De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET"

Transkript

1 Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 emins grunder: 1. emikunskap är makt. Atomer och molekyler 3. Grundämnen Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-, och du måste använda dig av läroboken och periodiska systemet för att lösa dessa. Din lärare avgör vilka uppgifter du ska göra. Samtliga uppgifter bygger på fakta i kursen för kemi på högstadiet åk - som du bör känna till. Detta gäller även till viss del för gymnasiekursen kemi 1 men ibland som repetition. De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte a 1 3 Rb s Fr PERIDISA SYSTEMET Be 1 0 a 3 Sr Ba Ra e 1 Sc 3 Y Ti 0 Zr f Rf 3 V 1 b 3 Ta Db r Mo W Sg Mn 3 Tc Re Bh Fe Ru s s o Rh Ir Mt i Pd Pt 1 Ds u Ad Au 111 Rg 30 Zn d 0 g 11 n B 13 Al 31 Ga In 1 Tl 113 Uut La Ac e 0 Th Pr 1 Pa 0 d U 1 Pm 3 p Sm Pu 3 Eu Am Gd m Tb Bk Dy f o Es 1 1 Si 3 Ge 0 Sn Pb 11 Fl 1 P 33 As 1 Sb 3 Bi 11 Uup 1 S 3 Se Te Po 11 Lv F 1 l 3 Br 3 I At 11 Uus Er 0 Fm Tn 1 Md 0 Yb o 1 Lu 3 Lr e 1 Ar 3 r Xe Rn 11 Uuo

2 DEL A Gör de uppgifter din lärare anser lämpliga. I de 3 första filmerna nämns följande ämnen; guld (i mynt), nitroglycerin som finns i hjärtmedicin och i sprängämnen (innehåller atomslagen kol, kväve, väte och syre), järn som finns i exempelvis muttrar samt svavelsyra som finns i bilbatterier (innehåller atomslagen svavel, syre och väte). 1. Vilka är de kemiska symbolerna för följande atomslag? a) guld b) kol c) kväve d) syre e) väte f) svavel. Fullborda tabellen till höger. Skriv in namn respektive symbol. Försök lära dig så många namn som möjligt utantill av dessa. Alla dessa grundämnen finns i din kropp, men då som en del i kemiska föreningar. Symbol a Ag amn ol Syre oppar lor Fluor Fosfor isel atrium 3. ur många olika sorters grundämnen finns det totalt? Välj det mest troliga svaret. Siffran ändras då och då eftersom man hittar nya. a) 0 st b) 0 st c) st d) 11 st e) 03 st

3 . ågra av ämnena skrivs som molekyler. Det gäller bl.a. väte, syre, kväve, fluor, klor och svavel. ur betecknas respektive ämnen som molekyler? Skriv formler för samtliga molekyler.. är vätgas reagerar med syrgas så bildas vattenmolekyler. ar man vätgas i en ballong så blir det en liten knallgasexplosion när man hettar upp ballongen så vätgasen kommer i kontakt med luften. Skriv en reaktionsformel för denna reaktion. Ur Area 1 emins grunder, - Atomer och molekyler a 1 3 Rb s Fr Be 1 0 a 3 Sr Ba Ra 1 Sc 3 Y Ti 0 Zr f Rf PERIDISA SYSTEMET 3 V 1 b 3 Ta Db r Mo W Sg Mn 3 Tc Re Bh Fe Ru s s o Rh Ir Mt i Pd Pt 1 Ds u Ad Au 111 Rg 30 Zn d 0 g 11 n B 13 Al 31 Ga In 1 Tl 113 Uut 1 Si 3 Ge 0 Sn Pb 11 Fl 1 P 33 As 1 Sb 3 Bi 11 Uup 1 S 3 Se Te Po 11 Lv F 1 l 3 Br 3 I At 11 Uus e e 1 Ar 3 r Xe Rn 11 Uuo La Ac e 0 Th Pr 1 Pa 0 d U 1 Pm 3 p Sm Pu 3 Eu Am Gd m Tb Bk Dy f o Es Er 0 Fm Tn 1 Md 0 Yb o 1 Lu 3 Lr 3

4 DEL B Gör endast de uppgifter din lärare anser lämpliga.. är ett kolväte (en förening mellan kol och väte) förbränns fullständigt bildas olika kemiska föreningar. Det kan ske t.ex. när bensin förbränns. a) Vilka kemiska föreningar bildas? b) Är föreningarna som bildas molekyler eller grundämnen?. I försöket i filmen förbränns bara några gram av föreningen nedan. Ur Area 1 emins grunder, - Atomer och molekyler a) Är denna förening en molekyl? b) ur många kolatomer finns i denna förening? c) ur många väteatomer finns i denna förening? d) ur många syreatomer finns i denna förening? e) Vid förbränningsreaktionen bildas bl.a. en kvävgasmolekyl. Vilken formel har en kvävgasmolekyl? Svar: a) b) c) d) e)

