Joner, syror och baser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Joner, syror och baser"

Transkript

1 Joner, syror och baser

2 REPETITION ATOMER OCH MOLEKYLER Atomer är byggstenar Flera atomer som sitter ihop kallas en molekyl Exempel på atomer: O = syre, N = kväve Exempel på molekyler: O2 = syremolekyl, N2 = kvävemolekyl, CO2 = koldioxidmolekyl, H2O = vattenmolekyl Molekyler kan bestå av flera hundra atomer

3 FASER (g) = gas (l) = liquid = flytande (s) = solid = fast (aq) = aqueous = löst i vatten

4 ATOMENS BYGGNAD I en atom är det lika många protoner som elektroner alltså tar laddningarna ut varandra.! Kärna Positiva Protoner Neutrala Neutroner! Runt om Negativa Elektroner

5 ATOMENS UPPBYGGNAD Atomkärnan: Är gjord av protoner (p + ) och neutroner (n) Antalet protoner bestämmer vilket ämne det är!! 1 proton = väte, 2 protoner = helium, 3 protoner = litium. Antalet protoner står i periodiska systemet!! Elektronerna åker runt kärnan i olika skal Atomer har lika många p som e - Periodiska systemet- världens största fusklapp, antal protoner och antal valenselektroner

6 ELEKTRON-SKAL Bilden visar en atom där det röda i mitten är atomens kärna Elektronerna finns i olika skal, de kallas K, L och M skal I det innersta K-skalet får det plats 2 e - I nästa skal - L-skalet, får det plats 8 e - I nästa skal, M-skalet får det plats 18 e - Atomer gillar att det yttersta skalet är fullt Elektronerna i det yttersta skalet kallas valenselektroner

7 VARFÖR BLIR EN DEL ATOMER JONER??? För att förklara det måste vi först förstå hur atomer är uppbyggda Atomen är inte den minsta partikel som finns - atomer är uppbyggda av ännu mindre partiklar Dessa partiklar kallas protoner (förkortas p + ), neutroner (n) och elektroner (e - ). (I kemin bryr vi oss inte om neutronerna - de har att göra med om ämnen är radioaktiva eller inte) Protoner har laddning + (plus ett), därför skriver man p + Elektroner har laddning - (minus ett), därför skriver man e - Neutroner har ingen laddning alls - de är oladdade

8 VAD ÄR EN JON? En jon är en laddad atom eller molekyl Exempel på atomer: Na = natrium, Cl = klor Exempel på jon: Na + = natriumjon, Cl - = kloridjon Exempel på molekyl: NH3 = ammoniakmolekyl Exempel på sammansatta joner: NH4 + = ammoniumjon, OH - = hydroxidjon

9 Joner Ämnen kan vara uppbyggda av atomer. Men det finns även en annan sorts byggsten - joner. Skillnaden är att en atom har lika många elektroner och protoner, men en jon har olika många.! Ibland kan en atom lämna ifrån sig eller ta upp en elektron. Då får atomen olika många elektroner och protoner och blir en jon.! En atom som lämnar ifrån sig elektroner blir en positiv jon. För att få namnet på en positiv jon lägger man till -jon till grundämnets namn. Väteatomer bildar positiva joner som heter vätejoner.! När en atom tar upp elektroner får den fler minusladdningar än plusladdningar. Den blir en negativ jon. För att få namnet på en negativ jon skjuter man till ändelsen -id före -jon t ex kloridjon.!

10 Positiva joner bildas när elektroner avges en Hur bildas joner? Om man låter metallen natrium reagera med icke-metallen klor, bil das ett vitt ämne som smakar salt. Energi frigörs som värme och ljus. Det vita ämnet är koksalt kemisk förening av positiva natriurn joner och negativa kloridjoner (se s 78). Vad är det som händer? När atomerna kolliderar, flyttar elektroner över från natriurnatomer till kloratomer. Elektriskt laddade joner bildas. Jonernas laddningar gör att de binds hårt till varandra i saltkristaller. Uppgift J 4 5 Positiva joner bildas när elektroner avges Alla metaller har få valenselektroner. Natriumatomen har bara en. Om den blir av med den yttersta elektronen till en annan atom, har den åtta elektroner i skalet inunder, dvs ädelgasstruktur. Eftersom en så dan struktur är stabil, avger natrium och andra metaller gärna sina va lenselektroner till andra ämnen. Då bildas positiva joner. Sd bildas joner med en plusladdning Natrium tillhör grupp 1 i det periodiska systemet. Natrium är en metall, vars atomer har en elekt ron i yttersta skalet. Om natriumatomen gör sig av med sin valens elektron, får den ett fullt ytterskal. Men när en elektron har försvunnit från atomen är den inte längre elektriskt neutral. Den har fler protoner än elektroner. Eftersom en elektron försvann är överskottet en plusladdning. Det har uppstått en laddad partikel, en jon. 1 det här fallet ärjonen en positiv natriurnjon med en plusladdning. Den skrivs så här: Na. På samma sätt kan en litiumatorn omvandlas till en litiumjon, Li. Sd bildas joner med flera plusladdningar Grundämnena i grupp 2 har två valenselektro ner. De uppnår ädelgasstruktur genom att avge dessa. Det bildas joner med laddningen 2+. På motsvarande sätt bildar metallerna i grupp 3 joner med laddningen 3+ genom att avge sina tre elektroner. Aluminium hör till grupp 3. När aluminiumatomen omvandlas till aluminium jon avges alla detre elektronerna i det yttersta skalet. Aluminiumjonen får j onladdningen 3+. Även andra metaller har få valenselektroner. De bildar därför positiva joner. O :11+, 12+ O 1 avges avges avges Natriumatom, Na atomnummer 11 elektroner 11 protoner 11 + laddning Natriumjon, Na elektroner 1 protoner 11 laddning 1 + Magnesiumatom, Mg atomnummer 12 elektroner 12 protoner 12 + laddning 2 Magnesiumjon, Mg elektroner 1 protoner 12 + laddning 2 +

