TESTA DIG SJÄLV 1.4 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TESTA DIG SJÄLV 1.4 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN"

Transkript

1 TESTA DIG SJÄLV 1.1 GRUNDBOK atom Atomerna är byggstenarna som bygger upp världen och allt levande som finns i den. atomslag Precis som det finns olika sorters legoklossar finns det olika sorters atomer. Varje sådan sort kallas för ett atomslag. Några exempel på atomslag är kolatomer, väteatomer och syreatomer. 1. Det finns ungefär 100 olika atomslag. 2. Kolatomer, väteatomer och syreatomer är de vanligaste atomslagen i kroppen. 3. Ordet atom är grekiska från början och betyder odelbar. 4. Den engelske kemisten John Dalton bevisade att det finns atomer TESTA DIG SJÄLV 1.2 GRUNDBOK molekyl I en molekyl är det två eller flera atomer som sitter ihop i en grupp. vattenmolekyl En vattenmolekyl är en molekyl med två väteatomer och en syreatom. molekylmodell Molekylmodeller är modeller som hjälper oss att förstå hur molekyler fungerar. molekylbindning En molekylbindning håller ihop två atomer i en molekyl. 1. Det kan vara allt från två atomer till flera miljoner atomer i en molekyl. Att fråga hur många atomer det brukar vara är faktiskt bara ett sätt att få en att tänka efter, så man verkligen inser att molekyler kan vara väldigt olika stora. 2. Atomer och molekyler är så små att vi inte kan se dem. Därför är det svårt att förstå hur de fungerar. Med modellerna kan vi skapa bilder av hur atomer och molekyler ser ut och fungerar. TESTA DIG SJÄLV 1.3 GRUNDBOK grundämne Ett grundämne är ett ämne som bara innehåller en enda sorts atomer. Några exempel på grundämnen är väte och syre, men inte vatten. metall Metaller är en grupp av grundämnen med likadana egenskaper. Metallerna är bland annat blanka och leder elektricitet och värme. icke-metall Icke-metaller är en grupp av grundämnen med väldigt olika egenskaper. Det gemensamma för dem är att de inte har samma egenskaper som metaller. kemiskt tecken Kemiska tecken är internationella förkortningar för namnen på alla de olika atomslagen. periodiska systemet Periodiska systemet är en tabell där grundämnena är sorterade efter sina egenskaper. kemisk förening En kemisk förening är ett ämne som är sammansatt av olika atomslag. 1. Det finns drygt 100 olika grundämnen. 2. Några exempel på grundämnen är syre, kol, guld, väte, svavel, klor och de olika metallerna. 3. En syremolekyl är uppbyggd av två syreatomer som sitter ihop. 4. Väte är H, syre är O, kväve är N och kol är C. 5. I vattenmolekylen är det tre atomer, två väteatomer och en syreatom. Syreatomen sitter mellan de båda väteatomerna och hela molekylen liknar ett V. (Se bild på sidan 15.) TESTA DIG SJÄLV 1.4 GRUNDBOK

2 knallgas Knallgas är en blandning av vätgas och syrgas. Om man tänder eld på blandningen blir det en explosion (en knall) och så bildas det vatten. kemisk reaktion En kemisk reaktion är det som händer när kemiska ämnen byggs om till andra ämnen. Molekylerna tas isär och sätts ihop på nya sätt. resurshushållning Resurshushållning innebär att man sparar på jordens resurser och gör det lättare att använda atomerna igen, till exempel genom att lämna förpackningar och trasiga saker till återvinning. 1. Kemi handlar om hur ämnen byggs om och förvandlas till nya ämnen. 2. Värmen från elden gör att syrgasmolekylerna och vätgasmolekylerna tas isär till syreatomer och väteatomer. Sedan sätts atomerna ihop på ett nytt sätt och blir vattenmolekyler. När syreatomerna och väteatomerna blir vattenmolekyler släpps det loss en massa energi. Det är det som ger knallen. (Se bild på sidan 16.) 3. Inga atomer försvinner, men det bildas inga nya heller. Om vi blandar allt avfall när vi slänger det eller bara lämnar det i naturen blir det mycket svårt att använda atomerna till nya saker. Men om vi istället sorterar och lämnar avfallet till återvinning kan man ta vara på atomerna och använda dem igen. TESTA DIG SJÄLV 1.5 GRUNDBOK fast form När ett ämne är i fast form har varje molekyl i ämnet en bestämd plats. Det finns svaga bindningar mellan molekylerna som håller kvar dem på deras platser. flytande form När ett ämne är i flytande form glider molekylerna runt varandra. Bindningarna kan inte hålla kvar molekylerna på deras bestämda platser, men molekylerna stannar ändå tillsammans. gasform När ett ämne är i gasform är varje molekyl ensam, eftersom bindningarna mellan molekylerna inte alls kan hålla ihop dem längre. fysikalisk omvandling När det är temperaturen och inte en kemisk reaktion som gör att ett ämne förändras är det en fysikalisk omvandling. Vid en fysikalisk omvandling byggs inte molekylerna om. När vatten fryser och blir is, eller när vatten kokar och blir vattenånga, är det fysikaliska omvandlingar. smälta När ett fast ämne blir vätska smälter ämnet. koka När ett ämne kokar omvandlas det från vätska till gas. förångas När en vätska blir gas förångas ämnet. kondensera När en gas blir vätska kondenserar ämnet. stelna När en vätska blir ett fast ämne stelnar ämnet. smältpunkt Smältpunkt är den temperatur när ett fast ämne blir vätska. kokpunkt Kokpunkt är den temperatur när en vätska blir gas. avdunsta När en vätska blir gas utan att den kokar avdunstar ämnet. 1. Syre är en gas vid rumstemperatur. Det måste vara 183 C för att syre ska bli en vätska och 219 C för att det ska bli ett fast ämne. 2. Vid 10 C är vattenmolekylerna is, det vill säga ett fast ämne. Mellan molekylerna finns det svaga bindningar som håller ihop dem i ett bestämt mönster. När vi värmer isen börjar molekylerna att röra sig. Till slut rör de sig så mycket att bindningarna mellan molekylerna inte kan hålla ihop molekylerna i det bestämda mönstret. Vattenmolekylerna glider runt varandra, men de håller fortfarande ihop. Isbiten blir flytande vatten. Det händer vid vattnets smältpunkt (0 C). Om vi fortsätter värma vattnet rör sig vattenmolekylerna ännu snabbare. Till slut håller de inte ihop alls utan varje molekyl blir ensam och sticker iväg åt sitt eget håll. Det flytande vattnet blir en gas, som kallas vattenånga. Det börjar hända vid +100 C. När vi fortsätter värma till +110 C händer det inget annat än att vattenmolekylerna fortfarande är ensamma.