5 Atomer betecknas ofta med masstalet som är summan av antalet protoner p och neutroner n i atomkärnan och atomnumret som anger antalet protoner p. masstal!antal protoner!neutroner! atomnummer!antal protoner! e Grundämne T. ex.! betyder en kolatom med protoner och med masstalet 1. Atomkärnan innehåller alltså stycken neutroner n också.. Ange antalet protoner och neutroner för isotopen kol-1 som betecknas!.. ur stort är antalet protoner och neutroner i följande isotoper? a) Isotopen atrium-3 som betecknas!! a Svar: protoner p = neutroner n = b) Isotopen alium-0 som betecknas Svar: protoner p = neutroner n = c) Isotopen Syre-1 som betecknas! Svar: protoner p = neutroner n = d) Isotopen Väte- som betecknas!! Svar: protoner p = neutroner n = e) Isotopen Väte-1 som betecknas!! Svar protoner p = neutroner n = f) Isotopen rypton- som betecknas r Svar protoner p = neutroner n =. Atomer som står i grupp 1 bildar positiva joner med laddning +1. Atomer i grupp bildar positiva joner med laddning +. Fullborda tabellen till höger. Lös denna uppgift med hjälp av periodiska systemet. Försök lära dig så många namn och formler som möjligt utantill av dessa. Jonbeteckning + + a + l - Br - amn Magnesiumjon atriumjon Vätejon Fluoridjon oxidjon

6 a 1 3 Rb s Fr Be 1 0 a 3 Sr Ba Ra 1 Sc 3 Y Ti 0 Zr f Rf PERIDISA SYSTEMET 3 V 1 b 3 Ta Db r Mo W Sg Mn 3 Tc Re Bh Fe Ru s s o Rh Ir Mt i Pd Pt 1 Ds u Ad Au 111 Rg 30 Zn d 0 g 11 n B 13 Al 31 Ga In 1 Tl 113 Uut 1 Si 3 Ge 0 Sn Pb 11 Fl 1 P 33 As 1 Sb 3 Bi 11 Uup 1 S 3 Se Te Po 11 Lv F 1 l 3 Br 3 I At 11 Uus e e 1 Ar 3 r Xe Rn 11 Uuo La Ac e 0 Th Pr 1 Pa 0 d U 1 Pm 3 p Sm Pu 3 Eu Am Gd m Tb Bk Dy f o Es Er 0 Fm Tn 1 Md 0 Yb o 1 Lu 3 Lr

7 DEL te svårare uppgifter. Görs endast om din lärare anser detta. Vissa uppgifter kräver relativt mycket insikter och kan hoppas över. 11. edan finns en lista med isotopbeteckningar för några vanliga joner. Ange antal protoner, neutroner samt elektroner för dessa isotoper. a) atriumjon!! a! Svar protoner p + =,neutroner n =, elektroner e - b) aliumjon! Svar protoner p + =,neutroner n =, elektroner e - c) xidjon!!! Svar protoner p + =,neutroner n =, elektroner e -! d) Vätejon!! Svar protoner p + =,neutroner n =, elektroner e -! e) Vätejon!! Svar protoner p + =,neutroner n =, elektroner e - f) Aluminiumjon Al!! g) aliumjon! h) alciumjon a!! Svar protoner p + =,neutroner n =, elektroner e - Svar protoner p + =,neutroner n =, elektroner e - Svar protoner p + =,neutroner n =, elektroner e - i) loridjon med masstal 3 Svar protoner p + =,neutroner n =, elektroner e - j) loridjon med masstal 3 Svar protoner p + =,neutroner n =, elektroner e - 1. Det är ovanligt med rena grundämnen i naturen som t.ex. natrium, kalium, järn och klor. Däremot finns det många kemiska föreningar som natriumklorid, järnoxid, koldioxid, koffein, socker osv. Ange någon trolig orsak till att så få grundämnen inte har reagerat med andra ämnen. 13. är ett kolväte (förening mellan kol och väte) förbränns eller exploderar fullständigt bildas stycken ämnen. Det kan ske t.ex. när bensin förbränns. Förklara på något sätt varför den koldioxid som bildas har en större massa än det kolväte (ex.vis bensin vi ger den formeln 1 eller ) som förbränns. Bensin består av mängder med olika kolväten men oftast ca - kolatomer och väteatomer Ge någon rimlig förklaring varför den bildade koldioxiden har större massa än det ursprungliga kolvätet.

8 13. En vanlig jon i naturen är natriumjonen. Den finns ju löst i alla hav som innehåller saltvatten. ur ser en natriumjon ut? Ange ett förslag på isotopbeteckning och ange elektronfördelning på de olika skalen för en natriumjon. 1. Svar på dessa frågor kan du finna i det periodiska systemet. a) Vad har grundämnena som finns i grupp 1 gemensamt? b) Vad har grundämnena som finns i period 3 gemensamt? c) Ange några formler och namn på grundämnen som är metaller. d) Ange några formler och namn på grundämnen som är ickemetaller. e) Ange några formler och namn på grundämnen som är gaser i rumstemperatur. f) Ange något grundämne som är flytande vid rumstemperatur. g) Ange några formler och namn på grundämnen som är halvmetaller. h) Fullborda tabellen med att ange kemiska formler eller namn till de kemiska föreningarna. amn atriumklorid atriumbromid atriumjodid aliumklorid Magnesiumklorid alciumklorid Formel a a a 1 3 Rb s Fr Be 1 0 a 3 Sr Ba Ra 1 Sc 3 Y Ti 0 Zr f Rf PERIDISA SYSTEMET 3 V 1 b 3 Ta Db r Mo W Sg Mn 3 Tc Re Bh Fe Ru s s o Rh Ir Mt i Pd Pt 1 Ds u Ad Au 111 Rg 30 Zn d 0 g 11 n B 13 Al 31 Ga In 1 Tl 113 Uut 1 Si 3 Ge 0 Sn Pb 11 Fl 1 P 33 As 1 Sb 3 Bi 11 Uup 1 S 3 Se Te Po 11 Lv F 1 l 3 Br 3 I At 11 Uus e e 1 Ar 3 r Xe Rn 11 Uuo La Ac e 0 Th Pr 1 Pa 0 d U 1 Pm 3 p Sm Pu 3 Eu Am Gd m Tb Bk Dy f o Es Er 0 Fm Tn 1 Md 0 Yb o 1 Lu 3 Lr

