S 4 c) Ca(N 3 ) 2 d) K 2 C 3 e) CuS 4 f) ZnCl 2 g) CsN 3 h) BaC Skriv kemiska formeln för följande salter: a) kaliumklorid b) natriumklorid c) zinksulfat d) kopparnitrat e) bariumoxid f) kalciumhydroxid 37. Kan man förvänta sig övervägande jonbindning, polär kovalent bindning, eller ren kovalent bindning mellan atomerna i följande: a) NH 3 b) Ca c) P 4 d) ICl 3

4 Typ 2 1. Vilket av följande påståenden är korrekt? I kovalenta germaniumföreningar omges kärnorna totalt av lika många elektroner som kärnan i en a) Argonatom b) Kiselatom c) Tennatom d) Arsenikatom e) Kryptonatom 2. Vad är en sammansatt jon? 3. Skriv formeln för tre exempel på sammansatta joner. 4. Det finns olika typer av bindning mellan molekyler. a. Vilken typ av bindning finns mellan molekyler som inte är dipoler? b. Vilka faktorer bestämmer styrkan hos denna typ av bindning? 5. Rita elektronstrukturformler för varje molekyl. Viken geometrisk form tror du att molekylen har. Motivera ditt svar. a) SiH 4 b) SF 2 c) CCl 2 d) HCN e) CH 3 H 6. Vilket av nedanstående ämnen är det bästa exemplet på ett fast ämne, i vilket kristallens byggstenar binds samman av kovalenta bindningar till en tredimensionell jättemolekyl? a) NaCl (s) b) C 25 H 52(s) paraffin c) S 8(s) d) Ca (s) e) C (s) diamant 7. Vilka två av följande påståenden är felaktiga? a) I vätekloridmolekylen är bindningen huvudsakligen kovalent b) I fast kalciumklorid är bindningen huvudsakligen jonbindning c) I fast väte binds molekylerna till varandra med vätebindningar d) Vattnets höga kokpunkt beror på vätebindningar mellan molekylerna e) I fast litium hålls atomerna samman huvudsakligen av van der Waalskrafter 8. Kokpunkten för vatten är avsevärt högre än för vätesulfid, H 2 S (l). Vilken av följande förklaringar till detta förhållande är den riktigaste? a) Van der Waalskrafterna är starkare i H 2 (l) än i H 2 S (l). b) Vätebindningen är mer utpräglad i H 2 (l) än i H 2 S (l). c) Molekylvikten för H 2 är avsevärt mindre än för H 2 S. 9. I vilken av nedanstående vätskor kan man förvänta att vätebindningen är starkast? a) HF (l) b) CH 4(l) c) HI (l) d) H 2 S (l) e) PH 3(l)

5 10. Vilket av följande ämnen har opolära molekyler, kovalent bindning mellan atomerna i molekylen och endast svaga van der Waalskrafter mellan molekylerna? a) Fast kaliumklorid b) Gasformig metan, CH 4 c) Fast silver d) Flytande vätebromid e) Gasformig neon 11. Vilket av följande ämnen är uppbyggt av positiva joner som hålls samman av elektroner, vilka kan röra sig fritt från jon till jon? a) flytande krypton b) Fast fosfor c) Flytande väteklorid d) Fast natriumbromid e) Fast guld 12. Vilket av följande påståenden om grundämnet nr 19 i fast tillstånd är felaktigt? a) Det fasta ämnet består av positiva atomkärnor som omges av ett moln av elektroner. b) Det fasta ämnet är en god ledare för elektrisk ström c) Ämnet innehåller tvåatomiga molekyler d) Det fasta ämnet är mjukt och lätt formbart e) Grundämne 19 har högre smältpunkt än grundämne Vilket av följande påståenden är felaktigt? a) vattenmolekylen är en dipol b) Metanmolekylen är inte en dipol c) Vätejodidmolekylen är en dipol d) Ammoniakmolekylen är en dipol e) Koldioxidmolekylen är en dipol 14. Atomer av grundämne nr 17 förenar sig med varandra till molekyler. Vilket av följande påstående är felaktigt? a) Molekylerna är tvåatomiga b) I molekylerna är ett elektronpar gemensamt för två atomer. Atomerna får härigenom en elektronstruktur som liknar strukturen hos ädelgaser. c) Molekylerna är dipoler d) Det bildade ämnet är vid rumstemperatur en gas e) Attraktionskrafterna mellan molekyler av grundämne 17 är starkare än mellan atomer av grundämne Vilket av följande påståenden om grundämne 18 är felaktigt? a) I fast fas bildar ämnet ett nätverk, i vilket atomerna hålls samman genom kovalenta bindningar. b) Krafterna mellan ämnets molekyler är svaga van der Waalskrafter. c) Ämnet är i alla aggregationsformer en mycket dålig ledare av elektricitet. d) Ämnet har mycket låg smältpunkt. 16. Grundämne X har två valenselektroner och grundämne Y har sex valenselektroner. Vilket av följande alternativ är korrekt? En kemisk förening mellan X och Y är troligen: a) en kovalent förening med formeln XY b) En kovalent förening med formeln X 3 Y c) En jonförening med formeln XY d) En jonförening med formeln X 2 Y 6 e) En jonförening med formeln X 3 Y

