De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET
|
|
- Sten Lundström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 emins grunder: 1. emikunskap är makt. Atomer och molekyler 3. Grundämnen Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-, och du måste använda dig av läroboken och periodiska systemet för att lösa dessa. Din lärare avgör vilka uppgifter du ska göra. Samtliga uppgifter bygger på fakta i kursen för kemi på högstadiet åk - som du bör känna till. Detta gäller även till viss del för gymnasiekursen kemi 1 men ibland som repetition. De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte a 1 3 Rb s Fr PERIDISA SYSTEMET Be 1 0 a 3 Sr Ba Ra e 1 Sc 3 Y Ti 0 Zr f Rf 3 V 1 b 3 Ta Db r Mo W Sg Mn 3 Tc Re Bh Fe Ru s s o Rh Ir Mt i Pd Pt 1 Ds u Ad Au 111 Rg 30 Zn d 0 g 11 n B 13 Al 31 Ga In 1 Tl 113 Uut La Ac e 0 Th Pr 1 Pa 0 d U 1 Pm 3 p Sm Pu 3 Eu Am Gd m Tb Bk Dy f o Es 1 1 Si 3 Ge 0 Sn Pb 11 Fl 1 P 33 As 1 Sb 3 Bi 11 Uup 1 S 3 Se Te Po 11 Lv F 1 l 3 Br 3 I At 11 Uus Er 0 Fm Tn 1 Md 0 Yb o 1 Lu 3 Lr e 1 Ar 3 r Xe Rn 11 Uuo
2 DEL A Gör de uppgifter din lärare anser lämpliga. I de 3 första filmerna nämns följande ämnen; guld (i mynt), nitroglycerin som finns i hjärtmedicin och i sprängämnen (innehåller atomslagen kol, kväve, väte och syre), järn som finns i exempelvis muttrar samt svavelsyra som finns i bilbatterier (innehåller atomslagen svavel, syre och väte). 1. Vilka är de kemiska symbolerna för följande atomslag? a) guld b) kol c) kväve d) syre e) väte f) svavel. Fullborda tabellen till höger. Skriv in namn respektive symbol. Försök lära dig så många namn som möjligt utantill av dessa. Alla dessa grundämnen finns i din kropp, men då som en del i kemiska föreningar. Symbol a Ag amn ol Syre oppar lor Fluor Fosfor isel atrium 3. ur många olika sorters grundämnen finns det totalt? Välj det mest troliga svaret. Siffran ändras då och då eftersom man hittar nya. a) 0 st b) 0 st c) st d) 11 st e) 03 st
3 . ågra av ämnena skrivs som molekyler. Det gäller bl.a. väte, syre, kväve, fluor, klor och svavel. ur betecknas respektive ämnen som molekyler? Skriv formler för samtliga molekyler.. är vätgas reagerar med syrgas så bildas vattenmolekyler. ar man vätgas i en ballong så blir det en liten knallgasexplosion när man hettar upp ballongen så vätgasen kommer i kontakt med luften. Skriv en reaktionsformel för denna reaktion. Ur Area 1 emins grunder, - Atomer och molekyler a 1 3 Rb s Fr Be 1 0 a 3 Sr Ba Ra 1 Sc 3 Y Ti 0 Zr f Rf PERIDISA SYSTEMET 3 V 1 b 3 Ta Db r Mo W Sg Mn 3 Tc Re Bh Fe Ru s s o Rh Ir Mt i Pd Pt 1 Ds u Ad Au 111 Rg 30 Zn d 0 g 11 n B 13 Al 31 Ga In 1 Tl 113 Uut 1 Si 3 Ge 0 Sn Pb 11 Fl 1 P 33 As 1 Sb 3 Bi 11 Uup 1 S 3 Se Te Po 11 Lv F 1 l 3 Br 3 I At 11 Uus e e 1 Ar 3 r Xe Rn 11 Uuo La Ac e 0 Th Pr 1 Pa 0 d U 1 Pm 3 p Sm Pu 3 Eu Am Gd m Tb Bk Dy f o Es Er 0 Fm Tn 1 Md 0 Yb o 1 Lu 3 Lr 3
4 DEL B Gör endast de uppgifter din lärare anser lämpliga.. är ett kolväte (en förening mellan kol och väte) förbränns fullständigt bildas olika kemiska föreningar. Det kan ske t.ex. när bensin förbränns. a) Vilka kemiska föreningar bildas? b) Är föreningarna som bildas molekyler eller grundämnen?. I försöket i filmen förbränns bara några gram av föreningen nedan. Ur Area 1 emins grunder, - Atomer och molekyler a) Är denna förening en molekyl? b) ur många kolatomer finns i denna förening? c) ur många väteatomer finns i denna förening? d) ur många syreatomer finns i denna förening? e) Vid förbränningsreaktionen bildas bl.a. en kvävgasmolekyl. Vilken formel har en kvävgasmolekyl? Svar: a) b) c) d) e)
