Periodiska systemet Betygskriterier - Periodiska systemet För att få godkänt ska du... För att få väl godkänt ska du också kunna...
|
|
- Margareta Ann-Christin Ek
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Periodiska systemet Betygskriterier - Periodiska systemet För att få godkänt ska du... Veta vad atomer är för något, rita upp en modell av en atom. Veta skillnaden mellan en atom och en jon. Känna till att joner är mycket vanligare än atomer i vår tillvaro och kunna ge en rad exempel på var i din omgivning du träffar på joner. - Känna till lite om några vetenskapsmäns arbeten (Einstein, E=mc 2 ) Veta hur radioaktivitet uppstår. (Radioaktiva substanser avger joniserande strålning) - Känna till i stora drag hur periodiska systemet är uppbyggt Veta vilka typer av joniserande strålning (alfa, beta, gamma) som finns och lite om deras olika egenskaper. Känna till hälsorisker med radioaktivitet. Veta lite om hur vi kan använda oss av radioaktivitet. Veta vad som menas med bakgrundsstrålning och vad den kommer ifrån. Veta vad som menas med ett radioaktivt ämnes halveringstid. Veta vad som menas med isotoper av ett atomslag och hur man kan använda sig av dem. Veta vad kol-14-metoden är för något. Veta i stora drag hur kraftverk baserade på fossila bränslen och på kärnbränsle fungerar samt hur de påverkar miljön. Veta skillnaden mellan fission och fusion och kunna ge exempel på där detta förekommer. För att få väl godkänt ska du också kunna... Veta vad det periodiska systemet är och lite om hur atomerna där är ordnade. Känna till vilka slags joner atomerna i olika delar av periodiska systemet vill bilda och varför. Känna till några praktiska exempel på när joner övergår till atomer och tvärtom. Veta på vilka sätt olika atomer kan reagera med varandra för att bli nöjda, jon- och molekylföreningar. Veta hur man med hjälp av joner kan hitta andra joner i ett prov som ska undersökas. Veta att det inte bara är atomsorten i sig som bestämmer materians egenskaper utan också hur atomerna sitter ihop med varandra och ge exempel på detta. Känna till det elektromagnetiska spektrumet, hur våglängden varierar i det och varför just den kortvågiga strålningen är så farlig. Känna till fler exempel på energiteknik och kunna jämföra olika energiteknik ur miljö- och hälsosynpunkt. Veta lite om skillnaden mellan en atombomb och ett kärnkraftverk samt hur en atombomb verkar. Kunna göra beräkningar med halveringstider, t.ex. C-14-metoden. Kunna på ett noggrannare sätt redogöra för det kosmiska kretsloppet, dvs. stjärnors och solsystems födelse och död. Känna till mer om var och hur jordens grundämnen har bildats. För att få mycket väl godkänt ska du dessutom... Genom att titta i periodiska systemet kunna förutsäga vilka atomer som kan tänkas reagera med varandra, kunna ge förslag på molekyler som då bildas och kontrollera om de finns. Mer om materians innersta delar. Veta vad som menas med en sönderfallskedja och hur grundämnen då bildas ur varandra. Känna till vad vi gör med kärnkraftsavfallet i Sverige. Veta lite om hur nya grundämnen bildas i solen och i andra större stjärnor. - Kunna diskutera och argumentera för atomfysikens roll i samhället och vetenskapen 1
2 - Känna till hur materia uppstod i universums begynnelse. Länkar: Lyssna (en del överkurs finns här) Periodiska systemet: Ordlista - kortfattad Atomnummer - Det nummer som är tilldelat varje grundämnet utifrån hur många protoner det har. Bakgrundsstrålning - Den naturliga strålningen som omger människan, kommer från naturligt radioaktiva ämnen i jorden och från rymden Elektron - negativt (-) laddad elementarpartikel som kretsar runt atomkärnan. Storleken är 1/1837 del av protonens storlek. Elektromagnetisk strålning - Strålning som består elektriska och magnetiska vågor som rör sig med ljusets hastighet. Exempel: ljus, radiovågor, gammastrålning, röntgenstrålning. Elementarpartiklar - Grundpartiklar som utgör atomen. Neutron - Neutralt laddad elementarpartikel i atomkärnan. Fission - när man delar på en atomkärna till två mindre ungefärligt lika stora delar. Foton - En mätbar enhet av elektromagnetisk energi. Fotoner har rörelse men de har varken massa eller laddning. Fusion - när man slår ihop två lättare atomkärnor till en tyngre. Grupp (lodrätt): Har samma antal elektroner i yttersta skalet (samma antal valenselektroner). Halveringstid - Den tid det tar för hälften av ett ämnes atomkärnor att sönderfalla. Isotop - en atomkärna hos ett grundämne med ett bestämt atomnummer kan ha olika antal neutroner inne i kärnan alltså olika isotoper. Jon - En elektriskt laddad atompartikel Joniserande strålning - Strålning som kan producera joner. 2
