samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete
|
|
- Maria Blomqvist
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete
2
3 Syrets och kolets kretslopp Växter tar upp koldioxid och vatten, avger syrgas samt bildar kolhydrater. Djuren tar upp kolhydrater och syrgas och avger koldioxid och vatten via andningen.
4 Ämnenas kretslopp i ekosystemen Utöver hur energin flödar, kan en näringskedja också visa hur olika grundämnen cirkulerar i ett ekosystem, den kallas för ämnens kretslopp. Detta krävs för att kunna försörjas växter med näringsämnen som de behöver till fotosyntesen. De näringsämnena är nämligen de grund ämnen (atomer) som bygger upp levande organismer. De är väte-, kol-, syre, kväve-, fosfor- och svavelatomer.
5 kolets kretslopp(överkurs) Det finns kol i nästan allting som vi äter och dricker. Kol är en viktig byggsten i allt levande och eftersom allt levande föds, växter, dör och bryts ner, så flyttar sig kolatomerna och blir till nya ämnen hela tiden. Alla kolatomer som finns idag är de som alltid har funnits på jorden. De ingår i ett stort kretslopp. Kolets kretslopp delas upp i ett snabbt och ett långsammare.
6 Snabbt kolets kretslopp (överkurs) Växter tar upp koldioxid och bildar kolhydrater. När djuret äter kolhydraterna används en liten del för att bygga upp djurets vävnader men mycket går åt i cellandningen för djurets energiförsörjning. Nedbrytarna fungerar på samma sätt.
7 Viktiga begrepp Biosfären: Allt levande på jorden, från fiskar i djupt haven till organismer uppe på de högsta bergen. Ekosystem: Allt levande och icke levande i ett litet eller stort avgränsad område som kan vara en liten stubbe i skogen eller en stor sjö. Ekologi: Studerar både vilka växter och djur som finns i ett område och hur de samspelar med varandra och med den icke levande naturen.
8 Viktiga begrepp Autotrofer Gröna växter, alger och en del bakterier behöver inte äta några andra, utan kan leva av och bygga upp sig själv från koldioxid, vatten, mineralnärings ämnen och solljus. Heterotrofer Människor och andra djur som är beroende av maten som vi får från både djur- och växtriket. Miljöfaktorer Varje växtart eller djurart tål bara vissa speciella miljöer och klarar sig inte annars. Det som gör att arten trivs eller inte trivs kallas sammantaget för miljöfaktorer vilken kan vara icke levande som vattentillgång, temperatur, salt- och kalkhalt. Och kan vara levande som mat, konkurrenter och hot.
9 Energiomsättningen i ekosystemen Viktiga roller i ett ekosystem Producenter Växter fångar strålningsenergi och omvandlar det till näringsämne i första hand till sig själv och andra hand till växtätare och tredje hand till köttätare. Inga organismer kan inte leva utan växter. Därför kallas de för producenter. Konsumenter Alla organismer som utnyttjar organismer är konsumenter. De kan vara stora som växtätare och köttätare eller små som bakterier och svampar. Nedbrytare Energi vandrar från växter till växtätare och sedan till köttätare. Men när de dör kan vi förlora stora mängder av energi. Det händer aldrig. Vissa små konsumenter som svampar, bakterier och m.m. bryter ner dödade djur och vissnade växter till näringsämnen så att växterna kan ta upp dem i sig igen. På grund av den viktiga rollen som de spelar har de fått ett speciellt namn som nedbrytare.
10 Energiomsättningen i ekosystemen Viktiga begrepp Näringskedja Näringsämnen vandrar från en levande varelse till annan liksom en kedja. Då är växter alltid den första länken som tillverka näring i första hand till sig själv. Nästa länken är en växtätare och efterkommande länkar är köttätarna. Alltid är nedbrytarna sista länken.
11 Viktiga begrepp Näringsväv Energiomsättningen i ekosystemen I naturen fungerar ingen näringskedja isär eftersom varje art kan ätas upp av fler arter och de i sin tur kan ätas upp av flera. För att försöka återge alla samband mellan vem som äter vem brukar man istället rita upp en näringsväv. Vi kan säga näringsväv består av några enkla näringskedja.