5 Atomer betecknas ofta med masstalet som är summan av antalet protoner p och neutroner n i atomkärnan och atomnumret som anger antalet protoner p. masstal!antal protoner!neutroner! atomnummer!antal protoner! e Grundämne T. ex.! betyder en kolatom med protoner och med masstalet 1. Atomkärnan innehåller alltså stycken neutroner n också.. Ange antalet protoner och neutroner för isotopen kol-1 som betecknas!.. ur stort är antalet protoner och neutroner i följande isotoper? a) Isotopen atrium-3 som betecknas!! a Svar: protoner p = neutroner n = b) Isotopen alium-0 som betecknas Svar: protoner p = neutroner n = c) Isotopen Syre-1 som betecknas! Svar: protoner p = neutroner n = d) Isotopen Väte- som betecknas!! Svar: protoner p = neutroner n = e) Isotopen Väte-1 som betecknas!! Svar protoner p = neutroner n = f) Isotopen rypton- som betecknas r Svar protoner p = neutroner n =. Atomer som står i grupp 1 bildar positiva joner med laddning +1. Atomer i grupp bildar positiva joner med laddning +. Fullborda tabellen till höger. Lös denna uppgift med hjälp av periodiska systemet. Försök lära dig så många namn och formler som möjligt utantill av dessa. Jonbeteckning + + a + l - Br - amn Magnesiumjon atriumjon Vätejon Fluoridjon oxidjon
6 a 1 3 Rb s Fr Be 1 0 a 3 Sr Ba Ra 1 Sc 3 Y Ti 0 Zr f Rf PERIDISA SYSTEMET 3 V 1 b 3 Ta Db r Mo W Sg Mn 3 Tc Re Bh Fe Ru s s o Rh Ir Mt i Pd Pt 1 Ds u Ad Au 111 Rg 30 Zn d 0 g 11 n B 13 Al 31 Ga In 1 Tl 113 Uut 1 Si 3 Ge 0 Sn Pb 11 Fl 1 P 33 As 1 Sb 3 Bi 11 Uup 1 S 3 Se Te Po 11 Lv F 1 l 3 Br 3 I At 11 Uus e e 1 Ar 3 r Xe Rn 11 Uuo La Ac e 0 Th Pr 1 Pa 0 d U 1 Pm 3 p Sm Pu 3 Eu Am Gd m Tb Bk Dy f o Es Er 0 Fm Tn 1 Md 0 Yb o 1 Lu 3 Lr
7 DEL te svårare uppgifter. Görs endast om din lärare anser detta. Vissa uppgifter kräver relativt mycket insikter och kan hoppas över. 11. edan finns en lista med isotopbeteckningar för några vanliga joner. Ange antal protoner, neutroner samt elektroner för dessa isotoper. a) atriumjon!! a! Svar protoner p + =,neutroner n =, elektroner e - b) aliumjon! Svar protoner p + =,neutroner n =, elektroner e - c) xidjon!!! Svar protoner p + =,neutroner n =, elektroner e -! d) Vätejon!! Svar protoner p + =,neutroner n =, elektroner e -! e) Vätejon!! Svar protoner p + =,neutroner n =, elektroner e - f) Aluminiumjon Al!! g) aliumjon! h) alciumjon a!! Svar protoner p + =,neutroner n =, elektroner e - Svar protoner p + =,neutroner n =, elektroner e - Svar protoner p + =,neutroner n =, elektroner e - i) loridjon med masstal 3 Svar protoner p + =,neutroner n =, elektroner e - j) loridjon med masstal 3 Svar protoner p + =,neutroner n =, elektroner e - 1. Det är ovanligt med rena grundämnen i naturen som t.ex. natrium, kalium, järn och klor. Däremot finns det många kemiska föreningar som natriumklorid, järnoxid, koldioxid, koffein, socker osv. Ange någon trolig orsak till att så få grundämnen inte har reagerat med andra ämnen. 13. är ett kolväte (förening mellan kol och väte) förbränns eller exploderar fullständigt bildas stycken ämnen. Det kan ske t.ex. när bensin förbränns. Förklara på något sätt varför den koldioxid som bildas har en större massa än det kolväte (ex.vis bensin vi ger den formeln 1 eller ) som förbränns. Bensin består av mängder med olika kolväten men oftast ca - kolatomer och väteatomer Ge någon rimlig förklaring varför den bildade koldioxiden har större massa än det ursprungliga kolvätet.
