Vi och naturen i Öresund

Transkript

1 Foto: Marint Kunskapscenter /Michael Palmgren Vi och naturen i Öresund Samlade övningar med lärarinstruktioner Årskurs: 2 3 Material:, Eva Hörnblad PI och Anne-Cathrin Ek-Hamfelt

2 Vi och världshavet Mål: Lektionen ska ge eleverna förståelse för jordgloben med dess kontinenter och hav. De ska kunna redogöra för några olika kontinenter och världshav samt placera sig själva på kartan i förhållande till resten av världen. Material: bildspel Mitt oändliga hav Bildtext stöd för lärare - Mitt oändliga hav, se nästkommande sidor kartbok, arbetet arbetsbladet stor världskarta för muntlig redovisning till exempel den blanka kartan på penna suddgummi Övning: Visa bildspelet Mitt oändliga hav i helklass. Använd Bildtext stöd för lärare Mitt oändliga hav som stöd för berättandet. Om eleverna inte tidigare har arbetat med en kartbok tittar ni tillsammans på hur den är uppbyggd och hur man använder sig av den. För att förbereda eleverna inför deras pararbete modellerar läraren hur en resa kan ritas. Titta tillsammans på en världskarta. Namnge haven och kontinenterna. Bestäm en plats som ni ska utgå ifrån och rita en resa från den platsen till Malmö. Modellera hur en sådan berättelse skulle kunna se ut. Här kan en blank världskarta från användas eller en egenritad karta. Låt eleverna arbeta i par och beskriva sin resa med självvald startdestination och färdväg till slutdestinationen Malmö. Här är ett exempel på en egenritad karta efter en kartbok Exempel på ritad karta får Skolan på Ön, Malmö HT-18 Låt varje grupp redovisa muntligt på valfritt. 2

3 Bildtext stöd för lärare Mitt oändliga hav Bild 1. Startbild - Mitt oändliga hav. Bild 2. Planeten. Det här är vår planet. Den kallas bland annat för Jorden och Tellus. Det vita på bilden är moln, det gröna och bruna är land och det stora blåa är havet. Bild 3. 70%. Det finns mycket hav på jorden, ungefär 70 % av jordens yta är hav och 30% är land. Kanske borde vår planet kallas för planeten Havet istället för planeten Jorden. Bild 4. Vattnets olika former. Havet består av vatten. Vatten finns i tre olika former, fast, flytande och gasform beroende på hur kallt eller varmt vattnet är. Is är vattnets fasta form, vatten är den flytande formen och vattenånga är gasformen. Bild 5. Vattnets kretslopp. Allt vatten på jorden förflyttar sig hela tiden. Alla sjöar, bäckar, floder och hav sitter på något sätt ihop. Det är samma vatten som åker runt och runt i ett system som kallas vattnets kretslopp. Bild 6. Vattnets kretslopp. Solen är motorn i kretsloppet. Solen lyser på och värmer jordklotet och från havet avdunstar uppvärmt vatten (vattenånga) upp i atmosfären (himlen). Uppe i atmosfären kondenseras vattenångan (ångan blir kall) och bildar moln. När molnen blivit tillräckligt tunga och mättade med vattenånga, börjar det regna och snöa. Regnet och snön landar antingen på marken eller direkt ner i sjöar, bäckar, floder och hav. Till slut är vattnet tillbaka i havet och då är kretsloppet slutet. Bild 7. Världshaven. Man brukar säga att man seglar på de sju haven. De tre största heter Stilla havet, Atlanten och Indiska oceanen. Bild 8. Haven runt Sverige. Runt Sverige har vi vatten och hav. Från Atlanten strömmar det in vatten i Skagerrak. Efter Skagerrak kommer Kattegatt utanför Göteborgs kust. Längre söderut byter Kattegatt namn till Östersjön och när vattnet rundat Skåne och rört sig norrut förbi Stockholm heter havet Bottniska viken. Bild 9. Öresund. Mellan Skånes västra kust och Danmark heter havet Öresund. Här finns den långa Öresundsbron som binder samman Sverige och Danmark. 3