3 Kedjereaktion - När en neutron krockar med en atomkärna och frigör fler neutroner som krockar med andra kärnor o.s.v. Kol-14 datering - metod för att mäta ålder på en organism. Masstal Antal protoner + neutroner i atomkärnan Period (vågrätt): Alla grundämnen i en period använder lika många elektronskal (energinivåer). Radioaktivitet- Atomkärnor som sönderfaller, enhet becquerel (Bq) (sönderfall per sekund) Stråldos - Mängd energi en kropp tagit upp när den utsatts för joniserad strålning, enhet är millisievert Ädelgasstruktur: Atomer med helt fulla elektronskal. 3
4 Atommodellen (repetition från materiakursen) Atomen består av tre partiklar Protoner, elektroner och neutroner. I kärnan finns den positivt (+) laddade protonen (p) och den neutrala Neutronen (n), de väger ungefär lika mycket. Dessa kallas tillsammans kärnpartiklar, eller nukleoner. Runt kärnan i skal finns den negativt (-) laddade elektronen (e), den väger nästan ingenting om man jämför med neutronen och protonen. Protonen är nästan 1800 gånger så tung som elektronen. Om vi tittar på atomen så är kärnans storlek en tiotusendel av hela atomen men den innehåller 99,9% av elektronskal atomens massa. Nuklider är ett gemensamt namn för alla atomkärnor. Massan av en atom mäts i enheten 1 u som är 1, kg. Enheten 1 u kallas den universella atommassenheten. Enheten har valts så att protoner och neutroner vardera väger ca 1 u, elektronen väger ca 1/1800 u. Atommassenheten 1 u är enligt definition 1/12 av massan av en atom 12 C. Det betyder att en atom 12 C väger exakt 12 u. (1, g) Väte, 1 H består av en proton och en elektron och saknar alltså neutroner. Helium, 2 He består av två protoner, två neutroner och två elektroner. K-skalet är fullt. Den kraft som håller samman atomkärnan kallas för den starka kärnkraften och är en av de tre fundamentala krafterna i naturen (de andra är gravitation och elektrosvag kraft). (Elektromagnetisk och svag kärnkraft kan förenas i en gemensam kraft som kallas elektrosvag kraft) Hur många protoner, neutroner och elektroner en atom innehåller, beror på vilket ämne det är. I varje atom finns det lika många elektroner som protoner. Det betyder att det finns lika många negativa som positiva laddningar. Det är därför man säger att atomen är neutral/oladdad. Elektronerna kretsar kring kärnan i olika skal (banor/energinivåer) som benämns som K- (2st e), L-(8st), M- (18st), N-(32st)-skal osv. O, P och Q (max 7 sju skal). (2= antalet elektroner som får plats i skalet). När M-skalet ligger ytterst, kan det emellertid högts innehålla 8 elektroner. Valenselektron är de elektroner som finns i det yttersta elektronskalet. Det är i huvudsak valenselektronerna som avgör ett grundämnes kemiska egenskaper. Energiskalen runt atomkärnan är inte skal i egentlig mening, utan en modell för att lättare kunna förstå elektronernas energinivåer. Bättre är att betrakta dem som elektronmoln. 4
5 Partikelaccelerator Man låter accelerera en elektron till mycket höga hastigheter och låter den krocka med en proton. När de krockar kan man se en glimt av materiens innersta. Dessa experiment som man började med på 1950-talet har kunnat visa att protoner och neutroner är uppbyggda av s k kvarkar, tre i vardera protonen och neutronen. Den största och starkaste partikelaccelerator i världen ligger i en underjordisk cirkelformad tunnel på gränsen mellan Schweiz och Frankrike och heter LHC. Sverige (Lund) är på gång att bygga en egen anläggning, ESS. Jon: Om en eller flera elektroner försvinner kommer atomen att blir positiv laddad. Om det tillkommer elektroner i en atom kommer den att bli negativt laddad. Olikladdade joner attraherar varandra och kommer att bindas samman med vad som kallas för jonbindning. Ex I reaktionen mellan Natrium och klor bildas det NaCl, koksalt (jonförening). Natrium lämnar sin enda valenselektron till kloratomen. Båda får då ett fullt yttersta elektronskal. Jonerna heter Na + samt Cl -. Andra ex på joner är Mg 2+ (Magnesium), Fe 3+ (järn), SO 4 2- (sulfat) Ex på olika joner: Isotop Ett grundämne kan ha flera isotoper som skiljer sig från varandra genom att de innehåller olika många neutroner i kärnan. Väte med endast en proton kallas Protium (vanligt/första vätet) och betecknas som 1 1 H. Andra varianter är en väteatom med en proton och en neutron, Deuterium= tungt väte och en väteatom med en proton och två neutroner en annan sorts isotop av väte (Tritium=tretungt/extratungt väte). Periodiska systemet är en tabell som bygger på hur många protoner varje grundämne innehåller d.v.s. antalet protoner är lika med atomnumret för ämnet. Tabellen börjar med det minsta grundämnet, väte med bara en proton i kärna och därför atomnummer ett, nästa grundämne med två protoner (d.v.s. atomnummer två) är Helium. O.s.v. till grundämne 118 som idag är det största. Alla ämnen tyngre än Uran (atomnummer 92) är tillverkade av människan. I Tabellen finns 270 stabila isotoper och fler än 2000 ostabila isotoper. När kemister beskriver ett ämne så skriver de med följande modell där X = grundämnets kemiska tecken (symbol) A = masstalet (d.v.s. hur mycket massa atomen/grundämnet innehåller) och Z = grundämnets atomnummer (antalet protoner) A X (används inte i modellen att antalet