8 13. En vanlig jon i naturen är natriumjonen. Den finns ju löst i alla hav som innehåller saltvatten. ur ser en natriumjon ut? Ange ett förslag på isotopbeteckning och ange elektronfördelning på de olika skalen för en natriumjon. 1. Svar på dessa frågor kan du finna i det periodiska systemet. a) Vad har grundämnena som finns i grupp 1 gemensamt? b) Vad har grundämnena som finns i period 3 gemensamt? c) Ange några formler och namn på grundämnen som är metaller. d) Ange några formler och namn på grundämnen som är ickemetaller. e) Ange några formler och namn på grundämnen som är gaser i rumstemperatur. f) Ange något grundämne som är flytande vid rumstemperatur. g) Ange några formler och namn på grundämnen som är halvmetaller. h) Fullborda tabellen med att ange kemiska formler eller namn till de kemiska föreningarna. amn atriumklorid atriumbromid atriumjodid aliumklorid Magnesiumklorid alciumklorid Formel a a a 1 3 Rb s Fr Be 1 0 a 3 Sr Ba Ra 1 Sc 3 Y Ti 0 Zr f Rf PERIDISA SYSTEMET 3 V 1 b 3 Ta Db r Mo W Sg Mn 3 Tc Re Bh Fe Ru s s o Rh Ir Mt i Pd Pt 1 Ds u Ad Au 111 Rg 30 Zn d 0 g 11 n B 13 Al 31 Ga In 1 Tl 113 Uut 1 Si 3 Ge 0 Sn Pb 11 Fl 1 P 33 As 1 Sb 3 Bi 11 Uup 1 S 3 Se Te Po 11 Lv F 1 l 3 Br 3 I At 11 Uus e e 1 Ar 3 r Xe Rn 11 Uuo La Ac e 0 Th Pr 1 Pa 0 d U 1 Pm 3 p Sm Pu 3 Eu Am Gd m Tb Bk Dy f o Es Er 0 Fm Tn 1 Md 0 Yb o 1 Lu 3 Lr
9 FAIT ÅGRA FÖRSLAG TILL LÖSIGAR 1. a) guld Au b) kol - c) kväve - d) syre - e) väte - f) svavel S. 3. c - 11 st Beteckning a Ag u l F P Si a amn Magnesium alium alcium tium Silver ol Syre oppar lor Fluor Fosfor isel atrium. väte, syre -, kväve -, fluor - F, klor - l, svavel - S. +. a) koldioxid och vatten b) molekyler. a) molekyl b) 3st c) st d) st e). Antal protoner: st Antal neutroner: st (1-) 3. a) atrium 3 isotopen som betecknas 11a protoner p = 11 neutroner n = 1 0 b) alium 0 isotopen som betecknas 1 protoner p = 1 neutroner n = 1 1 c) Syre 1 isotopen som betecknas protoner p = neutroner n = d) Väte isotopen som betecknas 1 protoner p = 1 neutroner n = 1 1 e) Väte 1 isotopen som betecknas 1 protoner p = 1 neutroner n = 0 f) rypton isotopen som betecknas 3r protoner p = 3 neutroner n = 3
10 . Jonbeteckning + + a + + a + + l - Br - F - - amn tiumjon aliumjon alciumjon Magnesiumjon atriumjon Vätejon loridjon Bromidjon Fluoridjon oxidjon 11. a) atriumjon!! a! Svar protoner p + = 11 neutroner n = 1 elektroner e - = b) aliumjon! Svar protoner p + = 1 neutroner n = 1 elektroner e - = 1 c) xidjon!!! Svar protoner p + = neutroner n = elektroner e - =! d) Vätejon!! Svar protoner p + = 1 neutroner n = 1 elektroner e - = 0! e) Vätejon!! Svar protoner p + = 1 neutroner n = 0 elektroner e - = 0 f) Aluminiumjon Al!! Svar protoner p + = 13 neutroner n =1 elektroner e - = g) aliumjon! Svar protoner p + =1 neutroner n = 1 elektroner e - = 1 h) alciumjon a!! Svar protoner p + = 0 neutroner n =1 elektroner e - = 1 i) loridjon med masstal 3 Svar protoner p + = 1 neutroner n =1 elektroner e - = 1 j) loridjon med masstal 3 Svar protoner p + = 1 neutroner n = 0 elektroner e - = 1 1. är finns massor av olika svar så ett helt korrekt svar finns inte. Exempel 1 Alla ämnen vill vara så stabila som möjligt och ha en ädelgasstruktur. tium har en valenselektron och reagerar med de flesta ämnen som finns i dess närhet. tium reagerar till exempel omedelbart med vatten och syre. Järn reagerar med till exempel syre och bildar järnoxider. Exempel Alla ämnen vill ha en ädelgaskonfiguration eller struktur och få en full oktett. Det finns bara några sådana ämnen till exempel elium, eon, Guld, väve och syre m.fl. 13. är finns också många bra svar. Exempel 1 Från en 1 - molekyl bildas det stycken molekyler. En molekyl 1 har mindre massa än de - molekylerna som bildas. Exempel molekylen reagerar ju med syre och då bildas -molekyler. Väte är ju lättare än de syreatomer som finns i koldioxidmolekylen.
