Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk Kan avgöra om en källa är användbar
|
|
- Camilla Fransson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lärarhandledning Isbitar på toppen av burken Mål Årskurs 4-6 Vad gäller utveckling av förmågor Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk 1-9. Progression av förmågor Till att i senare årskurser föra mer avancerade samtal och diskussioner om aktuella samhällsfrågor och valsituationer som har anknytning till NO-ämnena Från att eleven för enkla samtal och diskussioner om upplevelser och iakttagelser i närmiljön Kan samtala om och jämföra resultat kan beskriva skillnader och likheter och använda lämpliga egenskapsord Kan avgöra om en källa är användbar Kan använda kunskaperna för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle Till att eleven bidrar till att formulera frågeställningar och planerar systematiska undersökningar Högre krav på kvaliteten i elevens utförande, slutsatser, utvärdering och dokumentation av arbetet. Från enkelt utforskande arbete och enkel dokumentation Hur man undersöker på ett schysst sätt? (Fair test) Till att eleven använder naturvetenskapliga begrepp, och successivt även modeller och teorier, i sina förklaringar. Göra iakttagelser, dokumentera, sortera Använda begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara samband i naturen och samhället Från enkla beskrivningar med exempel från egna upplevelser Använder begrepp som atom, partiklar, densitet i alltmer komplexa sammanhang Kan resonera om egenskaperna och använda använder ord som t.ex lätt för sin storlek, luft tar plats, stelna, smälta, flyter och sjunker. Zoomar vi in på det som gäller åk 4-6 så hittar vi texten: Kommunicera/Argumentera/Granska Kan avgöra om en källa är användbar Större djup i sin kritiska granskning. Eleven anpassar sina texter och framställningar till sammanhanget. Experiment/Naturvetenskapligt arbetssätt 1 (11)
2 Eleven bidrar till att formulera frågeställningar och att planera systematiska undersökningar. Begrepp/Förklara/Beskriva Använder begrepp som atom, partiklar, densitet i alltmer komplexa sammanhang Centralt Innehåll Något av detta centrala innehåll behandlas: Fysik 4-6 Fysiken i naturen och samhället Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår. Hur väder kan observeras med hjälp av mätningar över tid. Fysiken och vardagslivet Energiflöden mellan föremål som har olika temperatur. Hur man kan påverka energiflödet, till exempel med hjälp av kläder, termos och husisolering. Kemi 4-6 Kemin i naturen Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform. Vattnets egenskaper och kretslopp Indelningen av ämnen och material utifrån egenskaperna utseende, ledningsförmåga, löslighet, brännbarhet, surt eller basiskt. Kemins metoder och arbetssätt Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering. Några metoder för att dela upp lösningar och blandningar i deras olika beståndsdelar. Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. Biologi 4-6 Naturen och samhället 2 (11)
3 Isen på toppen av burken Mål och speciellt fokus med detta experiment: Centralt innehåll - Kemi Kemin i naturen Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform. Vattnets egenskaper och kretslopp Vi utmanar förförståelsen att saltet och färgen ska följa med när vattnet avdunstar Att göra Du behöver: En hög cylinderformad vas eller en tom glasburk med lock Petriskål av plast Några isbitar Kokhett vatten Karamellfärg Salt Experimentet Isen på toppen av burken går ut på att man häller salt och karamellfärg i botten av en cylinderformad vas. Efter att ha hällt i lite kokhett vatten lägger man på ett lock med isbitar på. Tips vid genomförandet När du har dukat fram alla sakerna och samlat eleverna runt bordet ber du dem titta lite närmare på burken. Vilka egenskaper har burken före det att vi gör experimentet? De upptäcker säkert att burken är torr både på insidan och utsidan. Glaset är genomskinligt och känns kallt. Betona att de iakttagelser de gör kommer ligga till grund för den individuella dokumentationen. Det handlar om att göra noggranna iakttagelser och att använda ord som beskriver egenskaper. Försök att placera burken så ljust som möjligt. En lampa från sidan gör susen eller om det är en solig dag kan det vara bra att placera burken i solljuset. Be någon av eleverna att hälla fyra teskedar salt i botten av burken. Häll också ut lite salt i handen och se till att eleverna har grepp om att saltet består av små vita korn före det att vi häller i vattnet och att det smakar salt. 3 (11)