Z neutroner betecknas N.) Exempel: (eller Helium-4) är Helium med atomnummer 2 och masstalet 4u, för att ta reda på hur många neutroner det finns så är subtraherar man masstalet med atomnumret d.v.s. A Z = 4 2 = 2st neutroner. Helium består av två protoner, två elektroner och två neutroner. (helium-4 ( 4 He)) Helium kan även innehålla en neutron och kallas då helium-3 ( 3 He) Mer än 99% av alla atomer i universum är antingen väte- eller heliumatomer. I människokroppen är över 98% av atomerna väte-, syre- eller kolatomer. Period (vågrätt): Alla grundämnen i en period använder lika många elektronskal (energinivåer). Grupp (lodrätt): Alla grundämnen i grupperna 1,2 och har samma antal elektroner i yttersta skalet (samma antal valenselektroner). Eftersom det i huvudsak är antalet valenselektroner som avgör ett grundämnes egenskaper så kommer de grundämnen som tillhör samma grupp att likna varandra rent kemiskt. De kommer t.ex. att reagera med andra ämnen på ett för gruppen karakteristiskt sätt. 5
6 Oktettregeln: Alla atomer utom väte och helium försöker få åtta elektroner i sitt yttersta skal. (Octo= åtta på latin). De ämnen som har många valenselektroner uppnår ädelgasstruktur genom att ta upp så många elektroner att det yttersta skalet blir fullt. (De med få avger sina elektroner) Vid oxidationer avges elektroner - Vid reduktion tas elektroner upp. En reaktion sker mellan ett s k redoxpar, och den kemiska reaktionen kallas en redoxreaktion. En redoxreaktion är en reaktion i vilken ett ämne oxideras och ett annat ämne reduceras. Ett exempel är Zink som oxideras av kopparen som är oxidationsmedel, koppar reduceras av zink som är reduktionsmedel. Den elektrokemiska spänningsserien ordnar metallerna efter avtagande reduktionsförmåga, den med störst reduktionsförmåga kommer först K Na Mg Al Zn Fe Pb H Cu Ag Au Pt De metaller som står till vänster om väte H är vätgasutdrivande vilket betyder att de löses upp i syror (syror är ämnen som avger H + ) Metaller och icke-metaller De flesta metallerna har ett litet antal elektroner i sitt yttersta skal. En del grundämnen brukar kallas halvmetaller. De har en sådan uppbyggnad att de ibland uppför sig som metaller och ibland som icke-metaller. Grundämnesfamiljerna (gemensamma egenskaper i gruppen) Grupp 1 Väte och alkalimetallerna (Litium, Natrium, Kalium) (en valenselektron). Reagerar mycket lätt med andra ämnen som t.ex. vatten, syre och klor. Finns ej i ren form i naturen. (väte finns i små mängder i form av vätgas, H 2 ). De förekommer bara i olika kemiska föreningar. De ingår i många salter. Är mjuka i ren form så de kan skäras med kniv. Bildar gärna positiva joner (envärda positiva). Natrium ingår i olika typer av belysning. (vägar) Grupp 2 De alkaliska jordartsmetallerna (två valenselektroner). Alla är metaller och reagerar lätt med andra ämnen (speciellt med syror) och finns därför inte som grundämnen i naturen. Avger två elektroner för ädelgasstruktur. det bildas joner med laddningen 2+, t.ex. Magnesium som blir Mg 2+. (tvåvärda positiva) Grupp 16: Måste ta upp två elektroner för ädelgasstruktur -> joner med laddningen 2-, t.ex. en oxidjon, O 2 - Grupp 17 Halogenerna (halogen=saltbildare) ( sju valenselektroner).vanligaste är Fluor, Klor, Brom och Jod. Ickemetaller, reagerar lätt med andra ämnen, förekommer oftast i salter. Alla fria halogener har en stickande lukt och angriper i gasform slemhinnor mycket starkt. Det bildas joner med laddningen 1- (de tar upp en elektron för att få 8st i sitt yttersta skal) (envärda negativa joner). Klor är ett starkt blekande och bakteriedödande ämne. ( rena simbassänger ) Fluorföreningar ingår i många tandkrämer. (stärker emaljen). Grupp 18 Ädelgaserna (inga valenselektroner = fullt i yttersta skalet vilket kallas för ädelgasstruktur). Stabil struktur, reagerar ogärna med andra ämne. Alla är gaser som Helium, Neon, Argon, Krypton, Xenon och Radon. I lampor finns det Argongas. (om det hade varit luft hade tråden brunnit upp). Ädelgaserna används också i ljusrör för reklamskyltar. (neon=rött) 6
7 Ex på grundämnen (med vilket nr i periodiska systemet) Grundämne: Kemiskt tecken Var finns det? 1. Väte H I Luften och universum. 2. Helium He Ädelgas som finns i ballonger och universum 3. Litium Li Läkemedel, batterier 4. Beryllium Be Metallegeringar, kärnkraftverk, smycken 5. Bor B Legeringar, fyrverkerier, rengöringsändamål 6. Kol C I alla levande organismer, pennor, diamanter m.m 7. Kväve N Konstgödning, avgaser, utandningsluften 8. Syre O Luften 9. Fluor F Fluorsköljning och tandkräm 10. Neon Ne Ädelgas som finns i ljusskyltar 11. Natrium Na Bordssalt, gödningsmedel 12. Magnesium Mg Bilar, datorer, fyrverkerier, legeringar 13. Aluminium Al Bilar, förpackningar 17. Klor Cl Bassänger, pappersblekning 22. Titan Ti Klockor, proteser, smycken, krämer, transport 26. Järn Fe I människors blod som hemoglobin, legeringar 29. Koppar Cu Elledningar i våra hus och kyrktak. 47. Silver Ag Elektronik, fotoframkallning & smycken 78. Platina Pt Katalysatorer & smycken 79. Guld Au Elektronik & smycken 7