11 1. Även här finns många bra svar. En natriumjon har en positiv laddning. Den har 11 protoner men bara elektroner. Då finns det i -skalet elektroner samt elektroner i L-skalet. m den har masstalet 3 finns 1 neutroner och den kan betecknas så här!! a!. m den har masstalet finns 13 neutroner och den kan betecknas så här!! a!. 1. a) Alla har 1 valenselektron. b) Alla har valenselektroner i M-skalet. c) är finns massor med svar, t.ex. järn Fe, koppar u, guld Au, natrium a. d) är finns många svar, t.ex. svavel S, syre, väve. e) T.ex. vätgas, syrgas, helium e, eon e. f) Bara kvicksilver (g) och Brom (Br) är flytande vid rumstemperatur. g) T.ex. kisel Si, Germanium, Ge. h) amn Formel atriumklorid al atriumbromid abr atriumjodid ai aliumklorid l Magnesiumklorid l alciumklorid al atriumoxid a alciumoxid a a 1 3 Rb s Fr Be 1 0 a 3 Sr Ba Ra 1 Sc 3 Y Ti 0 Zr f Rf PERIDISA SYSTEMET 3 V 1 b 3 Ta Db r Mo W Sg Mn 3 Tc Re Bh Fe Ru s s o Rh Ir Mt i Pd Pt 1 Ds u Ad Au 111 Rg 30 Zn d 0 g 11 n B 13 Al 31 Ga In 1 Tl 113 Uut 1 Si 3 Ge 0 Sn Pb 11 Fl 1 P 33 As 1 Sb 3 Bi 11 Uup 1 S 3 Se Te Po 11 Lv F 1 l 3 Br 3 I At 11 Uus e e 1 Ar 3 r Xe Rn 11 Uuo La Ac e 0 Th Pr 1 Pa 0 d U 1 Pm 3 p Sm Pu 3 Eu Am Gd m Tb Bk Dy f o Es Er 0 Fm Tn 1 Md 0 Yb o 1 Lu 3 Lr 11
12 LGR 11 emi - entralt innehåll årskurs - emin i naturen Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar. emiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom kemiska reaktioner. Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark. olatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. olatomens kretslopp. Fotosyntes och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner. emin och världsbilden Aktuella forskningsområden inom kemi, till exempel materialutveckling och nanoteknik Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv Gy011 entralt innehåll - emi 1 (EMEM01) Materia och kemisk bindning Modeller och teorier för materiens uppbyggnad och klassificering. Reaktioner och förändringar Tolkning och skrivning av formler för kemiska föreningar och reaktioner. Analytisk kemi emins karaktär och arbetssätt Modeller och teorier som förenklingar av verkligheten. ur modeller och teorier kan förändras över tid. Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller. Planering och genomförande av experiment samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa. 1
De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET
Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 Kemins grunder: 8. Livets atom Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av
Läs merDe delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET
Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 Kemins grunder:. Kemiska reaktioner. Fast, flytande och gas. Kemispråket Uppgifterna är av olika svårighetsgrad
Läs merDe delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET
ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande film i serien Area 41 Kemins grunder: 7. Jonföreningar Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av läroboken och periodiska
Läs merDe delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET
Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande film ur serien Area Kemins grunder: 9. Syror Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av läroboken
Läs merAtomen och periodiska systemet
Atomen och periodiska systemet Ringa in rätt svar 1. Exempel på elementarpartiklar är: joner protoner molekyler atomer elektroner 2. Atomen i sin helhet är: elektriskt neutral positivt laddad negativt
Läs merKemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning
Kemisk bindning Det är få grundämnen som förekommer i ren form i naturen De flesta söker en kompis med kompletterande egenskaper Detta kan ske på några olika sätt, både inom molekylen och mellan molekylen
Läs merPeriodiska systemet. Namn:
Periodiska systemet Namn: Planering Vecka Aktivitet Viktigt 4 Repetition kemiska begrepp 5 Repetition kemiska begrepp + Periodiska systemet 6 Periodiska systemet + balansering av formler 7 Repetition +
Läs merKemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna
Kemins grunder En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna Konkreta mål Undervisning Bedömning Centralt innehåll Kunskapskrav Vi ska lära oss Genomgångar: Skriftligt prov Kemin
Läs merPERIODISKA SYSTEMET. 29 Cu. 27 Co. 26 Fe. 28 Ni. 47 Ag. 45 Rh. 46 Pd. 44 Ru. 76 Os. 77 Ir. 78 Pt. 79 Au. 110 Ds. 109 Mt. 111 Rg. 108 Hs. 65 Tb.
UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2019 TEOETISKT POV nr 1 Provdatum: vecka 45, 6-9 november Provtid: 120 minuter. Hjälpmedel: äknare, tabell- och formelsamling. edovisning och alla svar görs på svarsblanketten
Läs merICH Q3d Elemental Impurities
ICH Q3d Elemental Impurities Douglas Baxter, Lina Helin, Lars-Gunnar Omberg, Karin Ylinenjärvi, Kristina Svedenbjörk, Heidi Bernas, Ilia Rodushkin Right Solutions Right Partner www.alsglobal.com 1 Right
Läs merGrundläggande Kemi 1
Grundläggande Kemi 1 Det mesta är blandningar Allt det vi ser runt omkring oss består av olika ämnen ex vatten, socker, salt, syre och guld. Det är sällan man träffar på rena ämnen. Det allra mesta är
Läs merIntroduktion till det periodiska systemet. Niklas Dahrén
Introduktion till det periodiska systemet Niklas Dahrén Det periodiska systemet Vad är det periodiska systemet?: Det periodiska systemet är en tabell där alla kända grundämnen och atomslag ingår. Hur är
Läs merATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner
periodiska systemet ATOMENS BYGGNAD En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner Runt om Negativa Elektroner En Elektron har en negativt laddning. Och elektronerna
Läs merVAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet
Läs merVAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet
Läs merBeslut om frigränser för radioaktiva ämnen
Beslut Beslut om frigränser för radioaktiva ämnen Strålsäkerhetscentralen har enligt 17 1 mom. 4 punkten i strålskyddslagen (592/1991) beslutat att användning av radioaktiva ämnen och apparater innehållande
Läs merMateria och aggregationsformer. Niklas Dahrén
Materia och aggregationsformer Niklas Dahrén Vad är materia? Materia är egentligen allting som vi ser omkring oss! Allt som är uppbyggt av atomer kallas för materia. Materia kännetecknas av att det har
Läs merTentamen ges för: Kemiingenjör tillämpad bioteknik, startår 2014
Allmän och oorganisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: 4K4A Tentamen ges för: Kemiingenjör tillämpad bioteknik, startår 4 Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum:
Läs merMaterien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler
Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där
Läs merPeriodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar
Periodiska systemet Atomens delar och kemiska bindningar Atomens delar I mitten av atomen finns atomkärnan där protonerna finns. Protoner är positivt laddade partiklar Det är antalet protoner som avgör
Läs merDet mesta är blandningar
Det mesta är blandningar Allt det vi ser runt omkring oss består av olika ämnen ex vatten, socker, salt, syre och guld. Det är sällan man träffar på rena ämnen. Det allra mesta är olika sorters blandningar
Läs merMaterien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler
Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där
Läs merKEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ
KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och som påverkar oss handlar om KEMI. Vad du tycker DU att kemi
Läs merPd Ag Cd In Sn Sb Te I Xe
H He Li Be B C N O F Ne Na Mg Al Si P S Cl Ar K Ca Rb Sr Cs Ba La Ce Pr Nd Pm Sm Eu Gd Tb Dy Ho Er Tm Yb Lu Hf Sc Y Ti V Cr Mn Fe Co Ni Cu Zn Ga Ge As Se Br Kr Zr Nb Mo Tc Ru Rh Pd Ag Cd In Sn Sb Te I
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i strålskyddsförordningen (1988:293); SFS 2000:809 Utkom från trycket den 7 november 2000 utfärdad den 19 oktober 2000. Regeringen föreskriver 1 i fråga
Läs merHjälpmedel: Valfri räknare. Periodiskt system är bifogat. Enkelt lexikon från modersmål till svenska
Allmän och oorganisk kemi I Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 4K4A Kemiingenjör tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 6--4 Tid: 4:-8: Hjälpmedel: Valfri räknare.
Läs merämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss
Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:10) om införsel och utförsel samt rapportering av radioaktiva ämnen
Import och exportföreskrifter/radioaktiva ämnen m.m. 1 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:10) om införsel och utförsel samt rapportering av radioaktiva ämnen Strålsäkerhetsmyndigheten
Läs merKEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning
KEMI Ämnen och reaktioner 1+ 1+ 9+ Be 2+ O 2 2 2 + O 2 2 2 O Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning Bertram Stenlund Fridell This w ork is licensed under the Creative
Läs merKemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2
Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2 Dagens Olika bindningstyper - Jonbindning - Kovalent bindning - Polär kovalent bindning - Metallbindning Elektronegativitet - Jonbindning eller kovalent bindning?
Läs merKEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ
KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ FYSIK BIOLOGI KEMI MEDICIN TEKNIK Laborationer Ett praktiskt och konkret experiment Analys av t ex en reaktion Bevisar en teori eller lägger grunden för en
Läs merProv Ke1 Atomer och periodiska systemet NA1+TE1/ /PLE
Prov Ke1 Atomer och periodiska systemet NA1+TE1/2017-10-12/PLE Hjalmar Namn: Fel svar på ervalsfrågorna ger poängavdrag! Del I: svara i provet 1. Ange masstal, atomnummer och antalet elektroner, protoner
Läs merAREA 41 KEMINS GRUNDER
2 1 Fil m ha nd le dn in AREA 41 KEMINS GRUNDER Jonföreningar Filmen ger en introduktion till joner och jonföreningar. Den galne kemisten utför ett antal experiment som kan ses för att skapa nyfikenhet
Läs merGöran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken
Göran Stenman Syror och Baser Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken www.lektion.se Syror och baser är frätande, det viktigaste att komma ihåg då vi laborerar är.. Skyddsglasögon Göran Göran Stenman
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens författningssamling
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Ulf Yngvesson Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om friklassning av material, lokaler, byggnader och mark vid verksamhet med
Läs merATOMER OCH ATOMMODELLEN. Lärare: Jimmy Pettersson
ATOMER OCH ATOMMODELLEN Lärare: Jimmy Pettersson Grundämnen Atomer och Grundämnen All materia byggs upp av mycket små byggstenar som kallas atomer. Varje typ av atom är byggstenar för varje kemiskt ämne.