4 Efter detta ber du någon av eleverna att droppa i fem sex droppar karamellfärg. Luta sen burken så att alla kan se hur det ser ut där nere? Det brukar bli som färgfläckar i det vita saltet. Berätta nu för eleverna att ni ska hälla i kokhett vatten i burken och sen lägga på ett lock med isbitar i. Visa hur locket ser ut före vi lägger i isbitarna och häller på vattnet. Känn efter på bägge sidorna och notera att det är alldeles snustorrt. På filmerna använder vi en petriskål av plast som lock eftersom man ser bra igenom dom. Låt nu eleverna dokumentera Vad de tror kommer hända när vi häller i det kokheta vattnet och lägger på locket med is Jag tror Ett förslag till enkel förlaga hittar du sist i lärarhandledningen. Fördelen med att vi använder en mall för dokumentationen är att vi är hjälpta av dessa vid diskussioner som handlar om bedömning och när vi ska jämföra kvalitén hos olika elevers dokumentationer från olika skolor. Avsett därför ordentligt med tid så att eleverna har en rimlig chans att kommunicera sina idéer. Hasta inte över dokumentationen. Se också till att eleverna har en krita eller färgpenna av samma färg som karamellfärgen. Det som händer med färgen kommer visa sig vara en av central betydelse i experimentet. Först ritar och berättar eleverna om vad som de tror kommer hända med och i burken. När eleverna ritat och skrivit färdigt låter du dem kommunicera sina idéer före det att ni häller i det varma vattnet och lägger på isbitarna. De kan få peka på hur de ritat och uttrycka sig muntligt med de ord som de bäst tycker beskriver den förförståelse de har angående vad som kommer hända i burken. Filmklippen visar några vanliga idéer hos elever på mellanstadiet. Som du märker förekommer både korrekta resonemang med relevanta begrepp och egenskapsord blandat med idéer som inte stämmer med det som experimentet så småningom kommer visa. Det är t.ex. inte alls ovanligt att mellanstadiebarn tänker sig att den röda färgen och saltet kommer följa med vattnet vid avdunstningen. När ni lyft olika idéer och låtit många röster komma till tals är det så äntligen dags att göra själva experimentet. Samla klassen runt bordet med burken och se till att alla ser bra. Om du själv häller i det kokheta vattnet kan det vara bra om någon av eleverna står beredd med locket med isbitarna. Se till att eleven är medveten om locket ska läggas på burkens topp med isbitarna i locket. När vi testade experimentet och var otydliga på denna punkt hällde en av eleverna i isen i burken. I och för sig intressant men inte riktigt vad vi hade tänkt. 4 (11)
5 Alltså, i med vattnet och på med locket och naturligtvis hamnar det varma vattnet på botten av burken och det blir en vattenlösning där både saltet och karamellfärgen ingår. En färgad salt soppa, där man inte ser saltet längre. Det kokheta vattnet och isen på toppen gör att det blir dimmigt eller molnigt inne i burken. Står burken i solljus ser man detta extra tydligt. Det ser ut som små moln som sveper och böljar men ändå liksom ryggar undan när de närmar sig locket. Väggarna blir immiga på insidan och imman är inte färgad. Låt eleverna göra riktigt noggranna iakttagelser, lyft upp burken, utan att locket ramlar av, så att ni ser också lite underifrån. Det här är spännande. Betona att de iakttagelser som eleverna nu gör kommer att ligga till grund för dokumentationen av vad som hände. Även till detta finns en förlaga i slutet av lärarhandledningen. Här är exempel på frågor som du kan lyfta fram, som ger eleverna underlag till det de ska kommunicera i dokumentationen Det blev De svarar alltså inte på frågorna muntligt förrän vid genomgången efteråt. Här handlar det om att du pekar på möjligheter som ger skärpa och fokus. Hur kan man beskriva det som händer inne i burken? Vad är det vi ser? Hur känns burken på utsidan nu? Kan man använda ord som beskriver partiklarnas rörelser på något sätt för att beskriva det vi ser och det som händer? Varifrån kommer molnen och imman? Vad är det för färg? Varför blir det så? Vad händer ovanpå locket? Hur ser locket ut på undersidan? Lyft på locket efter en stund och dra med ett finger så ser man tydligare (bild) Vad är det som händer på och under locket? Färger? Hur smakar dropparna på undersidan av locket? Efter att alla har fått chans att göra noggranna iakttagelser är det dags att genomföra dokumentationen. Låt även denna gång detta arbete avlöpa utan stress. Se också till att eleverna har en krita så dokumentationerna blir i färg. Efter att eleverna skrivit och ritat färdigt låter du dem redovisa sina dokumentationer. Med hjälp av det de ritat och skrivit ger du dem möjlighet att kommunicera, argumentera, förklara och beskriva vad som hände inne i burken. Ett sätt är att exponera dem på en vägg 5 (11)