11 Negativa joner bildas när elektroner tas upp 1 egativa joner bildas när elektroner tas upp rundämnefla till höger i det periodiska systemet (icke-metallerna) ar många elektroner i sitt yttersta skal. Genom att ta upp elektroner an de få detta fyllt. Med åtta elektroner i yttersta skalet har även des a ämnen nått ädelgasstruktur. Icke-metallerna får då ett överskott av.lektroner och bildar negativa joner. Så bildas joner med en minusladdning Icke-metallerfla i grupp 17 i det periodiska sys temet har sju elektroner i sitt yttersta skal. Ge nom att fånga in en elektron, kan dessa ämnen få ett fullt elektronskal. Det bildas joner med laddningen 1. Fluoratom, F 1 tas upp atomnummer 9 elektroner 9 protoner 9 + laddning Fluoridjon, F eektroner 1 protoner 9 + laddning 1 Så bildas joner med två minusladdningar Icke-metallerna i grupp 16 har sex valenselekt roner. För att få ädelgasstruktur behöver ato merna ta upp två elektroner. Det bildas då joner med laddningen 2. Syreatom, atomnummer 8 elektroner 8 OG tas upp protoner 8 + laddning Oxidjon, &ektroner 1 protoner 8 + laddning 2 Oxidation och reduktion Vi har tidigare nämnt att metaller oxideras elektrongivare och en elektronmottagare. xiär de reagerar med syre. Ordet oxidation Man kallar ett sådant par för ett redoxpai; och används mer allmänt för att beskriva att den kemiska reaktionen mellan dem kallas elektroner avges. Motsatsen, att elektroner en redoxreaktion. tas upp, kallas reduktion. Hur kan atomerna i exemplen ovan kombine För att joner ska bildas så som beskrivits ras till olika redoxpar? Hur många atomer av var här ovan, måste det ske både en oxidation je sort behövs för att alla ska få ädelgasstruktur? och en reduktion. Det måste finnas både en 14

12 Vilken laddning har följande ämnen som joner samt var heter dem? Beryllium! Klor! Syre

13 Sammansatta joner - molekyler med laddning Det är inte bara enstaka atomer som kan lämna bort eller ta upp elektroner. Det kan också bildas joner genom att en hel molekyl tar upp eller lämnar bort elektroner och blir elektriskt laddad. Den sortens joner kallas för sammansatta joner.! En av de enklaste sammansatta jonerna är hydroxidjonen, OH-. Den består av en syreatom och en väteatom som har tagit upp en extra elektron tillsammans.! I en molekyl är det lika många elektroner som protoner, den är oladdad. Men i en sammansatt jon är protonerna och elektronerna olika många, och den har därför laddning.

14 Hur bildas jonföreningar? Om Här Nu Oj, Vänta Du, har vad jag jag nu! jag trist bara du börjar fullt! livet kunde känna är bli Jippi mig av!!! med lite attraherad en elektron av dig Det Om Vänta Nu Tack! och har tycker jag nu! jag jag bara av jag fullt kunde dig med! Jippi få en!!! elektron Natriumflourid Na + - F

15 Hur bildas jonföreningar? När natrium reagerar med klor, flyttar elektroner från natrium- till klor atornerna, så att båda atomslagen omvandlas till joner: Natriumatomen avger sin enda valenselektron till kloratomen. Tv joner med stabil ädelgasstruktur bildas. + o o o o o o / e\ Q Q Q 17+ natriumatom kloratom natriumjon kloridjon Natrium och klor passar ihop och reagerar gärna med varandra. Natrium oxideras, dvs avger en elektron, och klor reduceras, dvs tar upp en elektron. Jonerna som bildas ordnar sig till saltkristaller. Efter den kemiska reaktionen är tillståndet mycket mer stabilt än det var före reaktionen. Produkten, jonföreningen natriumkiorid, inne håller mindre energi än natrium och klor. En del av den kemiska energin omvandlas vid reaktionen till värme och ljus (jfr s 117). Både natrium och klorgas är ämnen som man inte gärna handskas med utan skyddsutrustning. Men om en elektron i varje natriumatom flyttar över till varsin kloratorn förenas de alltså till helt ofarligt salt! Vid reaktionen ovan går det åt lika många natriumatomer som kloratomer. Vad händer om klor i stället reagerar med magnesium, som har två valenselektroner? Jo, då behövs det dubbelt så många kloratomer som magnesiumatomer för att det ska gå jämnt ut. Salter hålls samman av jonbindning Alla kemiska föreningar som består av joner kallas saker. De bildar kris taller, som håller ihop genom att joner med olika laddningar dras till varandra. Plusjoner dras alltså till minusjoner. Bindningen mellan jo nerna kallas jonbindning. Den är mycket stark, och salter har därför ofta mycket hög smältpunkt. En saltkristall innehåller lika många positiva som negativa jon Iaddningar. 1 koksalt (natriumkiorid) vägs en plusladdning hos natri umjonen, Na, upp av en minusladdning hos kloridjonen, Cl. När en koksaltkristall byggs upp, kommer det därför att finnas lika många na triumjoner som kloridjoner. Saltets formel, NaC1, visar bara just det ta. Saltet magnesiumklorid byggs upp av dubbelt så många kloridjoner som magnesiumjoner och skrivs MgC1 Formeln för ett salt anger inte en avgränsad atomgrupp på samma sätt som formeln för en molekylförening. Att saltkristallen är uppbyggd av enskilda, elektriskt laddade joner framgår inte av formeln. Den an ger bara proportionerna mellan de atomsiag som ingår Modell av en koksaltkristall. Lägg märke till hur tält packade jonerna ligger i kristallen. Vad håller samman koksaltkristallen? 15

16 Salter När vi pratar om salt tänker vi oftast på koksalt som vi har till maten. Men det finns många andra salter t ex gips, salmiak, marmor.! Alla salter är fasta kristaller vid rumstemperatur. De kan ha olika färger beroende på vilka mineraler som finns i saltet. Artists palette i Death valley 2PLUOJ)j!pWfl!,N =1 4QuP5uuJJaduJni 1)j =1 IlesNoN = V w;jnsieddo = :iabisj P)fflO ebuew eq uej iajeg

17 När syra och bas möts bildas salt Ett salt kan bildas genom att man blandar en syra och en bas t ex om man blandar saltsyra (HCl) och natriumhydroxid (NaOH).! Då slår de farliga väte- och hydroxidjonerna sig samman till ofarliga vattenmolekyler och lösningen blir neutral. Man säger att syran och basen har neutraliserat varandra. Reaktionen kallas för neutralisation.! Kvar i lösningen finns det natrium- och kloridjoner som slås ihop. När vattnet avdunstar blidas kristaller av natriumklorid (koksalt)!