9 FAIT ÅGRA FÖRSLAG TILL LÖSIGAR 1. a) guld Au b) kol - c) kväve - d) syre - e) väte - f) svavel S. 3. c - 11 st Beteckning a Ag u l F P Si a amn Magnesium alium alcium tium Silver ol Syre oppar lor Fluor Fosfor isel atrium. väte, syre -, kväve -, fluor - F, klor - l, svavel - S. +. a) koldioxid och vatten b) molekyler. a) molekyl b) 3st c) st d) st e). Antal protoner: st Antal neutroner: st (1-) 3. a) atrium 3 isotopen som betecknas 11a protoner p = 11 neutroner n = 1 0 b) alium 0 isotopen som betecknas 1 protoner p = 1 neutroner n = 1 1 c) Syre 1 isotopen som betecknas protoner p = neutroner n = d) Väte isotopen som betecknas 1 protoner p = 1 neutroner n = 1 1 e) Väte 1 isotopen som betecknas 1 protoner p = 1 neutroner n = 0 f) rypton isotopen som betecknas 3r protoner p = 3 neutroner n = 3

10 . Jonbeteckning + + a + + a + + l - Br - F - - amn tiumjon aliumjon alciumjon Magnesiumjon atriumjon Vätejon loridjon Bromidjon Fluoridjon oxidjon 11. a) atriumjon!! a! Svar protoner p + = 11 neutroner n = 1 elektroner e - = b) aliumjon! Svar protoner p + = 1 neutroner n = 1 elektroner e - = 1 c) xidjon!!! Svar protoner p + = neutroner n = elektroner e - =! d) Vätejon!! Svar protoner p + = 1 neutroner n = 1 elektroner e - = 0! e) Vätejon!! Svar protoner p + = 1 neutroner n = 0 elektroner e - = 0 f) Aluminiumjon Al!! Svar protoner p + = 13 neutroner n =1 elektroner e - = g) aliumjon! Svar protoner p + =1 neutroner n = 1 elektroner e - = 1 h) alciumjon a!! Svar protoner p + = 0 neutroner n =1 elektroner e - = 1 i) loridjon med masstal 3 Svar protoner p + = 1 neutroner n =1 elektroner e - = 1 j) loridjon med masstal 3 Svar protoner p + = 1 neutroner n = 0 elektroner e - = 1 1. är finns massor av olika svar så ett helt korrekt svar finns inte. Exempel 1 Alla ämnen vill vara så stabila som möjligt och ha en ädelgasstruktur. tium har en valenselektron och reagerar med de flesta ämnen som finns i dess närhet. tium reagerar till exempel omedelbart med vatten och syre. Järn reagerar med till exempel syre och bildar järnoxider. Exempel Alla ämnen vill ha en ädelgaskonfiguration eller struktur och få en full oktett. Det finns bara några sådana ämnen till exempel elium, eon, Guld, väve och syre m.fl. 13. är finns också många bra svar. Exempel 1 Från en 1 - molekyl bildas det stycken molekyler. En molekyl 1 har mindre massa än de - molekylerna som bildas. Exempel molekylen reagerar ju med syre och då bildas -molekyler. Väte är ju lättare än de syreatomer som finns i koldioxidmolekylen.

11 1. Även här finns många bra svar. En natriumjon har en positiv laddning. Den har 11 protoner men bara elektroner. Då finns det i -skalet elektroner samt elektroner i L-skalet. m den har masstalet 3 finns 1 neutroner och den kan betecknas så här!! a!. m den har masstalet finns 13 neutroner och den kan betecknas så här!! a!. 1. a) Alla har 1 valenselektron. b) Alla har valenselektroner i M-skalet. c) är finns massor med svar, t.ex. järn Fe, koppar u, guld Au, natrium a. d) är finns många svar, t.ex. svavel S, syre, väve. e) T.ex. vätgas, syrgas, helium e, eon e. f) Bara kvicksilver (g) och Brom (Br) är flytande vid rumstemperatur. g) T.ex. kisel Si, Germanium, Ge. h) amn Formel atriumklorid al atriumbromid abr atriumjodid ai aliumklorid l Magnesiumklorid l alciumklorid al atriumoxid a alciumoxid a a 1 3 Rb s Fr Be 1 0 a 3 Sr Ba Ra 1 Sc 3 Y Ti 0 Zr f Rf PERIDISA SYSTEMET 3 V 1 b 3 Ta Db r Mo W Sg Mn 3 Tc Re Bh Fe Ru s s o Rh Ir Mt i Pd Pt 1 Ds u Ad Au 111 Rg 30 Zn d 0 g 11 n B 13 Al 31 Ga In 1 Tl 113 Uut 1 Si 3 Ge 0 Sn Pb 11 Fl 1 P 33 As 1 Sb 3 Bi 11 Uup 1 S 3 Se Te Po 11 Lv F 1 l 3 Br 3 I At 11 Uus e e 1 Ar 3 r Xe Rn 11 Uuo La Ac e 0 Th Pr 1 Pa 0 d U 1 Pm 3 p Sm Pu 3 Eu Am Gd m Tb Bk Dy f o Es Er 0 Fm Tn 1 Md 0 Yb o 1 Lu 3 Lr 11