Läs merAllmänna anvisningar: Fullständiga uträkningar och svar krävs för full poäng på samtliga beräkningsuppgifter.
Grundläggande laboratorieteknik med mätvärdesanalys Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A4TG TGKEB6h 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 6--4 Tid: 9:-3: Hjälpmedel: Valfri räknare
Läs mer2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?
Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med
Läs merIntroduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider...
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider... Tabell 2 Doskoefficienter vid inandning av lösliga eller reaktiva gaser eller
Läs merMål för arbetsområdet
1. KEMINS GRUNDER Centralt innehåll Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar. Kemiska föreningar och hur atomer
Läs merStrålskyddsförordning; i sin lydelse (SFS 1988:293 med ändringar t.o.m. SFS 2001:618 införda).
SFS 1988:293 Strålskyddsförordning; i sin lydelse 2001-09-01 (SFS 1988:293 med ändringar t.o.m. SFS 2001:618 införda). utfärdad den 19 maj 1988. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelse
Läs merJonbindning och metallbindning. Niklas Dahrén
Jonbindning och metallbindning Niklas Dahrén Jonbindning Jonbindning uppstår mellan metaller och ickemetaller Natrium har en valenselektron och klor har 7 valenselektroner. Cl är bra på a< a
Läs merENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia
ENKEL Kemi 2 Atomer och molekyler atomkärna elektron Atomer Allting runt omkring oss är uppbyggt av atomer. En atom är otroligt liten. Den går inte att se för blotta ögat. Ett sandkorn rymmer ungefär hundra
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens författningssamling
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN: 2000-0987 SSMFS 2018:3 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om undantag från strålskyddslagen och om friklassning av material, byggnadsstrukturer
Läs merNO: KEMI. Årskurs
NO: KEMI Årskurs 7 2015-11-20 Stationsövning Vad är kemi? Beskriv ämnet utifrån ämnets egenskaper, FÖRE EFTER Vad kan ha skett? Hur skulle ni beskriva förändringen? Centralt innehåll, LGR11 Partikelmodell
Läs mer3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merNmr-spektrometri. Matti Hotokka Fysikalisk kemi
Nmr-spektrometri Matti Hotokka Fysikalisk kemi Impulsmoment Storlek = impulsmomentvektorns längd, kvanttalet L Riktning, kvanttalet m Vektorn precesserar Kärnans spinnimpulsmoment Kvanttalet betecknas
Läs merKemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47
Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47 Inledning Under denna period repeterar vi kemins grunder och läser sedan om - periodiska systemets, samt atomens, uppbyggnad - olika former av kemiska
Läs merRepetitionsuppgifter. gymnasiekemi
Repetitionsuppgifter i gymnasiekemi Att börja med: A 2, 5, 7 B 2, 4, 5, 14, 15, 16, 19 C 2, 7, 8 D 1,2, 3 Om det är för lätt: B 9, 10, 12, 13, 21 C 3, 6 D 4, 5 Boel Lindegård 2006 Reviderad 2012 A. Atomernas
Läs merMateria Sammanfattning. Materia
Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia
Läs merOxidationstal. Niklas Dahrén
Oxidationstal Niklas Dahrén Innehåll Förklaring över vad oxidationstal är. Regler för att bestämma oxidationstal. Vad innebär oxidation och reduktion? Oxidation: Ett ämne (atom eller jon) får ett elektronunderskott
Läs merKemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.
Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström
Läs merAtomnummer, masstal och massa. Niklas Dahrén
Atomnummer, masstal och massa Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Atomnummer Masstal Isotoper Atommassa Molekylmassa Atomnummer och masstal ü Atomkärnans sammansä3ning kan beskrivas med
Läs merGrundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum
Grundläggande kemi VT-13 Beskrivning av arbetsområdet Alla föremål du har omkring dig, liksom du själv och alla växter och djur, består av något som vi kallar materia. Även marken, vatten och luft är materia.
Läs merKol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7
ipreliminär planering år 8 Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 Syftet med undervisningen: använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens författningssamling
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Ulf Yngvesson Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om friklassning av material, byggnadsstrukturer och områden vid verksamhet
Läs merJonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén
Jonföreningar och jonbindningar del 1 Niklas Dahrén Del 1: Innehåll o Introduktion till jonföreningar och jonbindningar. o Jämförelse mellan jonföreningar och molekylföreningar. o Hur jonföreningar är
Läs merAtomernas byggnad. Om en 2400 år gammal idé. Jonas Arvidsson,
Atomernas byggnad Om en 2400 år gammal idé Jonas Arvidsson, 2012 1 Mål med avsnittet När vi är färdiga med detta avsnitt skall du kunna: förklara och använda begreppen proton, neutron och elektron, samt
Läs merAREA 41 KEMINS GRUNDER
2 1 Fil m ha nd le dn in AREA 41 KEMINS GRUNDER Kemispråket Filmen ger en introduktion till kemins språk. Den galne kemisten utför experiment som kan ses för att skapa nyfikenhet eller som repetition.