6 eller på ett bord. Har du interaktiv skrivtavla kan du välja typiska elevsvar och visa dem med hjälp av dokumentkamera. Vid denna genomgång är det lämpligt att jämföra de olika tankar eleverna hade före experimentet med vad som hände och hur de tänker efter att de sett resultat och lyssnat till sina kamraters utsagor. Lyft fram olika både likheter och olikheter som synliggörs av dokumentationerna. Här ges stort utrymme för att utveckla den kommunikativa förmågan som handlar om att man beskriver skillnader och likheter och använder lämpliga egenskapsord. Poängen med att dokumentationerna exponeras och diskuteras är också att detta ger förutsättningar för att eleverna får utveckla sina förmågor att använda NO:ns begrepp som atom, partiklar, densitet i alltmer komplexa sammanhang Helt utifrån egna upplevelser låter vi eleverna resonera om olika egenskaper och de får använda använder ord som beskriver Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform. Mer tips vid genomförandet Titta gärna på hur det är tänkt att man arbetar med detta i åk 1-3 också Eftersom Fler experiment Avdunstning på sid xx i denna lärarhandleding bygger vidare direkt på detta experiment är det bra om du inte häller ut det färgade salta vattnet på botten av cylindern. En suverän vattenkokare är den genomskinliga av glas som du bl.a. hittar på Teknikmagasinet. Med den ser man tydligt hur vattnet rör sig mer och mer ju varmare det blir. Man ser tydligt hur det bildas bubblor och hur bubblorna kommer från botten av kokaren. Detta ger naturligtvis mycket bra underlag vid diskussioner som handlar om Vad är det i bubblorna när vatten kokar? Bara att samlas kring denna typ av vattenkokare är en mycket meningsfull lektion i sig. Låt eleverna filma eller fota det som händer. Kanske de vill ha denna dokumentation själv eller så kan det ju vara något som ni kan använda för uppföljning. Se till att fånga upp alla elevröster. Ha antennerna ute. Kanske kan deras funderingar leda till nya experiment. Vad skulle hända om Vi hällde i kallt vatten i stället? Tog bort isen? La isen inuti och hällde vattnet ovanpå? Går det att få bort färgen och saltet från vattnet därnere? Kan man värma samma vatten flera gånger? Om någon föreslår att ni ska testa med en annan färg så kan man göra det. Vad tror de kommer hända? (Det blir ingen skillnad men det är ändå värt att testa.) 6 (11)
7 Titta gärna på saltet i lupp eller med någon annan form av förstoring. Hur ser det ut före? Gör sedan Fler experiment Avdunstning och jämför hur saltet ser ut efter avdunstning. Glöm inte att söka en placering av burken där den är starkt belyst. Lyft upp den i ljuset, vrid och vänd på den så man ser från lite olika håll. Alltid upptäcker man något nytt. Förväntat resultat Detta är ett mycket vackert sätt att synliggöra vattnets olika faser, egenskaper och kretslopp. Dimslöjorna, regndropparna däruppe, isen som smälter, imman. I lärarhandledningen för åk 1-3 för detta experiment så betonas i enlighet med Lgr 11 utforskandet med hjälp av olika sinnen. Underskatta inte värdet av att även mellanstadieeleverna får göra iakttagelser som innebär upplevelser av både smak, temperatur, ljus och ljud. Det finns alla möjligheter till detta vid experimentet med cylindern och isen på toppen. Som du förstår rymmer detta experimentet mycket av det stoff som man hittar i det centrala innehållet i de naturvetenskapliga ämnena. I arbetet med burken går det också att hitta vägar för hur man kan utveckla de olika förmågor som finns beskrivna i Lgr 11. Eleverna ges tillfälle att argumentera och kommunicera. De har olika idéer om vad som kommer att hända och ges tillfälle att kommunicera detta De kommer också ha olika idéer om vad det var som faktiskt hände och även detta leder till argumentation och kommunikation Vi experimenterar och genomför en systematisk undersökning. Här följer vi tydliga instruktioner för att genomföra ett demonstrationsexperiment. Vi formulerar hypoteser och förutsägelser Vi observerar och gör noggranna iakttagelser som leder till olika slutsatser. Vi formulerar och utför nya experiment som bygger på elevernas idéer och iakttagelser. Vi använder begrepp modeller och teorier för att beskriva det som händer. Både i de gemensamma samtalen och i det individuella arbetet med dokumentationen ges förutsättningar för att förmågan att användaolika NO-begrepp utvecklas. Experimentet ger oss möjlighet att flytta in Vattnets kretslopp i klassrummet. Låt det inte stanna vid detta. Vi beskriver ju och förklarar samband i naturen så låt experimentet vara en plattform för förståelse av hur det går till när det regnar och blir dimma. I det centrala innehållet för fysik i åk 4-6 finns detta formulerat som: Enkla väderfenomen och deras orsaker Det ryms oerhört mycket i burken. Lycka till. 7 (11)