8 Fördelning av elektroner i de olika skalen Ämne (elektronantal) skal Väte (1) K:1 Helium (2) K: 2 (fullt) Litium: (3) K:2 L:1 Beryllium (4) K:2 L:2 Bor (5) K:2 L: 3 Kväve (7) K:2 L:5 Syre (8) K:2 L: 6 Neon (10) K: 2 L: 8 Natrium (11) K: 2 L: 8 M: 1 Svavel (16) K :2 L: 8 M: 6 Kemiska bindningar En molekylbindning ( elektronparbindning /kovalent bindning) är en bindning mellan två eller flera atomer där attraktionen beror på att atomerna har för få elektroner i sitt ytterskal. (väte) Atomerna går därför samman med en annan atom så att de kan dela på elektronerna (elektronpar) och alla atomer får så många elektroner de vill ha. I dubbel- och trippelbindningar delar atomerna på två eller tre elektronpar. Ex på ämne med molekylbindning är vatten (två väteatomer och en syreatom, H 2 O). En vattenmolekyl bildas, då en syreatom (som har 6 elektroner) binds samman med två väteatomer. Detta sker genom två elektronparbindningar. Atomerna i vattenmolekylen ligger inte i en rät linje, utan de bildar en viss vinkel med varandra. Ett annat exempel är Väteklorid, HCl. Väteatomen har en elektron, medan kloratomen har sju elektroner i sitt yttersta skal, men båda atomerna strävar efter ädelgasstruktur. Detta uppnås genom att en väteatom och en kloratomatom har ett elektronpar gemensamt. Väteatomen får då tillgång till 2 elektroner och kloratomen till 8 elektroner i sina yttersta skal. Båda atomerna uppnår därigenom ädelgasstruktur. Väteatomen och kloratomen binds samman till en vätekloridmolekyl. Jonbildning bildas mellan två joner som har olika laddning (en jon är antingen plus- eller minusladdad). Om en jon är plusladdad och en annan minusladdad så dras de till varandra på grund av elektrostatisk attraktion. Metaller och väte bildar positiva joner (har få valenselektroner). Icke-metaller har många valenselektroner och är därför bildas det lättare negativa joner. I koksalt finns det inte några molekyler utan miljontals joner som sitter ihop som en kristall. (Na + och Cl - ). Kemiska föreningar som är uppbyggda av joner kallas jonföreningar. Jonlösningar Alla salter byggs upp av joner. När ett salt löses i vatten, påverkar vattenmolekylerna saltets joner så att de dras ut i vatten. Exempelvis består koksaltlösning av natriumjoner, kloridjoner och vattenmolekyler. Även syror och basiska ämnen delas upp i joner, när de löses i vatten. Alla sura lösningar innehåller vätejoner, H +. Alla basiska innehåller hydroxidjoner, OH -. Metallbindning Atomerna hålls inte ihop av jonbindningar eller av molekylbindningar utan alla metallatomer delar elektroner med varandra. (elektronhav) Formelmassa hos molekyler (alla atomer och joner). Ex för metan, CH 4 : 1 12 u (kolatom)+ 4 1 u (fyra väteatomer) = 16 u. De tre (utav fem) isotoperna av väte väger 1,2 och 3u. Det finns ett namn för det antalet atomer som väger lika många gram som atommassans u. Detta kallas för en mol. (6, st = Avogadros konstan). Man kan använda mol för hela molekyler. Ex klor väger 35,5g/mol. Men i en klormolekyl ingår två kloratomer (Cl 2 ) och då väger en mol 71 g (2 35,5g). 8
Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar
Periodiska systemet Atomens delar och kemiska bindningar Atomens delar I mitten av atomen finns atomkärnan där protonerna finns. Protoner är positivt laddade partiklar Det är antalet protoner som avgör
Läs merATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner
periodiska systemet ATOMENS BYGGNAD En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner Runt om Negativa Elektroner En Elektron har en negativt laddning. Och elektronerna
Läs merPERIODISKA SYSTEMET. Atomkemi
PERIODISKA SYSTEMET Atomkemi Atomhistorik 400 f.kr nämner den grekiske filosofen Demokritos att materiens minsta delar är odelbara atomer. 300 f.kr så strider Aristoteles mot Demokritos och säger att materia
Läs merAtomen och periodiska systemet
Atomen och periodiska systemet Ringa in rätt svar 1. Exempel på elementarpartiklar är: joner protoner molekyler atomer elektroner 2. Atomen i sin helhet är: elektriskt neutral positivt laddad negativt
Läs merAtomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian
Atomen - Periodiska systemet Kap 3 Att ordna materian Av vad består materian? 400fKr (före år noll) Empedokles: fyra element, jord, eld, luft, vatten Demokritos: små odelbara partiklar! -------------------------
Läs merPeriodiska systemet. Namn:
Periodiska systemet Namn: Planering Vecka Aktivitet Viktigt 4 Repetition kemiska begrepp 5 Repetition kemiska begrepp + Periodiska systemet 6 Periodiska systemet + balansering av formler 7 Repetition +
Läs merATOMER OCH ATOMMODELLEN. Lärare: Jimmy Pettersson
ATOMER OCH ATOMMODELLEN Lärare: Jimmy Pettersson Grundämnen Atomer och Grundämnen All materia byggs upp av mycket små byggstenar som kallas atomer. Varje typ av atom är byggstenar för varje kemiskt ämne.