18 Koksalt från saltvatten och gruvor Man kan även utvinna koksalt ur havsvatten som får avdunsta. Man utnyttjar även naturliga saltsjöar (Döda Havet, 33 %).! Det finns även bergssalt - avlagringar av koksalt nere i marken som kan utvinnas genom gruvbrytning eller att man borrar en brunn och pumpar ner vatten, som löser upp saltet och tar med det upp till markytan.! Filmer om salt:

19 Syror Väteatom, en vätejon bildas när väteatomen blir av med sin elektron. Det som är kvar är atomens kärna, en positivt laddad proton. Syror är sura, men vad är motsatsen? Sött? Nej inte när det kommer till kemi då pratar vi om surt och basiskt istället. Men syror är sura, de har ett lägre ph än 7.! Ju fler vätejoner H+, desto surare lösning och lägre ph.! Hur sur en lösning är beror på dels koncentrationen hur mycket syra den innehåller dels hur stark syran är.! Syror är frätande och desto mer koncentrerad en syra är desto mer fräter den.

20 Baser Hydroxidjon, det är en sammansatt jon där atomerna i! molekylen delar på elektronerna. En hydroxidjon! kan uppkomma genom att en syreatom och en! väteatom tillsammans tagit upp en extra elektron. Baser har ett högre ph än 7.! Baser innehåller många hydroxidjoner OH.! Baser kan man känna igen genom att fingrarna känns hala om man gnider en bas mellan dem. T ex tvål och diskmedel. Annars är det ganska svårt att känna igen en bas, de smakar inte, syror kan man relatera till de smakar surt.! Baser är liksom syror frätande. H H H H HH H H

21 ph Indikator - ett ämne som ändrar färg efter surhetsgraden, antalet vätejoner.! Syror och baser har olika ph. Syror har ett ph under 7. Baser ett ph över 7. ph 7 är neutralt, varken surt eller basiskt. Genom att bland syror och baser kan man göra det sura mer basiskt och det basiska mer surt. Genom att blanda syror och baser kan man neutralisera dem.! Olika typer av ph-indikatorer;! Naturliga indikatorer- rödbetor, rödkål, blåbär och mest känd lackmus (en lav). Lackmus är violett när den visar neutral lösning, röd vid sur och blå vid basisk lösning.! ph-papper -universalindikator blandning av flera indikatorer! BTB (bromtymolblått) & Fenolftalein (visar endast på basisk lösning) - konstgjorda indikatorer

22 Syror, vad används de till, hur verkar de?!! Arbeta med din parkompis med att ta reda på information om nedanstående syror. Myrsyra! Ättiksyra! Oxalsyra! Citronsyra! Salicylsyra! Askorbinsyra! Mjölksyra! Efter arbetet med syrorna arbeta vidare med följande frågor:! - Vad är en syra?!! - Nämn en svag syra.!! - Förklara så bra ni kan vad som har! gjort att bägarna ändrat färg?! Vad har hänt? Börja med den! vänstra bägaren.!! - Vad står bokstäverna i SIV-regeln för?!! - Vad menas med SIV-regeln?!! -Vad är den kemiska beteckningen för saltsyra, salpetersyra, svavelsyra samt kolsyra?!! -Repetera alla farosymboler.!

23 Syror avger vätejoner Saltsyra HCl: Magens bakteriefälla, starkt frätande och har en stickande lukt. Vår magsaft innehåller saltsyra, den dödar bakterier och bryter ner vår mat. Används till: framställning av plaster och färgämnen.! Svavelsyra H 2 SO 4 : Tjockflytande och starkt frätande, luktfri. Svavelsyra används bland annat i konstgödsel, sprängämnen och bilbatterier. I bilbatterier är den koncentrerad så var försiktiga!! Salpetersyra HNO 3 : Starkt frätande med stickande lukt. Den gulfärgar hud och naglar. Den är starkt frätande och fräter på alla metaller utom guld och platina. Används till konstgödsel och sprängämnen.! Kolsyra H 2 CO 3 : Är en svag syra som bildar koldioxid då den löser sig i vatten. Används till läsk.

24 Syror-önskade och oönskade resultat! Används i skönhetsindustrin för att göra huden slätare ta bort rynkor, acneärr mm. Vissa syror likt glycolsyra verkar på djupet, mjölksyra tar bort döda hudceller och ger huden fukt. Vill man ge huden en liten snabbkick prova t ex att lägga en papayamask. Ta fruktköttet och lägg på huden, stramar upp och löser upp pormaskar. Det är syrorna i frukten som hjälper till med detta.! Tyvärr har syror under de senaste åren börjat användas som vapen mot kvinnor. Blir en man på något sätt missnöjd, svartsjuk, avundsjuk med sin fru eller flickvän, dotter, svärdotter, mamma, kastar han själv eller någon anlitad person syra i ansiktet för att förstöra kvinnans framtid. Hon är märkt förevigt. I fattigare länder finns inte den teknik och resurser som rikare länder har, många får ingen hjälp alls.!