8 Förklaring En del av det varma vattnet som vi häller i burken kommer att övergå i gasform. En del av det vatten som avdunstar (= går från flytande till gasform) avkyls av cylinderns väggar och kondenserar (= övergår i flytande form). Detta vi ser som imma på burkens insida. Ej utsida. Om man ser ett moln inne i glasburken så är det pyttesmå vattendroppar som avkylts på samma sätt som vattenångan från vatten i en kastrull avkyls av luften ovanför. Det blir ju som ett moln då vatten kokar. Det blir också imma på köksfönstren när spagettivattnet stormkokar. Vattenångan inne i burken kommer även att kondensera då den möter det iskalla locket. På ovansidan av locket ligger isbitar (vatten i fast form). Dessa smälter och övergår i flytande form. Det blir blött på lockets ovansida. När vi lyfter på locket ser vi också att undersidan som var alldeles torr från början nu är blöt. Detta visade vi ovan under tips vid genomförandet och där finns en bild som visar hur det ser ut när man tydliggör det blöta genom att dra med ett finger på undersidan av locket. Fingret blir blött och man ser som ett torrt spår. När vi hällde i vattnet i burken så löste sig saltet och karamellfärgen i det varma vattnet. Man såg inte längre vad var i soppan på botten av burken och detta är typiskt just för en lösning. När vi undersöker vattendropparna på undersidan av locket så ser vi att dom är färglösa och att de inte smakar salt. Alltså är det bara vattnet som avdunstat från den färgade och salta lösningen i botten av burken Det kan vara värt att notera att det är inte bara imman och dropparna på undersidan av locket som är färglösa. Även molnen därinne är färglösa. Lägg också märke till att man också känner att hela burken blir varmare. Med detta experiment har vi lyft flera mål ur det centrala innehållet från Lgr 11. Tittar vi på hur det är formulerat för åk 1-3 är meningen att de redan ska vara förtrogna med följande: Vattnets olika former: fast, flytande och gas. Övergångar mellan formerna: avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning. Detta bygger vi på utifrån målen i kemi för åk 4-6: Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform. Vattnets egenskaper och kretslopp 8 (11)
9 Ett bra sätt att närma sig målet Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform. är att dramatisera hur vattenmolekylerna rör sig i fast, flytande och gasform. Denna dramatisering förklarar också varför is flyter. Man kan också ta en genomskinlig plastlåda eller göra en kub av kycklingnät. I denna stoppar man helt enkelt in ett antal pingisbollar eller stora flirt kulor (som naturligtvis föreställer atomerna eller med ett annat ord partiklarna). Håll i lådan och darra lite på handen. Nu rör sig atomerna pyttelite, de har kontakt med varandra och byter inte plats. Så här rör sig partiklarna i Fast form. Öka rörelsen så att atomerna börjar byta plats. De har fortfarande kontakt med varandra. Så här ser partiklarnas rörelse ut i Flytande form. Skaka kraftigt på lådan så att atomerna far omkring hej vilt. De krockar med varandra ibland men de har inte kontakt med varandra hela tiden. De är en och en. Har man ett hål i lådan kanske en atom far iväg. Just så är det ju när ett ämne är i Gasform. Något som brukar bli mycket tydligt med dessa två metodiska modeller är att man får klarhet i varför man inte kan se en gas. När ett ämne är i gasform är partiklarna fria från varandra. De är en och en. De är för små för att man ska se dem. Det moln vi ser när vatten avdunstar eller kokar är små vattendroppar som kondenserats av den kalla luften. Det vi ser är inte vatten i gasform utan vatten i flytande form. Till vardags kallar vi ändå molnen och dimman för vattenånga. Här är en tablå som sammanfattar hur fasövergångarna hänger ihop vid Vattnets kretslopp och hur det har med temperaturen att göra: Låg temperatur Smälter Avdunstar Högre temperatur Fast form, Flytande form Gasform IS Droppar, flytande vatten Vattenånga Stelnar Kondenseras 9 (11)
10 Vill du konkretisera hur det går till när vattnet stelnar går det enkelt genom att man tar det vatten som smält på toppen av locket och gör en eller flera nya iskuber (11)