3 TESTA DIG SJÄLV 1.6 GRUNDBOK molekylformel Med en molekylformel kan vi visa vilka atomslag som finns i en molekyl, och hur många atomer det finns av varje atomslag. reaktionsformel Med en reaktionsformel kan vi visa vad som händer i en kemisk reaktion. Vi använder reaktionsformler för att tala om vilka ämnen som fanns före reaktionen och vilka ämnen som bildades i reaktionen. 1. Siffran 2 i O2 talar om att det finns 2 syreatomer i syremolekylen. 2. Siffran 3 i 3 H2O betyder att det finns 3 vattenmolekyler. 3. Molekylformeln för väte är H2 och för syre O H2 + O2 2 H2O. Från början har man två vätemolekyler och en syremolekyl (till vänster om pilen). De tas isär och byggs om till två vattenmolekyler (till höger om pilen). 3. Värme är rörelse hos molekylerna. TESTA DIG SJÄLV 1.7 GRUNDBOK atomkärna Atomkärna kallas det som finns mitt inne i en atom. proton En proton är en partikel som finns i atomkärnan. elektron En elektron är en partikel som rör sig runt atomkärnan. elektrisk laddning Partiklar kan ha elektrisk laddning. Om de har likadana laddningar stöter de bort varandra. Om de har olika laddningar dras de till varandra. positivt laddad En positivt laddad partikel har plusladdning. Protoner har positiv laddning. negativt laddad En negativt laddad partikel har minusladdning. Elektroner har negativ laddning. oladdad När de positiva och negativa laddningarna tar ut varandra blir en byggsten oladdad. neutral Neutral innebär samma sak som oladdad. jon En jon är en byggsten som har elektrisk laddning, därför att den har olika många elektroner och protoner. sammansatt jon En sammansatt jon är en jon som bildas genom att en hel molekyl tar upp eller lämnar ifrån sig elektroner. enkel jon En enkel jon är en jon som bildas genom att en enda atom tar upp eller lämnar ifrån sig elektroner. jonförening En jonförening är en kemisk förening som bildas när negativa och positiva joner dras till varandra. jonbindning Bindningen mellan positiva och negativa joner i en jonförening kallas för jonbindning. koksalt Saltet som vi saltar maten med kallas för koksalt. Det kemiska namnet är natriumklorid. 1. Mitt inne i atomen finns det en atomkärna. Inne i atomkärnan finns det positivt laddade protoner. Runt atomkärnan rör sig negativt laddade elektroner. Det finns alltid lika många protoner och elektroner. Då tar de positiva och negativa laddningarna ut varandra så att atomen blir oladdad (neutral). (Se bilden på litiumatomen på sidan 27.) 2. Positivt laddade och negativt laddade partiklar dras till varandra. Två partiklar som har samma sorts laddning stöter bort varandra. 3. I en atom finns det lika många protoner och elektroner, så atomen är oladdad. Men i en jon är det olika många protoner och elektroner, så jonen har elektrisk laddning. 4. Atomerna och jonerna av klor har helt olika egenskaper.