Läs merHistoria De tidigaste kända idéerna om något som liknar dagens atomer utvecklades av Demokritos i Grekland runt 450 f.kr. År 1803 använde John Dalton
Atomen En atom, från grekiskans ἄτομος, átomos, vilket betyder "odelbar", är den minsta enheten av ett grundämne som definierar dess kemiska egenskaper. Historia De tidigaste kända idéerna om något som
Läs merFysik, atom- och kärnfysik
Fysik, atom- och kärnfysik T.o.m. vecka 39 arbetar vi med atom- och kärnfysik. Under tiden får vi arbeta med boken Spektrumfysik f.o.m. sidan 229 t.o.m.sidan 255. Det finns ljudfiler i mp3 format. http://www.liber.se/kampanjer/grundskola-kampanj/spektrum/spektrum-fysik/spektrum-fysikmp3/
Läs merTESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda av. Protonerna finns i atomkärnan, i
TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda av. Protonerna finns i atomkärnan, i mitten av atomerna. Det är antalet protoner som bestämmer vilket atomslag
Läs merIntroduktion till det periodiska systemet. Niklas Dahrén
Introduktion till det periodiska systemet Niklas Dahrén Det periodiska systemet Vad är det periodiska systemet?: Det periodiska systemet är en tabell där alla kända grundämnen och atomslag ingår. Hur är
Läs merKEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ
KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ FYSIK BIOLOGI KEMI MEDICIN TEKNIK Laborationer Ett praktiskt och konkret experiment Analys av t ex en reaktion Bevisar en teori eller lägger grunden för en
Läs mer2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?
Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med
Läs merAtomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.
Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas
Läs merTill exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!
1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,
Läs meratomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns.
Facit till Kap 13 Grundboken s. 341-355 och Lightboken s. 213 222 (svart bok) även facit finalen. Testa Dig Själv 13.1TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda
Läs merKEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ
KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och som påverkar oss handlar om KEMI. Vad du tycker DU att kemi
Läs merKEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning
KEMI Ämnen och reaktioner 1+ 1+ 9+ Be 2+ O 2 2 2 + O 2 2 2 O Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning Bertram Stenlund Fridell This w ork is licensed under the Creative
Läs merGrundläggande Kemi 1
Grundläggande Kemi 1 Det mesta är blandningar Allt det vi ser runt omkring oss består av olika ämnen ex vatten, socker, salt, syre och guld. Det är sällan man träffar på rena ämnen. Det allra mesta är
Läs merInstuderingsfrågor Atomfysik
Instuderingsfrågor Atomfysik 1. a) Skriv namn och laddning på tre elementarpartiklar. b) Vilka elementarpartiklar finns i atomkärnan? 2. a) Hur många elektroner kan en atom högst ha i skalet närmast kärnan?
Läs merDet mesta är blandningar
Det mesta är blandningar Allt det vi ser runt omkring oss består av olika ämnen ex vatten, socker, salt, syre och guld. Det är sällan man träffar på rena ämnen. Det allra mesta är olika sorters blandningar
Läs merMarie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz.
Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik Heliumatom Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Atom (grek. odelbar) Ordet atom användes för att beskriva materians minsta beståndsdel. Nu vet vi att atomen
Läs merMateria Sammanfattning. Materia
Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia
Läs merKemiskafferiet modul 3 kemiteori. Atomer och joner
Atomer och joner Kan man se atomer? Idag har man instrument som gör att man faktiskt kan "se atomer" i ett elektronmikroskop. Med speciella metoder kan man se vilket mönster atomerna bildar i en kristall
Läs merVAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet
Läs merProtonen upptäcktes 1918 och neutronen 1932. 2. Atommodellen
1. Atomens historia Det har alltid funnits olika teorier om vad allting består av. Under antiken utvecklades läran om de 4 elementen som blev den teorin som användes mest ända fram till modern tid. Teorin
Läs merKemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.
Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström
Läs merAtom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:
Atom- och Kärnfysik Namn: Mentor: Datum: Atomkärnan Väteatomens kärna (hos den vanligaste väteisotopen) består endast av en proton. Kring kärnan kretsar en elektron som hålls kvar i sin bana p g a den
Läs merVAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet
Läs merKemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.
Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström
Läs merKemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning
Kemisk bindning Det är få grundämnen som förekommer i ren form i naturen De flesta söker en kompis med kompletterande egenskaper Detta kan ske på några olika sätt, både inom molekylen och mellan molekylen
Läs merOxidationstal. Niklas Dahrén
Oxidationstal Niklas Dahrén Innehåll Förklaring över vad oxidationstal är. Regler för att bestämma oxidationstal. Vad innebär oxidation och reduktion? Oxidation: Ett ämne (atom eller jon) får ett elektronunderskott
Läs merJoner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175
Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga
Läs merJonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén
Jonföreningar och jonbindningar del 1 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas
Läs merProv Ke1 Atomer och periodiska systemet NA1+TE1/ /PLE
Prov Ke1 Atomer och periodiska systemet NA1+TE1/2017-10-12/PLE Hjalmar Namn: Fel svar på ervalsfrågorna ger poängavdrag! Del I: svara i provet 1. Ange masstal, atomnummer och antalet elektroner, protoner
Läs merDen elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén
Den elektrokemiska spänningsserien Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel ü Metaller avger gärna sina valenselektroner till andra ämnen p.g.a. låg elektronegativitet och eftersom de metalljoner som
Läs merKovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén
Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler Niklas Dahrén Innehåll ü Opolära kovalenta bindningar ü Polära kovalenta bindningar ü Elektronegativitet ü Paulingskalan ü Elektronformler ü
Läs merMaterien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler
Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där
Läs merJonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén
Jonföreningar och jonbindningar del 1 Niklas Dahrén Del 1: Innehåll o Introduktion till jonföreningar och jonbindningar. o Jämförelse mellan jonföreningar och molekylföreningar. o Hur jonföreningar är
Läs merMaterien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler
Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där
Läs merATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.
Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (p + ) Elektroner (e - ) Neutroner (n) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att de bildar ett skal.
Läs merAtomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)
Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att
Läs merIntroduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén
Introduktion till kemisk bindning Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar Bindningar
Läs merDen elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén
Den elektrokemiska spänningsserien Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel Metaller fungerar ofta som reduktionsmedel: Metaller fungerar ofta som reduktionsmedel eftersom de avger sina valenselektroner
Läs merKärnenergi. Kärnkraft
Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,
Läs merMateria och aggregationsformer. Niklas Dahrén
Materia och aggregationsformer Niklas Dahrén Vad är materia? Materia är egentligen allting som vi ser omkring oss! Allt som är uppbyggt av atomer kallas för materia. Materia kännetecknas av att det har
Läs merGöran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken
Göran Stenman Syror och Baser Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken www.lektion.se Syror och baser är frätande, det viktigaste att komma ihåg då vi laborerar är.. Skyddsglasögon Göran Göran Stenman
Läs merAtom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken
Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken 1. Atomen Kort repetition av Elin Film: Vetenskap-Atom: Upptäckten När du har srepeterat och sett filmen om ATOMEN ska du kunna beskriva hur en atom är uppbyggd
Läs merKEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP
KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP A Absoluta nollpunkten: Temperaturen 0 K eller -273,15 o C. Kallare än så kan det inte bli. Alkalimetaller: Metallerna i grupp 1 i det periodiska systemet. Har en valenselektron
Läs merBjörne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6)
Björne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6) Namn: Ur centralt innehåll: Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av partikel-strålning och elektromagnetisk strålning samt strålningens påverkan
Läs merämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss
Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har
Läs merKärnenergi. Kärnkraft
Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,
Läs merAtomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)
Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att
Läs merAtomteori. Biologisk kemi 7,5 hp KTH Vt 2012 Märit Karls. Titta på: Startsida - Biologisk Kemi (7,5hp) [PING PONG]
Atomteori Biologisk kemi 7,5 hp KTH Vt 2012 Märit Karls Titta på: Startsida - Biologisk Kemi (7,5hp) [PING PONG] http://pingpong.ki.se/public/courseid/7368/lang-sv/publicpage.do Kemibok på nätet: Khans
Läs merRepetitionskompendium Grundläggande kemi Årskurs 7 2016
Repetitionskompendium Grundläggande kemi Årskurs 7 2016 Innehållsförteckning 1 Atomer naturens egna byggstenar... 3 2 Molekyler är grupper av atomer... 4 3 Grundämnen och kemiska föreningar... 5 4 Kemiska