6 17. Varför är metaller goda ledare för elektrisk ström? 18. Molekylen C 2 är inte en dipol, det är däremot molekylen S 2. Vilken slutsats kan man då dra om formerna på dessa båda molekyler. 19. Varför kan man med säkerhet påstå att det finns bindningskrafter även mellan ädelgasernas atomer? 20. Rita elektronformeln för a) vätesulfidjonen, HS b) kloratjonen, Cl 3 c) perkloratjonen, Cl Vilket grundämne i nedanstående par är det mest elektropositiva? a) Ba eller Ca b) Rb eller Na c) Cs eller Ba d) S eller Cl e) S eller Se 22. Vilken jon består endast av en proton och ingen elektron? 23. Skriv elektronformeln för: a) sulfatjon b) hydroxidjon c) nitratjon 24. Vilka av följande molekyler är dipoler? a) CH 3 CH b) CHCl 3 c) C 6 H 12 d) CH 3 H e) (CH 3 ) 2 C 25. Rita elektronformeln för a) etanmolekylen C 2 H 6 b) etenmolekylen C 2 H 4 c) etynmolekylen C 2 H 2

7 Typ 3 1. Vilket eller vilka av nedanstående fasta ämnen är uppbyggda av molekyler, mellan vilka den huvudsakliga attraktionen utgörs av van der Waalskrafter? a) 2(s) b) CH 4(s) c) H 2 (s) d) Na 2 (s) e) Ca (s) 2. Ange geometrisk form för följande molekyler och motivera ditt svar: a) H 2 b) CH 4 c) NH 3 d) CCl 4 e) C 2 3. Vilken av följande elektronformler är den troligaste för underklorsyrlighet (en förening vars molekyl består av en atom väte, en atom klor och en atom syre)? a) d) b) e) c) K L M N A B C D E Använd tabellen ovan för att svara på frågoa 4, 5 och Vilket grundämne är en ädelgas? a) A b) B c) C d) D e) E 5. Vilket av följande formler är inte i överensstämmelse med de angivna elektronkonfigurationerna? a) AD 2 b) ED 3 c) AE 2 d) BD e) D 2 6. Vilken av de bindningar som bildas av följande par av grundämnen kan förväntas ha mest utpräglad jonkaraktär? a) A och B b) A och E c) B och E d) A och C e) B och D

8 7. Man har funnit att molekylen XY 3 är en dipol. Vilka slutsatser kan man då med stor sannolikhet dra beträffande a) bindningen X Y b) formen på molekylen XY 3 8. Molekylen BF 3 är inte en dipol, det är däremot molekylen PH 3, ange orsaken. 9. Hur många fria elektronpar har en vattenmolekyl? 10. Rita elektronformeln för S 3 -molekylen. 11. Rita elektronformeln för N 2 -molekylen. De båda kväveatomerna är bundna till varandra. 12. Redogör i stora drag för hur den kemiska bindningen uppkommer i en binär förening, XY, när det gäller a) jonbindning b) ren kovalent bindning c) polär kovalent bindning. 13. Ge en förklaring till att is har lägre densitet än vatten. 14. Nedanstående grafer visar förhållandet mellan temperatur och densitet hos sötvatten och havsvatten. Förklara skillnaderna. Densitet hos sötvatten Densitet hos havsvatten 1, ,0280 0, ,0278 Densitet (g/cm 3 ) 0, , ,99960 Densitet (g/cm 3 ) 1,0276 1,0274 1,0272 0, , Temperatur ( C) Temperatur ( C)

9 Facit och kommentarer BSERVERA. Det är första gången detta dokument testas i skarpt läge, så det kan smugit sig in fel i facit. Typ 1 1. Aluminium har tre valenselektroner som ges bort för att få ädelgasskal. Kväve har fem valenselektroner och vill därför ha tre elektroner för att få ädelgasskal. 2. Elektrisk ström är ett flöde av elektroner. För att detta skall ske måste det finnas elektroner eller laddade partiklar (joner) som kan transportera laddning. 3. a) LiCl h) Al 2 S 3 b) Ca i) AlN c) BaI 2 j) CuBr eller CuBr 2 d) Mg 3 N 2 k) ZnF 2 e) Na 2 l) MnI 2 f) CaS m) KH g) AlCl 3 Koppar har en valenselektron, men den bildar både Cu + och Cu 2+. Namnet anger inte viken kopparjon det är. Det borde därför ha stått antingen Koppar(I)bromid eller Koppar(II)bromid. 4. Alla metaller finns till vänster i det periodiska systemet och bildar därför alltid positiva joner. 5. Alla icke-metaller finns i den högra delen av det periodiska systemet och bildar därför negativa joner (undantaget ädelgaser). 6. Grupp 1, 1+, grupp 2, 2+, grupp 3, 3+, grupp 5 (15), 3, grupp 6 (16) 2, grupp 7 (17), Kovalent bindning 8. En kemisk förening som bildats med kovalenta bindningar 9. a) jonbindning b) kovalent binsdning (polär) c) kovalent bindning (polär) d) jonbindning e) metallbindning 10. a) K + b) Ba 2+ c) S 2 d) Br e) N Jonföreningar sitter samman i ett tredimensionellt gitter, där positiva och negativa joner håller samman kristallen. Molekylföreningar är avgränsade enheter som påverkar varandra relativt lite. H 12. a) Cl Cl b) N N c) H C H d) S e) C H H H 13. Hur bra en atom är på att dra till sig ytterligare elektroner. 14. Fluor fattas en elektron förädelgasskal. Det yttersta elektronskalet ligger nära kärnans postiva kraft. 15. a) nej b) ja, fluor c) nej d) ja, klor e) nej 16. a) jonbindning b) kovalent bindning c) metallbindning 17. Svar, b och e 18. Svar, a, b och c 19. Svar, a och b är fel. Ämnet är KCl, alltså en jonförening.