11 Hur vet jag att mina elever nått målen? Som stöd för bedömningen av eleverna använder du både de skriftliga dokumentationerna där eleverna i text och bild sammanfattat vad de trodde skulle hända och vad som hände i burken och dina iakttagelser av hur de resonerar då ni samlas runt burken. Om eleverna, i sina skriftliga dokumentationer, använt orden från tablån ovan på ett korrekt sätt och om de har uttryckt en förståelse för hur de olika ämnena separeras vid avdunstningen så vet du att de nått målen. De ska också ha kunnat redogöra för hur fasövergångarna kan beskrivas utifrån partiklarnas rörelser. Eftersom detta tema även innebär att man samlas runt ett demonstrationsexperiment och resonerar och argumenterar så kan du om du har antennerna ute få ett mycket stabilt underlag för bedömning av hur långt de olika eleverna kommit i utvecklingen dessa förmågor. Vid genomförandet av Isbitar på toppen av burken skriver och ritar eleverna men de använder även digitala hjälpmedel för att dokumentera. Om du som lärare ger tid för genomgång av både vad man tror före experimentet och exponerar elevernas dokumentationer och diskuterar dessa efter genomförandet så får du ett gediget underlag för bedömning av deras lärande. De mål ur kunskapskraven som du får underlag att bedöma är bl.a. följande för betyget E: Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt bidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp. Eleven kan även föra enkla resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning (11)
Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk 1-9, enligt Lgr 11. 1-3 4-6 7-9. Kan avgöra om en källa är användbar
Lärarhandledning Isen på toppen av burken Mål Årskurs 1-3 Vad gäller utveckling av förmågor Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk 1-9, enligt Lgr 11. Progression av förmågor 1-3 4-6
Läs merLPP i Kemi ht Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. LPP Kemi ht notebook.
LPP i Kemi ht. 2016 Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? Hur skriver vi en labbrapport jan 30 14:41 1 Varför läser vi Kemi?
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merPedagogisk planering kemi åk 4
Pedagogisk planering kemi åk 4 Generella förmågorna Analysförmåga beskriva orsaker och konsekvenser, förslå lösningar, förklara och påvisa samband, se utifrån och växla mellan olika perspektiv, jämföra;
Läs merFörslag den 25 september Fysik
Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
Läs merMålet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:
Kemi Mål Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och
Läs merBetyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal
Läs merKartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Uppgifter Kemi 1 2 Steg 3 Tema innehåll Tema 1. Mat och kemi i vardagen...3 Uppgift 1 näringsämnen i maten... 4 Uppgift 2 vad skulle du välja?... 5 Uppgift 3
Läs meranvända kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra
KEMI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
Läs merVATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT?
VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT? RÅSSLASKOLAN, ÅR 4, KARIN KIVELÄ BEDÖMNINGSMATRIS DU FÅR
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi, åk 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i
Läs merKemi. Vatten och Luft
Namn: Klass: Kemi Vatten och Luft Bedömning Elevens förmåga att Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för
Läs merÄmnesplan i Kemi Treälven
Ämnesplan i Kemi Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Kemi Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Eleven skall Vad kan jag göra för att visa det? Mål för godkänt skolår
Läs merLäsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)
Läsårsplanering NO-ämnen () Utgångspunkten för hur vi på arbetar i de olika ämnena är vad som står i Läroplanen (Lgr-11). Under ett läsår på arbetar vi enligt nedanstående. Ordningsföljden kan variera,
Läs merPeriodiska systemet, Lgr 11 kemi och skrivverktyg
Kemi 4-6 Valkurs NO/Teknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Kemi 2,5 hp Studenter i lärarprogrammet LAG 4-6 T5 15 högskolepoäng Tentamensdatum: 15-10-23 Tid: 09.00 12.00 Hjälpmedel:
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I
Läs merKemi Kunskapens användning
Delmål Delmål Kemi Kunskapens användning 2010-06-14 utvecklar kunskap om hur kemiska teorier och modeller samt personliga erfarenheter kan användas för att behandla miljö-, säkerhets- och hälsofrågor,
Läs merVarför läser vi? LPP Fysik ht notebook. September 17, 2016
LPP i Fysik ht. 2016 Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi? Eleverna skall ges förutsättningar att utveckla
Läs merTema Vatten och luft Bedömningsuppgifter: Föreläsningar: Filmer: Begrepp och ämnen: Diskussionsuppgift: Laborationer:
Tema Vatten och luft Vatten och luft är en självklarhet för oss i Sverige. När vi vrider på kranen kommer det rent vatten och vi andas relativt ren luft. Men vad är vatten egentligen och vilka former av
Läs merFörslag den 25 september Biologi
Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merLPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi.