12 Energiomsättningen i ekosystemen Viktiga begrepp Näringspyramid Nästan all energi i ekosystemen kommer från solen och flödar genom ekosystemen via näringskedja i form av kemisk energi. I näringskedja behöver varje levande växt- eller djurart, för att kunna sköta om sig, omvandla en del av den kemiska energin till värmeenergi. Då förloras en viss mängd energi som värme hos varje länk i näringskedja. Därför antalet blir minder och mindre från producenterna till växtätarna och till köttätarna.
13 Arters relationer i organismsamhället Organismsamhälle; arter som lever tillsammans i en viss miljö/naturtyp. De kan påverka varandra på olika sätt bland annat; Konkurrens; Mellanarts konkurrens Inomarts konkurrens konkurrerar om olika resurser som mat, vatten, boplatser och ljus. Hur de påverkas parterna
14 Symbios-samliv Organismsamhälle; arter som lever tillsammans i en viss miljö/naturtyp. De kan påverka varandra på olika sätt bland annat; 1) En art utnyttjar och skadar en annan Hur de påverkas parterna: Betare; skadar men dödar sällan (myggor) Predator; dödar och äter upp( rovdjur) Parasit; objudna gästar, bor i eller på sin värd, suger ut sitt offer långsamt.(fästing) Överkurs: Parasitoid; mellanting mellan predator och parasiten, dödar eller steriliserar till slut sin värd
15 Organismsamhälle; arter som lever tillsammans i en viss miljö/naturtyp. De kan påverka varandra på olika sätt bland annat; Symbios-samliv 2) något slags samarbete, antingen båda eller en av dem tjänar på det. Överkurs: Kommensalism; tjänar en art men förlorar inget den andra.(hägern sitter på flodhäst) Mutualism; Ömsesidigt samarbete, båda tjänar på det. (Tarmbakterier, mykorrhiza)
16 10/lectures/Vad-ar-en-populationegentligen.pdf
10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor
10:40 11:50 Ekologi Liv på olika villkor 10:40 11:50 Kunskapsmål Ekosystemens energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster. 10:40 11:50 Kunskapsmål Biologisk
Läs merProv namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.
Prov Arbetsområdet sjön namn: Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Organism = 1. växter och vissa bakterier som förser sig själva med energi från solen Population = 2. levande faktorer som
Läs merBetyder Läran om huset
Ekologi Betyder Läran om huset Ekologi studerar frågor som rör organismers antal och utbredning Ekologi studerar också hur organismer samverkar med andra organismer och den omgivande miljön Ett exempel...
Läs merEKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.
Ekologi EKOLOGI HUS LÄRAN OM Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Biosfären Där det finns liv. Jorden plus en del av atmosfären. Ekosystem
Läs merEkologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar
Läs merEkosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Läs merVad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid. 182-191
Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid. 182-191 Vad är ekologi?? Studerar samspelet mellan organismerna och deras omvärld Ur olika aspekter; Hur naturen fungerar i sin helhet (systemekologi)
Läs merEkosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Läs merFortsättningen av biologikursen.
Fortsättningen av biologikursen. Ekologi - hur naturen fungerar - miljöproblem - hur människan påverkar naturen prov / inlämningsuppgift Jullov Genetik - cellensgenetik ( DNA,RNA, ribosomer, proteiner)
Läs merSå började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2
Så började det Liv, cellens byggstenar Biologi 1 kap 2 Liv kännetecknas av följande: Ordning- allt liv består av en eller flera celler Ämnesomsättning Reaktion på stimuli (retningar) Tillväxt och utveckling
Läs merFortsättningen av biologikursen.
Fortsättningen av biologikursen. Ekologi - hur naturen fungerar - miljöproblem - hur människan påverkar naturen prov / inlämningsuppgift Jullov Genetik - cellensgenetik ( DNA,RNA, ribosomer, proteiner)
Läs meronsdag 9 oktober 13 Ekologi
Ekologi Ekologi Vad handlar ekologi om? Vad handlar ekologi om? Ekologi är läran om samspelet mellan växter, djur och deras omgivning. Ekologi Vad gör en ekolog? Vad gör en ekolog? En ekolog försöker förstå:
Läs merBIOLOGI = Läran om det levande
Ekologi BIOLOGI = Läran om det levande EKOLOGI Oikos = hus Logos = lära Vad är ett ekosystem? Fotosyntesen- Livsviktigt för Jorden! Vad är då fotosyntes? Fotosyntes är den process hos gröna växter vid
Läs merFÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI
ORDLISTA FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI LÄRAN OM ÄMNENS UPPBYGGNAD OCH EGENSKAPER, OCH OM DERAS REAKTIONER MED VARANDRA NAMN: Johan
Läs mer1. Vad är naturkunskap?
