EGEN MATKOMPOST.

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "EGEN MATKOMPOST. www.rekosundsvall.se"

Per-Erik Andersson
för 8 år sedan
Visningar:

1 EGEN MATKOMPOST +

2 FÖRBEREDELSER Med en matkompost kan du minska vikten på hushållsavfallet som skickas med sopbilen och på så sätt göra sophämtningen billigare för dig själv. Regler för kompostering Har man en matkompost är man skyldig att anmäla detta till miljökontoret. Kompostering ska ske i en isolerad behållare, en så kallad varmkompost. Behållaren måste vara skadedjursäker. Komposten ska skötas så att det inte uppstår olägenheter för omgivningen. Ett fulländat kretslopp Kompostering är naturens eget sätt att ta hand om matavfall. När djur och växter dör finns en hel del näringsämnen kvar i vävnaderna. För att näringen ska kunna tas upp av andra organismer, måste de först brytas ned i enklare beståndsdelar. Nedbrytning sker med hjälp av syre och mikroorganismer, främst bakterier och svampar. Vid nedbrytningen bildas värme som håller processen igång så att det blir en näringsrik jord som du kan använda som näring i trädgården, balkonglådan och till krukväxter. Kompostbehållare Kompostbehållare finns att köpa i olika material och utförande. Man kan skilja ut två huvudtyper, trädgårdskompost och matavfallskompost. Vid kompostering av trädgårdsavfall kan man tillämpa allt från komposthög till mer eller mindre avancerade behållare. En matavfallskompost har lite högre krav. Kompostering av matavfall sker i en sluten och isolerad behållare. Vid kompostering av matavfall kan man även använda en så kallad maskkompost. Den utförs av en koncentrerad maskkultur som skyndar på sönderdelningen och nedbrytningen. Det finns olika typer av komposter och de olika konstruktionerna kräver olika grader av arbetsinsats. Du kan också bygga en egen kompost av trä, då behöver den täckas på insidan av ett finmaskigt nät och isoleras med exempelvis frigolit. Bygg gärna in en lucka i den nedre delen för att enkelt ta ut den färdiga och näringsrika jorden. Det underlättar också luftningsarbetet om komposten är indelad i två fack på insidan. Då kan du enklare flytta det som ska komposteras mellan de två facken. Komposten bör placeras i halvskugga där den är skyddad från väder och vind.

Behållaren måste vara skadedjursäker. Komposten ska skötas så att det inte uppstår olägenheter för omgivningen. Ett fulländat kretslopp Kompostering är naturens eget sätt att ta hand om matavfall.

3 KOMPOSTENS KEMI För nedbrytningen av avfallet i en matkompost behövs näring, luft och lämplig fuktighet. Om komposten innehåller tillräckligt med näring och om det är fuktigt och luftigt börjar nedbrytarna (markdjur t.ex. maskar och mikroorganismer) sitt arbete. Ju fler nedbrytare det finns desto snabbare blir matavfallet näringsrik jord. Du kan öka antalet nedbrytare genom att blanda in trädgårdsjord eller gammal kompost. Näring Komposten behöver näring, framförallt kväve, för att nedbrytningen ska hållas igång. För lite kväve gör att nedbrytningen avstannar och tillför man för mycket kväve bildas lustgas och ammoniak som ger dålig lukt och belastar miljön. Man kan också få problem med flugor och vita maskar i komposten. Proportionerna mellan kol och kväve bör vara 30:1. Luft För att få tillräckligt med luft i komposten bör du lägga matavfallet så löst att luft kan sila sig in i tillräcklig mängd och koldioxiden kan ta sig ut igen. Rätt sorts strö är också viktigt. Genom att med jämna mellanrum röra i komposten med en pinne luftas komposten på ett bra sätt. Fuktighet Den ideala fuktigheten i en kompost ska vara som en urkramad svamp. Om komposten är för kompakt, börjar innehållet ruttna med dålig lukt som följd. Är komposten för torr avstannar nedbrytningen. Myror i komposten är ett tecken på att den är för torr. Ströet Ströet är nyckeln till lyckade komposter. Om du skaffar en kompostbehållare för matavfall måste du samtidigt se till att ha tillgång till strö. Det finns flera typer av strö: Vissna och torra löv Papper Trädgårdsavfall Jord Sågspån Skogströ Ströets funktion är att : Täcka och skydda komposten från uttorkning, värme och kyla. Hindra flugägg från att kläckas. Tillföra kol. Luckra upp komposten så att luften kan komma in. Suga upp överflödig fukt.