25 Baser- plockar upp vätejoner Natriumhydroxid NaOH (Stark bas) Vitt fast ämne som lätt löser sig i vatten och bildar joner. Används till tillverkning av pappersmassa, tvål mm. I handeln säljs natriumhydroxid under namnet kaustik soda. Kaustik soda är mycket frätande och hälls i avlopp om det är stopp. Den förvandlar fettet i propparna till tvål. Fettet har fungerat som klister i propparna. Det kallas natronlut när NaOH löst sig i vatten.! Kaliumhydroxid KOH (stark bas): Vitt fast ämne som lätt löser sig i vatten. Är den löst i vatten kallas den ibland för kalilut. Används vid framställning av såpa.

26 forts baser Kalciumhydroxid Ca(OH)2 (Stark bas): Är ett vitt svårlösligt ämne. Kalciumhydroxid löst i vatten kallas kalkvatten. Kalciumhydroxid(även kallad släckt kalk) används bla vid tillverkning av socker. Det ingår också i murbruk. I murbruksblandningen tar kalciumhydroxiden upp koldioxid från luften, CO 2, och förvandlas till krita vilket gör att bruket hårdnar.! Natriumkarbonat Na2 CO 3 (mellanstark bas) Kallas också soda. Löser sig lätt i vatten. Natriumkarbonat har inga egna OH - (hydroxidjoner) så den rycker åt sig H + (vätejoner) från vattnet så att den kan bilda OH - joner. Soda används till olika typer av tvätt, eftersom den löser upp smuts och tar bort hårda kalksalter i vatten och gör det mjukt. Den används främst inom glastillverkning där den blandas med sand och utsätts för hög värme.!

27 forts baser Ammoniak NH3 (mellanstark bas): Är en färglös gas med stickande lukt. Löser sig lätt i vatten. Den används för tillverkning av handelsgödsel och salpetersyra. Ni som har bakat med hjorthornssalt någon gång har känt den speciella lukten av ammoniak. Har man känt den en gång känner man igen den för resten av livet. Mums, drömkakor!

28 Frågor att arbeta med kring baser Vad finns det för baser som du kan träffa på till vardags eller i hemmet?! Ibland säger man att hydroxidjonen (OH- ) är en trasig vattenmolekyl, vad tror du att man menar med det?! Vad är skillnaden mellan en svag respektive stark bas?! Lutfisk äter vi i jultider men hur tillverkas den?! Vad menas med hårt respektive mjukt vatten? Hur ser vattnet ut på Värmdö är det hårt eller mjukt? Är det någon skillnad beroende på var man bor?

29 Vad betyder formlerna?! 3 H! O2! 2 H2 O! CO2! Hur skriver man 3 kväveatomer och två kolmonoxidmolekyler?

30 Reaktionsformler För att beskriva en kemisk reaktion kan vi skriva en reaktionsformel. Först skriver vi vad det finns för ämnen från början. Sedan ritar vi en pil som visar att det blir en kemisk reaktion. Efter pilen skriver vi formlerna för de ämnen som bildas vid reaktionen.! H2 + O 2 H 2 O! När man skrivit en reaktionsformel ska man alltid kontrollera att det finns lika många atomer före som efter pilen. Inga atomer kan försvinna och inga kan nybildas. Formeln måste balanseras.! 2 H2 + O 2 2 H 2 O

31 Exempel reaktionsformler - hur ska vi balansera dem? C + O2 CO 2! N2 + H 2 NH 3! S + O2 SO 2! Na + Cl 2 NaCl! Cu2 O + O 2 CuO

32 Formelfrossa Sätt ut rätt siffror. 1. Cu +.I 2 CuI 2. Zn +. Cl 2. ZnCl 2 3. Al +. S.Al 2 S 3 4. Fe +. Cl 2. Fe Cl 3 5. Ca +. S +.. O 2 CaSO 4 6. K +.N 2 +. O 2.. KNO H 2 +. Cl 2... HCl 8. C +.H 2.C 2 H 6 9. O 2 +.H 2.H 2 O 1. C +.H 2.C 2 H C +.H 2 +. O 2.C 2 H 5 OH Fantasin tog slut - nu tar jag X & Q 12.. X 2 +.Q XQ 13. X +. Q 4 XQ 14. X 2 +.Q 2. XQ X +. Q 3... X 2 Q 3 Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken

33 Utmaningar... C6 H 12 O 6 CH 4 + CO 2! CO2 + C 2 H 6 O C 6 H 12 O 6

34 SURT REGN Allt regn är surt, eftersom luftens koldioxid (CO2) löser sig i vatten och då bildas kolsyra (H2CO3) CO2(g) + H2O(l) ---> H2CO3(aq) Gaser som svaveloxider (SOx) och kväveoxider (NOx) gör att regnet blir ännu surare. Detta kallas surt regn. Surt regn kan göra att träd dör.

Joner, syror och baser

Joner, syror och baser Joner, syror och baser REPETITION ATOMER OCH MOLEKYLER Atomer är byggstenar Flera atomer som sitter ihop kallas en molekyl Exempel på atomer: O = syre, N = kväve Exempel på molekyler: O2 = syremolekyl,

Läs mer

Joner, syror och baser

Joner, syror och baser Joner, syror och baser Vad kan vi hitta för information i det periodiska systemet? REPETITION Atomer och molekyler Atomer är byggstenar Flera atomer som sitter ihop kallas en molekyl Exempel på atomer:

Läs mer

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175 Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga

Läs mer

Syror, baser och jonföreningar

Syror, baser och jonföreningar Syror, baser och jonföreningar Joner är laddade byggstenar I en atom är antalet elektroner det samma som antalet protoner i kärnan. En jon är en atom som lämnat ifrån sig eller tagit upp en eller flera

Läs mer

Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande.

Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande. Syror och baser Lösningar Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande. Om man blandar en syra och en bas kan man få det att bli neutralt.