Naturvetenskap bygger på sådant Art individer man kan som bevisa kan med få fertil till exempel avkomma experiment. Exempelvis religioner och Evolution då arter förändras astrologi bygger inte på för att
Läs merVad ska ni kunna om djur?
Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre
Läs merFotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.
Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket
Läs merBiologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?
Biologi S V-VI (5-7) En naturvetenskap Läran om livet Systematiserar och beskriver Förklarar Kan förutsäga Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? 2009-08-31 Levande varelser.. Vad är då
Läs merEkologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar
Läs merOmråde: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)
Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:
Läs merBedömningsstöd. Biologi 1-6. Lärarinformation
Bedömningsstöd Biologi 1-6 Lärarinformation Lärarhandledning I den här uppgiften bedöms elevens förmåga att beskriva näringskedjor. Beskrivning av uppgiften Enligt det centrala innehållet i kursplanen
Läs merEkologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar
Läs mer4. Förhållandet mellan temperatur och rörelseenergi a. Molekyler och atomer rör sig! b. Snabbare rörelse högre rörelseenergi högre temperatur
Energi 1. Vad är energi? a. Förmåga att uträtta ett arbete 2. Olika former av energi a. Lägesenergi b. Rörelseenergi c. Värmeenergi d. Strålningsenergi e. Massa f. Kemisk energi g. Elektrisk energi 3.
Läs merSvara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.
Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Frågor på E nivå (man ska också kunna dessa för högre betyg): 1 Vad är en gas? 2 Vad är det för skillnad på fast flytande
Läs merNäringsämnena och matspjälkning
Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnen De tre näringsämnen som vi behöver störst mängd av är: - Kolhydrater - Fett - Proteiner Näringsämnena behövs för att bygga upp cellerna och för att ge energi.
Läs merett arbetsmaterial i tre nivåer
Lärarhandledning till BYGG ÖSTERSJÖNS EKOSYSTEM ett arbetsmaterial i tre nivåer Det här är ett lektionsmaterial om Östersjöns ekosystem och hur det påverkas av olika mänskliga aktiviteter. Materialet är
Läs merämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss
Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har
Läs merDessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring.
Fotosyntes Som fotosyntesens upptäckare brukar man ibland räkna britten Joseph Priestley, även om denne inte fick hela sammanhanget klart för sig. Priestley experimenterade 1771 drog slutsatsen att växter
Läs merRita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.
Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför
Läs merFritidspedagogisk verksamhet II natur och teknik
Fritidspedagogisk verksamhet II natur och teknik Provmoment: Ekologi och artkunskap, 2,5 hp Ladokkod: 11GF50 TE08 Tentamen ges för: 11GF50 ht 2018, Borås (Examination 1) Tentamensdatum: 2018-10-05 Tid:
Läs merAnpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper
Anpassningar i naturen Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper Begrepp att kunna Ekologi Ekosystem Biotop Biologisk mångfald Näringskedja Näringsväv Kretslopp Naturtyp Anpassning Polartrakt
Läs merEkosystemets kretslopp och energiflöde
Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når
Läs merPlanering i biologi Våren år 7
Planering i biologi Våren år 7 Tornhagsskolan den 14 mars 2016 Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi arbeta med växter, ekologi, tobak och pubertet. Vilka fördelar och nackdelar hör ihop med att använda
Läs merBIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.
Läs merEkologi. organismerna och den omgivande miljön.
Ekologi Ekologi handlar mycket om växelspelet mellan organismerna och den omgivande miljön. Organismerna kan äta varandra, parasitera, samarbeta eller dra nytta av varandra. Forskning inom ekologi försöker
Läs merFotosyntes i ljus och mörker
Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring
Läs merENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia
ENKEL Kemi 2 Atomer och molekyler atomkärna elektron Atomer Allting runt omkring oss är uppbyggt av atomer. En atom är otroligt liten. Den går inte att se för blotta ögat. Ett sandkorn rymmer ungefär hundra
Läs merMILJÖBEGREPP OCH KRETSLOPP
Introduktion MILJÖBEGREPP OCH KRETSLOPP Miljö tillhör ett av läroplanens fyra övergripande perspektiv. Redan i skollagens första paragraf fastställs vikten av miljöarbetet: Var och en som verkar inom skolan
Läs merMaterial. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv.
