GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP"

Transkript

1 VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor att lägga i botten Sand Jord Lagom stora växter så att de får plats i burken, t.ex. murgröna eller fetbladsväxter. Blommande växter är inte att rekommendera. 1. Ta en stor glasburk som du kan få ner handen i utan att fastna. 2. Lägg ett lager med små stenar eller lecakulor i botten och täck med sand. 5. Sätt på locket och se till att det är tätt. Skriv datum på burken. 6. Ställ burken ljust men inte med för mycket sol. Du har nu gjort ett kretslopp i miniatyr. Titta vad som händer med fuktigheten i burken efter några dagar. Öppna inte burken under experimentet, då bryter man det slutna kretsloppet. Det finns minikretslopp som har fungerat i flera år. Lycka till! SÅ HÄR FUNKAR DET: Vatten avges från växterna och stiger upp i burken. När vattenångan nuddar glaset kyls det ner och rinner ner längs kanterna. Då kan växterna ta upp det igen i sina rötter. Syret och koldioxid rör sig också runt i burken och växlar mellan de olika formerna. Växterna andas koldioxid och gör om det till syre medan nedbrytarna som finns i jorden gör precis tvärtom. Man kan säga att det slutna kretsloppet som vi tillverkar här är som vårt jordklot i miniatyr. 3. Fyll burken med jord tills den är ungefär halvfull (om man planterar fetbladiga växter är det bra om man blandar jorden med lite sand). 4. Plantera växterna i jorden och vattna lite grann. Det behövs inte så mycket då växterna och jorden redan innehåller vatten.

2 SÅ BLIR DRICKSVATTNET 2. VAD HÄNDER VID ETT OLJEUTSLÄPP? Experimentet visar vad som händer med oljan vid ett oljeutsläpp i en sjö eller i ett hav. Ni kan diskutera vilka djur i vattnet som drabbas mest. Skål Vatten Matolja Sked 1. Häll några droppar matolja i en skål med vatten. 2. Rör om med skeden. Fundera på vad som händer. Om ett oljeutsläpp skulle ske i en sjö eller i ett hav, vilka djur tror du skulle drabbas värst? Fiskar som simmar vid botten eller fåglar som simmar på ytan?

3 VATTENVERK 3. SILA JORDGUBBSSAFT GENOM SAND/KOLFILTER Att visa hur smutsigt vatten kan filtreras och bli rent. Experimentet använder samma princip som när sjövatten renas i sandfiltren på vattenverket. Du kan också prova att filtrera andra vätskor så som kaffe, te eller sjövatten och se vad som händer! Utspädd saft Kaffefilter Aktivt kol Akvariesand Tratt Skål 1. Lägg kaffefiltret i tratten och fyll det med kol och akvariesand. 2. Skölj igenom kaffefiltret i tratten med vanligt vatten för att få bort de minsta kolpartiklarna. 3. Häll saften långsamt genom kaffefiltret så att saften filtreras. Du måste hälla så lite så att det bara droppar från filtret. Reningsresultatet kan skilja sig beroende på vilket filter och kol man använder.

4 VATTENLEDNINGAR 4. KOMMUNICERANDE KÄRL Att visa hur ett vattentorn fungerar. Genomskinlig plastslang, t.ex. akvarieslang med förslutningsbara ändar Karamellfärg Whiteboardtavla eller ett stort papper som du kan fästa på väggen samt pennor 1. Blanda vatten och karamellfärg (karamellfärgen används för att det ska synas bättre). 2. Häll blandningen i slangen och håll uppe båda ändarna så att inget rinner ut. 3. Rita ett vattentorn på en kulle och ett höghus på papperet eller whiteboardtavlan. Huset ska ligga lägre än vattentornet. 4. Håll slangens ena ände i vattentornet och den andra i höghuset. Hur rinner vattnet nu? 5. Rita några nya våningar på höghuset och placera slangen så att det blir högre än vattentornet - vad händer med vattnet i slangen nu?

5 HEMMA 5. VATTEN- FÖRBRUKNING Varje dag använder vi i genomsnitt 200 liter per person. I det här experimentet får man själv räkna ut hur mycket vatten man använder och till vilka saker. DEL 1 1. Ta en hink och fyll upp den med duschvatten under ca 1 min. 3. Räkna nu ihop ditt toaresultat med resultatet du fick i duschmätningen. Glöm inte att räkna med det vattnet som finns i mat och dryck. Hur mycket vatten blev det sammanlagt? TIPS! Om du tycker att det är svårt att räkna kan du be en någon vuxen om hjälp. 2. Räkna upp hur många liter hinken rymmer, en vanlig hink brukar rumma ca 10 liter. 3.Ta antalet liter vatten du samlat i hinken och multiplicera det med den tid som du brukar duscha, (exempel: 10 liter multiplicerat med 10 minuter, blir 100 liter vatten). DEL 2 1. Räkna nu ut hur många gånger du spolar toaletten under ett dygn. En vanlig toalett spolning förbrukar mellan 3-6 liter vatten. En gammal toalettstol brukar förbruka ca 12 liter vatten. 2. Multiplicera antalet spolningar med rätt antal liter vatten.