Läs mer

Här växer människor och kunskap

Här växer människor och kunskap Syror och baser 2 - Elektron, -1 - Protoner, +1 Natrium (Na) Valenselektron 1 st Elektronskal 3st 3 Natrium Neon 11 10 Alla ämnen vill ha fullt ytterskal. Så Na försöker efterlikna Ne. 4 Denna elektron

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

Syror och baser. Syror kan ge otäcka frätskador och kan även lösa upp metaller. Därför har flaskor med syra ofta varningssymbolen "varning frätande".

Syror och baser. Syror kan ge otäcka frätskador och kan även lösa upp metaller. Därför har flaskor med syra ofta varningssymbolen varning frätande. Syror och baser En syra är ämne som lämnar eller kan lämna ifrån sig en vätejon (H + ). Detta gör att det finns fria vätejoner i lösningen. Lösningen blir därmed sur. En stark syra lämnar alltid ifrån

Läs mer

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar Periodiska systemet Atomens delar och kemiska bindningar Atomens delar I mitten av atomen finns atomkärnan där protonerna finns. Protoner är positivt laddade partiklar Det är antalet protoner som avgör

Läs mer

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén Jonföreningar och jonbindningar del 1 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas

Läs mer

Atomen och periodiska systemet

Atomen och periodiska systemet Atomen och periodiska systemet Ringa in rätt svar 1. Exempel på elementarpartiklar är: joner protoner molekyler atomer elektroner 2. Atomen i sin helhet är: elektriskt neutral positivt laddad negativt

Läs mer

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner periodiska systemet ATOMENS BYGGNAD En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner Runt om Negativa Elektroner En Elektron har en negativt laddning. Och elektronerna

Läs mer

Syror är en grupp av ämnen med en gemensam egenskap de är sura.

Syror är en grupp av ämnen med en gemensam egenskap de är sura. FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV TESTA DIG SJÄLV 4.1 syra Syror är en grupp av ämnen med en gemensam egenskap de är sura. bas Baser är ämnen som kan ta bort det sura från syror. neutral lösning En neutral lösning

Läs mer

Indikator BTB. lösning

Indikator BTB. lösning Sura, neutrala och basiska Lösningar Sura ar smakar surt vilket du själv har märkt då du ätit syrliga karameller eller smakat på saften från en citron. Motsatsen till sura ar är basiska ar. Man skulle

Läs mer

KEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning

KEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning KEMI Ämnen och reaktioner 1+ 1+ 9+ Be 2+ O 2 2 2 + O 2 2 2 O Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning Bertram Stenlund Fridell This w ork is licensed under the Creative

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson

Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson Försök 1: Beskriv ämnet magnesium: Magnesium är ett grundämne (nummer 12 i det periodiska

Läs mer

Protonen upptäcktes 1918 och neutronen 1932. 2. Atommodellen

Protonen upptäcktes 1918 och neutronen 1932. 2. Atommodellen 1. Atomens historia Det har alltid funnits olika teorier om vad allting består av. Under antiken utvecklades läran om de 4 elementen som blev den teorin som användes mest ända fram till modern tid. Teorin

Läs mer

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns.

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns. Facit till Kap 13 Grundboken s. 341-355 och Lightboken s. 213 222 (svart bok) även facit finalen. Testa Dig Själv 13.1TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda

Läs mer

Det mesta är blandningar

Det mesta är blandningar Det mesta är blandningar Allt det vi ser runt omkring oss består av olika ämnen ex vatten, socker, salt, syre och guld. Det är sällan man träffar på rena ämnen. Det allra mesta är olika sorters blandningar

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

Syror och baser. H 2 O + HCl H 3 O + + Cl H + Vatten är en amfolyt + OH NH 3 + H 2 O NH 4. Kemiföreläsning 3 2009-10-27

Syror och baser. H 2 O + HCl H 3 O + + Cl H + Vatten är en amfolyt + OH NH 3 + H 2 O NH 4. Kemiföreläsning 3 2009-10-27 Begrepp Syror och baser Kemiföreläsning 9--7 Några vanliga syror HCl (aq) saltsyra HNO salpetersyra H SO svavelsyra H CO kolsyra H PO fosforsyra HAc ättiksyra (egentligen CH COOH, Ac är en förkortning

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

PERIODISKA SYSTEMET. Atomkemi

PERIODISKA SYSTEMET. Atomkemi PERIODISKA SYSTEMET Atomkemi Atomhistorik 400 f.kr nämner den grekiske filosofen Demokritos att materiens minsta delar är odelbara atomer. 300 f.kr så strider Aristoteles mot Demokritos och säger att materia

Läs mer

Smälter Förångas FAST FLYTANDE GAS Stelnar Kondensera

Smälter Förångas FAST FLYTANDE GAS Stelnar Kondensera Olika ämnen har olika egenskaper, vissa är salta andra är söta och det finns många egenskaper som gör att vi kan särskilja på olika ämnen. T.ex. färg, densitet, lukt etc. Allt är uppbyggt av atomer beroende

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi Repetitionsuppgifter i gymnasiekemi Att börja med: A 2, 5, 7 B 2, 4, 5, 14, 15, 16, 19 C 2, 7, 8 D 1,2, 3 Om det är för lätt: B 9, 10, 12, 13, 21 C 3, 6 D 4, 5 Boel Lindegård 2006 Reviderad 2012 A. Atomernas

Läs mer

TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda av. Protonerna finns i atomkärnan, i

TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda av. Protonerna finns i atomkärnan, i TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda av. Protonerna finns i atomkärnan, i mitten av atomerna. Det är antalet protoner som bestämmer vilket atomslag

Läs mer

Bild 1: Schematisk bild av en lipid, där bollen är vattenlöslig och svansen är fettlöslig.