4 TESTA DIG SJÄLV 1.8 GRUNDBOK rent ämne Ett rent ämne är ett ämne som består av ett grundämne eller en enda kemisk förening. uppslamning En uppslamning är en blandning av bitar av ett fast ämne och en vätska, där det fasta ämnet faller till botten efter en stund. Sandkorn som rörts om med vatten är ett exempel på en uppslamning. emulsion En emulsion är en blandning av två vätskor där den ena vätskan lägger sig ovanpå den andra efter en stund. En hopvispad blandning av matolja och vatten är ett exempel på en emulsion. Hudkrämer och smink är ofta emulsioner. lösning En lösning är en blandning där de lösta småbitarna är enstaka molekyler eller joner. Det lösta ämnet kan vara ett fast ämne, en vätska eller en gas. mättad lösning När det inte går att lösa mer av ett ämne är lösningen mättad. omättad lösning När det går att lösa mer av ett ämne är lösningen omättad. löslighet Löslighet är ett mått på hur mycket man kan lösa av ett ämne. lösningsmedel Lösningsmedel är det ämne ofta en vätska som man kan lösa upp ämnen i. Vatten är ett vanligt lösningsmedel, men det kan inte lösa alla ämnen. organiskt lösningsmedel Organiska lösningsmedel är bra på att lösa feta ämnen, som vatten inte kan lösa. 1. Sockret delas upp i ensamma sockermolekyler. De är så små att de inte syns utan lösningen blir genomskinlig. Dessutom bäddas sockermolekylerna in i vattenmolekylerna i teet. Då blir sockret som en del av vätskan. 2. Uppslamning: välling är en uppslamning av små korn av stärkelse i vatten. I varje korn finns det många miljoner stärkelsemolekyler, och vattnet kan inte dra isär dem. Därför sjunker kornen av stärkelse till botten om vällingen får stå en stund. Emulsion: om man blandar matolja och vatten blir det en emulsion. Men om blandningen får stå en stund lägger sig matoljan ovanpå vattnet. Det beror på att vattenmolekylerna inte kan hålla isär molekylerna i matoljan. Extra förklaring: Att matoljan lägger sig ovanpå vattnet och inte sjunker till botten beror på att den är lättare än vattnet (har lägre densitet). Lösning: om man blandar socker och te blir det en lösning. Vattenmolekylerna kan lägga sig runt varje sockermolekyl och bädda in den. Då hålls sockermolekylerna isär och blir som en del av vätskan. 3. Vatten, aceton och lacknafta är lösningsmedel. 4. Man har havsvatten i grunda bassänger utomhus och låter vattnet avdunsta i solen. 5. Fasta ämnen och vätskor löser sig bättre när temperaturen ökar. Men gaser löser sig sämre när temperaturen ökar. Feta ämnen löser sig dåligt i vatten, men kan lösas av andra lösningsmedel, till exempel lacknafta eller aceton. TESTA DIG SJÄLV 1.9 GRUNDBOK separation När ämnen i blandningar skiljs från varandra kallas det för separation. dekantering Dekantering är att låta bitarna av ett fast ämne i en uppslamning sjunka till botten och sedan hälla av vätskan. filtrering Filtrering är att hälla en uppslamning genom ett material som fungerar som en sil. Det fasta ämnet stannar kvar i silen. filtrerpapper Filtrerpapper är en speciell sorts papper som man kan använda när man filtrerar till exempel en vattenlösning. Det har så små öppningar att bara vattenmolekylerna går igenom. centrifugering Centrifugering är ett sätt att separera ämnena i en uppslamning. Det är enklast att förklara hur det går till med ett exempel. Man kan säga att tvätten i en tvättmaskin

5 är en uppslamning av tvättkläder (fast ämne) i vatten. När vi centrifugerar den blöta tvätten snurrar den runda trumman i tvättmaskinen väldigt snabbt. Då pressas tvätten mot trummans kanter. Samtidigt kastas vattendropparna ut ur trumman genom de små hålen. När centrifugeringen är klar har vi separerat det fasta ämnet (tvätten) från vätskan (vattnet). centrifug Apparaten som man använder när man centrifugerar kallas för centrifug. separator Separator är en sorts centrifug som mejerierna använder när de separerar grädden från mjölken. destillation Destillation är en metod att separera lösningar. Man kokar lösningen tills lösningsmedlet blir gas. Sedan kyler man gasen. Då kondenserar den till vätska. I vätskan finns bara molekylerna i lösningsmedlet, eftersom det lösta ämnet stannar kvar i behållaren där vätskan kokar. När man destillerar vätskor som är lösta i varandra utnyttjar man att de har olika kokpunkt. (Se bilden på sidan 37.) destillerat vatten Vatten som bara är vattenmolekyler, utan några lösta salter, kallas för destillerat vatten. kromatografi Kromatografi är en metod som bygger på att en blandning får vandra genom ett stillastående material. Ämnena separeras, för de vandrar olika snabbt genom materialet. papperskromatografi Papperskromatografi är en kromatografimetod där det stillastående materialet är papper. Metoden kan till exempel användas för att skilja färgämnena i en färgpenna åt. (Se bilden på sidan 38.) 1. En kemisk förening är ingen blandning. Den har bildats genom att atomerna i grundämnena har byggts om i en kemisk reaktion. Då går det inte att använda vanliga separationsmetoder för att skilja dem åt. TESTA DIG SJÄLV 1.10 GRUNDBOK alkemist En alkemist är en person som levde för länge sedan och som gjorde kemiska experiment. element De fyra elementen är det som alkemisterna trodde att hela världen var byggd av, det vill säga jord, vatten, luft och eld. vetenskap För att något ska räknas som vetenskap måste man kunna bevisa det, det vill säga ta reda på om det är sant eller falskt. 1. Innan det fanns laboratorier använde människorna kemi för att laga mat eller göra järnmetall av järnmalm. 2. Alkemisterna ville tillverka guld eller forska fram en medicin som skulle ge evigt liv. 3. Lavoisier upptäckte att eld inte är något särskilt ämne och att det behövs syre när något brinner. Han levde på 1700-talet. 4. Man började använda kemi i industrin på 1800-talet. 5. Skorstensröken och avfallet från fabrikerna är farliga för miljön. FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger det inte på naturvetenskap. Ett annat sätt är att tänka efter om det går att visa med en naturvetenskaplig undersökning om påståendet är sant eller falskt. I så fall bygger det på naturvetenskap. En och samma person kan i ett och samma påstående både säga vad han eller hon tycker och ge en motivering eller förklaring till varför det är så. Då får man kolla om det går att visa med en naturvetenskaplig undersökning om motiveringen eller förklaringen är sann eller falsk. 1. E och G E Järn är ett grundämne. 2 A Havsvatten är en lösning. 3 B Vatten är en molekylförening. 4 C Koksalt är en jonförening. 5 D En blandning av vätgas och syrgas kallas för knallgas.