6 VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor att lägga i botten Sand Jord Lagom stora växter så att de får plats i burken, t.ex. murgröna eller fetbladsväxter. Blommande växter är inte att rekommendera. 1. Ta en stor glasburk som du kan få ner handen i utan att fastna. 2. Lägg ett lager med små stenar eller lecakulor i botten och täck med sand. 5. Sätt på locket och se till att det är tätt. Skriv datum på burken. 6. Ställ burken ljust men inte med för mycket sol. Du har nu gjort ett kretslopp i miniatyr. Titta vad som händer med fuktigheten i burken efter några dagar. Öppna inte burken under experimentet, då bryter man det slutna kretsloppet. Det finns minikretslopp som har fungerat i flera år. Lycka till! SÅ HÄR FUNKAR DET: Vatten avges från växterna och stiger upp i burken. När vattenångan nuddar glaset kyls det ner och rinner ner längs kanterna. Då kan växterna ta upp det igen i sina rötter. Syret och koldioxid rör sig också runt i burken och växlar mellan de olika formerna. Växterna andas koldioxid och gör om det till syre medan nedbrytarna som finns i jorden gör precis tvärtom. Man kan säga att det slutna kretsloppet som vi tillverkar här är som vårt jordklot i miniatyr. 3. Fyll burken med jord tills den är ungefär halvfull (om man planterar fetbladiga växter är det bra om man blandar jorden med lite sand). 4. Plantera växterna i jorden och vattna lite grann. Det behövs inte så mycket då växterna och jorden redan innehåller vatten.

7 SÅ BLIR DRICKSVATTNET 2. VAD HÄNDER VID ETT OLJEUTSLÄPP? Experimentet visar vad som händer med oljan vid ett oljeutsläpp i en sjö eller i ett hav. Ni kan diskutera vilka djur i vattnet som drabbas mest. Skål Vatten Matolja Sked 1. Häll några droppar matolja i en skål med vatten. 2. Rör om med skeden. Fundera på vad som händer. Om ett oljeutsläpp skulle ske i en sjö eller i ett hav, vilka djur tror du skulle drabbas värst? Fiskar som simmar vid botten eller fåglar som simmar på ytan?

8 VATTENVERK 3. SILA JORDGUBBSSAFT GENOM SAND/KOLFILTER Att visa hur smutsigt vatten kan filtreras och bli rent. Experimentet använder samma princip som när sjövatten renas i sandfiltren på vattenverket. Du kan också prova att filtrera andra vätskor så som kaffe, te eller sjövatten och se vad som händer! Utspädd saft Kaffefilter Aktivt kol Akvariesand Tratt Skål 1. Lägg kaffefiltret i tratten och fyll det med kol och akvariesand. 2. Skölj igenom kaffefiltret i tratten med vanligt vatten för att få bort de minsta kolpartiklarna. 3. Häll saften långsamt genom kaffefiltret så att saften filtreras. Du måste hälla så lite så att det bara droppar från filtret. Reningsresultatet kan skilja sig beroende på vilket filter och kol man använder.

9 VATTENLEDNINGAR 4. KOMMUNICERANDE KÄRL Att visa hur ett vattentorn fungerar. Genomskinlig plastslang, t.ex. akvarieslang med förslutningsbara ändar Karamellfärg Whiteboardtavla eller ett stort papper som du kan fästa på väggen samt pennor 1. Blanda vatten och karamellfärg (karamellfärgen används för att det ska synas bättre). 2. Häll blandningen i slangen och håll uppe båda ändarna så att inget rinner ut. 3. Rita ett vattentorn på en kulle och ett höghus på papperet eller whiteboardtavlan. Huset ska ligga lägre än vattentornet. 4. Håll slangens ena ände i vattentornet och den andra i höghuset. Hur rinner vattnet nu? 5. Rita några nya våningar på höghuset och placera slangen så att det blir högre än vattentornet - vad händer med vattnet i slangen nu?