Ju fler nedbrytare det finns desto snabbare blir matavfallet näringsrik jord. Du kan öka antalet nedbrytare genom att blanda in trädgårdsjord eller gammal kompost.

4 HANTERING Olika fabrikat av kompostbehållare kräver olika grader av arbetsinsats för dig som användare av komposten. Det finns kompostbehållare där din enda insats är att fylla den med matavfall och sedan tömma den färdiga jorden när den är mogen. De allra flesta behållarna kräver dock att du några gånger i veckan rör om eller gräver lite för att föra in luft. Det är viktigt att komposten ses efter då den kan ge ifrån sig miljöfarliga gaser om en rötningsprocess får starta. Rötningen startar när det är syrebrist i komposten. Komposten får inte bli en olägenhet för natur eller människor i er närhet och därför är det viktigt att den sköts på ett bra sätt. FELSÖKNING PROBLEM ORSAK ÅTGÄRD Luktar illa Luktar ammoniak Grå och torr kompost Flugor eller vita maskar För kompakt, blöt eller dåligt luftat Överskott på kväve från proteinrik mat. För torrt Dålig temperatur Dåligt täckt avfall Rör om, tillsätt strö Mer strö Vattna försiktigt och vänd i komposten Mer kväverikt avfall som lök. Täck med strö Mer strö Myror För torrt Vattna försiktigt, täck med strö. Lakvatten För blöt Rör om, tillsätt strö Processen har stannat Frusen kompost För kolrikt avfall Matad för sällan/ lite Komposten är för varm Dåligt isolerad kompostbehållare Tillsätt kväverikt avfall Tänk på kol och kvävebalansen Blanda i mer strö så sjunker temperaturen. Sätt ett extra lager isolering runt komposten med t ex liggunderlag eller en tunn madrass. Lägg ett isolerande material direkt på kompostmassan Lägg i lite häst- eller kogödsel. Fyll på matavfall och rör om lite varje dag så att processen hålls igång.

De allra flesta behållarna kräver dock att du några gånger i veckan rör om eller gräver lite för att föra in luft.

5 KOMPOSTERBART Matrester (tillagade eller råa) Bröd Grönsaker, rotsaker och frukt Te, kaffesump och filter Ris, mjöl och pasta Ägg och äggskal Skal från skaldjur Mindre ben från kött, fisk och fågel Blommor, blad och jord. Grillkol och aska JA! Tobak - fimpar och snus Tuggummi Mjuk plast/plastfolie Blöjor Bindor och tamponger Textilier Dammsugarpåsar NEJ! VAD BEHÖVER JAG? FÄRDIG JORD Intresse Anmälan till Miljökontoret Kompostbehållare Strömaterial Hink och skopa för strömaterial En liten behållare att ha i köket Kompoststav eller liknande för luftning Grep, spade och vattenkanna Plats/behållare för efterkompostering Användning för jorden Ju mer finfördelat matavfallet är innan det läggs i komposten desto snabbare sker nedbrytningen. Från matavfall till färdig jord kan det ta från tre månader till ett år. Beroende på vilken typ av behållare du har använt kan efterkompostering bli aktuellt. Under efterkomposteringen gör svampar och jordbakterier att komposten blir till en färdig mull. Efterkompostering sker med skydd från regn, på marken eller i en ventilerad behållare. En omogen kompost kan göra mer skada än nytta i ett trädgårdsland eller odling. Komposten är färdig eller mogen när nedbrytningprocessen har slutat. Kompostens temperatur är då densamma som omgivningens. Komposten är mörk till färgen, ser ut och luktar som vanlig jord. Komposten kan med fördel blandas med annan jord då kompostjorden kan bli för stark för många växter.

FÄRDIG JORD Intresse Anmälan till Miljökontoret Kompostbehållare Strömaterial Hink och skopa för strömaterial En liten behållare att ha i köket Kompoststav eller liknande för luftning Grep, spade och

6 Box SUNDSVALL Kundservice

Relevanta dokument

KOMPOSTERINGS- GUIDEN

KOMPOSTERINGS- GUIDEN Kompostera mera din insats för miljön INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hur funkar komposten? 3 Hushållsavfall 4 Var lägger man vad? 5 När komposten inte fungerar Felsökningstabell 5 Vad gör man