6 3. 1 B Byggstenarna I molekyler heter atomer. 2 A Joner är byggstenar med laddning. 3 D Molekyler är grupper av atomer. 4 C Ett grundämne är ett ämne med bara ett atomslag. 4. a) A ska bort. A är en blandning. B, C och D är separationsmetoder. b) C ska bort. C är ett sätt att beskriva byggstenarna i världen. A, B och D är själva byggstenarna. 5. A är sant B är falskt. Det är atomslagen och inte grundämnena som bygger upp världen. C är sant. D är falskt. Molekylerna kan tas isär och sättas ihop till andra molekyler i kemiska reaktioner. E är falskt. Det är en fysikalisk omvandling. Det som händer är att vattenmolekylerna rör sig snabbare när de blir varmare. Men de finns kvar hela tiden. Om det var en kemisk reaktion skulle de byggas om till andra molekyler. F är falskt. Både jonerna av saltet och vattenmolekylerna är så små att de går igenom öppningarna i filtrerpapperet. 6. Rum 1: D Stelning Rum 2: B Avdunstning Rum 3: A Smältning Rum 4: E Kemisk reaktion 7. C 8. B 9. Exempel på bra saker: mat, läkemedel, material i kläder, datorer, telefoner, idrottsutrustning, hygienprodukter, smink. Exempel på dåliga saker: gifter, föroreningar, klimatförändringar, tillsatser i mat som kan ge allergier. 10. Det är enklast att förklara med ett exempel. Klara har en plastlåda som det har varit glass i. Om hon slänger lådan med övriga sopor kommer lådan att brännas upp. Då bildas det rök och aska. Visst finns atomerna i lådan kvar i röken och askan, men det är i princip omöjligt att använda dem till ny plast. Men om Klara lägger lådan till återvinning bland plastförpackningar kan fabrikerna lätt använda atomerna i lådan till ny plast. 11. Alla de här påståendena säger vad personerna tycker, så om man bara skulle gå efter det skulle inget påstående bygga på naturvetenskap. Men alla personerna ger motiveringar till varför det är bra. Vi ser efter om man kan använda naturvetenskapliga undersökningar för att avgöra om motiveringarna är sanna eller falska. Vi kan säga direkt att motiveringarna från B och D inte bygger på naturvetenskap. Det går inte att visa med en naturvetenskaplig undersökning att kemi är roligare än fysik eller att man kan imponera på kompisarna om man kan kemi. A:s motivering är lite svårbedömd. Det borde gå att göra en naturvetenskaplig undersökning och visa att man klarar kemifrågor i frågetävlingar om man kan kemi. Men tyvärr finns det mycket annat som spelar in i tävlingssituationen. Om man har huvudvärk, är nervös eller bara får totalt hjärnsläpp just under själva tävlingen hjälper det inte hur mycket kemi man kan. Tävlingen går dåligt i alla fall. Då återstår C:s motivering. Det går att göra en naturvetenskaplig undersökning och till exempel se att personer som vet att det bildas kolmonoxid när man grillar inte grillar inomhus med stängda fönster. Kunskaper i kemi gör alltså att man vet hur man ska skydda sig mot farliga ämnen. 12. a) Metod C verkar mest naturvetenskaplig, för det är många familjer och alltså många olika människor som får bedöma saftblandningarna. b) Det verkar som om det är familjerna som röstar, inte de enskilda familjemedlemmarna. Ett enkelt sätt att förbättra metoden är att låta varje enskild familjemedlem rösta. Då blir det fler försökspersoner. Ett annat sätt att göra undersökningen bättre är att inte begränsa sig till barnfamiljer utan låta även personer utan barn vara med. Ju fler som är med och röstar, desto troligare är det att man får fram en saftblandning som många tycker om. c) Nej, för det bygger bara på vad personerna tycker. Det går inte att bevisa att en av saftblandningarna är godare än en annan blandning.

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger

Läs mer

Mål för arbetsområdet

Mål för arbetsområdet 1. KEMINS GRUNDER Centralt innehåll Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar. Kemiska föreningar och hur atomer

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia ENKEL Kemi 2 Atomer och molekyler atomkärna elektron Atomer Allting runt omkring oss är uppbyggt av atomer. En atom är otroligt liten. Den går inte att se för blotta ögat. Ett sandkorn rymmer ungefär hundra

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Sortera på olika sätt

Sortera på olika sätt Material Sortera material Att sortera material innebär att vi delar i materialen i grupper utifrån deras egenskaper. Egenskaper berättar hur någonting är, t.ex. färg, form, storlek, naturligt eller konstgjort.