10 HEMMA 5. VATTEN- FÖRBRUKNING Varje dag använder vi i genomsnitt 200 liter per person. I det här experimentet får man själv räkna ut hur mycket vatten man använder och till vilka saker. DEL 1 1. Ta en hink och fyll upp den med duschvatten under ca 1 min. 3. Räkna nu ihop ditt toaresultat med resultatet du fick i duschmätningen. Glöm inte att räkna med det vattnet som finns i mat och dryck. Hur mycket vatten blev det sammanlagt? TIPS! Om du tycker att det är svårt att räkna kan du be en någon vuxen om hjälp. 2. Räkna upp hur många liter hinken rymmer, en vanlig hink brukar rumma ca 10 liter. 3.Ta antalet liter vatten du samlat i hinken och multiplicera det med den tid som du brukar duscha, (exempel: 10 liter multiplicerat med 10 minuter, blir 100 liter vatten). DEL 2 1. Räkna nu ut hur många gånger du spolar toaletten under ett dygn. En vanlig toalett spolning förbrukar mellan 3-6 liter vatten. En gammal toalettstol brukar förbruka ca 12 liter vatten. 2. Multiplicera antalet spolningar med rätt antal liter vatten.

11 MOTVERKA STOPP I AVLOPPET 6. PAPPER I AVLOPPET I många skolor spolar elever ner pappershanddukar i toaletten. De är mycket tjockare än toalettpapper och löser inte upp sig lika lätt i avloppsledningarna. Det kan leda till att det blir stopp i rören och översvämning på toan. Du kan här ta reda på varför. Prova att lägg olika sorters papper i en skål med vatten. Använd toalettpapper och t.ex. pappershanddukar, våtservetter och hushållspapper. Låt papperen ligga i vattnet över natten. Har det hänt någonting? Är det skillnad mellan de olika typerna av papper? Ta reda på om ni har haft problem med avloppet i skolan någon gång. Vaktmästaren kanske kan svara på den frågan och också tala om orsaken.

12 AVLOPPSRENINGSVERK 7. EGET AVLOPPSRENINGSVERK Att visa hur ett avloppsreningsverk fungerar. 2 skålar Tvål Tandkräm Tops Durkslag eller sil Tratt Sand eller kol Kaffefilter 4. Biologiska reningssteget är svårt att efterlikna då bakterierna är så små att man inte kan se dem. Men bakterierna finns där och de behöver luft för att kunna andas och äta upp smutsen. Luft kan du blåsa ner med ett sugrör. Men se upp, det kommer nog löddra av tvål och tvättmedel. 5. Till sist ska vattnet rinna genom ett sandfilter. Ta tratten och lägg i ett kaffefilter. Häll i sand (eller kol om du har tillgång till det). Låt vattnet rinna sakta genom tratten. Hur ser vattnet ut nu? 1. Blanda ner jord, tandkräm, tvål, tops eller liknande i en skål fylld med vatten. Det ska efterlikna det vatten som dagligen kommer från våra hem till reningsverken. 2. Sila vattnet genom durkslaget eller silen. Detta fungerar som rensgallret i reningsverket. 3. Låt skålen med vattnet stå så att tunga partiklar kan sjunka till botten (sedimentera). Det efterliknar sedimenteringsbassängerna som finns i reningsverket. Häll över vattnet till en ny skål men se till så att det som sjunkit till botten inte följer med.

13 SJÖAR, HAV OCH VATTENDRAG 8. SALTHALT & TEMPERATURER Vatten med olika salthalt och olika temperaturer beter sig på olika sätt. Här kan du prova själv och se vad som händer när man blandar salt och varmt vatten. Salt Skål Karamellfärg Sked 1. Blanda ner salt i en skål med kallt vatten. Rör om tills allt salt har löst sig. 2. Blanda karamellfärg i varmt vatten. 3. Häll försiktigt det färgade vattnet i skålen, du kan ta skeden till hjälp. Vad händer och varför? 4. I Östersjön är det bräckt vatten, det vill säga en blandning av sötvatten och saltvatten. Blanda om det färgade vattnet med saltvattnet så får du bräcktvatten.

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

Alla kunskapstester. Mälaren. En sammanställning av samtliga kunskapstester. Visste du att...

Alla kunskapstester. Mälaren. En sammanställning av samtliga kunskapstester. Visste du att... Alla kunskapstester En sammanställning av samtliga kunskapstester Mälaren 1. Varifrån kommer ditt kranvatten? Mälaren Östersjön Stockholms ström 2. Hur stor är Mälaren? Sveriges största sjö Sveriges andra

Läs mer

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul Vattenundersökningar åk 5-6; station a) Eller: Jordens dragningskraft åk 5-6 Vattenpass, vattenlås, vattenhjul 1. Dra en vågrät och en lodrät linje på tavlan med hjälp av vattenpasset. Vätskan är tyngre

Läs mer

ELD ELEMENTET ELD. lycka till!

