Temperatur. Värme är rörelse

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Temperatur. Värme är rörelse"

Transkript

1 Temperatur NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET TEMPERATUR SKA DU veta vad som menas med värme veta hur värme påverkar olika material känna till celsius-, fahrenheit- och kelvinskalan känna till begreppet värmeenergi Värme är rörelse Kommer du ihåg att allt är uppbyggt av små partiklar som kallas. atomer och molekyler? Då kommer du säkert också ihåg att de är så små att vi inte kan se dem med våra ögon. Men om vi tänker oss att vi ändå kunde titta på partiklarna i ett ämne, då skulle vi upptäcka att de inte ligger stilla. De rör sig hela tiden. Om vi tittar på partiklarna i till exempel vatten och samtidigt värmer vattnet, skulle vi se hur de började röra sig snabbare och snabbare. Ju mer man värmer ett ämne desto snabbare rör sig partiklarna. I en gas som luft och i en vätska som vatten, rör sig partiklarna hela tiden. I fasta ämnen som is och järn, kan partiklarna inte röra sig fritt. De ligger nästan helt stilla. De vibrerar bara lite. Oavsett om partiklarna bara vibrerar eller rör sig på annat sätt, är det de här rörelserna som är värme. Ju varmare ett ämne är, desto kraftigare är atomernas rörelser. Värmeutvidgning Locket på syltburken sitter hårt och du kan inte få upp det. Vad ska du göra? Det finns ett bra knep. Om du spolar varmt vatten på metallocket, går det oftast lätt att få upp. Varför är det så? När något blir varmare börjar partiklarna att röra sig mer och mer. Partiklar som ligger intill varandra börjar knuffas så mycket att de inte kan ligga kvar lika tätt som tidigare. De behöver lite mer plats. Då blir locket lite större och burken går att öppna. Glasburken blir också lite större men inte lika mycket. 42 Värme t!)~

2 Det är tack vare värmeutvidgningen och lägga lite sylt på pannkakorna. som du kan du få upp locket Även om ett ämne blir större när man värmer det blir partiklarna förstås inte fler eller större. Det är precis lika många partiklar som tidigare, men de är lite mer utspridda. När partiklarna inte är tätt packade tar ämnet större plats och har samtidigt lägre densitet. Det är därför varmluftsballonger kan stiga uppåt. Den varma luften i ballongen utvidgar sig och luften i ballongen får då lägre densitet än den kalla luften utanför ballongen. Nu kan den varma luften stiga uppåt i den kalla luften och dra med sig ballongen upp. Ju varmare ett ämne är, desto större plats tar ämnet. Partiklar sprids Att ämnen sprids i naturen känner de flesta till. Gaser och små lätta partiklar sprids snabbt och lätt i luften. Koldioxid som vi släpper ut i Sverige påverkar därför hela jordens atomsfär. Svavel från kol- och oljeeldning i norra Europa, sprids med vindarna till Skandinavien och påverkar våra skogar och sjöar. Många ämnen kan också spridas med vatten. Vatten är ständigt i rörelse i naturen, genom jorden, växterna och djuren mot sjöar och hav. På sin väg löser och transporterar vattnet olika ämnen och partiklar, som då sprids i naturen. Därför är det viktigt att vi renar vårt avloppsvatten för att skydda sjöarna och haven. Varm luft har lägre densitet än kall luft. Därför lyfter ballongen. Temperatur 43

3 Vatten är ett undantag Nästan alla ämnen utvidgar sig när man värmer dem. Det gäller fasta ämnen, vätskor och gaser. Men vatten är ett undantag. Vatten har sin högsta densitet vid +4 grader Celsius. Blir vattnet varmare än +4 grader Celsius utvidgar sig vattnet och får lägre densitet. Detta stämmer bra med andra ämnen. Men om vatten blir kallare än +4 grader händer samma sak! Vattnet utvidgar sig och får lägre densitet. Denna egenskap skiljer vatten från andra ämnen. Det innebär också att djupa sjöar inte kan bottenfrysa. Vattentemperaturen vid botten är alltid +4 grader året runt, eftersom det vattnet alltid har högst densitet och sjunker till botten. Is och varmt vatten flyter ovanpå. Vattnets ovanliga egenskaper har stor betydelse för fiskar och andra vattenlevande organismer. De kan överleva vintern vid botten utan att bli infrysta i isen. sommar vinter Om en sjö är tillräckligt djup är temperaturen vid botten alltid +4 grader Celsius. Det beror på att vatten är som tyngst, har sin högsta densitet, vid +4 grader Celsius. 44 Värme ~~