12 LGR 11 emi - entralt innehåll årskurs - emin i naturen Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar. emiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom kemiska reaktioner. Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark. olatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. olatomens kretslopp. Fotosyntes och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner. emin och världsbilden Aktuella forskningsområden inom kemi, till exempel materialutveckling och nanoteknik Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv Gy011 entralt innehåll - emi 1 (EMEM01) Materia och kemisk bindning Modeller och teorier för materiens uppbyggnad och klassificering. Reaktioner och förändringar Tolkning och skrivning av formler för kemiska föreningar och reaktioner. Analytisk kemi emins karaktär och arbetssätt Modeller och teorier som förenklingar av verkligheten. ur modeller och teorier kan förändras över tid. Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller. Planering och genomförande av experiment samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa. 1

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 Kemins grunder: 8. Livets atom Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 Kemins grunder:. Kemiska reaktioner. Fast, flytande och gas. Kemispråket Uppgifterna är av olika svårighetsgrad

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande film i serien Area 41 Kemins grunder: 7. Jonföreningar Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av läroboken och periodiska

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande film ur serien Area Kemins grunder: 9. Syror Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av läroboken

Läs mer

Atomen och periodiska systemet

Atomen och periodiska systemet Atomen och periodiska systemet Ringa in rätt svar 1. Exempel på elementarpartiklar är: joner protoner molekyler atomer elektroner 2. Atomen i sin helhet är: elektriskt neutral positivt laddad negativt

Läs mer

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning Kemisk bindning Det är få grundämnen som förekommer i ren form i naturen De flesta söker en kompis med kompletterande egenskaper Detta kan ske på några olika sätt, både inom molekylen och mellan molekylen

Läs mer

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna Kemins grunder En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna Konkreta mål Undervisning Bedömning Centralt innehåll Kunskapskrav Vi ska lära oss Genomgångar: Skriftligt prov Kemin

Läs mer

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner periodiska systemet ATOMENS BYGGNAD En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner Runt om Negativa Elektroner En Elektron har en negativt laddning. Och elektronerna

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Tentamen ges för: Kemiingenjör tillämpad bioteknik, startår 2014

Tentamen ges för: Kemiingenjör tillämpad bioteknik, startår 2014 Allmän och oorganisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: 4K4A Tentamen ges för: Kemiingenjör tillämpad bioteknik, startår 4 Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum:

Läs mer

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar Periodiska systemet Atomens delar och kemiska bindningar Atomens delar I mitten av atomen finns atomkärnan där protonerna finns. Protoner är positivt laddade partiklar Det är antalet protoner som avgör

Läs mer

Det mesta är blandningar

Det mesta är blandningar Det mesta är blandningar Allt det vi ser runt omkring oss består av olika ämnen ex vatten, socker, salt, syre och guld. Det är sällan man träffar på rena ämnen. Det allra mesta är olika sorters blandningar

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och som påverkar oss handlar om KEMI. Vad du tycker DU att kemi

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i strålskyddsförordningen (1988:293); SFS 2000:809 Utkom från trycket den 7 november 2000 utfärdad den 19 oktober 2000. Regeringen föreskriver 1 i fråga

Läs mer

Pd Ag Cd In Sn Sb Te I Xe

Pd Ag Cd In Sn Sb Te I Xe H He Li Be B C N O F Ne Na Mg Al Si P S Cl Ar K Ca Rb Sr Cs Ba La Ce Pr Nd Pm Sm Eu Gd Tb Dy Ho Er Tm Yb Lu Hf Sc Y Ti V Cr Mn Fe Co Ni Cu Zn Ga Ge As Se Br Kr Zr Nb Mo Tc Ru Rh Pd Ag Cd In Sn Sb Te I

Läs mer

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har

Läs mer

Hjälpmedel: Valfri räknare. Periodiskt system är bifogat. Enkelt lexikon från modersmål till svenska

Hjälpmedel: Valfri räknare. Periodiskt system är bifogat. Enkelt lexikon från modersmål till svenska Allmän och oorganisk kemi I Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 4K4A Kemiingenjör tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 6--4 Tid: 4:-8: Hjälpmedel: Valfri räknare.

Läs mer

Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2

Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2 Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2 Dagens Olika bindningstyper - Jonbindning - Kovalent bindning - Polär kovalent bindning - Metallbindning Elektronegativitet - Jonbindning eller kovalent bindning?