LPP natur och miljö Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi biologi, fysik, kemi, geografi och hemkunskap?
Läs merBodil Nilsson bodil.nilsson100@gmail.com Om världen - barn undersöker sin omvärld. NO-biennal 2015
Bodil Nilsson bodil.nilsson100@gmail.com Om världen - barn undersöker sin omvärld NO-biennal 2015 Dagens experiment och teori återfinns dels i Uppbyggd runt de 4 elementen Jord Luft Vatten och Eld och
Läs merVattnets former. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Vatten Åk 1-3
Vattnets former Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens
Läs merNaturorienterande ämnen
OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll I årskurs 1 3
MI 3.11 MI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merKursplanen i ämnet kemi
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet kemi Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och
Läs merSå gör du din fysik- och kemiundervisning kreativ och inspirerande Hans Persson, lektor, författare, inspiratör
Så gör du din fysik- och kemiundervisning kreativ och inspirerande Hans Persson, lektor, författare, inspiratör hanper@hanper.se Hur väcker du elevernas intresse för NO-ämnena och hur håller du intresset
Läs merGrundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum
Grundläggande kemi VT-13 Beskrivning av arbetsområdet Alla föremål du har omkring dig, liksom du själv och alla växter och djur, består av något som vi kallar materia. Även marken, vatten och luft är materia.
Läs merNATURORIENTERANDE ÄMNEN
NATURORIENTERANDE ÄMNEN Biologi, fysik och kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturorienterande ämnen har
Läs merExempel på progression årskurs 1-9 för förmåga 2
Naturvetenskap och teknik Grundskola åk 1-9 Modul: Förmågor, årskurs 1-3 Del 8. Sammanfattning och reflektion Exempel på progression årskurs 1-9 för förmåga 2 Karin Nilsson, Kristina Svensson, Anna Wirstedt,
Läs merVattnets former. Rev
Vattnets former Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens
Läs merBIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK
SOL och MÅNE TID och ÅRSTID VARDAGSFYSIK och TEKNIK 4 MATERIA 5 3 BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK VÄXTER, SVAMPAR BAKTERIER och DJUR 1 KROPP Och HÄLSA 2 FAROR och SKYDD 6 7 TEKNIK Kursplan för de naturorienterande
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan 3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse
Läs merKunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter
Läs mer3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merNO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Läs merJorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem
Lokala kursplaner i No/Teknik: Vi jobbar med det naturvetenskapliga arbetssättet dvs. genom att ställa hypoteser, undersöka, experimentera och dra slutsatser. Vi har delat in No området i tre huvudgrupper,
Läs merFysiken i naturen och samhället
Fysik åk 4-6 - Centralt innehåll Engergins oförstörbarhet och flöde Energikällor och energianvändning Väder och väderfenomen Fysiken i naturen och samhället Fysiken och Fysik åk 4-6 - Centralt innehåll
Läs meranvända fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.
FYSIK Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs mergrundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne
Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan
Läs merBedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 3
Bedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 3 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka förmågor som undervisningen
Läs merIdentifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.
LPP NO (Biologi, kemi och fysik) samt Teknik Lokal pedagogisk planering år 1 Förmågor i NO: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Förmågor i Teknik: Identifiera och analysera
Läs merKol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7
ipreliminär planering år 8 Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 Syftet med undervisningen: använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor
Läs merFörmågor och Kunskapskrav
Fysik Årskurs 7 Förmågor och Kunskapskrav Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle F Y S I K Använda fysikens
Läs merVatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?
Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten
Läs merVad är vatten? Ytspänning
Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merSortera på olika sätt
Material Sortera material Att sortera material innebär att vi delar i materialen i grupper utifrån deras egenskaper. Egenskaper berättar hur någonting är, t.ex. färg, form, storlek, naturligt eller konstgjort.
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.
Läs merNationella prov i NO årskurs 6
Nationella prov i NO årskurs 6 Frank Bach 1 Samverkan Skolverket har gett Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola uppdraget, att i samverkan, utveckla nationella prov biologi,
Läs merKemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi elprov Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. etta prov återanvänds t.o.m.
Läs merVecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin
Planering Bi och Ke 7 P2 Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter Onsdag Fotosyntes och förbränning s. 132-136 Fotosyntesen fångar in solenergin Uppgifter s. 136 35 Förbränning
Läs merFotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.
Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket
Läs merI det här temat kommer vi bl. a att arbeta med djur och växter i vår närmiljö med fokus på naturtyper ekosystem och något om fotosyntesen.
