Innehållsförteckning

Transkript

1 Innehållsförteckning 1. Inledning sidan Sammanfattning sidan Syfte sidan Metod sidan 2 2. Faktabakgrund sidan Fakta och historik sidan Från Cola till Fanta sidan För- och nackdelar sidan Returpack sidan 3 3. Resultat sidan 3 4. Diskussion sidan 4 5. Referenslista sidan 5 1. Inledning 1.1 Sammanfattning Vi har valt att på ett enkelt sätt beskriva PET-flaskans återvinningsprocess. PowerPointpresentationen är tänkt att väcka elevers intresse för återvinning. Vi valde att tillsammans gå ut i en fjärdeklass och hålla i en lektion om återvinning och sopsortering, för att testa vår egen startnyckel till undervisning om hållbar utveckling. Denna rapport beskriver närmare vad vårt syfte med lektionen var, samt hur resultatet blev. Härtill följer diskussioner och reflektioner kring det vi jobbat med. 1.2 Syfte PowerPoint-presentationen är riktad till en fjärdeklass. Flaskans återvinning anser vi vara en process som är lagom komplicerad att förstå för eleverna i denna ålder. Presentationen är inte ämnad som undervisningsunderlag för en hel lektion utan bara som en introduktion till vidare funderingar kring återvinning. Vi ville få eleverna till att uppmärksamma och diskutera olika produkters återvinningsmöjligheter. Vi fick av klassens lärare reda på att barnen inte tidigare haft någon undervisning i ämnet men vi antar och hoppas att de i hemmet eller på andra platser fått erfarenheter av miljötänkande. Dock utgår upplägget av vår planerade lektion från grunderna i all returhantering, då vi inte vet vad var och en har för sorts förkunskaper. Eleverna får på detta vis dessutom en bred översikt över de flesta basvaror och förpackningar samt hur dessa kan återvinnas. Enligt våra förhoppningar följer några av dessa tankar med dem till hemmet och vardagen och ger dem insikt i hur de på ett bra sätt kan medverka till en god utveckling i samhället. 1