4 Temperatur Om du hoppar i en varm bubbelpool efter att ha simmat i den vanliga bassängen så bränns det nästan. Men när du har suttit där ett tag känns det behagligt. Det är alltså inte helt lätt att avgöra hur varmt eller kallt något är, kroppen vänjer sig. När vi vill ha ett mått på hur varmt eller kallt något är behöver vi en temperaturmätare, en termometer. Det var tysken Gabriel Daniel Fahrenheit som i början av 1700-talet uppfann den typ av termometer som används än i dag. Den här typen av termometer kallas vätsketermometer och består av ett smalt glasrör med en vätska i. När det blir varmare utvidgar sig vätskan och tar större plats. Då stiger den uppåt i glasröret och man kan läsa av temperaturen på en skala. Vätskan i termometern är oftast en alkohol. Tidigare var kvicksilver vanligt i termometrar. Men eftersom kvicksilver är giftigt är det numera förbjudet att använda kvicksilver i termometrar. Idag använder vi mest digitala termometrar. De digitala termometrarna har flera fördelar jämfört med de gamla vätsketermometrarna. De är mer exakta och siffrorna är lättare att avläsa. Nackdelen är att de måste ha ett batteri för att fungera ±o När det blir varmare utvidgas vätskan och stiger upp i röret. Celsiusskalan Termometrar visar hur varmt eller kallt något är. Men det finns flera olika temperaturskalor. Vi använder celsiusskalan som uppfanns 1742 av svensken Anders Celsius. Celsiusskalan visar O grader när vatten smälter och 100 grader när vatten kokar. För att undvika missförstånd och visa vilken skala vi använder säger vi "25 grader Celsius". I text förkortas det till 25 "C, Här i Sverige tycker vi att +25 grader är en skön sommardag. Men när en amerikansk termometer visar +25 grader tar man på sig vinterkläder. Det beror på att man använder en helt annan temperaturskala i USA. De använder fahrenheitskalan (OF). Det finns fler temperaturskalor. Vetenskapsmän använder ofta kelvinskalan (K). Kelvinskalan börjar vid den absoluta nollpunkten. Det är den ~emperatur då alla partiklar har slutat röra sig helt. Celsiusskalan visar då -273 grader. Hur mycket är +25 P i C? 'ID Temperatur 45

5 Värmeenergi Hur varmt något är beror på partiklarnas rörelse. Man kan också säga att värme är energi. Varmt vatten har mer energi än kallt vatten. I det varma vattnet rör sig partiklarna snabbare än i det kalla. Vattnets energi som orsakas av partiklarnas rörelser, kallas värmeenergi. Du kommer att lära dig mer om energi längre fram i boken, men det kan vara bra att veta att det finns olika sorters energi. Några exempel är rörelseenergi, lägesenergi, kemisk energi och värmeenergi. Energi kan aldrig försvinna, bara omvandlas till andra sorters energi. När du till exempel bromsar med en cykel omvandlas rörelseenergin till värmeenergi i bromsarna. Men hur kan det komma sig att man bränner sig på vatten som är 50 grader, men inte i en bastu som är 80 grader? Jo, värme är hela mängden värmeenergi som finns i materialet. Och hur mycket värmeenergi det finns beror på tre saker - materialets temperatur, vilket material det är och mängden material. I all rörelse finns rörelseenergi. det energi, det kallas 46 Värme {!)~