Läs mer

KEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning

KEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning KEMI Ämnen och reaktioner 1+ 1+ 9+ Be 2+ O 2 2 2 + O 2 2 2 O Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning Bertram Stenlund Fridell This w ork is licensed under the Creative

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ FYSIK BIOLOGI KEMI MEDICIN TEKNIK Laborationer Ett praktiskt och konkret experiment Analys av t ex en reaktion Bevisar en teori eller lägger grunden för en

Läs mer

AREA 41 KEMINS GRUNDER

AREA 41 KEMINS GRUNDER 2 1 Fil m ha nd le dn in AREA 41 KEMINS GRUNDER Jonföreningar Filmen ger en introduktion till joner och jonföreningar. Den galne kemisten utför ett antal experiment som kan ses för att skapa nyfikenhet

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

Allmänna anvisningar: Fullständiga uträkningar och svar krävs för full poäng på samtliga beräkningsuppgifter.

Allmänna anvisningar: Fullständiga uträkningar och svar krävs för full poäng på samtliga beräkningsuppgifter. Grundläggande laboratorieteknik med mätvärdesanalys Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A4TG TGKEB6h 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 6--4 Tid: 9:-3: Hjälpmedel: Valfri räknare

Läs mer

Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider...

Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider... INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider... Tabell 2 Doskoefficienter vid inandning av lösliga eller reaktiva gaser eller

Läs mer

Mål för arbetsområdet

Mål för arbetsområdet 1. KEMINS GRUNDER Centralt innehåll Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar. Kemiska föreningar och hur atomer

Läs mer

NO: KEMI. Årskurs

NO: KEMI. Årskurs NO: KEMI Årskurs 7 2015-11-20 Stationsövning Vad är kemi? Beskriv ämnet utifrån ämnets egenskaper, FÖRE EFTER Vad kan ha skett? Hur skulle ni beskriva förändringen? Centralt innehåll, LGR11 Partikelmodell

Läs mer

Nmr-spektrometri. Matti Hotokka Fysikalisk kemi

Nmr-spektrometri. Matti Hotokka Fysikalisk kemi Nmr-spektrometri Matti Hotokka Fysikalisk kemi Impulsmoment Storlek = impulsmomentvektorns längd, kvanttalet L Riktning, kvanttalet m Vektorn precesserar Kärnans spinnimpulsmoment Kvanttalet betecknas

Läs mer

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47 Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47 Inledning Under denna period repeterar vi kemins grunder och läser sedan om - periodiska systemets, samt atomens, uppbyggnad - olika former av kemiska

Läs mer

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi Repetitionsuppgifter i gymnasiekemi Att börja med: A 2, 5, 7 B 2, 4, 5, 14, 15, 16, 19 C 2, 7, 8 D 1,2, 3 Om det är för lätt: B 9, 10, 12, 13, 21 C 3, 6 D 4, 5 Boel Lindegård 2006 Reviderad 2012 A. Atomernas

Läs mer

Grundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum

Grundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum Grundläggande kemi VT-13 Beskrivning av arbetsområdet Alla föremål du har omkring dig, liksom du själv och alla växter och djur, består av något som vi kallar materia. Även marken, vatten och luft är materia.

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

Atomnummer, masstal och massa. Niklas Dahrén

Atomnummer, masstal och massa. Niklas Dahrén Atomnummer, masstal och massa Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Atomnummer Masstal Isotoper Atommassa Molekylmassa Atomnummer och masstal ü Atomkärnans sammansä3ning kan beskrivas med

Läs mer

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 ipreliminär planering år 8 Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 Syftet med undervisningen: använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor

Läs mer

PERIODISKA SYSTEMET. Atomkemi

PERIODISKA SYSTEMET. Atomkemi PERIODISKA SYSTEMET Atomkemi Atomhistorik 400 f.kr nämner den grekiske filosofen Demokritos att materiens minsta delar är odelbara atomer. 300 f.kr så strider Aristoteles mot Demokritos och säger att materia

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

Atomer och det periodiska systemet

Atomer och det periodiska systemet Atomer och det periodiska systemet Planering i Kemi så9 VT2013 Ansvarig lärare: Märta Nordlander marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Det centrala innehållet Kemiska föreningar, och hur atomer sätts

Läs mer

AREA 41 KEMINS GRUNDER

AREA 41 KEMINS GRUNDER 2 1 Fil m ha nd le dn in AREA 41 KEMINS GRUNDER Kemispråket Filmen ger en introduktion till kemins språk. Den galne kemisten utför experiment som kan ses för att skapa nyfikenhet eller som repetition.

Läs mer

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Tekniskt- naturvetenskapligt basår Raúl Miranda 2007 Namn: Stark Karl Grupp: Den bästa.. Datum: Tid: 08.00 12.00 jälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska

Läs mer

Atomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian

Atomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian Atomen - Periodiska systemet Kap 3 Att ordna materian Av vad består materian? 400fKr (före år noll) Empedokles: fyra element, jord, eld, luft, vatten Demokritos: små odelbara partiklar! -------------------------

Läs mer

4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol?