10 20. Svar, c kloridjonen har tagit upp en elektron och har dörför lika många som argonatomen. 21. Svar, c bromatomen saknar en elektron för ädelgasstruktur 22. De ingående atomer måste ha olika elektronegativitet, en skillnad på ungefär 0,9 till 1,8 23. Atomerna vill ha fulla yttre elektronskal 24. Alltid 2+. H H Cl 25. a) I I b) H C C H c) H Br d) H C H H H Cl 26. a) 2 b) 3 c) Svar, b Väte har elektronegativitet 2,1 och brom 2,8, så skillnaden är 0,7. Detta ligger egentligen utanför definitionen av en dipol, men elektronerna är ojämnt fördelade och ger därför en viss dipolverkan. 28. Ca är en jonförening, resten är molekylföreningar a) 3 b) 2 c) Barium bildar alltid tvåvärda positiva joner, klora alltid envärda negativa joner 32. Det måste vara atomnummer 52 (54 2 elektroner). Ämnet blir då Tellur. 33. Aluminuim och klor bildar föreningen AlCl Barium och brom bildar BaBr a) Magnesiumklorid b) Natriumsulfat c) Kalciumnitrat d) Kaliumkarbonat e) Kopparsulfat f) Zinkklorid 36. a) KCl b) NaCl c) ZnS 4 d) Cu(N 3 ) 2 e) Ba f) CaH 37. a) polär kovalent b) jonbindning c) kovalent bindning d) polär kovalent

11 Facit och kommentarer Typ 2 1. Svar, e 2. En jon som är sammansatt av två eller fler atomslag, till exempel NH 4 + och H 3. S 4 2 N 3 C a) van der Waals-bindning b) antal atomen som molekylen består av H H 5. a) H Si H b) S c) e) H Ọ. H C H F F C H Cl Cl 6. Svar, e 7. Svar, c och e 8. Svar, b 9. Svar, d 10. Svar, b och e 11. Svar, e det är metallbindning som avses 12. Svar, c 13. Svar, e 14. Svar c 15. Svar, a 16. Svar, c 17. Valenselektronerna rör sig fritt i hela metallbiten och kan därför överföra flödet av elektroner 18. S 2 är vinklad 19. De har smältpunkt och kokpunkt som ligger över absoluta nollpunkten 21. a) Ba b) Rb c) Cs d) S e) Se Resonans dubbelbindningarna byter plats hela tiden 20. a) H S b) Cl c) Cl 22. H a) S b) H c) N Resonans dubbelbindningen byter plats hela tiden

12 24. Svar, a, b d och e alla dessa är osymmetriska H H H H 25. a) H C C H b) C C c) H C C H H H H H Facit och kommentarer Typ 3 1. Svar, a och b 2. a) vinklad b) symmetrisk, kub c) vinklad, pyramid d) symmetrisk, kub e) rak 3. Svar, a 4. Svar, c 5. Svar, c 6. Svar, e 7. a) Kovalent bindning b) osymmetrisk, pyramid (som ammoniakmolekylen) 8. BF 3 är en jonförening (skillnad i elektronegativitet 2,0) och då har bereppet polär ingen relevans. Molekylen PH 3 har ingen skillnad i elektronegativitet men den är osymmetrisk. Jämför med ammoniakmolekylen. 9. Två 10. S 11. N N eller N N eller N N byter plats hela tiden Resonans dubbelbindningen Resonans alla tre strukturerna förekommer. Dubbel och trippelbindningarna byter plats hela tiden 12. a) positiva joner och negativa joner attraherar varandra och bildar en regelbunden kristall b) två atomer med ungefär samma elektronegativitet delar ett, två eller tre elektronpar c) två atomer med skillnad i elektronegativitet delar ett elektronpar 13. Värme är rörelseenergi. När vattnet är så kallt att det övergår till fast form tar vätebindningarna över helt och vattenmolekylerna ordnar sig i ett regelbundet mönster. Detta mönster tar större plats än då molekylerna rör sig fritt. 14. Sötvatten: när temperaturen sjunker minskar vattenmolekylernas rörelseenergi och de kommer då närmare varandra. Vid fyra plusgrader är rörelseenergin så låg att vätebindningen gör att de börjar ordna sig i ett regelbundet mönster och tar då större plats. Saltvatten: de lösta jonerna i vattnet, framförallt kloridjoner och natriumjoner, gör att vattenmolekylerna inte kan ordna sig i ett regelbundet mönster. Jonerna i vattnet stör ut vätebindningarna. Denna effekt blir större ju saltare vattnet är, så grafen gäller bara just den salthalt som den representerar.

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning Kemisk bindning Det är få grundämnen som förekommer i ren form i naturen De flesta söker en kompis med kompletterande egenskaper Detta kan ske på några olika sätt, både inom molekylen och mellan molekylen

Läs mer

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns.