Läs mer

Det mesta är blandningar

Det mesta är blandningar Det mesta är blandningar Allt det vi ser runt omkring oss består av olika ämnen ex vatten, socker, salt, syre och guld. Det är sällan man träffar på rena ämnen. Det allra mesta är olika sorters blandningar

Läs mer

Atomen och periodiska systemet

Atomen och periodiska systemet Atomen och periodiska systemet Ringa in rätt svar 1. Exempel på elementarpartiklar är: joner protoner molekyler atomer elektroner 2. Atomen i sin helhet är: elektriskt neutral positivt laddad negativt

Läs mer

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns.

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns. Facit till Kap 13 Grundboken s. 341-355 och Lightboken s. 213 222 (svart bok) även facit finalen. Testa Dig Själv 13.1TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda

Läs mer

Repetitionskompendium Grundläggande kemi Årskurs 7 2016

Repetitionskompendium Grundläggande kemi Årskurs 7 2016 Repetitionskompendium Grundläggande kemi Årskurs 7 2016 Innehållsförteckning 1 Atomer naturens egna byggstenar... 3 2 Molekyler är grupper av atomer... 4 3 Grundämnen och kemiska föreningar... 5 4 Kemiska

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna Kemins grunder En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna Konkreta mål Undervisning Bedömning Centralt innehåll Kunskapskrav Vi ska lära oss Genomgångar: Skriftligt prov Kemin

Läs mer

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg.

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg. Kemi Partikelmodellen Allt runt omkring oss är gjort av olika ämnen. Vissa ämnen är i ren form, som guld och silver, andra ämnen är blandningar, som plast eller sockerkaka. Atomer kallas de små byggstenar

Läs mer

Vad är allt uppbyggt av?

Vad är allt uppbyggt av? ÅR 4-6 Kemi KAPITEL 1 Vad är allt uppbyggt av? Kläderna du har på dig, vattnet du dricker och pennan du skriver med, huset du bor i är uppbyggd av små byggstenar. Vi kallar dem atomer. Atomer finns i allting

Läs mer

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP KEMI RUNT OMKRING OSS Man skulle kunna säga att kemi handlar om ämnen och hur ämnena kan förändras. Kemi finns runt omkring oss hela tiden. När din mage smälter maten är det kemi, när din pappa bakar sockerkaka

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda av. Protonerna finns i atomkärnan, i

TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda av. Protonerna finns i atomkärnan, i TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda av. Protonerna finns i atomkärnan, i mitten av atomerna. Det är antalet protoner som bestämmer vilket atomslag

Läs mer

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar Periodiska systemet Atomens delar och kemiska bindningar Atomens delar I mitten av atomen finns atomkärnan där protonerna finns. Protoner är positivt laddade partiklar Det är antalet protoner som avgör

Läs mer

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

Säkerhetsregler i kemi

Säkerhetsregler i kemi Kemi Säkerhetsregler i kemi Jag smakar aldrig på något pulver eller vätska. Jag tvättar alltid händerna på en gång om jag får pulver eller vätskor på dem. Jag städar alltid bort spill med detsamma och

Läs mer

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner periodiska systemet ATOMENS BYGGNAD En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner Runt om Negativa Elektroner En Elektron har en negativt laddning. Och elektronerna

Läs mer

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA MATERIA Vad är materia? Överallt omkring dig finns det massor av föremål som du kan se eller känna på. De kan bestå av olika material som sten, trä, järn, koppar, guld, plast eller annat. Oavsett vilket

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och som påverkar oss handlar om KEMI. Vad du tycker DU att kemi

Läs mer

Lärare: Jimmy Pettersson. 1. Materia

Lärare: Jimmy Pettersson. 1. Materia Lärare: Jimmy Pettersson 1. Materia Men först Vad är Kemi?! Vad är Kemi?! Kemi är: vetenskapen om materias egenskaper och sammansättning. Okej! Vad är materia då?! Materia är: allt som tar upp yta och

Läs mer

NO: KEMI. Årskurs 7 2015-11-20

NO: KEMI. Årskurs 7 2015-11-20 NO: KEMI Årskurs 7 2015-11-20 Diskussionsfråga Diskutera i par (tre om två ej är möjligt) Om inte annat anges av läraren. Lektion 3 Rena ämnen och blandningar Att separera ämnen Ämnen kan förändras Planering

Läs mer

Blommensbergsskola/kemiht13/HSA Minivariant 1

Blommensbergsskola/kemiht13/HSA Minivariant 1 Blommensbergsskola/kemiht13/HSA Minivariant 1 Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Dessa frågor och svar ger dig grundläggande kunskaper i kemi för grundskolan. Det innebär

Läs mer

Grundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum

Grundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum Grundläggande kemi VT-13 Beskrivning av arbetsområdet Alla föremål du har omkring dig, liksom du själv och alla växter och djur, består av något som vi kallar materia. Även marken, vatten och luft är materia.