ELD ELEMENTET ELD. lycka till! ELEMENTET ELD ELD FALMA ska tas på allvar. Annars blir hon farlig. Falma bor i Naturkrafternas Dal där hon generöst delar ut sin glöd och brinnande låga till de som behöver. Ibland går hon överstyr men

Läs mer

Vatten och luft. Åk

Vatten och luft. Åk Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker

Läs mer

Så undervisar du om vattnets väg genom Stockholm

Så undervisar du om vattnets väg genom Stockholm Lärarhandledning Så undervisar du om vattnets väg genom Stockholm Välkomna att bli våra Vattenvänner! Bli Vattenvän! en Vattenvän! Experiment, kluriga frågor och pyssel om ett vatten i världsklass Kul

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

Material. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv.

Material. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv. Ekoflaskan Ekoflaskan är som ett jordklot i miniatyr där glaset och gaserna inuti är atmosfären. Den är en utmärkt modell när man vill arbeta med frågor och observationer om hur livet på jorden fungerar.

Läs mer

Var med och spara på vårt vatten! Från hav till moln VAR KOMMER VATTNET IFRÅN? VATTENKRIG LAGA MAT DUSCHA DRICKA SPOLA TVÄTTA BILEN PLASKA DISKA

Var med och spara på vårt vatten! Från hav till moln VAR KOMMER VATTNET IFRÅN? VATTENKRIG LAGA MAT DUSCHA DRICKA SPOLA TVÄTTA BILEN PLASKA DISKA Dricksvattnet i våra kranar är vårt viktigaste livsmedel. Men här på Gotland har vi dåligt med vatten. Grundvattennivåerna är mycket låga och de rinner inte till tillräckligt med till våra insjöar (träsk)

Läs mer

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.

Läs mer

Vi behöver din hjälp för ett renare vatten

Vi behöver din hjälp för ett renare vatten Vi behöver din hjälp för ett renare vatten Vi behöver din hjälp för ett renare vatten Du kan göra mycket för att vårt vatten ska vara rent och för att vi ska få en bättre natur. Det är enkla saker som

Läs mer

Kemi. Vatten och Luft

Kemi. Vatten och Luft Namn: Klass: Kemi Vatten och Luft Bedömning Elevens förmåga att Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa

Läs mer

Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011

Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011 Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011 Våra 5 mål Kretslopp alla ska kunna redogöra för vattnets kretslopp Liv i vatten alla ska kunna berätta om något som lever i vatten Rädd om vatten alla ska förstå att det

Läs mer

Brandholmens avloppsreningsverk.

Brandholmens avloppsreningsverk. Brandholmens avloppsreningsverk. 1 2 Brandholmens avloppreningsverk. Vattnet i Nyköping. I Nyköpings kommun är ca 55 % av vårt dricksvatten producerat av ytvatten från bland andra sjön Yngaren. Vattnet

Läs mer

Spara energi i köket En stor del av hushållselen används för kyl och frys. Hur mycket el som kyl och frys drar beror på deras ålder och storlek.

Spara energi i köket En stor del av hushållselen används för kyl och frys. Hur mycket el som kyl och frys drar beror på deras ålder och storlek. Energispartips Spara energi i köket En stor del av hushållselen används för kyl och frys. Hur mycket el som kyl och frys drar beror på deras ålder och storlek. Kyl och frys: Frosta av kyl och frys regelbundet,

Läs mer

1 Högåsen vattenverk.

1 Högåsen vattenverk. Högåsen vattenverk. 1 Högåsen vattenverk. 2 Vattenverket vid Högåsen ägs av Nyköpings- och Oxelösunds kommuner gemensamt genom NOVF (Nyköping Oxelösund Vattenverks Förbund). Vattenverket producerar cirka

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi elprov Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. etta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6 Avloppsvatten Varför gör vi ett material om vatten? Vatten- och avloppsavdelningen i Enköpings kommun arbetar för att vattnet som vi använder

Läs mer

Och vad händer sedan?

Och vad händer sedan? Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar

Läs mer

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser Vatten NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET VATTEN KAN DU vilka grundämnen som bildar en vatten molekyl förklara hur vattenmolekylerna samspelar i vattnets tre faser redogöra för vattnets speciella egenskaper

Läs mer

Vatten. Vattenmolekyl. Ytspänning Lägg en bit plast på bordet och droppa en stor droppe vatten på det.

Vatten. Vattenmolekyl. Ytspänning Lägg en bit plast på bordet och droppa en stor droppe vatten på det. Vatten 2 1 Vatten...3 Vattenmolekyler...3 Ytspänning...3 Kapillärkraft...4 Gör en vetenskaplig undersökning...5 Vad man förlorar i väg vinner man i kraft...6 Utför arbete med sprutorna...7 Densitet...8

Läs mer

Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön

Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön Stora resultat börjar med små steg i ditt hem Följ med på en kort tur genom ett helt vanligt hem. Efter besöket kommer du att kunna

Läs mer

Grön Flagg- rapport. Tema: Vattenresurser. Nåntunaskolan. Kontaktperson: Johanna Öhlund

Grön Flagg- rapport. Tema: Vattenresurser. Nåntunaskolan. Kontaktperson: Johanna Öhlund Grön Flagg- rapport Tema: Vattenresurser Nåntunaskolan Kontaktperson: Johanna Öhlund 1. Miljöråd a. Hur ofta har miljörådet träffats? Miljörådet träffades 1 gång i veckan under 4 veckor i början av höstterminen,

Läs mer

VATTENEXPERIMENT. Undersök hur många vattendroppar som får plats på ett rent tvåeurosmynt innan vattnet rinner över!