6 Du kan sitta ien bastu som är över 80 grader utan att bränna dig! Det förklarar varför du nästan bränner dig i SO-gradigt vatten, men att du kan sitta i en 80-gradig bastu ett bra tag utan att det känns obehagligt. Vatten är nämligen ett ämne som kan innehålla mer värmeenergi än luft. Det förklarar också varför du kan stoppa in handen i en varm ugn utan att bränna dig, men om du råkar komma åt bakplåten... Energi mäts i enheten joule En engelsk fysiker som hette James Joule har fått ge namn åt den enhet som man använder för att mäta energi. Du kanske har sett att det brukar stå på matförpackningar hur många kilojoule (kj) de innehåller. Det handlar helt enkelt om hur mycket energi man får i sig när man äter maten. Kan du? 1. Vad har värme med atomer och molekylers rörelse att göra? 2. Vid vilken temperatur har vatten sin högsta densitet? 3. Vilken temperaturskala använder vi i Sverige tör att mäta temperatur? 4. I vilken enhet mäter man energi? Vilka är enheter tör temperatur? a) O( b) J c) OF d) K ~, 3 Temperatur 47

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite Värme Fysik åk 7 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar på

Läs mer

Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda

Läs mer

Värmelära. Fysik åk 8

Värmelära. Fysik åk 8 Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

Uppvärmning, avsvalning och fasövergångar

Uppvärmning, avsvalning och fasövergångar Läs detta först: [version 141008] Denna text innehåller teori och korta instuderingsuppgifter som du ska lösa. Under varje uppgift finns ett horisontellt streck, och direkt nedanför strecket finns facit

Läs mer

Vätskors volymökning

Vätskors volymökning Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda

Läs mer

Facit till 38 No-försök

Facit till 38 No-försök Facit till 38 No-försök Försök 1 - Mynttestet Svar: Tack vare vattnets stora ytspänning (ytan spricker inte så lätt) kan man fylla ett glas så att vattnet buktar upp i glaset. Varje mynt har liten volym,

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för

Läs mer

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför? Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten

Läs mer

Klass 6B Guldhedsskolan

Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B i Guldhedsskolan har gjort ett temaarbete i NO, svenska och bild. Vi gör alla avtryck i miljön. Hur mycket jag tar av naturens resurser och belastar miljön brukar kallas

Läs mer

Produktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto

Produktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto Prototyp Produktion i samarbete med MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto FYSIK SNACKS Kraft och motkraft............... 4 Raketmotorn................... 5 Ett fall för Galileo Galilei............

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt?

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt? 2 Materia 2.1 OH1 Atomer och molekyler 1 Vid vilken temperatur kokar vatten? 2 Att rita diagram 3 Vid vilken temperatur kokar T-sprit? 4 Varför fryser man ofta efter ett bad? 5 Olika ämnen har olika smält-

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten

Läs mer

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger

Läs mer

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp

Läs mer

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?

Läs mer

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Ger oss elektrisk ström. Ger oss ljus. Ger oss röntgen och medicinsk strålning. Ger oss radioaktivitet. av: Sofie Nilsson 2 Strålning

Läs mer

LABORATION 3 FYSIKLINJEN AK1. Denna laboration gar ut pa att studera sambandet mellan tryck och temperatur,

LABORATION 3 FYSIKLINJEN AK1. Denna laboration gar ut pa att studera sambandet mellan tryck och temperatur, I I V E R S U N + C K H O L M S FYSIKUM Stockholms universitet EXPERIMENTELLA METODER LABORATION 3 GASTERMOMETERN FYSIKLINJEN AK1 Varterminen 2001 1 Mal. Denna laboration gar ut pa att studera sambandet

Läs mer

Akustik. Läran om ljudet

Akustik. Läran om ljudet Akustik Läran om ljudet Vad är ljud? Ljud är förtätningar och förtunningar som uppstår i omgivningen när ett föremål vibrerar. Ljud kräver materia för att kunna spridas, t.ex. luft. Ett föremål som vibrerar

Läs mer

LITTERÄR FÖRLAGA FÖRST VAR DET MÖRKT... BOLLONGEXPEDITIONEN. www.filmcentrum.se JIMS VINTER

LITTERÄR FÖRLAGA FÖRST VAR DET MÖRKT... BOLLONGEXPEDITIONEN. www.filmcentrum.se JIMS VINTER Jims vinter JIMS VINTER GUN JACOBSON SVERIGE 2003. 13 MIN. REK. FRÅN 4 ÅR JIMS VINTER AV THOMAS TIDHOLM OCH ANNA-CLARA TIDHOLM FÖRLAG: ALFABETA ISBN13: 9789177121701 små pärlor disc 2 FÖRST VAR DET MÖRKT...