4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol? Stökiometri VI 1 Hur många atomer finns det i en molekyl H 2SO 4? 1 2 Skriv kemiska formeln för jonföreningar: 2 a) Kalciumoxid b) Kaliumjodid c) Strontiumhydroxid d) Aluminiumsulfit 3 Ange eller beräkna:

Läs mer

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP KEMI RUNT OMKRING OSS Man skulle kunna säga att kemi handlar om ämnen och hur ämnena kan förändras. Kemi finns runt omkring oss hela tiden. När din mage smälter maten är det kemi, när din pappa bakar sockerkaka

Läs mer

Fysik, atom- och kärnfysik

Fysik, atom- och kärnfysik Fysik, atom- och kärnfysik T.o.m. vecka 39 arbetar vi med atom- och kärnfysik. Under tiden får vi arbeta med boken Spektrumfysik f.o.m. sidan 229 t.o.m.sidan 255. Det finns ljudfiler i mp3 format. http://www.liber.se/kampanjer/grundskola-kampanj/spektrum/spektrum-fysik/spektrum-fysikmp3/

Läs mer

TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda av. Protonerna finns i atomkärnan, i

TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda av. Protonerna finns i atomkärnan, i TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda av. Protonerna finns i atomkärnan, i mitten av atomerna. Det är antalet protoner som bestämmer vilket atomslag

Läs mer

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén Jonföreningar och jonbindningar del 1 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om införsel och utförsel samt

Läs mer

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175 Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga

Läs mer

Vad är allt uppbyggt av?

Vad är allt uppbyggt av? ÅR 4-6 Kemi KAPITEL 1 Vad är allt uppbyggt av? Kläderna du har på dig, vattnet du dricker och pennan du skriver med, huset du bor i är uppbyggd av små byggstenar. Vi kallar dem atomer. Atomer finns i allting

Läs mer

Mål och betygskriterier för kemi

Mål och betygskriterier för kemi Mål och betygskriterier för kemi För att bli GODKÄND på samtliga kurser skall du: Kunna skyddsföreskrifter inom NO-institutionen, samt veta var skydds- och nödutrustning finns Kunna handha den laboratorieutrustning

Läs mer

Valenselektroner = elektronerna i yttersta skalet visas nedan för några element ur grupperna

Valenselektroner = elektronerna i yttersta skalet visas nedan för några element ur grupperna Kapitel 9 är hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Pia Björkenheim Kontakt: WILMA pia.bjorkenheim@mattliden.fi Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och

Läs mer

Allmänna anvisningar: Fullständiga uträkningar och svar krävs för full poäng på samtliga beräkningsuppgifter.

Allmänna anvisningar: Fullständiga uträkningar och svar krävs för full poäng på samtliga beräkningsuppgifter. Grundläggande laborationsteknik med mätvärdesanalys Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 4K3A TGKEB5h 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 5--6 Tid: 9:-3: Hjälpmedel: Valfri räknare

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator

Läs mer

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns.

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns. Facit till Kap 13 Grundboken s. 341-355 och Lightboken s. 213 222 (svart bok) även facit finalen. Testa Dig Själv 13.1TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda

Läs mer

Protonen upptäcktes 1918 och neutronen 1932. 2. Atommodellen

Protonen upptäcktes 1918 och neutronen 1932. 2. Atommodellen 1. Atomens historia Det har alltid funnits olika teorier om vad allting består av. Under antiken utvecklades läran om de 4 elementen som blev den teorin som användes mest ända fram till modern tid. Teorin

Läs mer

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg.

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg. Kemi Partikelmodellen Allt runt omkring oss är gjort av olika ämnen. Vissa ämnen är i ren form, som guld och silver, andra ämnen är blandningar, som plast eller sockerkaka. Atomer kallas de små byggstenar

Läs mer

Atomen och periodiska systemet

Atomen och periodiska systemet Atomen och periodiska systemet Ringa in rätt svar 1. Exempel på elementarpartiklar är: joner protoner molekyler atomer elektroner 2. Atomen i sin helhet är: elektriskt neutral positivt laddad negativt

Läs mer

Atomer, molekyler och joner

Atomer, molekyler och joner Daltons Atomteori (1808) 1. Grundämnen är sammansa.a av extremt små par4klar kallade atomer. Atomer, molekyler och joner Kapitel 2 2. Alla atomer av e. grundämne är iden4ska, har samma storlek, massa och

Läs mer

Föreläsning 1. Introduktion och repetition kapitel 1 och 2

Föreläsning 1. Introduktion och repetition kapitel 1 och 2 Föreläsning 1 Introduktion och repetition kapitel 1 och 2 1) Upprop 2) Introduktion till organisk kemi 3) Kursprogram 4) Kommentarer kring kursen 5) Atomer 6) Molekyler 7) Joner och radikaler Föreläsning

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2015-10-30 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator

Läs mer

Föreläsningsplan 2010. Del 1 Allmän kemi

Föreläsningsplan 2010. Del 1 Allmän kemi IFM-Kemi 9NV221, 9NV321, LINVA6 101018 Kemi för NV-lärare Föreläsningsplan 2010 Del 1 Allmän kemi Föreläsn.1 + 2 Kap. 12. Atomer och atommodeller. Föreläsn. 3 Kap. 14 Kemi: Grundämnen och föreningar. Föreläsn.