Ekoflaskan Ekoflaskan är som ett jordklot i miniatyr där glaset och gaserna inuti är atmosfären. Den är en utmärkt modell när man vill arbeta med frågor och observationer om hur livet på jorden fungerar.
Läs merTentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp
Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp Kurskoder: LPGG14 Delkurs: 1 Ämnen: Biologi, Kemi Datum: fredagen den 4 november 2016 Tid: 8.15 12.15 (distans 9.00-13.00) Ansvariga lärare: Hjälpmedel:
Läs merA Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande
Sammanfattning Liv i utveckling En introduktion och diskussion kring vad liv är Vad är levande och vad är inte levande runt oss? Hur har livet utvecklats och hur kommer det sig att just jorden har liv?
Läs merAllt om årstiderna - Våren
Filmhandledning Handledningen innehåller tre sidor med av olika svårighetsgrad och en sida med lärarhandledning och facit till frågorna. Speltid: 13 min Från: 5 år Ämne: Biologi, Geografi, Zoologi Produktionsland:
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi, åk 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i
Läs merKROPPEN Kunskapskrav:
Kunskapskrav: BIOLOGI: Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t.ex. för jordbruk och fiske. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost,
Läs merEkologi. Klass: 7E (vecka 20, vt16)
Namn: Klass: 7E (vecka 20, vt16) Syfte: Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att du utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om dig själv och
Läs merSpråkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson
Språkstart NO Facit NO för nyanlända Hans Persson Levande eller inte? s. 6-7 3. Sortera orden. VÄXTER en ros gräs en ormbunke en mossa ett träd DJUR en katt en ödla en björn en fisk en mask Olika material
Läs merLPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi.
LPP natur och miljö Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi biologi, fysik, kemi, geografi och hemkunskap?
Läs merSamtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Läs merUpptäck Sverige Lgr 11
Upptäck Sverige Lgr 11 Upptäck Geografi Lgr 11 är ett grundläromedel i geografi för årskurs 4-6. Läromedlet består av grundböckerna Upptäck Sverige, Upptäck Europa med Norden och Upptäck Jordens resurser.
Läs merGODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI
BETYGSKRITERIER BIOLOGI GODKÄND Växter känna till växtens grundproblem och hur växten tacklar problemen jämfört med djuren känna till att växterna har utvecklats successivt från enkla alger till blomväxter
Läs merSpektrum Biologi Provlektion
Spektrum Biologi Nya Spektrum möter nya behov. Med lättlästa texter, förklarande bilder, tydlig struktur och en stor mängd infallsvinklar finns det något för alla i nya Spektrum. Målsättningen har varit
Läs merTentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp
Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp Kurskoder: LPGG14 Delkurs: 1 Ämnen: Biologi, Kemi Datum: onsdagen den 28 oktober 2015 Tid: 8.15 12.15 /distans 9.00-13.00/ Ansvariga lärare: Hjälpmedel:
Läs merLUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER
-: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger
Läs mera sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla
a sorters energ i. ~--,;s..- -;-- NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET OLIKA SORTERS ENERGI SKA DU känna till energiprincipen känna till olika sorters energi veta att energi kan omvandlas från en sort till en annan
Läs merCentralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:
SIDAN 1 Författare: Kirsten Ahlburg Vad handlar boken om? Boken handlar om Noa som är ute med sin pappa i skogen. Noa får syn på en död hjort, och plötsligt upptäcker de en varg mellan träden. Vargen ser
Läs merUrdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler
Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag
Läs mer07-03-08. Ordning i Myllret
Moment Ordning i Myllret Studieplan och bedömningsgrunder i Biologi för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen veta att biologin är läran om det levande förstå förutsättningar för liv kunna använda
Läs merÄmnen runt omkring oss åk 6
Ämnen runt omkring oss åk 6 Begrepp att kunna Atom Avdunstning Basisk Blandning Brännbarhet Egenskaper Fast form Flytande form Fotosyntes Gasform Grundämne Kemisk förening Kemisk reaktion Kondensering
Läs merVilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?
ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom
Läs merHållbar utveckling. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!
Hållbar utveckling För vem: Skolår 6-9 När: Höst och vår Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig! Syftet med våra utedagar är främst att sprida intresse för och kunskap om utomhuspedagogik
Läs merPedagogisk kartläggning av nyanlända elever
Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever 1 Vad vet jag om gruppen? Innan jag börjar? Vad vet jag om bakgrund elev? Vilken ålder eleven befinner sig? Vad av kartläggningen kan jag göra i undervisningen
Läs merMiljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.
Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda
Läs merTentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp
Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp Kurskoder: LPGG14 Delkurs: 1 Ämnen: Biologi, Fysik, Kemi Datum: måndagen den 2 juni 2014 Tid: 8.15 12.15 Ansvariga lärare: Stina Eriksson (biologi),
Läs merBetygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment
Betygskriterier Biologi Åk 7 MÅL Eleven skall kunna principen för vetenskapliga namn skilja på art, släkte och familj känna till egenskaper som är utmärkande för liv samt livets indelning i fem riken känna
Läs merInläsningsblad, organisk kemi
Inläsningsblad, organisk kemi Detta undervisningsområde handlar om följande delar av läroplanens centrala innehåll för årskurs 7-9: Kemin i naturen Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl-
Läs merLiv. Livet. Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg. Förlagsaktiebolaget Otava
Liv Livet Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg Förlagsaktiebolaget Otava INNEHÅLL Ett myller av liv.... 4 1. Vad är liv?... 6 2. Cellerna är livets legoklossar...
Läs merMaterien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler
Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där
Läs merVecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär
Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och
Läs merRECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER
RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER Förhållandena i en näringsfattig sjö Koldioxid + vatten + solljus Organiskt material och syre Inga näringsämnen = ingen tillväxt Om näringsämnen
Läs merSkogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer. Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9
Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog är landets största skogsägare. Det ger oss både mycket ansvar och många
Läs merKOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN
TALLENS TALANGER DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 4-6. MED TALLENS TALANGER FÅR ELEVERNA UTFORSKA TALLEN OCH DESS INVÅNARE. VI UNDERSÖKER TALLEN SOM ETT EKOSYSTEM OCH FUNDERAR ÖVER NÄRINGSVÄVAR, POLLINERING
Läs merVuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken?
Vuxen 1 Daggmasken lever under jorden där den bryter ned gamla löv och annat till ny fin jord, samtidigt som den rör om i jorden. Men hur blir det nya maskar? 1. Daggmasken är tvåkönad och kan para sig
Läs merJino klass 9a Energi&Energianvändning
Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas
Läs merBiobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver
Läs merAtmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)
Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar
Läs merBiologi. Livet på jorden
Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många
Läs merStudier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.
Växtrikets historia Botanik Läran om växter Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Studeras på alla nivåer; molekylär, genetisk och
Läs merBiologi A 7,5p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:
Biologi A 7,5p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer (Ifylles av student) omtentamen TX091X NT-bas Tentamensdatum: to 12 januari 2012 Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel:
Läs merLäs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.
I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste
Läs merEVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING. Utveckling pågår
EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING Utveckling pågår ALLT LEVANDE PÅ JORDEN HAR ETT GEMENSAMT URSPRUNG. DET BETYDER ATT ALLA ORGANISMER BAKTERIER, SVAMPAR, VÄXTER OCH DJUR ÄR SLÄKT MED VARANDRA. ORGANISMER
Läs merEtologi. Medfödda och inlärda beteenden. Hur gör djur? A här får du lära dig att J. I innehåll J 7.1
A här får du lära dig att J läran om djurens beteenden kallas etologi det finna medfödda och inlärda beteenden fiskar måste vara motiverade för att nappa fåglar sjunger för att locka till sig honor djur
Läs merHur kan organismer påverka varandra? S 57 (55) Predation i vidsträckt betydelse - olika typer
1 Populationsekologi s 56 (55) Population Alla individer av en art inom ett område Ekologi Läran om de levande organismernas samspel med sin miljö och med varandra Populationsekologi Hur en population
Läs merUndervisningen i ämnet biologi naturbruk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
BIOLOGI NATURBRUK Ämnet biologi naturbruk behandlar den biologi som har betydelse för arbete med växter och djur inom naturbruk. I ämnet ingår naturbrukets påverkan på ekosystemen. Ämnets syfte Undervisningen
Läs merPopulationernas ekologi (sid )
Populationernas ekologi (sid 179-186) Ekosystemet beskriver samspelet mellan levande- och icke levande faktorer. Hur ser samspelet ut mellan de levande faktorerna dvs organismerna? - vem påverkar vem?