Bild 1: Schematisk bild av en lipid, där bollen är vattenlöslig och svansen är fettlöslig. Olika ämnen har olika egenskaper, vissa är salta andra är söta och det finns många egenskaper som gör att vi kan särskilja på olika ämnen. T.ex. färg, densitet, lukt etc. Allt är uppbyggt av atomer beroende

Läs mer

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten Molekyler och molekylmodeller En modell av strukturen hos is, fruset vatten Sammanställt av Franciska Sundholm 2007 Molekyler och molekylmodeller En gren av kemin beskriver strukturen hos olika föreningar

Läs mer

Blommensbergsskola/kemiht13/HSA Minivariant 1

Blommensbergsskola/kemiht13/HSA Minivariant 1 Blommensbergsskola/kemiht13/HSA Minivariant 1 Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Dessa frågor och svar ger dig grundläggande kunskaper i kemi för grundskolan. Det innebär

Läs mer

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger

Läs mer

Här kan du svara t.ex. När våra förfäder blev sjuka försökte de att få fram botemedel. Det betyder att de har sysslat med kemi.

Här kan du svara t.ex. När våra förfäder blev sjuka försökte de att få fram botemedel. Det betyder att de har sysslat med kemi. - 1 - Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Dessa frågor och svar ger dig grundläggande kunskaper i kemi för grundskolan. Det innebär att du får de viktiga orden/begreppen med

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator

Läs mer

Några vanliga syror och baser

Några vanliga syror och baser Några vanliga syror och baser Index Namn Sida Syra Bas Ammoniak 2 x Kalciumhydroxid 3 x Kolsyra 4 x Natriumhydroxid 5 x Några vanliga syror 6 x Salpetersyra 7 x Saltsyra 8 x Svavelsyra 9 x Repetitionsfrågor

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol?

4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol? Stökiometri VI 1 Hur många atomer finns det i en molekyl H 2SO 4? 1 2 Skriv kemiska formeln för jonföreningar: 2 a) Kalciumoxid b) Kaliumjodid c) Strontiumhydroxid d) Aluminiumsulfit 3 Ange eller beräkna:

Läs mer

Repetitionskompendium Grundläggande kemi Årskurs 7 2016

Repetitionskompendium Grundläggande kemi Årskurs 7 2016 Repetitionskompendium Grundläggande kemi Årskurs 7 2016 Innehållsförteckning 1 Atomer naturens egna byggstenar... 3 2 Molekyler är grupper av atomer... 4 3 Grundämnen och kemiska föreningar... 5 4 Kemiska

Läs mer

Atomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian

Atomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian Atomen - Periodiska systemet Kap 3 Att ordna materian Av vad består materian? 400fKr (före år noll) Empedokles: fyra element, jord, eld, luft, vatten Demokritos: små odelbara partiklar! -------------------------

Läs mer

Kemiskafferiet modul 3 kemiteori. Atomer och joner

Kemiskafferiet modul 3 kemiteori. Atomer och joner Atomer och joner Kan man se atomer? Idag har man instrument som gör att man faktiskt kan "se atomer" i ett elektronmikroskop. Med speciella metoder kan man se vilket mönster atomerna bildar i en kristall

Läs mer

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Prov i kemi kurs A Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Lösningar och svar skall ges på särskilt inskrivningspapper för de uppgifter som är skrivna med kursiv stil. I övriga fall ges svaret och

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande film ur serien Area Kemins grunder: 9. Syror Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av läroboken

Läs mer

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder Niklas Dahrén De flesta ämnen inkl. gifter och droger är antingen molekyl- eller jonföreningar 1. Molekylföreningar: o Molekylföreningar är ämnen

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor. Kemi Bas A Provmoment: Tentamen Ladokkod: TX011X Tentamen ges för: Tbas, TNBas 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-22 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi kalkylator

Läs mer

Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz.

Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik Heliumatom Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Atom (grek. odelbar) Ordet atom användes för att beskriva materians minsta beståndsdel. Nu vet vi att atomen

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och som påverkar oss handlar om KEMI. Vad du tycker DU att kemi

Läs mer

FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV GRUNDBOK

FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV GRUNDBOK FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV GRUNDBOK TESTA DIG SJÄLV 3.1 GRUNDBOK saltvatten Saltvatten är det vatten på jorden som innehåller så mycket salt att det inte går att använda som dricksvatten. Vattnet i haven

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Sura och basiska ämnen Syror och baser. Kap 5:1-5:3, (kap 9)

Sura och basiska ämnen Syror och baser. Kap 5:1-5:3, (kap 9) Sura och basiska ämnen Syror och baser Kap 5:1-5:3, (kap 9) Syror / sura lösningar En sur lösning - har överskott på vätejoner, H + (protoner) En syra: - smakar surt - färgar BTB gult - reagerar med oädla

Läs mer

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning Kemisk bindning Det är få grundämnen som förekommer i ren form i naturen De flesta söker en kompis med kompletterande egenskaper Detta kan ske på några olika sätt, både inom molekylen och mellan molekylen

Läs mer

Prov Ke1 Atomer och periodiska systemet NA1+TE1/ /PLE

Prov Ke1 Atomer och periodiska systemet NA1+TE1/ /PLE Prov Ke1 Atomer och periodiska systemet NA1+TE1/2017-10-12/PLE Hjalmar Namn: Fel svar på ervalsfrågorna ger poängavdrag! Del I: svara i provet 1. Ange masstal, atomnummer och antalet elektroner, protoner

Läs mer

Kovalenta och polära kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Kovalenta och polära kovalenta bindningar. Niklas Dahrén Kovalenta och polära kovalenta bindningar Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar

Läs mer

Identifiera okända ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Identifiera okända ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén Identifiera okända ämnen med enkla metoder Niklas Dahrén Det finns två huvudgrupper av ämnen 1. Jonföreningar (salter): En jonförening är uppbyggd av posi5va och nega5va joner som binder 5ll varandra e:ersom

Läs mer

Atomer, joner och kemiska reaktioner

Atomer, joner och kemiska reaktioner Andreas Sandqvist 2015-11-24 Atomer, joner och kemiska reaktioner Namn: Uppgifter Lös uppgifterna med hjälp av läroboken, filmgenomgångarna, ett periodiskt system och internet. Arbeta tillsammans i era

Läs mer

JONER. Joner är partiklar med elektrisk laddning. Både ensamma atomer och molekyler kan bilda joner.

