MILJÖBEGREPP OCH KRETSLOPP

Transkript

1 Introduktion MILJÖBEGREPP OCH KRETSLOPP Miljö tillhör ett av läroplanens fyra övergripande perspektiv. Redan i skollagens första paragraf fastställs vikten av miljöarbetet: Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö." Vikten av att skapa förståelse för miljöfrågorna framgår också i läroplanerna för grundskola och gymnasium: Genom ett miljöperspektiv får eleverna möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Lpo 94 På hittar du webbplatsen Campus för pedagoger och elever. Här hittar du som pedagog konkreta idéer till din miljöundervisning för både yngre och äldre elever och kan läsa om hur man arbetar i andra skolor och förskolor. Miljöperspektivet i miljöundervisningen skall ge eleverna insikter så att de kan själva medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande och globala miljöfrågorna. Lpf 94 Miljöundervisning är något komplext. Att bara förstå den naturveten -skapliga delen av ett miljöproblem räcker inte. Kunskaper om samhället, ekonomi och vår historia är andra exempel på vad som måste ingå i en aktiv miljöundervisning. Undervisningen behöver därför organiseras i ämnesövergripande teman, vilket är grunden i CampusMetod. Ta med eleverna! Komplettera dina lektioner med undersökningar, tävlingar och mycket annat på webbplatsen CampusElev! Som en introduktion till de 15 miljökvalitetsmålen belyser vi begrepp som är viktiga för förståelsen av naturens kretslopp. Läs mer om miljöfrågor och undervisning Våga Lära. Om lärare som förändrar sin miljöundervisning. Harriet Axelsson, Avhandling nr 112, Göteborgs Universitet, MiljöKuggen. Att skapa struktur i miljöundervisningen. Anders Olsson, Claes Malmberg, Stiftelsen Håll Sverige Rent, Frågor och svar om vår miljö. Uppslagsbok i miljöfrågor. Stiftelsen Håll Sverige Rent, 1995 (rev 1997) Femte Elementet Miljöbok för nyfikna, Debattbok i miljöfrågor, Stiftelsen Håll Sverige Rent,

2 Denna del vänder sig till elever i den tidigare delen av skolan. Kretsloppsbingo Barn och ungdomar möts av en flod av intryck och nya begrepp. Förutsättningarna att få information har förbättrats, inte minst som ett resultat av IT-revolutionen. Att belysa orsakssamband är en viktig del av det pedagogiska arbetet med de yngre eleverna. Denna typ av övningar kan också vara bra för att se vilka uppfattningar som finns i gruppen. Även det vi tar för givet att barn kan, är inte alltid så självklart. TEMA Miljöbegrepp och kretslopp Målgrupp Grundskolans tidigare del. Genomförande Vi bifogar Kretsloppsbingobrickor. På bricka A står början av ett påstående som avslutas på bricka B. Bingobrickorna kan användas på många olika sätt. Här följer några förslag på arbetsgång: Förslag 1: Hitta varandra Kopiera upp bingobricka A och B, på olikfärgat papper, och klipp isär rutorna. Dela ut rutorna slumpvis, A till halva gruppen och B till den andra halvan. Låt nu barnen gå runt och hitta varandra, t.ex. Ruta A: Vattnet som molnen är gjorda av kommer från hittar Ruta B: sjöarna och haven. När alla funnit varandra kan man läsa upp i storgrupp och stoppa leken, eller: Låt barnen med rutor från bricka A byta runt en stund, samma sak med de som har rutor från bricka B. Stoppa bytandet och nya par bildas. Målsättning Att belysa enkla orsakssamband kopplade till naturens kretslopp. Metod Kretsloppsbingo, lekar och bild. Förslag 2: Arbeta i par Låt barnen jobba i par eller i grupper med samtliga eller ett antal rutor från både bricka A och bricka B och låt dem para ihop sambanden. Diskutera i storgrupp, sätt upp sambanden på tavlan, blädderblock etc. Förslag 3: Måla sambanden Dela ut rutorna enligt förslag 1 eller dela ut lapparna om du själv vill styra vilka par som ska arbeta ihop. Låt barnen rita eller måla sitt samband. Det blir säkert härliga bilder! Material Kopieringsunderlag för Kretsloppsbingo. 2

3 Denna del vänder sig till elever i den tidigare delen av skolan. Förslag 4: Spela bingo Spela bingo. Kopiera upp bingobricka B och dela ut till eleverna. Låt barnen klippa ut rutorna i bricka B och själva limma upp dem på ett papper så att det blir en bingobricka. Klipp isär rutorna från bricka A. Blanda dem och dra. Bingospelet är igång. Den som först får en rad är förstås vinnare. Låt gärna ett barn vara utropare efter första omgången. Byt bingobrickor och spela så länge det är roligt. Utveckling av temat Fler övningar för att tydliggöra kretsloppet hittar du i Håll Sverige Rents bok MiljöMosaik, anpassad för elever i åldrarna förskoleklass till skolår 5. Vi är en del av vattnets kretslopp på sidan 61 och Kretslopp i en kakburk på sidan 62. I kapitlet Foga samman Mosaikskärvorna får du som pedagog en grundlig genomgång av naturens kretslopp med hänvisningar till övningar i boken, för att konkretisera begreppen för barn i de aktuella åldrarna. 3