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns. Facit till Kap 13 Grundboken s. 341-355 och Lightboken s. 213 222 (svart bok) även facit finalen. Testa Dig Själv 13.1TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda

Läs mer

Atomen och periodiska systemet

Atomen och periodiska systemet Atomen och periodiska systemet Ringa in rätt svar 1. Exempel på elementarpartiklar är: joner protoner molekyler atomer elektroner 2. Atomen i sin helhet är: elektriskt neutral positivt laddad negativt

Läs mer

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar Periodiska systemet Atomens delar och kemiska bindningar Atomens delar I mitten av atomen finns atomkärnan där protonerna finns. Protoner är positivt laddade partiklar Det är antalet protoner som avgör

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och som påverkar oss handlar om KEMI. Vad du tycker DU att kemi

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler Niklas Dahrén Innehåll ü Opolära kovalenta bindningar ü Polära kovalenta bindningar ü Elektronegativitet ü Paulingskalan ü Elektronformler ü

Läs mer

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Tekniskt- naturvetenskapligt basår Raúl Miranda 2007 Namn: Stark Karl Grupp: Den bästa.. Datum: Tid: 08.00 12.00 jälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska

Läs mer

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén Introduktion till kemisk bindning Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar Bindningar

Läs mer

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén Jonföreningar och jonbindningar del 1 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas

Läs mer

Identifiera okända ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Identifiera okända ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén Identifiera okända ämnen med enkla metoder Niklas Dahrén Det finns två huvudgrupper av ämnen 1. Jonföreningar (salter): En jonförening är uppbyggd av posi5va och nega5va joner som binder 5ll varandra e:ersom

Läs mer

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner periodiska systemet ATOMENS BYGGNAD En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner Runt om Negativa Elektroner En Elektron har en negativt laddning. Och elektronerna

Läs mer

Protonen upptäcktes 1918 och neutronen 1932. 2. Atommodellen

Protonen upptäcktes 1918 och neutronen 1932. 2. Atommodellen 1. Atomens historia Det har alltid funnits olika teorier om vad allting består av. Under antiken utvecklades läran om de 4 elementen som blev den teorin som användes mest ända fram till modern tid. Teorin

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2011 Märit Karls Intramolekylära attraktioner Atomer hålls ihop av elektrostatiska krafter mellan protoner och.elektroner Joner hålls ihop

Läs mer

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175 Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga

Läs mer

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén Jonföreningar och jonbindningar del 2 Niklas Dahrén Del 1: Innehåll o Introduktion till jonföreningar och jonbindningar. o Jämförelse mellan jonföreningar och molekylföreningar. o Hur jonföreningar är

Läs mer

Atomen och periodiska systemet

Atomen och periodiska systemet Atomen och periodiska systemet Ringa in rätt svar 1. Exempel på elementarpartiklar är: joner protoner molekyler atomer elektroner 2. Atomen i sin helhet är: elektriskt neutral positivt laddad negativt

Läs mer

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 1. Niklas Dahrén

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 1. Niklas Dahrén Dipoler och dipoldipolbindningar Del 1 Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar

Läs mer

Repetitionskompendium Grundläggande kemi Årskurs 7 2016

Repetitionskompendium Grundläggande kemi Årskurs 7 2016 Repetitionskompendium Grundläggande kemi Årskurs 7 2016 Innehållsförteckning 1 Atomer naturens egna byggstenar... 3 2 Molekyler är grupper av atomer... 4 3 Grundämnen och kemiska föreningar... 5 4 Kemiska

Läs mer

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från KEMA00 Magnus Ullner Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från http://www.kemi.lu.se/utbildning/grund/kema00/dold Användarnamn: Kema00 Lösenord: DeltaH0 Repetition F2 Vågfunktion

Läs mer

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp Kap. 8. Bindning: Generella begrepp 8.1 Kemiska bindningar: olika typer Bindningslängd: avståndet mellan atomer vid energiminimum Bindningsenergi: Energivinsten vid minimum jämfört med fria atomerna, energin

Läs mer

4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol?

4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol? Stökiometri VI 1 Hur många atomer finns det i en molekyl H 2SO 4? 1 2 Skriv kemiska formeln för jonföreningar: 2 a) Kalciumoxid b) Kaliumjodid c) Strontiumhydroxid d) Aluminiumsulfit 3 Ange eller beräkna:

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande film i serien Area 41 Kemins grunder: 7. Jonföreningar Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av läroboken och periodiska

Läs mer

Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2

Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2 Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2 Dagens Olika bindningstyper - Jonbindning - Kovalent bindning - Polär kovalent bindning - Metallbindning Elektronegativitet - Jonbindning eller kovalent bindning?