Pedagogisk planering Året runt i skogen/växter och djur år 3 I det här temat kommer vi bl. a att arbeta med djur och växter i vår närmiljö med fokus på naturtyper ekosystem och något om fotosyntesen. Förmågor
Läs merNamn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften
Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,
Läs merKEMI. År 1 år 3. År 1. Kunna sortera föremål efter några olika egenskaper samt kunna motivera sin sortering. År 2
LOKAL KURSPLAN I NO ANNERSTASKOLAN 2010 KEMI År 1 år 3 Kursplanens mål att uppnå Att uppnå Arbetssätt Mål att uppnå skolår 5 År 1 Eleven skall: begreppen fast och flytande form, gasform samt kokning, avdunstning,
Läs mer"Densitet, Tryck, Värme, Väder"
"Densitet, Tryck, Värme, Väder" Grundskola 7 8 1 Densitet, tryck, värme, väder Skapad 216-11-1 av Daniel Spångberg i Björkvallsskolan, Uppsala Baserad på "Mall för pedagogisk planering Björkvallsskolan"
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merLokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9
Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9 Arbetsområde Atom- och kärnfysik samt Energi och materia Syfte använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor
Läs merTemats innehåll och lärande
f l i k 13 Temats innehåll och lärande Temat Matens kemi berör flera innehållsområden i kursplanen för kemi och biologi i Lgr 11. Lgr 11 betonar att undervisningen ska ge eleverna förutsättningar för att
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.
Läs merPedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik)
Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik) Myrstacken Äldre årskurs 6, Hällby skola L= mest för läraren E= viktigt för eleven Gäller för augusti-september 2015 Förankring i
Läs merAtomer och det periodiska systemet
Atomer och det periodiska systemet Planering i Kemi så9 VT2013 Ansvarig lärare: Märta Nordlander marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Det centrala innehållet Kemiska föreningar, och hur atomer sätts
Läs merBedömningsuppgifter: Skriftligt prov Vatten och Luft Vattentornet (modell och ritning) Scratch (program)
Planering Tema Vatten Vatten och luft är en självklarhet för oss i Sverige. När vi vrider på kranen kommer det rent vatten och vi andas relativt ren luft. Men vad är vatten egentligen och vilka former
Läs merINSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION
INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION L6NT10 Naturvetenskap och teknik för lärare åk 4-6, 30 högskolepoäng Science and Technology for Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen
Läs merInstuderingsfrågor med svar inför prov om:
Instuderingsfrågor med svar inför prov om: Vattnets uppbyggnad, vattnets tre former (tillstånd), vattnets kretslopp och vattens egenskaper. Vattnets uppbyggnad, vattnets tre former(tillstånd). 1. Vad heter
Läs merLärarhandledning Kemi
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Lärarhandledning Kemi 1 2 Steg 3 Det här är det tredje steget i kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper. Det syftar till att ge läraren underlag för att
Läs merCentralt innehåll. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.
3.10 SIK Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs mer2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Kemi, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om vad olika ämnen består av, hur de är uppbyggda, vilka egenskaper de har och vad som händer när de kommer i kontakt med varandra, om materiens egenskaper, struktur
Läs merSäkerhetsregler i kemi
Kemi Säkerhetsregler i kemi Jag smakar aldrig på något pulver eller vätska. Jag tvättar alltid händerna på en gång om jag får pulver eller vätskor på dem. Jag städar alltid bort spill med detsamma och
Läs merHär är dokumentationen. Kan du lova att inte mejjla den vidare, publicera eller sprida den digitalt utan att först kontakta mig på hanper@hanper.
Hej Hoppas du gillade fortbildningen. Här är dokumentationen. Kan du lova att inte mejjla den vidare, publicera eller sprida den digitalt utan att först kontakta mig på hanper@hanper.se Mvh Hasse Russinhissen-naturvetenskap
Läs merFÖRMÅGAN ATT UNDERSÖKA
FÖRMÅGAN ATT UNDERSÖKA Kursplanerna för de naturorienterande ämnena biologi, fysik och kemi är till stora delar likalydande frånsett det centrala innehållet och kan därför diskuteras tillsammans. Kursplanernas
Läs merWorkshop om kursplaner åk 7 9
NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplaner åk 7 9 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi i grundskolan:
Läs merVatten. Vad löser sig i vatten? Utvecklar förmåga. Centralt innehåll. Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240).