2 1.3 Metod Vi började med att bestämma vad vi ville presentera för vår tänka elevgrupp. Sedan började vi med planera PowerPoint-presentationen, eftersom vi ville ha denna som grund för vår undervisning. För att göra denna behövde vi bilder. Om vi skulle använda oss av bilder från företag behövde vi tillstånd och valde därför att själva gå ut och fotografera det vi behövde. För att skaffa oss mer bakgrundsfakta om PET-flaskans kretslopp letade vi efter information på Internet, använde oss av kurslitteratur samt gick på studiebesök på Ekocentrum i Göteborg (051220). Vi sammanställde bilder, fakta och egna idéer och sedan var det dags att gemensamt hålla i en lektion i den tänkta fjärdeklassen. Den didaktiska metod som vi använt oss av är i huvudsak normerande och faktabaserad för att senare, enligt vår idé, utmynna i undervisning om hållbar utveckling. Eleverna fick i ett indirekt möte pröva på att sortera olika sorts sopor. Resultatet av detta har vi sedan gemensamt diskuterat och utvärderat. Under arbetets gång har vi fått handledning av vår seminarieledare. Alla har aktivt deltagit i processen. 2. Faktabakgrund 2.1 Fakta och historik År 1984 började man med pantsystemet i Sverige för aluminiumburkar och tio år senare, 1994, tillkom ett pantsystem för PET- flaskor. PET är en förkortning av polyetylentereftalat, som är namnet på det plastmaterial som flaskorna är gjorda av. I Sverige säljs det årligen cirka 320 miljoner PET- flaskor och 85 % av dessa kommer tillbaka ( Flaskornas storlek varierar mellan 0, 25-3 liter. Man får mellan 1-4 kronor i pant per flaska. Flaskorna identifieras med en streckkod så det är viktig att den sitter på när man pantar sina flaskor. Många svenskar åker utomlands för att inhandla olika sorters drycker. Men dessa flaskor är ej pantbelagda i Sverige och du får därför inga pengar för dem här. Detta för att de kan vara tillverkade av något annat plastmaterial som t.ex. PVC. En enda PVC- flaska kan förstöra hela återvinningsprocessen. Icke godkända flaskor kan lämnas in på återvinningsstationer och sorteras under hårdplast. En ny lag har tillkommit vid årsskiftet 2006 som förbjuder butiker och restauranger att sälja och flaskor som inte är märkta med godkänd pantsymbol. 2.2 Från Cola till Fanta Vi börjar på bryggeriet. Här tillverkas dryckerna och tappas i PET- flaskor. Sedan körs de ut till olika försäljningsplatser som t.ex. matbutiker. Här köper konsumenten önskade drycker på flaskor. Förhoppningsvis dyker konsumenten upp senare i butiken, då med tomma flaskor. Dessa pantas i automaten och här sorteras flaskorna. 4-kroners flaskorna skickas i backar till en fabrik där de sorteras och tvättas. Sedan hamnar de åter på bryggeriet där de fylls på med dryck. Flaskorna som du får 1-2 kronor för trycks i pantstationen ihop och körs till en fabrik. I fabriken samlas flaskorna och pressas ihop i stora balar. Balarna körs till en återvinningsfabrik som gör nya flaskor av de gamla. På återvinningsfabriken tvättar man flaskorna sedan mals de ner till flingor. Flingorna smälts ner till granulat. Av granulat gör man små plaströr (preforms) som tar liten plats när man transporterar dem tillbaka till bryggeriet ( På bryggeriet blåser man upp plaströren till nya flaskor, som sedan fylls på med dricka. Flaskor som är för dåliga för att användas i kretsloppet kan ändå användas! Plasten från dessa utnyttjas till att tillverka bland annat fleece, golv och möbelstoppning. 2

3 2.3 För- och nackdelar Fördelarna med pantsystemet är att PET-flaskan är mycket lätt och ekonomiskt att transportera, till skillnad mot glasflaskor som är tunga och dessutom lättare går sönder. Systemet är enligt oss enkelt och lättförståeligt och fungerar väl då det finns gott om pantstationer runt om i landet. Nackdelarna som vi fick ta del av på en föreläsning med Stefan Strömberg (051216) är att det blir mycket transporter med flaskorna fram och tillbaka. Detta medför utsläpp i miljön. Det går också åt mycket energi när flaskorna ska tvättas. 2.4 Returpack AB Svenska Returpack/AB Svenska Returpack-PET ansvarar för pantsystemen i Sverige. Deras uppgift är att informera om pantsystemen samt att samordna insamlingen av pantförpackningar. Returpacks uppgift är också att ta hand om ekonomin. Bryggerier och importörer sluter avtal med Returpack som gör att de blir anslutna till pantsystemet. Företaget får bland annat in sina pengar från inbetalning av pant och administrationsavgifter från bryggerier och importörer. Men de har också kostnader i form av utbetalningar av pant och hanteringsersättningar till bryggerier och butiker ( 3. Resultat Barnen blev nyfikna och intresserade när de såg att de skulle få se på en film. Under PowerPoint-presentationen förklarade vi samtidigt vad som stod i texten och vad vi ville visa med de olika bilderna. Detta tror vi gav dem en bättre förståelse samt bidrog till att koncentrationen i gruppen behölls. I del två av lektionen fick de av oss utdelat olika sopor som de själva skulle sortera och placera på rätt station som vi hade lagt ut i rummet. Detta fick de att själva aktivt delta i undervisningen. Eleverna i klass fyra hade enligt oss bra förkunskaper kring vårt ämne. När vi frågade om de sorterar hemma eller på skolan berättade de att det fanns kompost och pappersåtervinning på skolan. Alla sa att de någon gång hade pantat. Sorteringskunskaperna kring andra sopor var dock mindre. Några hade tidigare erfarenheter av källsortering från hemmet. Vi märkte att många elever hade en uppfattning om varför det skulle kunna vara bra med källsortering, men att orsakerna i sin helhet till detta inte hade förklarats för dem. Läraren verkade uppskatta att vi kom dit och höll i en lektion om återvinning och miljö. På den skolan vi var på får eleverna först i femman undervisning kring detta ämne. Det gjorde att barnen i vår undervisningsklass fick sin första lektion i miljölära av oss och läraren sa att hon tyckte att vår startnyckel verkade fungera bra. Projektet har i sin helhet fungerat bra. Från början då vi startade med att fundera över vår undervisningsidé, till arbetet med PowerPoint-presentationen och senare till planering och utförande av lektionen. 4. Diskussion Vi ansåg miljöarbetet på skolan vara begränsat. Det fanns pappersåtervinning och kompost men inte mer, tyvärr. Detta skulle enligt oss kunna bli mycket bättre genom att även sortera glas, konservburkar etc. Hur ska vi kunna lära eleverna att jobba för en hållbar utveckling om vi inte jobbar praktiskt med det på skolorna? Läraren vi pratade med sa att hon trodde att det 3