Läs merAtomer och det periodiska systemet
Atomer och det periodiska systemet Planering i Kemi så9 VT2013 Ansvarig lärare: Märta Nordlander marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Det centrala innehållet Kemiska föreningar, och hur atomer sätts
Läs merPERIODISKA SYSTEMET. Atomkemi
PERIODISKA SYSTEMET Atomkemi Atomhistorik 400 f.kr nämner den grekiske filosofen Demokritos att materiens minsta delar är odelbara atomer. 300 f.kr så strider Aristoteles mot Demokritos och säger att materia
Läs merKemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.
Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström
Läs merInstuderingsfrågor Atomfysik
Instuderingsfrågor Atomfysik 1. a) Skriv namn och laddning på tre elementarpartiklar. b) Vilka elementarpartiklar finns i atomkärnan? 2. a) Hur många elektroner kan en atom högst ha i skalet närmast kärnan?
Läs mer4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol?
Stökiometri VI 1 Hur många atomer finns det i en molekyl H 2SO 4? 1 2 Skriv kemiska formeln för jonföreningar: 2 a) Kalciumoxid b) Kaliumjodid c) Strontiumhydroxid d) Aluminiumsulfit 3 Ange eller beräkna:
Läs merAtomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian
Atomen - Periodiska systemet Kap 3 Att ordna materian Av vad består materian? 400fKr (före år noll) Empedokles: fyra element, jord, eld, luft, vatten Demokritos: små odelbara partiklar! -------------------------
Läs merHjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A
Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Tekniskt- naturvetenskapligt basår Raúl Miranda 2007 Namn: Stark Karl Grupp: Den bästa.. Datum: Tid: 08.00 12.00 jälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska
Läs merJonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén
Jonföreningar och jonbindningar del 2 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas
Läs merREPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP
KEMI RUNT OMKRING OSS Man skulle kunna säga att kemi handlar om ämnen och hur ämnena kan förändras. Kemi finns runt omkring oss hela tiden. När din mage smälter maten är det kemi, när din pappa bakar sockerkaka
Läs merFysik, atom- och kärnfysik
Fysik, atom- och kärnfysik T.o.m. vecka 39 arbetar vi med atom- och kärnfysik. Under tiden får vi arbeta med boken Spektrumfysik f.o.m. sidan 229 t.o.m.sidan 255. Det finns ljudfiler i mp3 format. http://www.liber.se/kampanjer/grundskola-kampanj/spektrum/spektrum-fysik/spektrum-fysikmp3/
Läs merDen elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén
Den elektrokemiska spänningsserien Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel ü Metaller avger gärna sina valenselektroner till andra ämnen p.g.a. låg elektronegativitet och eftersom de metalljoner som
Läs merTESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda av. Protonerna finns i atomkärnan, i
TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda av. Protonerna finns i atomkärnan, i mitten av atomerna. Det är antalet protoner som bestämmer vilket atomslag
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om införsel och utförsel samt
Läs merKEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ
KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Pia Björkenheim Kontakt: WILMA pia.bjorkenheim@mattliden.fi Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och
Läs merArbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet
Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet Huvudsakligt ämne: Kemi, åk 7-9 Läsår: 7-9 Tidsomfattning: 7-8 lektioner Ämnets syfte Undervisning i ämnet kemi syftar till: länk Följande syftesförmågor
Läs merJonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén
Jonföreningar och jonbindningar del 1 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas
Läs merJoner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175
Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga
Läs merValenselektroner = elektronerna i yttersta skalet visas nedan för några element ur grupperna
Kapitel 9 är hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart
Läs merVad är allt uppbyggt av?
ÅR 4-6 Kemi KAPITEL 1 Vad är allt uppbyggt av? Kläderna du har på dig, vattnet du dricker och pennan du skriver med, huset du bor i är uppbyggd av små byggstenar. Vi kallar dem atomer. Atomer finns i allting
Läs merRättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:
Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator
Läs merMål och betygskriterier för kemi
Mål och betygskriterier för kemi För att bli GODKÄND på samtliga kurser skall du: Kunna skyddsföreskrifter inom NO-institutionen, samt veta var skydds- och nödutrustning finns Kunna handha den laboratorieutrustning
Läs merBilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Kemisk analys /1313
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Degerfors Laboratorium AB Degerfors Ackrediteringsnummer 1890 A003432-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al ASTM E1086:2014 OES Stål ASTM E1621:2013 XRF
Läs merAtomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg.