Vatten Vad löser sig i vatten? Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240). Genomföra systematiska undersökningar i kemi. Använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och
Läs merKEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt:
7A ht.2012 KEMINS GRUNDER Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt: Använda kemins begrepp, modeller teorier för att förklara beskriva samband i samhället naturen Genomföra systematiska
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
BIOLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merPedagogisk planering
Pedagogisk planering Årskurs 6 Ämne: Rörelse och konstruktion (NTA-låda) Period: Vecka 39 ca: vecka 51 Det här ska vi träna på: (Syfte) Hur framgångsrik en teknisk produkt är beror på den vetenskap som
Läs merGrön Flagg TEMA: Vatten förankrat i Lgr 11.
Grön Flagg TEMA: Vatten förankrat i Lgr 11. Från kapitel 1 Skolan ska syfta till att eleven ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till
Läs mer2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt?
2 Materia 2.1 OH1 Atomer och molekyler 1 Vid vilken temperatur kokar vatten? 2 Att rita diagram 3 Vid vilken temperatur kokar T-sprit? 4 Varför fryser man ofta efter ett bad? 5 Olika ämnen har olika smält-
Läs merBIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
Läroplan Här nedanför finns exempel på delar av LGR 11 vilka kopplar till projektet Spindeljakten. Tanken är att projektet skall kunna lyftas in i undervisningen istället för att vara ytterligare arbetsmoment
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merFÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merKemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47
Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47 Inledning Under denna period repeterar vi kemins grunder och läser sedan om - periodiska systemets, samt atomens, uppbyggnad - olika former av kemiska
Läs merNO: KEMI. Årskurs
NO: KEMI Årskurs 7 2015-11-20 Stationsövning Vad är kemi? Beskriv ämnet utifrån ämnets egenskaper, FÖRE EFTER Vad kan ha skett? Hur skulle ni beskriva förändringen? Centralt innehåll, LGR11 Partikelmodell
Läs merEtt inspirationshäfte för att barn ska få en förförståelse
Ett inspirationshäfte för att barn ska få en förförståelse 1 Visste du att det finns lika mycket vatten idag som det fanns på dinosauriernas tid. Dessutom är det samma vatten. Så det vatten som du dricker
Läs merHavets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven?
"Försurning" Skapad 2014-03-20 av Catharina Andersson i Stenkulan, Lerum Redigerad senast 2014-03-29 av Catharina Andersson Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga.
Läs merNationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv
Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Lena Löfgren lena.lofgren@hkr.se Britt Lindahl britt.lindahl@hkr.se Diagnoser ino bakgrund och erfarenheter för arbete med NP Diagnosmaterialets övergripande
Läs merUtdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden
Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar
Läs merPauli gymnasium Komvux Malmö Pauli
PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kemi grundkurs GRNKEM2 Verksamhetspoäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Spektrum kemi, Folke A Nettelblad, Christer Ekdahl,
Läs merSträvansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål
Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål Biologi Ha en elementär kroppsuppfattning Utveckla kunskap om djur och växter som finns i vår närhet Rörelselekar och
Läs merENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia
ENKEL Kemi 2 Atomer och molekyler atomkärna elektron Atomer Allting runt omkring oss är uppbyggt av atomer. En atom är otroligt liten. Den går inte att se för blotta ögat. Ett sandkorn rymmer ungefär hundra
Läs merVäderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och
Lokal pedagogisk planering HT 12 Ämnesområde: Materia, värme och mekanik Ansvariga lärare: Jenny Ljung och Mohsen Afghani Ur det centrala innehållet i fysik: Fysiken i naturen och samhället Väderfenomen
Läs merKreativ NO Uppsala aug 2016 Hans Persson, lektor, författare, inspiratör
Kreativ NO Uppsala aug 2016 Hans Persson, lektor, författare, inspiratör hanper@hanper.se Hur kan man väcka elevernas intresse för naturvetenskap och hur kan man hålla intresset vid liv? Hinken Ett konstigt
Läs merFrån Experimentskafferiet, Sigtuna kommun. Av Ludvig Wellander.
Denna undersökning bör endast genomföras i vuxet sällskap. Dessa risker finns: Glasflaskan som används utsätts för temperatur- och tryckförändringar, vilket gör att den kan spricka. Då finns en risk för
Läs merFÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI
ORDLISTA FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI LÄRAN OM ÄMNENS UPPBYGGNAD OCH EGENSKAPER, OCH OM DERAS REAKTIONER MED VARANDRA NAMN: Johan
Läs merTips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O
Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i
Läs merKarl Johans skola Åk 6 MATERIA
MATERIA Vad är materia? Överallt omkring dig finns det massor av föremål som du kan se eller känna på. De kan bestå av olika material som sten, trä, järn, koppar, guld, plast eller annat. Oavsett vilket
Läs mer