VATTENEXPERIMENT. Undersök hur många vattendroppar som får plats på ett rent tvåeurosmynt innan vattnet rinner över! VATTENEXPERIMENT RÄKNA PIPETTDROPPAR! Undersök hur många vattendroppar som får plats på ett rent tvåeurosmynt innan vattnet rinner över! Undersök hur många vattendroppar som får plats men på ett tvåeurosmynt

Läs mer

Välkommen till Öresundsverket

Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket ligger i centrala Helsingborg och är det största av ett tiotal avloppsreningsverk inom NSVA. Det byggdes 1974 och tar idag hand om spillvatten

Läs mer

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN 1 Innehåll INTRODUKTION... 3 FILMBURKSRAKETEN... 4 RUSSINHISSEN... 5 MENTOS I COCA-COLA... 6 EXPLODERANDE PÅSE... 8 JÄST BLÅSER UPP BALONG... 9 UNDERVATTENSVULKAN...10

Läs mer

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan

Läs mer

VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT?

VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT? VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT? RÅSSLASKOLAN, ÅR 4, KARIN KIVELÄ BEDÖMNINGSMATRIS DU FÅR

Läs mer

Kemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1

Kemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1 Så trodde vi innan experimentet Station 1 X 2 Hypotes 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Så blev resultatet av experimentet Försök att förklara resultatet och utveckla gärna något nytt experiment för att

Läs mer

Vattenrening nr 53400

Vattenrening nr 53400 53400 Experimentlåda Vatten Lärarhandledning Vattenrening nr 53400 Innehåll Lista över komponenter... Bildöversikt förpackningens innehåll... Särskilda inlärningsmål... 2 Experiment... 2.1 Experiment

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

Välkommen till Lundåkraverket

Välkommen till Lundåkraverket Lundåkraverket Välkommen till Lundåkraverket Lundåkraverket ligger i södra Landskrona och är det näst största reningsverket inom NSVA. Det togs i drift redan 1962, men har sedan dess byggts ut och förändrats

Läs mer

1:a gången på vårt NTA arbete.

1:a gången på vårt NTA arbete. 1:a gången på vårt NTA arbete. TEMA LUFT- för barn födda -05 1 april Vi började med att samla alla barnen och berätta att vi vid 5 st tillfälle ska experimentera och lära oss mer om luft. Vi frågade vad

Läs mer

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE en informationsbroschyr om vatten och avfall I vattenverket gör vi vattnet rent. VATTENVERKET Svampen är vårt vatten torn som gör att vattnet kan tryckas ut i kranarna. I avloppsreningsverket

Läs mer

Att arbeta med Barr och Pinne i förskolan

Att arbeta med Barr och Pinne i förskolan Att arbeta med Barr och Pinne i förskolan AV-nr 101115tv 1 10 Introduktion Genom den här handledningen får du som förskolepedagog bakgrunden till varför vi gjort programserien Barr och Pinne räddar världen.

Läs mer

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför? Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten

Läs mer

Välkommen till Torekovs reningsverk

Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovsverket Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovs avloppsreningsverk ligger i södra delen av Torekovs tätort och togs i drift på 1960-talet. Det byggdes senast ut 2001. Verket tar idag hand om

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

Albin går på toaletten

Albin går på toaletten Albin går på toaletten Det är en helt vanlig dag hemma hos Albin. Albin bor hemma hos mamma och pappa i ett helt vanligt hus. Han är sex år gammal. Igår kväll åt Albin spaghetti och köttfärssås till middag.

Läs mer

Gäller 2016-01-01 2017-01-01. Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun

Gäller 2016-01-01 2017-01-01. Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun 1 Gäller 2016-01-01 2017-01-01 Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun 2 Denna skrift vänder sig till dig som har enskilt avlopp. Det kan vara ett minireningsverk, två,-och

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system Spillvatten (Information hämtad från Växjö kommuns hemsida http://www.vaxjo.se/bygga--

Läs mer

Facit till 38 No-försök

Facit till 38 No-försök Facit till 38 No-försök Försök 1 - Mynttestet Svar: Tack vare vattnets stora ytspänning (ytan spricker inte så lätt) kan man fylla ett glas så att vattnet buktar upp i glaset. Varje mynt har liten volym,

Läs mer

Sortera på olika sätt

Sortera på olika sätt Material Sortera material Att sortera material innebär att vi delar i materialen i grupper utifrån deras egenskaper. Egenskaper berättar hur någonting är, t.ex. färg, form, storlek, naturligt eller konstgjort.