4 Bild 10. Ett hav en planet. Det finns egentligen inte några gränser mellan haven, det finns t ex inga murar eller linjer som separerar dem. Utan det är - ett hav, på en planet. Men havet har fått olika namn bl. a för att det ska vara enklare att veta var man befinner sig. (Övergång till uppgiften med arbetsbladet Resan på de sju haven.) 4

5 Vattnets kretslopp en kort repetition Mål: Målet med övningen är att repetera huvuddragen i vattnets kretslopp. Material: Vattnets kretslopp, arbetsblad på nästföljande sida. Storbildsunderlag Arbetsgång: 1. Titta gemensamt på arbetsbladet Vattnets kretslopp i Storbildsunderlag. Diskutera tillsammans vad som står i texterna och vad det kan betyda. Tala också om hur textens innehåll skulle kunna visas i en bild. Låt eleverna ge flera exempel. 2. Dela ut vars ett arbetsblad till eleverna. Var och en läser, ritar och färglägger vattnets kretslopp. 3. För att sätta ord på hur vattnet rör sig i kretsloppet får eleverna skriva ner hur de som vattendroppe cirkulerar i kretsloppet. Ett förslag är att den skriva texten klistras upp på ett blått papper i form av en vattendroppe. Elevarbete Skolan på Ön Malmö HT-18 5

6 Vattnets kretslopp Högre upp, där luften är kallare, svalnar vattenånga och bildar små vattendroppar. Vattendropparna bildar moln. Vattnet i molnen faller ner som regn, snö eller hagel. Solen värmer vattnet. Osynlig vattenånga stiger upp i luften. Luften blir fuktig. Från mark och växter avdunstar vattenånga.

7 Vad bor i havet? Mål: Lektionen ska ge eleverna kunskap om de vanligaste arterna som lever i Öresund. Detta genom att samla in och artbestämma prover från håvning vid strandkanten. I detta arbete följer eleverna enkla instruktioner. Material som finns i Havslådan: håvar vattenkikare spannar vita tråg förstoringsglas luppar skrivplattor nyckelkarta Smådjur i saltvatten vattentermometer lufttermometer Material att ta med sig: arbetsblad Håva i havet, se nästföljande sidor Bild och ordkort över växter och djur i Öresund, se nästföljande sidor blyertspennor suddgummi kamera/läsplatta pennvässare plastfickor som stänkskydd Övning: Dela klassen gruppvis gärna 2 4 grupper. Dela ut håvar och vattenkikare och ta med spannar som ni fyller med havsvatten. Fördela grupperna utmed strandkanten. Låt eleverna försiktigt håva i tången där djuren bor och samla djuren i spannarna. Ta försiktigt även prov på olika tångarter. Gå upp på land och bestäm art och antal från de olika platserna med hjälp av nyckelkartan eller bild och ordkorten. Använd luppar och förstoringsglas vid behov. Dokumentera fynden i arbetsbladen och med kamera. När ni är klara, låt djuren återvända till havet. OBS! Handskas alltid försiktigt med havets invånare, snälla händer hela tiden. Lägg sedan tillbaka allt material i Havslådan.

8 Håva i havet Område: Datum: Beskrivning av området (över och under vattenytan): Mätvärde: Vattentemperatur: Lufttemperatur: Sol/moln/regn:

9 Växter: Färg: Form: Antal: Var? Nära stranden eller längre ut. blåstång ruppia sågtång ålgräs 9

10 Djur: Vilken färg har Vilken form har Hur rör sig Hur många ben har Antal fångade djur. Var? Nära stranden eller i sand/tång? blåmussla strandräka strandstubb storspigg strandkrabba 10

11 Djur: Vilken färg har Vilken form har Hur rör sig Hur många ben har Antal fångade djur. Var? Nära stranden eller i sand/tång? tångräka tångsnälla tångspigg öronmanet 11

12 Bild och ordkort över växter och djur i Öresund blåstång ruppia sågtång ålgräs Foto: Marint Kunskapscenter /Michael Palmgren

13 blåmusslor sandräka sandstubb storspigg Foto: Marint Kunskapscenter /Michael Palmgren 13

14 strandkrabba tångräka tångsnälla tångspigg Foto: Marint Kunskapscenter /Michael Palmgren 14

15 öronmanet Foto: Marint Kunskapscenter /Michael Palmgren 15