4 Denna del vänder sig till elever i den senare delen av skolan. Ekologibingo När vi börjar studera miljöfrågorna kommer vi i kontakt med ett stort antal nya ord och begrepp. Att bygga upp förståelsen för dessa är ett långsiktigt mål och en förutsättning för att kunna hänga med i de komplexa resonemangen runt miljöfrågorna. Genom att spela vårt Ekologibingo och föra resonemang runt de miljösamband som presenteras där får du en uppfattning om elevernas förförståelse av viktiga begrepp. Bingometoden kan fungera dels som en diagnostisering och dels som en introduktion till nya arbetsområden. TEMA Miljöbegrepp och kretslopp Målgrupp Grundskolans senare del, gymnasieskolans första år. Genomförande Vi bifogar Ekologibingobrickor. Bricka A är frågor och bricka B svar. Bingobrickorna kan användas på många olika sätt. Här följer några förslag. Förslag 1: Spela bingo Kopiera upp bingobricka B och dela ut till eleverna Låt eleverna klippa ut rutorna och själva limma upp dem på ett papper så att det blir en bingobricka. Klipp isär rutorna från bricka A. Blanda dem, dra och ropa ut. Låt gärna en elev vara utropare. Den som först får en rad är vinnare. Byt bingobrickor och spela så länge det är roligt. Resonera kring sambanden. Målsättning Att belysa mer komplicerade orsakssamband kopplade till kretsloppet. Metod Ekologibingo. Förslag 2: Hitta varandra Kopiera upp bingobricka A och B, på olikfärgat papper, och klipp isär rutorna. Dela ut rutorna slumpvis, A till halva gruppen och B till andra halvan. Låt nu eleverna gå runt och hitta varandra. När alla funnit varandra kan man läsa upp paren och resonera kring sambanden. Material Kopieringsunderlag för ekologibingo. Förslag 3: Arbeta i par Låt eleverna jobba i par eller i grupper, med samtliga eller ett antal rutor från båda brickorna och låt dem para ihop sambanden. Diskutera i storgrupp, sätt upp rut-paren på blädderblock el.dyl. 4

5 Denna del vänder sig till elever i den senare delen av skolan. Utveckling av temat Att samla sina tankar runt ett begrepp är en bra start för att introducera och strukturera ett tema. I boken MiljöPerspektiv, Håll Sverige Rent, 1995 (rev 1999), hittar du exemplet Strukturera vattentankarna på sid

6 Denna del vänder sig till elever i den tidigare delen av skolan. Bilaga 1: Kretsloppsbingo A I vatten lever Från berget får man En blomma dör om den inte får Ingenting försvinner När vattnet fryser blir det Från bilarna kommer det Solen ger oss Runt jorden finns det Olja pumpas upp från jorden och blir Växten suger upp vatten från marken med sina Blommor och träd får vatten från Vattnet som molnen är gjorda av kommer från I komposten finns det För att leva måste vi människor Vi får luft från Vi andas ut 6

7 Denna del vänder sig till elever i den tidigare delen av skolan. Bilaga 1: Kretsloppsbingo B Fiskarna Malm som blir järn Bensin till bilarna Rötter Solljus Allting finns kvar men sprids Regnmolnen Sjöarna och haven Is Avgaser Maskar Äta mat Värme Luft som vi andas Växterna Koldioxid, samma som bubblet i kolsyrad läsk 7

8 Denna del vänder sig till elever i den senare delen av skolan. Bilaga 2: Ekologibingo A Vad kallas våra gröna växter som genom fotosyntesen gör koldioxiden i luften till exempelvis ett äpple? Vad kallas den process hos våra gröna växter där de genom att använda solenergi skapar t ex en morot av koldioxid, näringsämnen och vatten? Vad behöver växterna mer än ljus, koldioxid och vatten för att växa? Varifrån kommer all energi i kol och olja? Vad kallas vi (människor och djur) som lever av det växterna producerar i sin fotosyntes? Molekyler som finns i dig kanske fanns i en dinosaurie för miljontals år sedan. Hur kan det komma sig? Vad kallas det förlopp som beskriver hur allting cirkulerar i naturen? Du lägger 100 kilo på komposten. Efter ett år finns cirka 15 kilo kvar. En massa vatten har dunstat och runnit bort. Men resten, var finns det? En björkplanta växer till 1000 kg. Av dessa är 550 kg vatten, 25 kg från kväve, väte, fosfor och annat. Varifrån kommer de återstående 450 kg? Du äter en lax som har ätit en strömming som har ätit ett plankton. Vad kallas detta förlopp? En blomma dör om du ställer den mörkt. Vad får den från ljuset som den måste ha för att leva? Varför måste vi sluta med att slänga våra sopor på tippen? Vad kallas alla de svampar och smådjur som jobbar i komposten? Hur många kilo mat kommer du att äta under ditt liv? Varför tar regnvattnet aldrig slut? Vilken livsnödvändig gas får vi från bland annat maskrosorna? 8

9 Denna del vänder sig till elever i den senare delen av skolan. Bilaga 2: Ekologibingo B Producenter Konsumenter Från luftens koldioxid Nedbrytare Via fotosyntesen. Fotosyntes Ingenting försvinner, allt finns kvar, men sprids Näringskedja Ca 50 ton Näringsämnen Naturens kretslopp Energi Vattnet cirkulerar i ett kretslopp Solen Nedbrytarna i komposten har andats ut kolet som koldioxid Annars tar råvarorna slut Syre 9