Läs mer

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

Periodiska systemet Betygskriterier - Periodiska systemet För att få godkänt ska du... För att få väl godkänt ska du också kunna...

Periodiska systemet Betygskriterier - Periodiska systemet För att få godkänt ska du... För att få väl godkänt ska du också kunna... Periodiska systemet Betygskriterier - Periodiska systemet För att få godkänt ska du... Veta vad atomer är för något, rita upp en modell av en atom. Veta skillnaden mellan en atom och en jon. Känna till

Läs mer

Repetitionskompendium Grundläggande kemi Årskurs 7 2016

Repetitionskompendium Grundläggande kemi Årskurs 7 2016 Repetitionskompendium Grundläggande kemi Årskurs 7 2016 Innehållsförteckning 1 Atomer naturens egna byggstenar... 3 2 Molekyler är grupper av atomer... 4 3 Grundämnen och kemiska föreningar... 5 4 Kemiska

Läs mer

Mineraler. Begreppen mineraler och spårämnen

Mineraler. Begreppen mineraler och spårämnen Mineraler Mineraler Begreppen mineraler och spårämnen Benämningarna för de oorganiska grundämnena och föreningarna är något inexakta. Talspråksmässigt använder vi begreppen mineraler, mineralämnen och

Läs mer

Här kan du svara t.ex. När våra förfäder blev sjuka försökte de att få fram botemedel. Det betyder att de har sysslat med kemi.

Här kan du svara t.ex. När våra förfäder blev sjuka försökte de att få fram botemedel. Det betyder att de har sysslat med kemi. - 1 - Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Dessa frågor och svar ger dig grundläggande kunskaper i kemi för grundskolan. Det innebär att du får de viktiga orden/begreppen med

Läs mer

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger

Läs mer

Kemiskafferiet modul 3 kemiteori. Atomer och joner

Kemiskafferiet modul 3 kemiteori. Atomer och joner Atomer och joner Kan man se atomer? Idag har man instrument som gör att man faktiskt kan "se atomer" i ett elektronmikroskop. Med speciella metoder kan man se vilket mönster atomerna bildar i en kristall

Läs mer

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Prov i kemi kurs A Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Lösningar och svar skall ges på särskilt inskrivningspapper för de uppgifter som är skrivna med kursiv stil. I övriga fall ges svaret och

Läs mer

Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet

Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) 2007-02-15 kl. 08.30-13.30 Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Lokal: Väg och Vatten-huset Hjälpmedel: Räknare Ansvarig lärare: Leif Holmlid 772

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Kemi, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om vad olika ämnen består av, hur de är uppbyggda, vilka egenskaper de har och vad som händer när de kommer i kontakt med varandra, om materiens egenskaper, struktur

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Från atomkärnor till neutronstjärnor Christoph Bargholtz

Från atomkärnor till neutronstjärnor Christoph Bargholtz Z N Från atomkärnor till neutronstjärnor Christoph Bargholtz 2006-06-29 1 C + O 2 CO 2 + värme? E = mc 2 (mc 2 ) före > (mc 2 ) efter m = m efter -m före Exempel: förbränning av kol m m = 10 10 (-0.0000000001

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Niklas Dahrén

Atomens uppbyggnad. Niklas Dahrén Atomens uppbyggnad Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Atomens uppbyggnad Elektronkonfigura5on Valenselektroner Ädelgasstruktur Elektronformler Atomens uppbyggnad Alla atomer består av

Läs mer

Blommensbergsskola/kemiht13/HSA Minivariant 1

Blommensbergsskola/kemiht13/HSA Minivariant 1 Blommensbergsskola/kemiht13/HSA Minivariant 1 Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Dessa frågor och svar ger dig grundläggande kunskaper i kemi för grundskolan. Det innebär

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

Atomer, joner och kemiska reaktioner

Atomer, joner och kemiska reaktioner Andreas Sandqvist 2015-11-24 Atomer, joner och kemiska reaktioner Namn: Uppgifter Lös uppgifterna med hjälp av läroboken, filmgenomgångarna, ett periodiskt system och internet. Arbeta tillsammans i era

Läs mer

http://www.skogsindustrierna.org/framtid/gymnasiet/kemilaromedel/grundamnen/teoritext_1 Grundämnen och kemiska föreningar 1. Grundämnen Människan har länge känt till nio grundämnen, nämligen metallerna:

Läs mer

Definitioner. Kemi. Naturvetenskap

Definitioner. Kemi. Naturvetenskap Kemi åk 8 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Bedömningsstöd. Kemi 1. Elevhäfte

Bedömningsstöd. Kemi 1. Elevhäfte Bedömningsstöd Kemi 1 Elevhäfte BEDÖMNINGSSTÖD I KEMI Kemi kurs 1 - Bedömningsexempel Innehåll 1. Inledning... 2 2. Bedömning av kursprov i kemi 1... 2 3. Hjälpmedel... 2 4. Exempeluppgifter... 2 5. Bedömningsanvisningar...