Läs mer

Mini-kompost. Vi skall här ge förslag på en mindre, riktigt lättskött variant passande för en eller två elevers dagliga fruktrester:

Mini-kompost. Vi skall här ge förslag på en mindre, riktigt lättskött variant passande för en eller två elevers dagliga fruktrester: Mini-kompost För att lära sig om hur nedbrytning fungerar kan det vara bra att arbeta med en liten kompost i modellform lämplig för inomhusbruk. Då kan man hålla igång den året om på ett ställe där det

Läs mer

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa Henriksdals avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1 Ett av Europas största avloppsreningsverk Insprängt i Henriksdalsberget, på gränsen mellan Stockholm och Nacka, ligger ett av Stockholm

Läs mer

Bajsets väg. Rekommenderade böcker och hemsidor:

Bajsets väg. Rekommenderade böcker och hemsidor: Bajsets väg Det här materialet är utformat för att skapa en förståelse och öka intresset för vad som händer när vi spolar efter att ha besökt toaletten. Något som utförs dagligen och som går på rutin.

Läs mer

1. Miljöråd. 2. Tema, mål & aktiviteter

1. Miljöråd. 2. Tema, mål & aktiviteter Rapporten godkänd 2010-12-02 Kommentar: Vilkent roligt och kreativt sätt att presentera frågeställningarna till barnen! Era mål är välformulerade och ni har härliga bilder som visar er verksamhet, vi skulle

Läs mer

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3 Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Uppgifter Kemi 1 2 Steg 3 Tema innehåll Tema 1. Mat och kemi i vardagen...3 Uppgift 1 näringsämnen i maten... 4 Uppgift 2 vad skulle du välja?... 5 Uppgift 3

Läs mer

Bertas experimentfortbildning. Experimentera med BERTA

Bertas experimentfortbildning. Experimentera med BERTA Experimentera med BERTA Bertaturnén 2011 1 Kromatografi på färgpennor Material: olika vattenlösliga tuschpennor (gärna av olika fabrikat, både mörka och ljusa), pipettflaskor med H 2 O (vatten) eller glas

Läs mer

ARBETSBESKRIVNING NY PANEL - UTVÄNDIGT. WIBOLINE 3-STEG AMA-kod: 69-04410 GRUNDERING

ARBETSBESKRIVNING NY PANEL - UTVÄNDIGT. WIBOLINE 3-STEG AMA-kod: 69-04410 GRUNDERING 1 ARBETSBESKRIVNING 03 12 10 NY PANEL - UTVÄNDIGT WIBOLINE 3-STEG AMA-kod: 69-04410 GRUNDERING Ända fram till 30-talet användes huvudsakligen hyvlat, tätvuxet furukärnvirke till klädselbräda. Detta virke

Läs mer

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Dricksvatten Dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel och kvaliteten kontrolleras regelbundet. Göteborgarnas råvatten, det producerade dricksvattnet vid vattenverken

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Tips och råd för villa- och fritidshusägare med egna avloppsanläggningar

Tips och råd för villa- och fritidshusägare med egna avloppsanläggningar Tips och råd för villa- och fritidshusägare med egna avloppsanläggningar I Knivsta kommun finns närmare 2 000 avloppsanläggningar, som töms med olika intervaller. Om du vill veta vad som gäller för just

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Projektledning, layout och text: Charlotta Skredsvik-Raudberget, Marianne Brännman. Illustrationer:

Projektledning, layout och text: Charlotta Skredsvik-Raudberget, Marianne Brännman. Illustrationer: Dags att spola! Denna barnbok är framtagen av Jönköpings kommuns tekniska kontor i samarbete med Estetisk produktion på Flahultskolan under ledning av bildlärare Annette Ohlsson. Projektledning, layout

Läs mer

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion

Läs mer

Från Mälaren via Norrvatten

Från Mälaren via Norrvatten Från Mälaren via Norrvatten Från Mälaren via Norrvatten Dricksvatten ditt viktigaste livsmedel Bor du i en kommun som ligger strax norr om Stockholm och har kommunalt vatten? Då är du förmodligen en av

Läs mer

Vattentema på Hägneskolan.

Vattentema på Hägneskolan. Vattentema på Hägneskolan. Under vårterminen pratar eleverna på Hägneskolan om vatten och vattnets betydelse för en hållbar utveckling. Eleverna skaffar sig kunskap genom samtal, att läsa faktatexter,

Läs mer

Lektionsupplägg: Rent vatten, tack!

Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion Denna uppgift är anpassad för

Läs mer

Temperatur. Värme är rörelse

Temperatur. Värme är rörelse Temperatur NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET TEMPERATUR SKA DU veta vad som menas med värme veta hur värme påverkar olika material känna till celsius-, fahrenheit- och kelvinskalan känna till begreppet värmeenergi

Läs mer

När något går sönder

När något går sönder När något går sönder När något går sönder Med regelbunden skötsel av inredning och maskiner, slipper du och din verksamhet onödiga kostnader. Denna broschyr handlar om vad du som arbetar i verksamheten

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Rening vid Bergs Oljehamn

Rening vid Bergs Oljehamn Rening vid Bergs Oljehamn statoilsreningsfolder2.indd 1 08-10-09 13.24.00 statoilsreningsfolder2.indd 2 08-10-09 13.24.01 Innehåll Vattenrening vid Bergs Oljehamn 4 Gasrening vid Bergs Oljehamn 10 statoilsreningsfolder2.indd

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att

Läs mer

SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK

SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK KVARNHAGENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK För medlemmarna i Kvarnhagens samfällighetsförening om vad vi får och inte får spola ner i våra avlopp. VAD FÅR VI SPOLA NER I VÅRT AVLOPP - vad

Läs mer

Elbro Vad gör vi nu?

Elbro Vad gör vi nu? Elavbrott Vad gör vi nu? Historiens längsta elavbrott sid 1 Håll värmen med några enkla råd sid 3 Håll värmen med en egen kamin sid 4 Ljus i mörker sid 6 Tappa upp vatten sid 7 Mat utan el sid 8 Mat som

Läs mer

a hudceller b nervceller c blodceller d njurceller

a hudceller b nervceller c blodceller d njurceller Celler som leder signaler kallas för S04_01 a hudceller b nervceller c blodceller d njurceller S042013 S04_02 Organ X Vad är organ X? S042006 a lever b magsäck c tunntarm d tjocktarm Fred har ett paket

Läs mer

LINOLJEFÄRG PÅ TIDIGARE SLAMFÄRGSMÅLAD PANEL alt. KRAFTIGT UTKRITAD LASYR/TÄCKLASYR/CUPRINOL

LINOLJEFÄRG PÅ TIDIGARE SLAMFÄRGSMÅLAD PANEL alt. KRAFTIGT UTKRITAD LASYR/TÄCKLASYR/CUPRINOL 03 12 05 ARBETSBESKRIVNING LINOLJEFÄRG PÅ TIDIGARE SLAMFÄRGSMÅLAD PANEL alt. KRAFTIGT UTKRITAD LASYR/TÄCKLASYR/CUPRINOL WIBOLINE 3-STEG AMA-kod: 929-24410 Hus som målats med Falu Rödfärg eller andra slamfärger

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

Värme, kyla och väder. Åk

Värme, kyla och väder. Åk Värme, kyla och väder Åk 4 2017 Viktiga begrepp att kunna: Solen Energi Ljus Värme Växelvarm Jämnvarm Lagrad solenergi Värme genom ledning Värme genom strålning Värme genom strömning Ledare Isolator Spara

Läs mer

Ramp svenska som andraspråk

Ramp svenska som andraspråk På span i kloaker och reningsverk (sas) Handledning av Eva Phister och Elisabeth Åman-Davis AV-nr: 31404 tv 7 Sammanfattning Den här handledningen vänder sig till dig som är lärare i svenska som andraspråk

Läs mer

Här är dokumentationen. Kan du lova att inte mejjla den vidare, publicera eller sprida den digitalt utan att först kontakta mig på hanper@hanper.

Här är dokumentationen. Kan du lova att inte mejjla den vidare, publicera eller sprida den digitalt utan att först kontakta mig på hanper@hanper. Hej Hoppas du gillade fortbildningen. Här är dokumentationen. Kan du lova att inte mejjla den vidare, publicera eller sprida den digitalt utan att först kontakta mig på hanper@hanper.se Mvh Hasse Russinhissen-naturvetenskap

Läs mer

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Gäller för Ödeshögs kommun från och med 2014-07-01 www.odeshog.se 1 Om du har ett enskilt avlopp med minireningsverk, trekammarbrunn, tvåkammarbrunn,

Läs mer

Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk 1-9, enligt Lgr 11. 1-3 4-6 7-9. Kan avgöra om en källa är användbar

Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk 1-9, enligt Lgr 11. 1-3 4-6 7-9. Kan avgöra om en källa är användbar Lärarhandledning Isen på toppen av burken Mål Årskurs 1-3 Vad gäller utveckling av förmågor Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk 1-9, enligt Lgr 11. Progression av förmågor 1-3 4-6

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Blåhammarens förskola 7 aug 2012

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Blåhammarens förskola 7 aug 2012 Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Blåhammarens förskola 7 aug 2012 Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-07 09:42:55: Ni är i sanning miljöhjältar allihop! Ni har tydliga mål och jättefina

Läs mer

Låt matresterna få nytt liv. Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring.