Kemi Partikelmodellen Allt runt omkring oss är gjort av olika ämnen. Vissa ämnen är i ren form, som guld och silver, andra ämnen är blandningar, som plast eller sockerkaka. Atomer kallas de små byggstenar
Läs meratomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns.
Facit till Kap 13 Grundboken s. 341-355 och Lightboken s. 213 222 (svart bok) även facit finalen. Testa Dig Själv 13.1TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda
Läs merAllmänna anvisningar: Fullständiga uträkningar och svar krävs för full poäng på samtliga beräkningsuppgifter.
Grundläggande laborationsteknik med mätvärdesanalys Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 4K3A TGKEB5h 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 5--6 Tid: 9:-3: Hjälpmedel: Valfri räknare
Läs merFöreläsningsplan 2010. Del 1 Allmän kemi
IFM-Kemi 9NV221, 9NV321, LINVA6 101018 Kemi för NV-lärare Föreläsningsplan 2010 Del 1 Allmän kemi Föreläsn.1 + 2 Kap. 12. Atomer och atommodeller. Föreläsn. 3 Kap. 14 Kemi: Grundämnen och föreningar. Föreläsn.
Läs merFöreläsning 1. Introduktion och repetition kapitel 1 och 2
Föreläsning 1 Introduktion och repetition kapitel 1 och 2 1) Upprop 2) Introduktion till organisk kemi 3) Kursprogram 4) Kommentarer kring kursen 5) Atomer 6) Molekyler 7) Joner och radikaler Föreläsning
Läs merAtomer, molekyler och joner
Daltons Atomteori (1808) 1. Grundämnen är sammansa.a av extremt små par4klar kallade atomer. Atomer, molekyler och joner Kapitel 2 2. Alla atomer av e. grundämne är iden4ska, har samma storlek, massa och
Läs merDen elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén
Den elektrokemiska spänningsserien Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel Metaller fungerar ofta som reduktionsmedel: Metaller fungerar ofta som reduktionsmedel eftersom de avger sina valenselektroner
Läs merViktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.
Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2015-10-30 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator
Läs merJonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén
Jonföreningar och jonbindningar del 2 Niklas Dahrén Del 1: Innehåll o Introduktion till jonföreningar och jonbindningar. o Jämförelse mellan jonföreningar och molekylföreningar. o Hur jonföreningar är
Läs merAlla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.
Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.
Läs merKovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén
Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler Niklas Dahrén Innehåll ü Opolära kovalenta bindningar ü Polära kovalenta bindningar ü Elektronegativitet ü Paulingskalan ü Elektronformler ü
Läs merAtomen och periodiska systemet
Atomen och periodiska systemet Ringa in rätt svar 1. Exempel på elementarpartiklar är: joner protoner molekyler atomer elektroner 2. Atomen i sin helhet är: elektriskt neutral positivt laddad negativt
Läs merProtonen upptäcktes 1918 och neutronen 1932. 2. Atommodellen
1. Atomens historia Det har alltid funnits olika teorier om vad allting består av. Under antiken utvecklades läran om de 4 elementen som blev den teorin som användes mest ända fram till modern tid. Teorin
Läs merTerminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012
Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma
Läs merTABELLSAMLING ATT ANVÄNDA I SAMBAND MED PROV I KEMI B
TABELLSAMLIG ATT AVÄDA I SAMBAD MED PRV I KEMI B ågra fysikaliska konstanter Atommassenheten 1u = 1,66 10 27 kg Elektronens massa m = 9,1096 10 31 kg Protonens massa m p = 1,6726 10 27 kg eutronens massa
Läs merArbetshäfte kemi 9. Namn: Det här arbetshäftet innehåller dina anteckningar från genomgångarna i kemi. KEMI 9
Arbetshäfte kemi 9 Namn: Det här arbetshäftet innehåller dina anteckningar från genomgångarna i kemi.!1 Repetition Grundämne eller kemisk förening 1. Rita och beskriv skillnaden mellan ett grundämne och
Läs merPeriodiska systemet Betygskriterier - Periodiska systemet För att få godkänt ska du... För att få väl godkänt ska du också kunna...
Periodiska systemet Betygskriterier - Periodiska systemet För att få godkänt ska du... Veta vad atomer är för något, rita upp en modell av en atom. Veta skillnaden mellan en atom och en jon. Känna till
Läs merHistoria De tidigaste kända idéerna om något som liknar dagens atomer utvecklades av Demokritos i Grekland runt 450 f.kr. År 1803 använde John Dalton
Atomen En atom, från grekiskans ἄτομος, átomos, vilket betyder "odelbar", är den minsta enheten av ett grundämne som definierar dess kemiska egenskaper. Historia De tidigaste kända idéerna om något som
Läs merHär kan du svara t.ex. När våra förfäder blev sjuka försökte de att få fram botemedel. Det betyder att de har sysslat med kemi.
- 1 - Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Dessa frågor och svar ger dig grundläggande kunskaper i kemi för grundskolan. Det innebär att du får de viktiga orden/begreppen med
Läs mer