Läs mer

NO: KEMI. Årskurs 7 2015-11-20

NO: KEMI. Årskurs 7 2015-11-20 NO: KEMI Årskurs 7 2015-11-20 Diskussionsfråga Diskutera i par (tre om två ej är möjligt) Om inte annat anges av läraren. Lektion 3 Rena ämnen och blandningar Att separera ämnen Ämnen kan förändras Planering

Läs mer

ELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan?

ELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? För många kan detta vara ett nytt ämne och till och med en helt

Läs mer

Kemi. Vatten och Luft

Kemi. Vatten och Luft Namn: Klass: Kemi Vatten och Luft Bedömning Elevens förmåga att Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa

Läs mer

8 Värme och väder. Inledning. Fokus: Världens oväder

8 Värme och väder. Inledning. Fokus: Världens oväder 8 Värme och väder Inledning Inledningen till kapitlet på sidorna 134 135 i grundboken och sid 78 i lightboken handlar om vädret, ett populärt samtalsämne. I rubriken skriver vi att solen värmer och skapar

Läs mer

Och vad händer sedan?

Och vad händer sedan? Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar

Läs mer

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv. SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Ekorrspåraren Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av fötter, en halväten kotte, märken efter avbitna

Läs mer

Baskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum: 070204

Baskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum: 070204 Baskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum: 070204 Innehåll 1. Förberedelser 2. Torrdestillering 3. Periodiska systemet 1 4. Periodiska systemet 2 5. Finn Grundämnen 6. Atomens byggnad 7. Vad

Läs mer

Tranbärets månadsbrev september 2015

Tranbärets månadsbrev september 2015 Tranbärets månadsbrev september 2015 Vilken höst vi har! Sol och värme växlas med regn och rusk, men september ser ut att avslutas med sol och det gillar vi. Naturen bjuder på underbara färgkombinationer

Läs mer

Byt vanor. och res klimatsmart

Byt vanor. och res klimatsmart Byt vanor och res klimatsmart Byt vanor och res klimatsmart Vi vill inspirera dig att bli klimatresenär. Det vill säga att använda klimat- och hälsosmarta sätt att transportera dig på. Det är hög tid att

Läs mer

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Ekosystemets kretslopp och energiflöde Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når

Läs mer

6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105)

6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105) 6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105) Termodynamikens nollte huvudsats säger att temperaturskillnader utjämnas i isolerade system. Med andra ord strävar system efter termisk jämvikt

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

4. Förhållandet mellan temperatur och rörelseenergi a. Molekyler och atomer rör sig! b. Snabbare rörelse högre rörelseenergi högre temperatur

4. Förhållandet mellan temperatur och rörelseenergi a. Molekyler och atomer rör sig! b. Snabbare rörelse högre rörelseenergi högre temperatur Energi 1. Vad är energi? a. Förmåga att uträtta ett arbete 2. Olika former av energi a. Lägesenergi b. Rörelseenergi c. Värmeenergi d. Strålningsenergi e. Massa f. Kemisk energi g. Elektrisk energi 3.