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

Jord, eld, luft och vatten från alkemi till modern kemi

Jord, eld, luft och vatten från alkemi till modern kemi Jord, eld, luft och vatten från alkemi till modern kemi För 2500 år (ca. 500 f.kr., dvs i början av Järnåldern) sedan skrev filosofen Empedokles från Sicilien sin teori om att världen är uppbyggd av fyra

Läs mer

NO: KEMI. Årskurs

NO: KEMI. Årskurs NO: KEMI Årskurs 7 2015-11-20 Stationsövning Vad är kemi? Beskriv ämnet utifrån ämnets egenskaper, FÖRE EFTER Vad kan ha skett? Hur skulle ni beskriva förändringen? Centralt innehåll, LGR11 Partikelmodell

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ FYSIK BIOLOGI KEMI MEDICIN TEKNIK Laborationer Ett praktiskt och konkret experiment Analys av t ex en reaktion Bevisar en teori eller lägger grunden för en

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi elprov Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. etta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Kemiskafferiet modul 3 kemiteori. Atomer och joner

Kemiskafferiet modul 3 kemiteori. Atomer och joner Atomer och joner Kan man se atomer? Idag har man instrument som gör att man faktiskt kan "se atomer" i ett elektronmikroskop. Med speciella metoder kan man se vilket mönster atomerna bildar i en kristall

Läs mer

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder KEMINS GRUNDER -----{ 2 Keminsgrunder 1 J----- IAAeAåll-Kemi förr och nu sid.4 Atomer, molekyler, grundämnen och kemiska föreningar Ämnens egenskaper sid. 10 sid. 14 Rena ämnen och blandningar Att separera

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012 Märit Karls Intermolekylära attraktioner Mål 5-6 i kap 5, 1 och 5! i kap 8, 1 i kap 9 Intermolekylära krafter Varför är is hårt? Varför

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2011 Märit Karls Intramolekylära attraktioner Atomer hålls ihop av elektrostatiska krafter mellan protoner och.elektroner Joner hålls ihop

Läs mer

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI ORDLISTA FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI LÄRAN OM ÄMNENS UPPBYGGNAD OCH EGENSKAPER, OCH OM DERAS REAKTIONER MED VARANDRA NAMN: Johan

Läs mer

Baskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum: 070204

Baskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum: 070204 Baskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum: 070204 Innehåll 1. Förberedelser 2. Torrdestillering 3. Periodiska systemet 1 4. Periodiska systemet 2 5. Finn Grundämnen 6. Atomens byggnad 7. Vad

Läs mer

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175 Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga

Läs mer

Vatten och luft. Åk

Vatten och luft. Åk Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker

Läs mer

Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson

Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson Försök 1: Beskriv ämnet magnesium: Magnesium är ett grundämne (nummer 12 i det periodiska

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén Jonföreningar och jonbindningar del 1 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas

Läs mer

VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT?

VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT? VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT? RÅSSLASKOLAN, ÅR 4, KARIN KIVELÄ BEDÖMNINGSMATRIS DU FÅR

Läs mer

Här kan du svara t.ex. När våra förfäder blev sjuka försökte de att få fram botemedel. Det betyder att de har sysslat med kemi.

Här kan du svara t.ex. När våra förfäder blev sjuka försökte de att få fram botemedel. Det betyder att de har sysslat med kemi. - 1 - Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Dessa frågor och svar ger dig grundläggande kunskaper i kemi för grundskolan. Det innebär att du får de viktiga orden/begreppen med

Läs mer

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLATOMEN ÄR EN MÅNGSIDIG BYGGSTEN Kolatomen finns i allt levande Kolatomen finns förstås också i allt material tillverkat av sånt som har varit levande t ex papper, plast och kläder

Läs mer

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén Introduktion till kemisk bindning Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar Bindningar

Läs mer

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite Värme Fysik åk 7 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar på

Läs mer

KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP

KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP A Absoluta nollpunkten: Temperaturen 0 K eller -273,15 o C. Kallare än så kan det inte bli. Alkalimetaller: Metallerna i grupp 1 i det periodiska systemet. Har en valenselektron

Läs mer

KEMI. År 1 år 3. År 1. Kunna sortera föremål efter några olika egenskaper samt kunna motivera sin sortering. År 2

KEMI. År 1 år 3. År 1. Kunna sortera föremål efter några olika egenskaper samt kunna motivera sin sortering. År 2 LOKAL KURSPLAN I NO ANNERSTASKOLAN 2010 KEMI År 1 år 3 Kursplanens mål att uppnå Att uppnå Arbetssätt Mål att uppnå skolår 5 År 1 Eleven skall: begreppen fast och flytande form, gasform samt kokning, avdunstning,

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator

Läs mer

FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV GRUNDBOK

FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV GRUNDBOK FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV GRUNDBOK TESTA DIG SJÄLV 3.1 GRUNDBOK saltvatten Saltvatten är det vatten på jorden som innehåller så mycket salt att det inte går att använda som dricksvatten. Vattnet i haven

Läs mer

Kemispråket. Inom kemin används ett gemensamt språk av tecken för olika ämnen. Förr i tiden använde vi tecken för att visa ämnet.

Kemispråket. Inom kemin används ett gemensamt språk av tecken för olika ämnen. Förr i tiden använde vi tecken för att visa ämnet. Kemispråket Inom kemin används ett gemensamt språk av tecken för olika ämnen. Förr i tiden använde vi tecken för att visa ämnet. Tecknet för krigsguden Mars användes även för järn. Men i takt med att mänskligheten

Läs mer

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar Lärare: Jimmy Pettersson Kol och kolföreningar Rent kol Grafit Den vanligaste formen av rent kol. Bindningar mellan de olika lagerna är svaga. Slits lätt som spetsen på blyertspennor som består av grafit.