Läs mer

Dipol-dipolbindning. Niklas Dahrén

Dipol-dipolbindning. Niklas Dahrén Dipol-dipolbindning Niklas Dahrén Dipol-dipolbindning är en intermolekylär bindning Kovalent bindning Intramolekylära bindningar Polär kovalent bindning Jonbindning Kemisk bindning Dipol- dipolbindning

Läs mer

Oxidationstal. Niklas Dahrén

Oxidationstal. Niklas Dahrén Oxidationstal Niklas Dahrén Innehåll Förklaring över vad oxidationstal är. Regler för att bestämma oxidationstal. Vad innebär oxidation och reduktion? Oxidation: Ett ämne (atom eller jon) får ett elektronunderskott

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda av. Protonerna finns i atomkärnan, i

TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda av. Protonerna finns i atomkärnan, i TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda av. Protonerna finns i atomkärnan, i mitten av atomerna. Det är antalet protoner som bestämmer vilket atomslag

Läs mer

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi Repetitionsuppgifter i gymnasiekemi Att börja med: A 2, 5, 7 B 2, 4, 5, 14, 15, 16, 19 C 2, 7, 8 D 1,2, 3 Om det är för lätt: B 9, 10, 12, 13, 21 C 3, 6 D 4, 5 Boel Lindegård 2006 Reviderad 2012 A. Atomernas

Läs mer

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger

Läs mer

KEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning

KEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning KEMI Ämnen och reaktioner 1+ 1+ 9+ Be 2+ O 2 2 2 + O 2 2 2 O Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning Bertram Stenlund Fridell This w ork is licensed under the Creative

Läs mer

Olika kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Olika kovalenta bindningar. Niklas Dahrén Olika kovalenta bindningar Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar (intramolekylära)

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012 Märit Karls Intermolekylära attraktioner Mål 5-6 i kap 5, 1 och 5! i kap 8, 1 i kap 9 Intermolekylära krafter Varför är is hårt? Varför

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator

Läs mer

Kovalenta och polära kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Kovalenta och polära kovalenta bindningar. Niklas Dahrén Kovalenta och polära kovalenta bindningar Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar

Läs mer

Prov Ke1 Atomer och periodiska systemet NA1+TE1/ /PLE

Prov Ke1 Atomer och periodiska systemet NA1+TE1/ /PLE Prov Ke1 Atomer och periodiska systemet NA1+TE1/2017-10-12/PLE Hjalmar Namn: Fel svar på ervalsfrågorna ger poängavdrag! Del I: svara i provet 1. Ange masstal, atomnummer och antalet elektroner, protoner

Läs mer

Atomer, joner och kemiska reaktioner

Atomer, joner och kemiska reaktioner Andreas Sandqvist 2015-11-24 Atomer, joner och kemiska reaktioner Namn: Uppgifter Lös uppgifterna med hjälp av läroboken, filmgenomgångarna, ett periodiskt system och internet. Arbeta tillsammans i era

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

Här växer människor och kunskap

Här växer människor och kunskap Syror och baser 2 - Elektron, -1 - Protoner, +1 Natrium (Na) Valenselektron 1 st Elektronskal 3st 3 Natrium Neon 11 10 Alla ämnen vill ha fullt ytterskal. Så Na försöker efterlikna Ne. 4 Denna elektron

Läs mer

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder Niklas Dahrén De flesta ämnen inkl. gifter och droger är antingen molekyl- eller jonföreningar 1. Molekylföreningar: o Molekylföreningar är ämnen

Läs mer

% Allmän oorganisk kemi

% Allmän oorganisk kemi Kalkvatten RGNISK Kalkvatten KEMI Koncentrerad svavelsyra % llmän oorganisk kemi Koncentrerad svavelsyra 614. Skriv formeln för magnesiumfosfat.* rmanganat 615. Skriv formeln för a) kalciumoxid b) magnesiumnitrid

Läs mer

Det mesta är blandningar

Det mesta är blandningar Det mesta är blandningar Allt det vi ser runt omkring oss består av olika ämnen ex vatten, socker, salt, syre och guld. Det är sällan man träffar på rena ämnen. Det allra mesta är olika sorters blandningar

Läs mer

KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP

KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP A Absoluta nollpunkten: Temperaturen 0 K eller -273,15 o C. Kallare än så kan det inte bli. Alkalimetaller: Metallerna i grupp 1 i det periodiska systemet. Har en valenselektron

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Kemiskafferiet modul 3 kemiteori. Atomer och joner

Kemiskafferiet modul 3 kemiteori. Atomer och joner Atomer och joner Kan man se atomer? Idag har man instrument som gör att man faktiskt kan "se atomer" i ett elektronmikroskop. Med speciella metoder kan man se vilket mönster atomerna bildar i en kristall

Läs mer

Kovalent och polär kovalent bindning. Niklas Dahrén

Kovalent och polär kovalent bindning. Niklas Dahrén Kovalent och polär kovalent bindning Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Intramolekylära bindningar Kovalent bindning Polär kovalent bindning Jonbindning Kemisk bindning Dipol- dipolbindning

Läs mer

Kemiska bindningar. Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012. Märit Karls

Kemiska bindningar. Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012. Märit Karls Kemiska bindningar Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012 Märit Karls Vad kan ni redan? Vad händer när man strör koksalt i hett vatten? A) saltet smälter B) saltet löser sig C) bägge alt är rätt,

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

Allmän kemi. Läromålen. Molekylers geometri. Viktigt i kap 10. 10.1 VSEPR-modellen. 10.1 Molekylers geometri

Allmän kemi. Läromålen. Molekylers geometri. Viktigt i kap 10. 10.1 VSEPR-modellen. 10.1 Molekylers geometri Läromålen Allmän kemi Kap 10 Kemisk bindning 2 Del 1 Molekylers geometri Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: n redogöra för atomers och molekylers uppbyggnad och geometri på basal nivå