Läs mer

Grunderna kring helmäskning

Grunderna kring helmäskning Grunderna kring helmäskning I bryggskolans kapitel extraktbryggning och delmäskning så har vi berättat om hur du kan brygga goda öl med hjälp av dessa metoder. Vad vi också nämner är att i extraktbryggning,

Läs mer

Fördjupningsmaterial till filmen Medforskande

Fördjupningsmaterial till filmen Medforskande I filmen Medforskande möter vi förskollärare som utforskar naturvetenskap och teknik tillsammans med barn och låter nyfikenheten och upptäckarglädjen styra. I det här materialet finns kommentarer till

Läs mer

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6 Avloppsvatten Varför gör vi ett material om vatten? Vatten- och avloppsavdelningen i Enköpings kommun arbetar för att vattnet som vi använder

Läs mer

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20 Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6 Kurs innehåll SOL 20 Växthuseffekt och klimat Solsystemet och vintergatan 20-a sid 1 Jordens rörelser runt solen, Excentricitet 20-b sid 2 Axellutning och Precession

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan

Läs mer

Båtliv i sjö och hav

Båtliv i sjö och hav Båtliv i sjö och hav I Olofströms kommun finns det mer än 200 sjöar som är större än en hektar - en av dem är Halen som är Blekinges största sjö. Genom kommunen flyter också flera åar. Många har en båt

Läs mer

Låt eleverna öva på att dra slutsatser om textens handling genom att leta ledtrådar i texten.

Låt eleverna öva på att dra slutsatser om textens handling genom att leta ledtrådar i texten. Till läraren om kopieringsunderlag: Ledtrådar och bevis Låt eleverna öva på att dra slutsatser om textens handling genom att leta ledtrådar i texten. 1. De börjar med att titta på rubriker och bilder.

Läs mer

Sortera på olika sätt

Sortera på olika sätt Material Sortera material Att sortera material innebär att vi delar i materialen i grupper utifrån deras egenskaper. Egenskaper berättar hur någonting är, t.ex. färg, form, storlek, naturligt eller konstgjort.

Läs mer

hur man beräknar längdutvidgningen på material hur man beräknar energiåtgången när man värmer, smälter eller förångar olika ämnen

hur man beräknar längdutvidgningen på material hur man beräknar energiåtgången när man värmer, smälter eller förångar olika ämnen Värmelära s.16 22 Efter detta arbetsområde förväntar jag mig att du kan berätta om de två temperaturskalorna Celsius och Kelvin beskriva på vilka tre sätt värmeenergi kan spridas och hur man kan motverka

Läs mer

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns.

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns. Facit till Kap 13 Grundboken s. 341-355 och Lightboken s. 213 222 (svart bok) även facit finalen. Testa Dig Själv 13.1TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda

Läs mer

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.

Läs mer

Brandholmens avloppsreningsverk.

Brandholmens avloppsreningsverk. Brandholmens avloppsreningsverk. 1 2 Brandholmens avloppreningsverk. Vattnet i Nyköping. I Nyköpings kommun är ca 55 % av vårt dricksvatten producerat av ytvatten från bland andra sjön Yngaren. Vattnet

Läs mer

Kap 3 egenskaper hos rena ämnen

Kap 3 egenskaper hos rena ämnen Rena ämnen/substanser Kap 3 egenskaper hos rena ämnen Har fix kemisk sammansättning! Exempel: N 2, luft Även en fasblandning av ett rent ämne är ett rent ämne! Blandningar av flera substanser (t.ex. olja

Läs mer

Eleverna lär sig förstå hur förnyelsebara energikällor fungerar, och deras potential.

Eleverna lär sig förstå hur förnyelsebara energikällor fungerar, och deras potential. GÖR EN SOLKOKARE Övningens mål Eleverna lär sig förstå hur förnyelsebara energikällor fungerar, och deras potential. Sammanfattning av övningen En grupp gör en solkokare medan en annan grupp gör en gräskokare

Läs mer

Bedömningsuppgifter: Skriftligt prov Vatten och Luft Vattentornet (modell och ritning) Scratch (program)

Bedömningsuppgifter: Skriftligt prov Vatten och Luft Vattentornet (modell och ritning) Scratch (program) Planering Tema Vatten Vatten och luft är en självklarhet för oss i Sverige. När vi vrider på kranen kommer det rent vatten och vi andas relativt ren luft. Men vad är vatten egentligen och vilka former