Läs merVatten och luft. Åk
Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker
Läs merLärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar
Lärare: Jimmy Pettersson Kol och kolföreningar Rent kol Grafit Den vanligaste formen av rent kol. Bindningar mellan de olika lagerna är svaga. Slits lätt som spetsen på blyertspennor som består av grafit.
Läs merBiologiska kretslopp. Atom. Grundämne FAKTABLAD
Biologiska kretslopp FAKTABLAD Atom Allt runt omkring oss är uppbyggt av olika ämnen, som i sin tur oftast består av mycket små partiklar som kallas atomer. Det finns bara omkring hundra olika sorters
Läs merUtveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser)
Lärjeåns trädgårdar Utveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser) Gunilla Magnusson (Fil. dr. Marin Botanik) och Åsa Rehndell (Fil.mag. Zoology) GM vattenmiljö
Läs merPlanering i biologi år 7 del 2
Planering i biologi år 7 del 2 Vad ska vi göra? Nu ska vi lära mer om växter, ekologi, tobak och pubertet. Vilka fördelar och nackdelar hör ihop med att använda tobak? Hur påverkas hälsan om man använder
Läs merPlanering i biologi år 7 del 2
Planering i biologi år 7 del 2 Vad ska vi göra? Nu ska vi lära mer om växter, ekologi, tobak och pubertet. Vilka fördelar och nackdelar hör ihop med att använda tobak? Hur påverkas hälsan om man använder
Läs merInstuderingsfrågor inför E,C,A-prov i Biologi, ekologi, fotosyntes, cellförbränning. Åk 7 HT 2016
Instuderingsfrågor inför E,C,A-prov i Biologi, ekologi, fotosyntes, cellförbränning. Åk 7 HT 2016 Dessa instuderingsfrågor är avsedda som förberedelse för E,C,A-provet i Biologi. Den omfattar Läroboken
Läs mermen - du får inte skada stängsel och. du måste stänga grindarna efter dig.
EKOLOGI ALLEMANSRÄTTEN I Sverige får man röra sig fritt i skog och mark. Man får också plocka svamp, bär och blommor, även om man inte äger marken som de växer på. Detta kallas för allemansrätten. Men
Läs merNaturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING
Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING KLIMAT och KRETSLOPP. Kopplingar till kursplanernas mål SO Förstå vad som utgör resurser i naturen, kunna se samband mellan naturresurser och människors verksamheter,
Läs merMILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING
MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING Lektionsupplägg: Östersjön ett hav i kris Idag anses övergödningen vara Östersjöns mest akuta miljöproblem. Eleverna får undersöka hur en förenklad näringsväv i Östersjön ser
Läs merlördag den 4 december 2010 Vad är liv?
Vad är liv? Vad är liv? Carl von Linné, vår mest kände vetenskapsman, delade in allt levande i tre riken: växtriket, djurriket och stenriket. Under uppväxten i Småland såg han hur lantbrukarna varje år
Läs merNågra material & Ekologi
Några material & Ekologi Syfte Mål Kemi: Kemin; använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Biologin; använda biologins
Läs merVåra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol
Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.
Läs merHur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!
Huranvändningenavekosystemtjänsteri ogräskontrollenkanminska köksväxtsodlingensnegativa klimatpåverkan WeronikaSwiergiel,HortonomIsamarbetemedDanJohansson,Odlareoch SvanteLindqvist,Odlare Foto:WeronikaSwiergiel
Läs merÅrstidernas Kemi VINTER
Årstidernas Kemi VINTER Dom flesta växterna slokar och ser döda ut. Det som är kvar av växterna är ett skal av kol uppbyggt av cellulosa. Det är få soltimmar och mycket kallt. Vattnet är täckt av is. Endast
Läs merFörslag den 25 september Biologi
Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs mer