Läs mer

Smälter Förångas FAST FLYTANDE GAS Stelnar Kondensera

Smälter Förångas FAST FLYTANDE GAS Stelnar Kondensera Olika ämnen har olika egenskaper, vissa är salta andra är söta och det finns många egenskaper som gör att vi kan särskilja på olika ämnen. T.ex. färg, densitet, lukt etc. Allt är uppbyggt av atomer beroende

Läs mer

PERIODISKA SYSTEMET. Atomkemi

PERIODISKA SYSTEMET. Atomkemi PERIODISKA SYSTEMET Atomkemi Atomhistorik 400 f.kr nämner den grekiske filosofen Demokritos att materiens minsta delar är odelbara atomer. 300 f.kr så strider Aristoteles mot Demokritos och säger att materia

Läs mer

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x Lösning till tentamen 2013-02-28 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. CH 3 COO - (aq) + H 2 O (l) CH 3 COOH ( (aq) + OH - (aq) Konc. i början 0.1M 0 0 Ändring -x +x +x Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor. Kemi Bas A Provmoment: Tentamen Ladokkod: TX011X Tentamen ges för: Tbas, TNBas 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-22 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi kalkylator

Läs mer

Spänningsserien och galvaniska element. Niklas Dahrén

Spänningsserien och galvaniska element. Niklas Dahrén Spänningsserien och galvaniska element Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel ü Metaller avger gärna sina valenselektroner 0ll andra ämnen p.g.a. låg elektronega.vitet och e3ersom de metalljoner som

Läs mer

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Prov i kemi kurs A Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Lösningar och svar skall ges på särskilt inskrivningspapper för de uppgifter som är skrivna med kursiv stil. I övriga fall ges svaret och

Läs mer

Atomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian

Atomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian Atomen - Periodiska systemet Kap 3 Att ordna materian Av vad består materian? 400fKr (före år noll) Empedokles: fyra element, jord, eld, luft, vatten Demokritos: små odelbara partiklar! -------------------------

Läs mer

Jonföreningar och jonbindningar. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar. Niklas Dahrén Jonföreningar och jonbindningar Niklas Dahrén Kemiska föreningar kan delas in i 3 huvudtyper Kemiska föreningar Jonföreningar Molekylföreningar Övriga föreningar (metallorganiska, legeringar etc.) Jämförelse

Läs mer

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén Introduktion till kemisk bindning Niklas Dahrén Kemiska bindningar delas in i två huvudtyper Intramolekylära bindningar: De bindningar som finns mellan atomerna i en molekyl, mellan jonerna i e5 salt eller

Läs mer

Föreläsning 5. Molekylers rymdgeometri, Dipolmoment, VSEPR-teori och hybridisering

Föreläsning 5. Molekylers rymdgeometri, Dipolmoment, VSEPR-teori och hybridisering Föreläsning 5 Molekylers rymdgeometri, Dipolmoment, VSEPR-teori och hybridisering Fleratomiga molekylers geometri. (Kap. 8.1-4) Molekyler eller joner av typ XY n, där X = centralatom, Y = ligand Alla Y

Läs mer

Kap. 3. Kemisk bindning: kovalenta bindningar

Kap. 3. Kemisk bindning: kovalenta bindningar Kap. 3. Kemisk bindning: kovalenta bindningar 3.1 Ex: H + H H 2 Kovalent kemisk bindning Kovalent bindning: - Elektron(moln) delas av kärnorna - Systemet av elektroner och kärnor söker lägsta energi -

Läs mer

Mendelevs periodiska system

Mendelevs periodiska system Mendelevs periodiska system Notera luckorna som betecknar element som var okända vid den tiden. Med hjälp av systement lyckades Mendelev förutsäga dessa grundämnens egenskaper. Vårt nuvarande periodiska

Läs mer

Föreläsningsplan 2010. Del 1 Allmän kemi

Föreläsningsplan 2010. Del 1 Allmän kemi IFM-Kemi 9NV221, 9NV321, LINVA6 101018 Kemi för NV-lärare Föreläsningsplan 2010 Del 1 Allmän kemi Föreläsn.1 + 2 Kap. 12. Atomer och atommodeller. Föreläsn. 3 Kap. 14 Kemi: Grundämnen och föreningar. Föreläsn.

Läs mer

Van der Waalsbindning (Londonkrafter) Niklas Dahrén

Van der Waalsbindning (Londonkrafter) Niklas Dahrén Van der Waalsbindning (Londonkrafter) Niklas Dahrén Van der Waalsbindning är en intermolekylär bindning Kovalent bindning Intramolekylära bindningar Polär kovalent bindning Jonbindning Kemisk bindning

Läs mer

Övergången från gymnasie- till högskolestudier i kemi

Övergången från gymnasie- till högskolestudier i kemi HST Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Övergången från gymnasie- till högskolestudier i kemi - En undersökning av studenternas erfarenheter och färdigheter med fokus på kemisk bindning

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Bild 1: Schematisk bild av en lipid, där bollen är vattenlöslig och svansen är fettlöslig.