JONER. Joner är partiklar med elektrisk laddning. Både ensamma atomer och molekyler kan bilda joner. JONER Joner är partiklar med elektrisk laddning. Både ensamma atomer och molekyler kan bilda joner. Från era studier i atomens uppbyggnad vet ni att atomen består av i huvudsak tre partiklar. Protonen,

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

Olika kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Olika kovalenta bindningar. Niklas Dahrén Olika kovalenta bindningar Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar (intramolekylära)

Läs mer

KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP

KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP A Absoluta nollpunkten: Temperaturen 0 K eller -273,15 o C. Kallare än så kan det inte bli. Alkalimetaller: Metallerna i grupp 1 i det periodiska systemet. Har en valenselektron

Läs mer

Föreläsningsplan 2010. Del 1 Allmän kemi

Föreläsningsplan 2010. Del 1 Allmän kemi IFM-Kemi 9NV221, 9NV321, LINVA6 101018 Kemi för NV-lärare Föreläsningsplan 2010 Del 1 Allmän kemi Föreläsn.1 + 2 Kap. 12. Atomer och atommodeller. Föreläsn. 3 Kap. 14 Kemi: Grundämnen och föreningar. Föreläsn.

Läs mer

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Tekniskt- naturvetenskapligt basår Raúl Miranda 2007 Namn: Stark Karl Grupp: Den bästa.. Datum: Tid: 08.00 12.00 jälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska

Läs mer

Oxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén

Oxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén Oxidation, reduktion och redoxreaktioner Niklas Dahrén Vad innebär oxidation och reduktion? Oxida'on: Ämnet får e* elektronundersko* genom a* elektroner avges helt eller delvis (oxida8onstalet ökar). Reduk'on:

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ FYSIK BIOLOGI KEMI MEDICIN TEKNIK Laborationer Ett praktiskt och konkret experiment Analys av t ex en reaktion Bevisar en teori eller lägger grunden för en

Läs mer

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén Introduktion till kemisk bindning Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar Bindningar

Läs mer

Begrepp vem hör ihop med vem?

Begrepp vem hör ihop med vem? Syftet med arbetet är att du ska utveckla din förmåga att använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Målet är att

Läs mer

Atomen och periodiska systemet

Atomen och periodiska systemet Atomen och periodiska systemet Ringa in rätt svar 1. Exempel på elementarpartiklar är: joner protoner molekyler atomer elektroner 2. Atomen i sin helhet är: elektriskt neutral positivt laddad negativt

Läs mer

Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351. 2010-09-20, kl. 14 00-19 00

Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351. 2010-09-20, kl. 14 00-19 00 IFM/Kemi Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351 2010-09-20, kl. 14 00-19 00 Ansvariga lärare: Helena Herbertsson 285605, 070-5669944 Lars Ojamäe 281380 50% rätt ger säkert godkänt! Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

Om syror baser och ph

Om syror baser och ph Om syror baser och ph Att syra och mumifiera är praktisk antik kunskap Syror och baser har man känt till mycket länge. Ättikan var den första syran man kunde framställa (ur vin). Ättiksyrabakterien är

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2015-10-30 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator

Läs mer

Periodiska systemet Betygskriterier - Periodiska systemet För att få godkänt ska du... För att få väl godkänt ska du också kunna...

Periodiska systemet Betygskriterier - Periodiska systemet För att få godkänt ska du... För att få väl godkänt ska du också kunna... Periodiska systemet Betygskriterier - Periodiska systemet För att få godkänt ska du... Veta vad atomer är för något, rita upp en modell av en atom. Veta skillnaden mellan en atom och en jon. Känna till

Läs mer

Instuderingsuppgifter

Instuderingsuppgifter Instuderingsuppgifter Litterarum radices amarae, fructus dulces Kemisk bindning Uppgiftena är indelade i tre olika kategorier efter svårighetsgrad. bservera dock att det inte går att sätta betyg på en

Läs mer

Syror och baser 1. Indikatorer

Syror och baser 1. Indikatorer Syror och baser 1 NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET SYROR OCH BASER 1 KAN DU ge exempel på några indikatorer och deras egenskaper redogöra för ph-skalan och ph-värdena för en syra, en bas och en neutral

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande film i serien Area 41 Kemins grunder: 7. Jonföreningar Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av läroboken och periodiska

Läs mer

TESTA DIG SJÄLV 1.4 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN

TESTA DIG SJÄLV 1.4 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN TESTA DIG SJÄLV 1.1 GRUNDBOK atom Atomerna är byggstenarna som bygger upp världen och allt levande som finns i den. atomslag Precis som det finns olika sorters legoklossar finns det olika sorters atomer.

Läs mer

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna Kemins grunder En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna Konkreta mål Undervisning Bedömning Centralt innehåll Kunskapskrav Vi ska lära oss Genomgångar: Skriftligt prov Kemin

Läs mer

Repetition av hur en atom blir en jon.

Repetition av hur en atom blir en jon. Repetition av hur en atom blir en jon. ex. 11 Na Det finns en elektron i det yttersta skalet. Natrium vill bli av med den för att få fullt i sitt yttersta skal. Natrium ger då bort den och natriumatomen

Läs mer

Kapitel 4. Reaktioner i vattenlösningar

Kapitel 4. Reaktioner i vattenlösningar Kapitel 4 Reaktioner i vattenlösningar Kapitel 4 Innehåll 4.1 Vatten, ett lösningsmedel 4.2 Starka och svaga elektrolyter 4.3 Lösningskoncentrationer 4.4 Olika slags kemiska reaktioner 4.5 Fällningsreaktioner

Läs mer

TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI

TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI INFÖR STUDIERNA VID STOCKHOLMS UNIVERSITET TESTA DINA FÖRKUNSKAPER. 1 För att kunna koncentrera dig på det väsentliga i undervisningen måste du ha din gymnasiekemi aktuell.