Läs mer

KEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning

KEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning KEMI Ämnen och reaktioner 1+ 1+ 9+ Be 2+ O 2 2 2 + O 2 2 2 O Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning Bertram Stenlund Fridell This w ork is licensed under the Creative

Läs mer

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). I alla tre formerna är vatten fortfarande samma ämne och

Läs mer

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3 Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Uppgifter Kemi 1 2 Steg 3 Tema innehåll Tema 1. Mat och kemi i vardagen...3 Uppgift 1 näringsämnen i maten... 4 Uppgift 2 vad skulle du välja?... 5 Uppgift 3

Läs mer

Kemi. Vatten och Luft

Kemi. Vatten och Luft Namn: Klass: Kemi Vatten och Luft Bedömning Elevens förmåga att Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa

Läs mer

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten Molekyler och molekylmodeller En modell av strukturen hos is, fruset vatten Sammanställt av Franciska Sundholm 2007 Molekyler och molekylmodeller En gren av kemin beskriver strukturen hos olika föreningar

Läs mer

ATOMER OCH ATOMMODELLEN. Lärare: Jimmy Pettersson

ATOMER OCH ATOMMODELLEN. Lärare: Jimmy Pettersson ATOMER OCH ATOMMODELLEN Lärare: Jimmy Pettersson Grundämnen Atomer och Grundämnen All materia byggs upp av mycket små byggstenar som kallas atomer. Varje typ av atom är byggstenar för varje kemiskt ämne.

Läs mer

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning Kemisk bindning Det är få grundämnen som förekommer i ren form i naturen De flesta söker en kompis med kompletterande egenskaper Detta kan ske på några olika sätt, både inom molekylen och mellan molekylen

Läs mer

Instuderingsfrågor med svar inför prov om:

Instuderingsfrågor med svar inför prov om: Instuderingsfrågor med svar inför prov om: Vattnets uppbyggnad, vattnets tre former (tillstånd), vattnets kretslopp och vattens egenskaper. Vattnets uppbyggnad, vattnets tre former(tillstånd). 1. Vad heter

Läs mer

Smälter Förångas FAST FLYTANDE GAS Stelnar Kondensera

Smälter Förångas FAST FLYTANDE GAS Stelnar Kondensera Olika ämnen har olika egenskaper, vissa är salta andra är söta och det finns många egenskaper som gör att vi kan särskilja på olika ämnen. T.ex. färg, densitet, lukt etc. Allt är uppbyggt av atomer beroende

Läs mer

Värmelära. Fysik åk 8

Värmelära. Fysik åk 8 Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar

Läs mer

Fysik, atom- och kärnfysik

Fysik, atom- och kärnfysik Fysik, atom- och kärnfysik T.o.m. vecka 39 arbetar vi med atom- och kärnfysik. Under tiden får vi arbeta med boken Spektrumfysik f.o.m. sidan 229 t.o.m.sidan 255. Det finns ljudfiler i mp3 format. http://www.liber.se/kampanjer/grundskola-kampanj/spektrum/spektrum-fysik/spektrum-fysikmp3/

Läs mer

rep NP genomgång.notebook March 31, 2014 Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet.

rep NP genomgång.notebook March 31, 2014 Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet. 1. Materia 2. Ellära 3. Energi MATERIA Densitet = Hur tätt atomerna sitter i ett ämne Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet. Vattnets densitet

Läs mer

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför? Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Facit till 38 No-försök

Facit till 38 No-försök Facit till 38 No-försök Försök 1 - Mynttestet Svar: Tack vare vattnets stora ytspänning (ytan spricker inte så lätt) kan man fylla ett glas så att vattnet buktar upp i glaset. Varje mynt har liten volym,

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

Atomer, joner och kemiska reaktioner

Atomer, joner och kemiska reaktioner Andreas Sandqvist 2015-11-24 Atomer, joner och kemiska reaktioner Namn: Uppgifter Lös uppgifterna med hjälp av läroboken, filmgenomgångarna, ett periodiskt system och internet. Arbeta tillsammans i era

Läs mer

Bild 1: Schematisk bild av en lipid, där bollen är vattenlöslig och svansen är fettlöslig.

Bild 1: Schematisk bild av en lipid, där bollen är vattenlöslig och svansen är fettlöslig. Olika ämnen har olika egenskaper, vissa är salta andra är söta och det finns många egenskaper som gör att vi kan särskilja på olika ämnen. T.ex. färg, densitet, lukt etc. Allt är uppbyggt av atomer beroende

Läs mer

Mål och betygskriterier för kemi

Mål och betygskriterier för kemi Mål och betygskriterier för kemi För att bli GODKÄND på samtliga kurser skall du: Kunna skyddsföreskrifter inom NO-institutionen, samt veta var skydds- och nödutrustning finns Kunna handha den laboratorieutrustning

Läs mer

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler Niklas Dahrén Innehåll ü Opolära kovalenta bindningar ü Polära kovalenta bindningar ü Elektronegativitet ü Paulingskalan ü Elektronformler ü

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

Atomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian

Atomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian Atomen - Periodiska systemet Kap 3 Att ordna materian Av vad består materian? 400fKr (före år noll) Empedokles: fyra element, jord, eld, luft, vatten Demokritos: små odelbara partiklar! -------------------------

Läs mer

Kemi Kunskapens användning

Kemi Kunskapens användning Delmål Delmål Kemi Kunskapens användning 2010-06-14 utvecklar kunskap om hur kemiska teorier och modeller samt personliga erfarenheter kan användas för att behandla miljö-, säkerhets- och hälsofrågor,

Läs mer

Checklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper

Checklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper Checklistor och exempeltexter Naturvetenskapens texttyper checklista argumenterande text Checklista för argumenterande text Tes Vilken åsikt har du? eller vilken fråga vill du driva? Argument För att motivera

Läs mer

Vad är det som gör att vi lever? Finns det en gud som har skapat livet?