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,

Läs mer

Vilket väder?! Pär Holmgren

Vilket väder?! Pär Holmgren Vilket väder?! Christian Runeby inledde och presenterade talarna. Jan Grimlund redogjorde för Miljökvalitetsmålens bakgrund och att det faktiskt finns ett klart samband mellan klimatförändringar och vad

Läs mer

Vatten och luft. Åk

Vatten och luft. Åk Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker

Läs mer

Lägg Storhet och symbol korten i ordning (de blå korten)

Lägg Storhet och symbol korten i ordning (de blå korten) Lägg Storhet och symbol korten i ordning (de blå korten) Lägg Storhet och enhetskorten i ordning (de gula korten) 4 Lägg symbol och enhets korten i ordning (de orange korten) 4 Placera energislagen i ordning,

Läs mer

itçä zt YÜüzÉÜ Év{ fätü

itçä zt YÜüzÉÜ Év{ fätü itçä zt YÜüzÉÜ Év{ fätü Angående vår miljöpolicy Juni 2007 Compass AtKisson, Used under license F: Är en gammal ångbåt farlig för miljön? S: Jovisst, det är det. Och så är nästan alla transportmedel, därför

Läs mer

Skolmaterial om matavfallsinsamling

Skolmaterial om matavfallsinsamling Skolmaterial om matavfallsinsamling Nu finns ett enkelt skolmaterial om matavfallsinsamlingen (Gröna Påsen) i pdf format. Materialet är framtaget för att det enkelt ska kunna anpassas till barn och elever

Läs mer

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI ORDLISTA FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI LÄRAN OM ÄMNENS UPPBYGGNAD OCH EGENSKAPER, OCH OM DERAS REAKTIONER MED VARANDRA NAMN: Johan

Läs mer

Luften trycker på allt omkring sig. När man blåser upp en ballong blir det högre lufttryck inne i ballongen än utanför.

Luften trycker på allt omkring sig. När man blåser upp en ballong blir det högre lufttryck inne i ballongen än utanför. Luft 1 Luft...2 Lufttryck...2 Lufttryck och väder...2 Minska lufttrycket...3 Luftmotstånd...3 Varm luft...3 Snurrande spiral...3 Varm luft och kall luft...4 Luft Luft väger Gör en balansvåg av en blompinne

Läs mer

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla a sorters energ i. ~--,;s..- -;-- NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET OLIKA SORTERS ENERGI SKA DU känna till energiprincipen känna till olika sorters energi veta att energi kan omvandlas från en sort till en annan

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Repetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar

Repetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar Repetition Termodynamik handlar om energiomvandlingar Termodynamikens första huvudsats: (Energiprincipen) Energi kan inte skapas och inte förstöras bara omvandlas från en form till en annan!! Termodynamikens

Läs mer

Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft

Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft Termodynamik = läran om värmets natur och dess omvandling till andra energiformer (Nationalencyklopedin, band 18, Bra Böcker, Höganäs, 1995) 1

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

FRÅGOR. Tre lag vinner:

FRÅGOR. Tre lag vinner: Tre lag vinner: Kunskapsbox till klassen! Lunds universitet och Nationalencyklopedin i samarbete. Här följer frågor i kategorierna BIOLOGI, FYSIK och KEMI som en förberedelse till showerna. FRÅGOR Kunskapsböcker

Läs mer

BRUKSANVISNING SMART. Äggkläckningsmaskin

BRUKSANVISNING SMART. Äggkläckningsmaskin BRUKSANVISNING SMART Äggkläckningsmaskin A. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bruksanvisning - SMART Äggkläckningsmaskin A. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 B. KOMPONENTBESKRIVNING 2 C. FÖRE ANVÄNDNING 3 Packa upp maskinen 3

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Materiens tillstånd. Bohrs atommodell. Bohrs atommodell. Grundämnen. Idag kan vi se atomer. Atomer Materiens minsta byggstenar.