Bild 1: Schematisk bild av en lipid, där bollen är vattenlöslig och svansen är fettlöslig. Olika ämnen har olika egenskaper, vissa är salta andra är söta och det finns många egenskaper som gör att vi kan särskilja på olika ämnen. T.ex. färg, densitet, lukt etc. Allt är uppbyggt av atomer beroende

Läs mer

Repetition F3. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition F3. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Repetition F3 Oktettregeln Jonbindning och kovalent bindning Lewisstrukturer Elektronegativitet och polariserbarhet bindningskaraktär polära bindningar Bindningsstyrka F4 Molekylstrukturer Enkla molekyler

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2009-11-19 Sal TER1 Tid 8-12 Kurskod 9NV221 Provkod STN1 Kursnamn/benämning Provnamn/benämning Kemi (16-30) Skriftlig

Läs mer

Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur

Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur Jonbindning. Kap. 3.4. Uppkommer när skillnaden i de ingående ämnenas elektronegativiteter är tillräckligt stor. (Binära föreningar =

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Pia Björkenheim Kontakt: WILMA pia.bjorkenheim@mattliden.fi Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och

Läs mer

Ballingmetoden. Jonas Roman. En genomgång av Ballingmetoden i teori och praktik. Utgåva 2.0

Ballingmetoden. Jonas Roman. En genomgång av Ballingmetoden i teori och praktik. Utgåva 2.0 Ballingmetoden Jonas Roman En genomgång av Ballingmetoden i teori och praktik Utgåva 2.0 Innehållsförteckning Inledning 3 Teoretisk bakgrund 4 Uträkning av doseringarna 6 Recept 10 BALLING CLASSIC 10 BALLING

Läs mer

Valenselektroner = elektronerna i yttersta skalet visas nedan för några element ur grupperna

Valenselektroner = elektronerna i yttersta skalet visas nedan för några element ur grupperna Kapitel 9 är hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart

Läs mer

Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson

Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson Försök 1: Beskriv ämnet magnesium: Magnesium är ett grundämne (nummer 12 i det periodiska

Läs mer

.Kemiska föreningar. Kap. 3.

.Kemiska föreningar. Kap. 3. Föreläsning 2 Kemiska bindningar Kovalenta, polära kovalenta och jonbindningar. Elektronegativitet. Diatomära molekyler Molekylorbitaler, bindande och antibindande. Bindningstal. Homo- och heteroatomära

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ FYSIK BIOLOGI KEMI MEDICIN TEKNIK Laborationer Ett praktiskt och konkret experiment Analys av t ex en reaktion Bevisar en teori eller lägger grunden för en

Läs mer

2. Starka bindningar

2. Starka bindningar 2. Starka bindningar 2. Starka bindningar Kemisk förening: består av två eller flera grundämnen Kemisk bindning: växelverkan mellan olika byggstenar (atomer, joner och molekyler) får dem att dras till

Läs mer

Varför kan kolatomen bilda så många olika föreningar?

Varför kan kolatomen bilda så många olika föreningar? Organisk kemi Kolföreningar finns i allt levande, i alla organismer. Med organiska ämnen menas föreningar som innehåller kol med undantag för koldioxider och vissa enkla salter, t ex karbonater. Organisk

Läs mer

Joner, syror och baser

Joner, syror och baser Joner, syror och baser REPETITION ATOMER OCH MOLEKYLER Atomer är byggstenar Flera atomer som sitter ihop kallas en molekyl Exempel på atomer: O = syre, N = kväve Exempel på molekyler: O2 = syremolekyl,

Läs mer

Atomer, molekyler och joner

Atomer, molekyler och joner Daltons Atomteori (1808) 1. Grundämnen är sammansa.a av extremt små par4klar kallade atomer. Atomer, molekyler och joner Kapitel 2 2. Alla atomer av e. grundämne är iden4ska, har samma storlek, massa och

Läs mer

Grundläggande kemi I 10 hp

Grundläggande kemi I 10 hp Grundläggande kemi I 10 hp Sid 1(5) Uppsala universitet Tentamenssdatum Kemi grundutbildning 2014-01-08 Provansvarig: Jan Davidsson Tentamen 2014-01-08 kl 14.00-19.00 TILLÅTNA HJÄLPMEDEL Miniräknare, SI

Läs mer

Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet

Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) 2007-02-15 kl. 08.30-13.30 Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Lokal: Väg och Vatten-huset Hjälpmedel: Räknare Ansvarig lärare: Leif Holmlid 772

Läs mer

Periodiska systemet Betygskriterier - Periodiska systemet För att få godkänt ska du... För att få väl godkänt ska du också kunna...

Periodiska systemet Betygskriterier - Periodiska systemet För att få godkänt ska du... För att få väl godkänt ska du också kunna... Periodiska systemet Betygskriterier - Periodiska systemet För att få godkänt ska du... Veta vad atomer är för något, rita upp en modell av en atom. Veta skillnaden mellan en atom och en jon. Känna till

Läs mer

Reaktionsmekanismer. Kap 6

Reaktionsmekanismer. Kap 6 Reaktionsmekanismer Kap 6 Karbokatjoner är elektrofila intermediärer Innehåll Kvalitativa resonemang hur och varför kemiska reaktioner sker Exempel på energiomsättningar vid olika slags organiska reaktioner.

Läs mer

Energiuppgifter. 2. Har reaktanterna (de reagerande ämnena) eller reaktionsprodukterna störst entalpi vid en exoterm reaktion? O (s) H 2.