Läs mer

Hemlaboration 4 A (Norrköping)

Hemlaboration 4 A (Norrköping) Hemlaboration 4 A (Norrköping) Grundläggande om syror och baser Materiel: Det materiel som du behöver till denna hemlaboration finns i laborationslådan. Där hittar du 12-brunnars plattan, kassettfodralet

Läs mer

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP KEMI RUNT OMKRING OSS Man skulle kunna säga att kemi handlar om ämnen och hur ämnena kan förändras. Kemi finns runt omkring oss hela tiden. När din mage smälter maten är det kemi, när din pappa bakar sockerkaka

Läs mer

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg.

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg. Kemi Partikelmodellen Allt runt omkring oss är gjort av olika ämnen. Vissa ämnen är i ren form, som guld och silver, andra ämnen är blandningar, som plast eller sockerkaka. Atomer kallas de små byggstenar

Läs mer

Mål och betygskriterier för kemi

Mål och betygskriterier för kemi Mål och betygskriterier för kemi För att bli GODKÄND på samtliga kurser skall du: Kunna skyddsföreskrifter inom NO-institutionen, samt veta var skydds- och nödutrustning finns Kunna handha den laboratorieutrustning

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Niklas Dahrén

Atomens uppbyggnad. Niklas Dahrén Atomens uppbyggnad Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Atomens uppbyggnad Elektronkonfigura5on Valenselektroner Ädelgasstruktur Elektronformler Atomens uppbyggnad Alla atomer består av

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2011 Märit Karls Intramolekylära attraktioner Atomer hålls ihop av elektrostatiska krafter mellan protoner och.elektroner Joner hålls ihop

Läs mer

% Allmän oorganisk kemi

% Allmän oorganisk kemi Kalkvatten RGNISK Kalkvatten KEMI Koncentrerad svavelsyra % llmän oorganisk kemi Koncentrerad svavelsyra 614. Skriv formeln för magnesiumfosfat.* rmanganat 615. Skriv formeln för a) kalciumoxid b) magnesiumnitrid

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012 Märit Karls Intermolekylära attraktioner Mål 5-6 i kap 5, 1 och 5! i kap 8, 1 i kap 9 Intermolekylära krafter Varför är is hårt? Varför

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2009-11-19 Sal TER1 Tid 8-12 Kurskod 9NV221 Provkod STN1 Kursnamn/benämning Provnamn/benämning Kemi (16-30) Skriftlig

Läs mer

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har

Läs mer

REPETITIONSKURS I KEMI LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER

REPETITIONSKURS I KEMI LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER KEMI REPETITIONSKURS I LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER Magnus Ehinger Fullständiga lösningar till beräkningsuppgifterna. Kemins grunder.10 Vi antar att vi har 10 000 Li-atomer. Av dessa är då 74 st 6 Li

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 emins grunder: 1. emikunskap är makt. Atomer och molekyler 3. Grundämnen Uppgifterna är av olika svårighetsgrad

Läs mer

Atomteori. Biologisk kemi 7,5 hp KTH Vt 2012 Märit Karls. Titta på: Startsida - Biologisk Kemi (7,5hp) [PING PONG]

Atomteori. Biologisk kemi 7,5 hp KTH Vt 2012 Märit Karls. Titta på: Startsida - Biologisk Kemi (7,5hp) [PING PONG] Atomteori Biologisk kemi 7,5 hp KTH Vt 2012 Märit Karls Titta på: Startsida - Biologisk Kemi (7,5hp) [PING PONG] http://pingpong.ki.se/public/courseid/7368/lang-sv/publicpage.do Kemibok på nätet: Khans

Läs mer

Säkerhetsregler i kemi

Säkerhetsregler i kemi Kemi Säkerhetsregler i kemi Jag smakar aldrig på något pulver eller vätska. Jag tvättar alltid händerna på en gång om jag får pulver eller vätskor på dem. Jag städar alltid bort spill med detsamma och

Läs mer

Framkalla fingeravtryck med superlim. Niklas Dahrén

Framkalla fingeravtryck med superlim. Niklas Dahrén Framkalla fingeravtryck med superlim Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Kemin bakom framkallning med superlim inklusive betydelsen av atomernas elektronega6vitet Vanligt superlim kan framkalla

Läs mer

Kursplan och betygskriterier i kemi. Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94

Kursplan och betygskriterier i kemi. Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94 Kursplan och betygskriterier i kemi Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94 Kemiundervisningen ska ge eleven kunskap om olika ämnen som man träffar på i vardagslivet. Den

Läs mer

Försurning. Joel Langborger. Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10

Försurning. Joel Langborger. Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10 Försurning Joel Langborger 9A Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10 Innehållsförteckning: Sida Inledning 1 Bakgrund 1 Syfte 1 Material 1 Metod 2 Resultat 2 Slutsats 2 Felkällor 3 Avslutning 3 Inledning: Försurning

Läs mer

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA MATERIA Vad är materia? Överallt omkring dig finns det massor av föremål som du kan se eller känna på. De kan bestå av olika material som sten, trä, järn, koppar, guld, plast eller annat. Oavsett vilket

Läs mer

AREA 41 KEMINS GRUNDER

AREA 41 KEMINS GRUNDER 2 1 Fil m ha nd le dn in AREA 41 KEMINS GRUNDER Jonföreningar Filmen ger en introduktion till joner och jonföreningar. Den galne kemisten utför ett antal experiment som kan ses för att skapa nyfikenhet

Läs mer

Atomer, molekyler och joner

Atomer, molekyler och joner Daltons Atomteori (1808) 1. Grundämnen är sammansa.a av extremt små par4klar kallade atomer. Atomer, molekyler och joner Kapitel 2 2. Alla atomer av e. grundämne är iden4ska, har samma storlek, massa och

Läs mer

Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken

Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken Sid. 269 13.1 Vad menas med att en metall ar adel? Den reagerar inte sa latt med andra amnen, den reagerar inte med saltsyra. 13.2 Ge exempel pa tre oadla metaller. Li, Mg, Al, Zn, Fe, Pb 13.3 Ge exempel

Läs mer