Materiens tillstånd. Bohrs atommodell. Bohrs atommodell. Grundämnen. Idag kan vi se atomer. Atomer Materiens minsta byggstenar. Materiens tillstånd Atomer Materiens minsta byggstenar Bilder från: http://www.qedata.se/js_ishotell-galleri.htm http://www.webkonzepte.de/ 24/2-2010 Bilder från: www.rock-on-rock-on.com www.konsthantverkarna.se

Läs mer

Bruksanvisning. Gröna Hinken Bokashi kökskompostering. www.bokashi.se

Bruksanvisning. Gröna Hinken Bokashi kökskompostering. www.bokashi.se Bruksanvisning Gröna Hinken Bokashi kökskompostering Bruksanvisning Rev 2c. Bokashi kökskompost levereras av: ME Gård & Teknik AB Säffle. Reg. Nr. 556216-0167 Webb: E- post: info@bokashi.se Sida 2 Gratulerar!

Läs mer

KOMPOSTERINGS- GUIDEN

KOMPOSTERINGS- GUIDEN KOMPOSTERINGS- GUIDEN Kompostera mera din insats för miljön INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hur funkar komposten? 3 Hushållsavfall 4 Var lägger man vad? 5 När komposten inte fungerar Felsökningstabell 5 Vad gör man

Läs mer

Klor och Bromin manuellt tillsatt

Klor och Bromin manuellt tillsatt Klor och Bromin manuellt tillsatt Det absolut viktigaste i all rening av vatten är att vi har ett korrekt ph värde. Om ph är för lågt eller för högt, så kan inte klor eller Bromin arbeta på ett bra sätt.

Läs mer

VÄXTFÄRGNING FÖR NYBÖRJARE med

VÄXTFÄRGNING FÖR NYBÖRJARE med VÄXTFÄRGNING FÖR NYBÖRJARE med teljé dda FÖRORD: Jag kommer beskriva denna växtfärgningsprocess som om jag växtfärgade endast en garnhärva. Varför då? Jo, för texten är främst för den som aldrig växtfärgat

Läs mer

Vattenrening nr 53400

Vattenrening nr 53400 53400 Experimentlåda Vatten Lärarhandledning Vattenrening nr 53400 Innehåll Lista över komponenter... Bildöversikt förpackningens innehåll... Särskilda inlärningsmål... 2 Experiment... 2.1 Experiment

Läs mer

3. Värmeutvidgning (s. 49 57)

3. Värmeutvidgning (s. 49 57) 3. Värmeutvidgning (s. 49 57) Om du vill öppna ett burklock som har fastnat kan du värma det under varmt vatten en stund och sedan lossnar det enklare. Detta beror på att värmen får locket att utvidga

Läs mer

Lite fakta om proteinmodeller, som deltar mycket i den här tentamen

Lite fakta om proteinmodeller, som deltar mycket i den här tentamen Skriftlig deltentamen, FYTA12 Statistisk fysik, 6hp, 28 Februari 2012, kl 10.15 15.15. Tillåtna hjälpmedel: Ett a4 anteckningsblad, skrivdon. Totalt 30 poäng. För godkänt: 15 poäng. För väl godkänt: 24

Läs mer

och energikällor 14 Energiomvandlingar Inledning Fokus: Kommer energin att räcka till alla?

och energikällor 14 Energiomvandlingar Inledning Fokus: Kommer energin att räcka till alla? 14 Energiomvandlingar och energikällor Inledning Kapitlets inledning på sid 276 277 i grundboken och sid 148 i lightboken handlar om vår energiförsörjning. Var kommer energin ifrån? Med hjälp av texten,

Läs mer

Kvantfysik - introduktion

Kvantfysik - introduktion Föreläsning 6 Ljusets dubbelnatur Det som bestämmer vilken färg vi uppfattar att ett visst ljus (från t.ex. s.k. neonskyltar) har är ljusvågornas våglängd. violett grönt orange IR λ < 400 nm λ > 750 nm

Läs mer

redogöra för hur våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar och fiskar fortplantar sig

redogöra för hur våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar och fiskar fortplantar sig NO 1-6 BIOLOGI År 1-3 Djur redogöra för hur våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar och fiskar fortplantar sig känna igen och namnge några av våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar,