Energiuppgifter. 2. Har reaktanterna (de reagerande ämnena) eller reaktionsprodukterna störst entalpi vid en exoterm reaktion? O (s) H 2. Energiuppgifter Litterarum radices amarae, fructus dulces 1. Ange ett svenskt ord som är synonymt med termen entalpi. 2. Har reaktanterna (de reagerande ämnena) eller reaktionsprodukterna störst entalpi

Läs mer

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.

Läs mer

8.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.2 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.3 a) Skrivsättet innebär följande strukturformel

8.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.2 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.3 a) Skrivsättet innebär följande strukturformel Kapitel 8 är hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart

Läs mer

NKEA02, 9KE211, 9KE311, 9KE , kl Ansvariga lärare: Helena Herbertsson , Lars Ojamäe

NKEA02, 9KE211, 9KE311, 9KE , kl Ansvariga lärare: Helena Herbertsson , Lars Ojamäe IFM/Kemi Tentamen i Allmän kemi 1 NKEA02, 9KE211, 9KE311, 9KE351 2011-09-19, kl. 14 00-19 00 Ansvariga lärare: Helena Herbertsson 285605, 070-5669944 Lars Ojamäe 281380 50% rätt ger säkert godkänt! Hjälpmedel:

Läs mer

Fysik, atom- och kärnfysik

Fysik, atom- och kärnfysik Fysik, atom- och kärnfysik T.o.m. vecka 39 arbetar vi med atom- och kärnfysik. Under tiden får vi arbeta med boken Spektrumfysik f.o.m. sidan 229 t.o.m.sidan 255. Det finns ljudfiler i mp3 format. http://www.liber.se/kampanjer/grundskola-kampanj/spektrum/spektrum-fysik/spektrum-fysikmp3/

Läs mer

TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI

TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI INFÖR STUDIERNA VID STOCKHOLMS UNIVERSITET TESTA DINA FÖRKUNSKAPER. 1 För att kunna koncentrera dig på det väsentliga i undervisningen måste du ha din gymnasiekemi aktuell.

Läs mer

Joner, syror och baser

Joner, syror och baser Joner, syror och baser REPETITION ATOMER OCH MOLEKYLER Atomer är byggstenar Flera atomer som sitter ihop kallas en molekyl Exempel på atomer: O = syre, N = kväve Exempel på molekyler: O2 = syremolekyl,

Läs mer

Namngivningsschema. Lunds universitet / LTH / Brandingenjörsprogrammet / Allmän kemi. Vad vill du namnge? Grundämne Jon. Komplex -förening.

Namngivningsschema. Lunds universitet / LTH / Brandingenjörsprogrammet / Allmän kemi. Vad vill du namnge? Grundämne Jon. Komplex -förening. Allmän kemi för BI Namngivningsschema Vad vill du namnge? Grundämne Jon Förening Komplex -förening Formel Namn Enkel jonl Samman -satt jon Binär förening Ickebinär förening Neutralt komplex Positivt komplex

Läs mer

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2015-10-30 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 Kemins grunder:. Kemiska reaktioner. Fast, flytande och gas. Kemispråket Uppgifterna är av olika svårighetsgrad

Läs mer

Syror, baser och jonföreningar

Syror, baser och jonföreningar Syror, baser och jonföreningar Joner är laddade byggstenar I en atom är antalet elektroner det samma som antalet protoner i kärnan. En jon är en atom som lämnat ifrån sig eller tagit upp en eller flera

Läs mer

Skriv reaktionsformeln då magnesium löses upp i starkt utspädd salpetersyra och det bildas kvävgas.

Skriv reaktionsformeln då magnesium löses upp i starkt utspädd salpetersyra och det bildas kvävgas. 1 KemIgen Redoxformler Skriv reaktionsformeln då magnesium löses upp i starkt utspädd salpetersyra och det bildas kvävgas. Halvcellsmetoden (sur lösning) Salpetersyra är en stark syra dvs fullständigt

Läs mer

Baskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum: 070204

Baskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum: 070204 Baskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum: 070204 Innehåll 1. Förberedelser 2. Torrdestillering 3. Periodiska systemet 1 4. Periodiska systemet 2 5. Finn Grundämnen 6. Atomens byggnad 7. Vad

Läs mer

Svar: Halten koksalt är 16,7% uttryckt i massprocent

Svar: Halten koksalt är 16,7% uttryckt i massprocent Kapitel 6 6.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 6.3 Se lärobokens svar och anvisningar. 6. Se lärobokens svar och anvisningar. 6.5 Kalcium reagerar med vatten på samma sätt som natrium. Utgångsämnena

Läs mer

Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351. 2010-09-20, kl. 14 00-19 00

Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351. 2010-09-20, kl. 14 00-19 00 IFM/Kemi Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351 2010-09-20, kl. 14 00-19 00 Ansvariga lärare: Helena Herbertsson 285605, 070-5669944 Lars Ojamäe 281380 50% rätt ger säkert godkänt! Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

Här kan du svara t.ex. När våra förfäder blev sjuka försökte de att få fram botemedel. Det betyder att de har sysslat med kemi.

Här kan du svara t.ex. När våra förfäder blev sjuka försökte de att få fram botemedel. Det betyder att de har sysslat med kemi. - 1 - Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Dessa frågor och svar ger dig grundläggande kunskaper i kemi för grundskolan. Det innebär att du får de viktiga orden/begreppen med

Läs mer