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor. Kemi Bas A Provmoment: Tentamen Ladokkod: TX011X Tentamen ges för: Tbas, TNBas 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-22 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi kalkylator

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndigheten föreskrifter (SSMFS 2008:44) om rökdetektorer som innehåller radioaktivt ämne

Strålsäkerhetsmyndigheten föreskrifter (SSMFS 2008:44) om rökdetektorer som innehåller radioaktivt ämne Radioaktiva ämnen [6301] Strålsäkerhetsmyndigheten föreskrifter (SSMFS 2008:44) om rökdetektorer som innehåller radioaktivt ämne Strålsäkerhetsmyndigheten föreskriver följande med stöd av 2 andra stycket,

Läs mer

Urvalsprovet i kemi vid universiteten i Helsingfors, Jyväskylä och Uleåborg Onsdagen den kl

Urvalsprovet i kemi vid universiteten i Helsingfors, Jyväskylä och Uleåborg Onsdagen den kl 1 Urvalsprovet i kemi vid universiteten i Helsingfors, Jyväskylä och Uleåborg Onsdagen den 11.6. 2014 kl. 10-13 Allmänna anvisningar 1. Kontrollera att knippet med uppgiftspapper innehåller alla sidorna

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN: 2000-0987 SSMFS: 2010:2 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om hantering av radioaktivt avfall och utsläpp från verksamhet med öppna strålkällor

Läs mer

använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra

använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra KEMI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden

Läs mer

Oxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén

Oxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén Oxidation, reduktion och redoxreaktioner Niklas Dahrén Vad innebär oxidation och reduktion? Oxida'on: Ämnet får e* elektronundersko* genom a* elektroner avges helt eller delvis (oxida8onstalet ökar). Reduk'on:

Läs mer

Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära

Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära Umeå Universitet Kodnummer... Allmän kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet Lärare: Olle Nygren och Roger Lindahl Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära 29 november

Läs mer

Atomteori. Biologisk kemi 7,5 hp KTH Vt 2012 Märit Karls. Titta på: Startsida - Biologisk Kemi (7,5hp) [PING PONG]

Atomteori. Biologisk kemi 7,5 hp KTH Vt 2012 Märit Karls. Titta på: Startsida - Biologisk Kemi (7,5hp) [PING PONG] Atomteori Biologisk kemi 7,5 hp KTH Vt 2012 Märit Karls Titta på: Startsida - Biologisk Kemi (7,5hp) [PING PONG] http://pingpong.ki.se/public/courseid/7368/lang-sv/publicpage.do Kemibok på nätet: Khans

Läs mer

TESTA DIG SJÄLV 1.4 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN

TESTA DIG SJÄLV 1.4 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN TESTA DIG SJÄLV 1.1 GRUNDBOK atom Atomerna är byggstenarna som bygger upp världen och allt levande som finns i den. atomslag Precis som det finns olika sorters legoklossar finns det olika sorters atomer.

Läs mer

KE02: Kemins mikrovärld

KE02: Kemins mikrovärld KE02: Kemins mikrovärld Annika Nyberg annika.nyberg@mattliden.fi samt wilma! Kursbok: Kaila et al KEMI 2 Kemins mikrovärld Bedömning Prov: 80% Inlämningsuppgifter: 20% Period 1: KE02 Period 3: KE04 (KE05

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN: 2000-0987 SSMFS: 2011:2 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om friklassning av material, lokaler, byggnader och mark vid verksamhet

Läs mer

Periodiska systemet, Lgr 11 kemi och skrivverktyg

Periodiska systemet, Lgr 11 kemi och skrivverktyg Kemi 4-6 Valkurs NO/Teknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Kemi 2,5 hp Studenter i lärarprogrammet LAG 4-6 T5 15 högskolepoäng Tentamensdatum: 15-10-23 Tid: 09.00 12.00 Hjälpmedel:

Läs mer

KEMI. År 1 år 3. År 1. Kunna sortera föremål efter några olika egenskaper samt kunna motivera sin sortering. År 2

KEMI. År 1 år 3. År 1. Kunna sortera föremål efter några olika egenskaper samt kunna motivera sin sortering. År 2 LOKAL KURSPLAN I NO ANNERSTASKOLAN 2010 KEMI År 1 år 3 Kursplanens mål att uppnå Att uppnå Arbetssätt Mål att uppnå skolår 5 År 1 Eleven skall: begreppen fast och flytande form, gasform samt kokning, avdunstning,

Läs mer

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska. Kapitel 3 Stökiometri Kapitel 3 Innehåll 3.1 Räkna genom att väga 3.2 Atommassor 3.3 Molbegreppet 3.4 3.5 Problemlösning 3.6 Kemiska föreningar 3.7 Kemiska formler 3.8 Kemiska reaktionslikheter 3.9 3.10

Läs mer

Joner, syror och baser

Joner, syror och baser Joner, syror och baser REPETITION ATOMER OCH MOLEKYLER Atomer är byggstenar Flera atomer som sitter ihop kallas en molekyl Exempel på atomer: O = syre, N = kväve Exempel på molekyler: O2 = syremolekyl,

Läs mer

Mendelevs periodiska system

Mendelevs periodiska system Mendelevs periodiska system Notera luckorna som betecknar element som var okända vid den tiden. Med hjälp av systement lyckades Mendelev förutsäga dessa grundämnens egenskaper. Vårt nuvarande periodiska

Läs mer