Läs mer

Huseby - undersökning av en gränsbygd

Huseby - undersökning av en gränsbygd Bilaga 9 2 3 Huseby - undersökning av en gränsbygd Huseby bruk Skatelövs socken Alvesta kommun Pedagogiska enheten - Avdelningen för Kulturarv Smålands museum - Sveriges glasmuseum Omslagsbild: Årskurs

Läs mer

Innehåll Sid nr Förvara detta häfte på ett betryggande sätt

Innehåll Sid nr Förvara detta häfte på ett betryggande sätt Innehåll Sid nr Inledning... 4 Bedömningsanvisning Delprov A... 6 Bedömningsanvisning Delprov B... 15 Kopieringsunderlag för resultatsammanställning... 17 Innehållsmatris... 18 Bedömningsmatris... 19 Förvara

Läs mer

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Vår Historia Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Big bang Big Bang var en stor smäll. Smällen bildade planeter. Big Bang börja med massa plus och minus. Jorden var ett stort glödande klot. Det fanns massa

Läs mer

C Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium

C Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium O Syre C Kol H Väte N Kväve P Fosfor Ca Kalcium Grundämnen som utgör ca 98 % av kroppsvikten Dessa grundämnen bygger i sin tur upp molekylerna i vår kropp Kroppen är uppbyggd av samma beståndsdelar av

Läs mer

Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011

Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011 Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011 Våra 5 mål Kretslopp alla ska kunna redogöra för vattnets kretslopp Liv i vatten alla ska kunna berätta om något som lever i vatten Rädd om vatten alla ska förstå att det

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Helmaltsbryggning med minimalt bryggverk

Helmaltsbryggning med minimalt bryggverk Helmaltsbryggning med minimalt bryggverk Hur besvärligt är det egentligen att brygga öl på helmalt? Behöver man verkligen en massa utrustning för att åstadkomma ett bra öl? Går det inte med vanlig köksutrustning?

Läs mer

Temperatur. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Temperatur. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten Temperatur Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson 1 Till Läraren Specialpedagogiska skolmyndigheten I denna bok tränas grundläggande begrepp om temperatur. Vad är varmt? Vad är kallt? Svettas frysa. Vad

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

Försurning. Joel Langborger. Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10

Försurning. Joel Langborger. Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10 Försurning Joel Langborger 9A Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10 Innehållsförteckning: Sida Inledning 1 Bakgrund 1 Syfte 1 Material 1 Metod 2 Resultat 2 Slutsats 2 Felkällor 3 Avslutning 3 Inledning: Försurning

Läs mer

SMAK- PROV. Utkommer till ht 14

SMAK- PROV. Utkommer till ht 14 SMAK- PROV Utkommer till ht 14 Tankar om biologi I KAPITLET FÅR DU LÄRA DIG: { något om vad biologi är ( hur man vet det man vet idag u hur man sorterar växter och djur och ger dem namn hur man gör en

Läs mer

ISSÄKERHET. Isen förändras hela tiden på grund av inverkan av väder och strömmar, och kan brista på hemvägen fastän det bar på utvägen.

ISSÄKERHET. Isen förändras hela tiden på grund av inverkan av väder och strömmar, och kan brista på hemvägen fastän det bar på utvägen. ISSÄKERHET Innan man ger sig ut på is bör man alltid testa underlaget noggrant med ispik eller isbill. Isen förändras hela tiden på grund av inverkan av väder och strömmar, och kan brista på hemvägen fastän

Läs mer

Lev utan Stress & Oro

Lev utan Stress & Oro Det finns olika nivåer av stress i våra liv. Ofta talas det om olika sorters stress, som om den ena sortens stress är annorlunda än den andra. Men i grund och botten handlar det om samma sorts stress,

Läs mer

Om Returpack. Pantmärken

Om Returpack. Pantmärken Vad händer sen? Om Returpack Returpack har fått i uppdrag av Sveriges regering tillsammans med våra ägare att ansvara för landets pantsystem av PET-flaskor och dryckesburkar. Det är Returpack som ser till

Läs mer