Vad är det som gör att vi lever? Finns det en gud som har skapat livet? Organisk kemi 1 Vad är det som gör att vi lever? Finns det en gud som har skapat livet? Sant: ett atomslag är viktigare än alla andra för att bygga liv vilket? Kolatomen är nödvändig för liv! Viktig byggsten

Läs mer

Oxidationstal. Niklas Dahrén

Oxidationstal. Niklas Dahrén Oxidationstal Niklas Dahrén Innehåll Förklaring över vad oxidationstal är. Regler för att bestämma oxidationstal. Vad innebär oxidation och reduktion? Oxidation: Ett ämne (atom eller jon) får ett elektronunderskott

Läs mer

Hur håller molekyler ihop?

Hur håller molekyler ihop? ur håller molekyler ihop? I förra modulen mötte du kemiska föreningar som bestod mest av kolatomer och väteatomer, kolväten, som inte alls vill blanda sig med vatten. Kolväten beskrev vi som opolära molekyler

Läs mer

Vad händer om du skruvar ur lampan i julgransbelysningen? Varför blir det så?

Vad händer om du skruvar ur lampan i julgransbelysningen? Varför blir det så? Varför slår blixtar ofta ner i höga byggnader? När skillnaden i laddning mellan marken och molnet blir tillräckligt stor ger sig en blixt av från molnet till marken. När en blixt slår ner tar den oftast

Läs mer

Kursplan och betygskriterier i kemi. Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94

Kursplan och betygskriterier i kemi. Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94 Kursplan och betygskriterier i kemi Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94 Kemiundervisningen ska ge eleven kunskap om olika ämnen som man träffar på i vardagslivet. Den

Läs mer

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser Vatten NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET VATTEN KAN DU vilka grundämnen som bildar en vatten molekyl förklara hur vattenmolekylerna samspelar i vattnets tre faser redogöra för vattnets speciella egenskaper

Läs mer

Vätskors volymökning

Vätskors volymökning Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda

Läs mer

Tema Vatten och luft Bedömningsuppgifter: Föreläsningar: Filmer: Begrepp och ämnen: Diskussionsuppgift: Laborationer:

Tema Vatten och luft Bedömningsuppgifter: Föreläsningar: Filmer: Begrepp och ämnen: Diskussionsuppgift: Laborationer: Tema Vatten och luft Vatten och luft är en självklarhet för oss i Sverige. När vi vrider på kranen kommer det rent vatten och vi andas relativt ren luft. Men vad är vatten egentligen och vilka former av

Läs mer

Vattnets former. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Vatten Åk 1-3

Vattnets former. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Vatten Åk 1-3 Vattnets former Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder Niklas Dahrén De flesta ämnen inkl. gifter och droger är antingen molekyl- eller jonföreningar 1. Molekylföreningar: o Molekylföreningar är ämnen

Läs mer

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt?

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt? 2 Materia 2.1 OH1 Atomer och molekyler 1 Vid vilken temperatur kokar vatten? 2 Att rita diagram 3 Vid vilken temperatur kokar T-sprit? 4 Varför fryser man ofta efter ett bad? 5 Olika ämnen har olika smält-

Läs mer

Kemi handlar om ämnen och deras omvandlingar

Kemi handlar om ämnen och deras omvandlingar 1 Kemi handlar om ämnen och deras omvandlingar Kapitel 1 Ämnena som finns runtomkring oss är exempel på materia. All materia har massa och volym. En del materia kan vi se och röra vid, ja till och med

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Pia Björkenheim Kontakt: WILMA pia.bjorkenheim@mattliden.fi Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och

Läs mer

PERIODISKA SYSTEMET. Atomkemi

PERIODISKA SYSTEMET. Atomkemi PERIODISKA SYSTEMET Atomkemi Atomhistorik 400 f.kr nämner den grekiske filosofen Demokritos att materiens minsta delar är odelbara atomer. 300 f.kr så strider Aristoteles mot Demokritos och säger att materia

Läs mer

Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk 1-9, enligt Lgr 11. 1-3 4-6 7-9. Kan avgöra om en källa är användbar

Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk 1-9, enligt Lgr 11. 1-3 4-6 7-9. Kan avgöra om en källa är användbar Lärarhandledning Isen på toppen av burken Mål Årskurs 1-3 Vad gäller utveckling av förmågor Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk 1-9, enligt Lgr 11. Progression av förmågor 1-3 4-6

Läs mer

Från Experimentskafferiet, Sigtuna kommun. Av Ludvig Wellander.

Från Experimentskafferiet, Sigtuna kommun. Av Ludvig Wellander. Denna undersökning bör endast genomföras i vuxet sällskap. Dessa risker finns: Glasflaskan som används utsätts för temperatur- och tryckförändringar, vilket gör att den kan spricka. Då finns en risk för

Läs mer

Repetitionsfrågor i kemi

Repetitionsfrågor i kemi Repetitionsfrågor i kemi * Betyder att frågan är på mer än grundläggande nivå År 7 NO-körkort del 1 1. Förklara hur man använder hypoteser, experiment och teorier? 2. Vad betyder farosymbolerna nedan:

Läs mer