Läs merStora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen)
Atom- och kärnfysik Stora namn inom kärnfysiken Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar:
Läs merAtomens uppbyggnad. Niklas Dahrén
Atomens uppbyggnad Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Atomens uppbyggnad Elektronkonfigura5on Valenselektroner Ädelgasstruktur Elektronformler Atomens uppbyggnad Alla atomer består av
Läs merKEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ
KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Pia Björkenheim Kontakt: WILMA pia.bjorkenheim@mattliden.fi Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och
Läs merKemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna
Kemins grunder En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna Konkreta mål Undervisning Bedömning Centralt innehåll Kunskapskrav Vi ska lära oss Genomgångar: Skriftligt prov Kemin
Läs merAtomernas byggnad. Om en 2400 år gammal idé. Jonas Arvidsson,
Atomernas byggnad Om en 2400 år gammal idé Jonas Arvidsson, 2012 1 Mål med avsnittet När vi är färdiga med detta avsnitt skall du kunna: förklara och använda begreppen proton, neutron och elektron, samt
Läs merSmåsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1
Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Ger oss elektrisk ström. Ger oss ljus. Ger oss röntgen och medicinsk strålning. Ger oss radioaktivitet. av: Sofie Nilsson 2 Strålning
Läs merRepetitionsuppgifter. gymnasiekemi
Repetitionsuppgifter i gymnasiekemi Att börja med: A 2, 5, 7 B 2, 4, 5, 14, 15, 16, 19 C 2, 7, 8 D 1,2, 3 Om det är för lätt: B 9, 10, 12, 13, 21 C 3, 6 D 4, 5 Boel Lindegård 2006 Reviderad 2012 A. Atomernas
Läs merAtom- och kärnfysik. Arbetshäfte. Namn: Klass: 9a
Atom- och kärnfysik Arbetshäfte Namn: Klass: 9a 1 Syftet med undervisningen är att du ska träna din förmåga att: använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor
Läs merOlika kovalenta bindningar. Niklas Dahrén
Olika kovalenta bindningar Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar (intramolekylära)
Läs merKovalenta och polära kovalenta bindningar. Niklas Dahrén
Kovalenta och polära kovalenta bindningar Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar
Läs merLabbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson
Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson Försök 1: Beskriv ämnet magnesium: Magnesium är ett grundämne (nummer 12 i det periodiska
Läs merEnergi & Atom- och kärnfysik
! Energi & Atom- och kärnfysik Facit Energi s. 149 1. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. 2. Vad händer med energin när ett arbets görs? Den omvandlas till andra energiformer. 3. Vad är arbete i
Läs merAtomnummer, masstal och massa. Niklas Dahrén
Atomnummer, masstal och massa Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Atomnummer Masstal Isotoper Atommassa Molekylmassa Atomnummer och masstal ü Atomkärnans sammansä3ning kan beskrivas med
Läs merEn resa från Demokritos ( f.kr) till atombomben 1945
En resa från Demokritos (460-370 f.kr) till atombomben 1945 kapitel 10.1 plus lite framåt: s279 Currie atomer skapar ljus - elektromagnetisk strålning s277 röntgen s278 atomklyvning s289 CERN s274 och
Läs merBFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin 12. Kärnfysik 1 2014. Kärnfysik 1
Kärnfysik 1 Atomens och atomkärnans uppbyggnad Tidigare har atomen beskrivits som bestående av en positiv kärna kring vilken det i den neutrala atomen befinner sig lika många elektroner som det finns positiva
Läs merENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia
ENKEL Kemi 2 Atomer och molekyler atomkärna elektron Atomer Allting runt omkring oss är uppbyggt av atomer. En atom är otroligt liten. Den går inte att se för blotta ögat. Ett sandkorn rymmer ungefär hundra
Läs merJONER. Joner är partiklar med elektrisk laddning. Både ensamma atomer och molekyler kan bilda joner.
JONER Joner är partiklar med elektrisk laddning. Både ensamma atomer och molekyler kan bilda joner. Från era studier i atomens uppbyggnad vet ni att atomen består av i huvudsak tre partiklar. Protonen,
Läs mervan der Waalsbindningar (London dispersionskrafter) Niklas Dahrén
van der Waalsbindningar (London dispersionskrafter) Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta
Läs merRättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.
Kemi Bas A Provmoment: Tentamen Ladokkod: TX011X Tentamen ges för: Tbas, TNBas 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-22 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi kalkylator
Läs merMendelevs periodiska system
Mendelevs periodiska system Notera luckorna som betecknar element som var okända vid den tiden. Med hjälp av systement lyckades Mendelev förutsäga dessa grundämnens egenskaper. Vårt nuvarande periodiska
Läs merKärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42
Kärnfysik och radioaktivitet Kapitel 41-42 Tentförberedelser (ANMÄL ER!) Maximipoäng i tenten är 25 p. Tenten består av 5 uppgifter, varje uppgift ger max 5 p. Uppgifterna baserar sig på bokens kapitel,
Läs merKemiska beteckningar på de vanligaste atomslagen - känna till jonladdning på de vanligaste olika kemiska jonerna
Elektrokemi Kemiska beteckningar på de vanligaste atomslagen - känna till jonladdning på de vanligaste olika kemiska jonerna Elektrokemiska spänningsserien: Alla metaller i det periodiska systemet finns
Läs merHär kan du svara t.ex. När våra förfäder blev sjuka försökte de att få fram botemedel. Det betyder att de har sysslat med kemi.