4 fanns dokument på skolan som angav riktlinjer om hållbar utveckling. Dock kunde hon inte se några tendenser till att dessa efterföljdes, vilket vi instämmer i. Vi utgick från att eleverna inte hade några tidigare erfarenheter kring källsortering. Vi märkte dock att många faktiskt visste mer än vi trott, om än inte så djupa kunskaper. Vi funderade över om detta kunde bero på att de snappat upp information och företeelser som de mött i sin vardag. Du lär dig, enligt de sociokulturella tankarna kring pedagogik, i alla situationer. I mötet mellan människor och i samspelet mellan dessa uppstår kunskap och lärande, skriver Vygotskij. (Claesson, Silwa, 2002) Många av eleverna har alltså, trots utan tidigare undervisning om miljö, tillägnat sig kunskaper som förmodligen hjälpte dem i förståelsen av det som vi pratade om. Kanske vår lektion bidrog till att de fick en tankeställare kring återvinning, hur de gör hemma och hur de skulle kunna göra istället? Att själv få delta aktivt i lektionen verkade uppskattas av de flesta. De fick inte bara sitta och lyssna på oss utan även praktiskt sortera de olika sopor som vi hade med oss. De diskuterade med varandra om de inte visste var de skulle lägga det de höll i handen, vilket enligt oss var bra eftersom de då tränade på att samarbeta. Denna del av lektionen märkte vi dock kunde vara längre. Någonting att tänka på till ett annat tillfälle är därför att ha mer tid med eleverna. Läroplanen förespråkar en didaktisk metod som stämmer överens med undervisning om hållbar utveckling. Eleverna ska få möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor (Lpo 94). Vi valde dock att inrikta oss mot en normerande och faktabaserad lektion då vi visste att barnen i klassen inte tidigare haft undervisning kring ämnet. Detta gör, anser vi, att det blir svårt för barnen att kritiskt granska och värdera källsortering och återvinning, samt att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till dessa företeelser. För att kunna göra detta anser vi att de först måste få en grund i miljökunskaper, och det var detta vi ville ge dem i samband med vår lektion. Detta stämmer mer överens med andra delar av läroplanen, som säger att varje elev ska ha grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön (Lpo 94). Dock tänker vi att det i senare tillfällen och lektioner är möjligt för eleverna att själva ta ställning till och diskutera olika miljöföreteelser, som till exempel sopsortering. 4

5 Böcker Referenslista Spår av teorier i praktiken, Silwa Claesson, Studentlitteratur, Lund 2002 Lärarens Handbok, utgiven av Lärarförbundet, 2004 Förläsningar Stefan Strömberg, Internet hämtat Studiebesök Ekocentrum , Aschebergsgatan 44, Göteborg 5