Låt matresterna få nytt liv. Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. För boende i flerfamiljshus Låt matresterna få nytt liv Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. Matavfallet blir till biogas och ny näring Närmare 40% av det som hamnar i soppåsen är

Läs mer

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning. I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Hanna Svensson och Johanna Ingered 2013-02- 11

Hanna Svensson och Johanna Ingered 2013-02- 11 LINNÉUNIVERSITETET Vatten Vattnets funktioner och egenskaper Hanna Svensson och Johanna Ingered 2013-02- 11 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Syfte sid 3 Naturvetenskapligt och tekniskt innehåll sid

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Tank, brunn eller både och!

Tank, brunn eller både och! Tank, brunn eller både och! En enskild avloppsanläggning består vanligtvis av en slamavskiljare och en infiltrations- eller markbäddsanläggning. Syftet med anläggningen är både att rena avloppsvattnet

Läs mer

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.

Läs mer

EGEN MATKOMPOST. www.rekosundsvall.se

EGEN MATKOMPOST. www.rekosundsvall.se EGEN MATKOMPOST + www.rekosundsvall.se FÖRBEREDELSER Med en matkompost kan du minska vikten på hushållsavfallet som skickas med sopbilen och på så sätt göra sophämtningen billigare för dig själv. Regler

Läs mer

Ett miljöföretag som arbetar för dig

Ett miljöföretag som arbetar för dig 2 3 Ett miljöföretag som arbetar för dig Avesta Vatten och Avfall AB är ett miljöföretag som ägs av Avesta kommun. Det är vi som ser till att du får rent vatten ur kranen och att avfallshanteringen sköts

Läs mer

Typer Höjd Innehåll Ma. Koi Foder Material Diameter kub.vatten i dammen per dag (BEADS)

Typer Höjd Innehåll Ma. Koi Foder Material Diameter kub.vatten i dammen per dag (BEADS) Bruksanvisning Typer Höjd Innehåll Ma. Koi Foder Material Diameter kub.vatten i dammen per dag (BEADS) Lär känna din UB UltraBead Filter Vi uppmuntrar dig att nogrant studera den här bilden för att få

Läs mer

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor

Läs mer

Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan

Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan Page 1 of 5 Bruks- och underhållsanvisningar för markbädd Markbädd Slamavskiljare Fördelningsbrunn Uppsamlingsrör Uppsamlingsbrunn Markbädd I en markbädd grundar sig reningen på en biologisk process som

Läs mer

KOMPOSTERINGS- GUIDEN

KOMPOSTERINGS- GUIDEN KOMPOSTERINGS- GUIDEN Kompostera mera din insats för miljön INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hur funkar komposten? 3 Hushållsavfall 4 Var lägger man vad? 5 När komposten inte fungerar Felsökningstabell 5 Vad gör man

Läs mer

Bedömningsuppgifter: Skriftligt prov Vatten och Luft Vattentornet (modell och ritning) Scratch (program)

Bedömningsuppgifter: Skriftligt prov Vatten och Luft Vattentornet (modell och ritning) Scratch (program) Planering Tema Vatten Vatten och luft är en självklarhet för oss i Sverige. När vi vrider på kranen kommer det rent vatten och vi andas relativt ren luft. Men vad är vatten egentligen och vilka former

Läs mer

VATTEN- OCH AVLOPPSSYSTEMET

VATTEN- OCH AVLOPPSSYSTEMET VATTEN- OCH AVLOPPSSYSTEMET KRAN OCH VATTENLEDNING VATTENTORN TOALETT I naturen är vattnet i ständig rörelse. Det flyttar sig från sjöar och hav, upp i moln och ner igen som regnvatten. På ett liknande

Läs mer

Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta

Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta En informationsfolder till dig som har tömning av enskilt avlopp i Gnesta kommun Din avloppsanläggning ska skydda miljön Anledningen till att vi har

Läs mer

Låt matresterna få nytt liv. Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring.

Låt matresterna få nytt liv. Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. För boende i villa Låt matresterna få nytt liv Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. Matavfallet blir biogas och näring Närmare 40 % av det som hamnar i soppåsen är matavfall. Om matresterna

Läs mer

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP KEMI RUNT OMKRING OSS Man skulle kunna säga att kemi handlar om ämnen och hur ämnena kan förändras. Kemi finns runt omkring oss hela tiden. När din mage smälter maten är det kemi, när din pappa bakar sockerkaka

Läs mer

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 Den här broschyren vänder sig till dig som planerar att anlägga en enskild avloppsanläggning.

Läs mer