- 1 - Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Dessa frågor och svar ger dig grundläggande kunskaper i kemi för grundskolan. Det innebär att du får de viktiga orden/begreppen med
Läs merAtomen och periodiska systemet
Atomen och periodiska systemet Ringa in rätt svar 1. Exempel på elementarpartiklar är: joner protoner molekyler atomer elektroner 2. Atomen i sin helhet är: elektriskt neutral positivt laddad negativt
Läs merBlommensbergsskola/kemiht13/HSA Minivariant 1
Blommensbergsskola/kemiht13/HSA Minivariant 1 Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Dessa frågor och svar ger dig grundläggande kunskaper i kemi för grundskolan. Det innebär
Läs merJonbindning och metallbindning. Niklas Dahrén
Jonbindning och metallbindning Niklas Dahrén Jonbindning Jonbindning uppstår mellan metaller och ickemetaller Natrium har en valenselektron och klor har 7 valenselektroner. Cl är bra på a< a
Läs merAtomer och det periodiska systemet
Atomer och det periodiska systemet Planering i Kemi så9 VT2013 Ansvarig lärare: Märta Nordlander marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Det centrala innehållet Kemiska föreningar, och hur atomer sätts
Läs merHär växer människor och kunskap
Syror och baser 2 - Elektron, -1 - Protoner, +1 Natrium (Na) Valenselektron 1 st Elektronskal 3st 3 Natrium Neon 11 10 Alla ämnen vill ha fullt ytterskal. Så Na försöker efterlikna Ne. 4 Denna elektron
Läs merMål och betygskriterier för kemi
Mål och betygskriterier för kemi För att bli GODKÄND på samtliga kurser skall du: Kunna skyddsföreskrifter inom NO-institutionen, samt veta var skydds- och nödutrustning finns Kunna handha den laboratorieutrustning
Läs merFrån atomkärnor till neutronstjärnor Christoph Bargholtz
Z N Från atomkärnor till neutronstjärnor Christoph Bargholtz 2006-06-29 1 C + O 2 CO 2 + värme? E = mc 2 (mc 2 ) före > (mc 2 ) efter m = m efter -m före Exempel: förbränning av kol m m = 10 10 (-0.0000000001
Läs merFöreläsningsplan 2010. Del 1 Allmän kemi
IFM-Kemi 9NV221, 9NV321, LINVA6 101018 Kemi för NV-lärare Föreläsningsplan 2010 Del 1 Allmän kemi Föreläsn.1 + 2 Kap. 12. Atomer och atommodeller. Föreläsn. 3 Kap. 14 Kemi: Grundämnen och föreningar. Föreläsn.
Läs merKap 8 Redox-reaktioner. Reduktion/Oxidation (elektrokemi)
Kap 8 Redox-reaktioner Reduktion/Oxidation (elektrokemi) Zinkbleck (zinkplåt) i en kopparsulfatlösning Zn (s) + CuSO 4 (aq) Zn (s) + Cu 2+ (aq) + SO 4 2+ (aq) Vad händer? Magnesium brinner i luft Vad
Läs merHjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A
Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Tekniskt- naturvetenskapligt basår Raúl Miranda 2007 Namn: Stark Karl Grupp: Den bästa.. Datum: Tid: 08.00 12.00 jälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska
Läs merTILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3
TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.
Läs merAlla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.
Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.
Läs merKemi. Erik Cederberg Klass 10A 2005-08-23 -> 2005-09-02
Kemi Erik Cederberg Klass 10A 2005-08-23 -> 2005-09-02 Kemins Historia Nio grundämnen var kända sedan urminnes tider av människan. Guld, silver, koppar, bly, tenn, järn och kvicksilver men även kol och
Läs merÄmnen runt omkring oss åk 6
Ämnen runt omkring oss åk 6 Begrepp att kunna Atom Avdunstning Basisk Blandning Brännbarhet Egenskaper Fast form Flytande form Fotosyntes Gasform Grundämne Kemisk förening Kemisk reaktion Kondensering
Läs merKEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från
KEMA00 Magnus Ullner Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från http://www.kemi.lu.se/utbildning/grund/kema00/dold Användarnamn: Kema00 Lösenord: DeltaH0 Repetition F2 Vågfunktion
Läs merAtomer, joner och kemiska reaktioner
Andreas Sandqvist 2015-11-24 Atomer, joner och kemiska reaktioner Namn: Uppgifter Lös uppgifterna med hjälp av läroboken, filmgenomgångarna, ett periodiskt system och internet. Arbeta tillsammans i era
Läs mer4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol?
Stökiometri VI 1 Hur många atomer finns det i en molekyl H 2SO 4? 1 2 Skriv kemiska formeln för jonföreningar: 2 a) Kalciumoxid b) Kaliumjodid c) Strontiumhydroxid d) Aluminiumsulfit 3 Ange eller beräkna:
Läs merKap. 8. Bindning: Generella begrepp, fortsättning
Kap. 8. Bindning: Generella begrepp, fortsättning 8.5 Energieffekter i binära joniska föreningar Faktorer som påverkar stabiliteten och strukturen för fasta binära joniska ämnen. Coulomb (elektrostatisk)
Läs merRadioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning
Radioaktivitet Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning En atom består av kärna (neutroner + protoner) med omgivande elektroner Kärnan är antingen stabil eller instabil En instabil kärna
Läs mer1. 2. a. b. c a. b. c. d a. b. c. d a. b. c.
1. Lina sitter och läser en artikel om utgrävningarna i Motala ström. I artikeln står det att arkeologerna funnit bruksföremål som är 7 år gamla. De har daterat föremålen med hjälp av kol-14-metoden. Förklara
Läs merSyror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén
Syror, baser och ph-värde Niklas Dahrén Syror är protongivare Syror kännetecknas av följande: 1. De har förmåga att avge vätejoner, H + (protoner), vilket leder till en ph-sänkning. 2. De ger upphov till
Läs merDipoler och dipol-dipolbindningar Del 1. Niklas Dahrén
Dipoler och dipoldipolbindningar Del 1 Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar
Läs mer