Tärna Folkhögskola IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson"

Transkript

1 Tärna Folkhögskola IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson

2 Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:... 2 Metod:... 3 Resultat:... 4 Hur använder de datorn?... 4 Finns det något i verksamheten som de inte skulle kunna göra utan datorn?... 5 Vilka program används bland personalen?... 5 Har personalen fått någon speciell IT utbildning?... 6 Har barnen tillgång till egen dator?...7 Vill personalen använda datorn mer i verksamheten?...7 Är IT i förskolan till för personalen eller barnen?... 8 På vilket sätt kan då användandet av IT utökas? Digital Portfolio Få med barnen - lösningen på tidsbristen? Utöka användandet för barnen Diskussion Sammanfattning Varför blev det detta resultat? Tillvägagångssätt Källförteckning Internet: Svar på enkäten: Bilaga 1- Enkät om IT användandet i Förskolorna Tove Andersson Sida 1

3 Inledning: Jag har tänkt titta närmare på IT i Förskolan. Används IT och i så fall på vilket sätt? Anledningen till att jag valt att titta närmare på detta är att jag jobbat inom förskolan i många år och tyvärr sett att IT och datorer används väldigt lite. Det skulle gå att använda datorerna så mycket mer i verksamheten, både för personal och tillsammans med barnen. Jag har under våren haft handledning för personalen på förskolan där jag förut jobbade. En del av dem har stort intresse för att lära sig medans andra inte riktigt ser varför de behöver kunna saker i datorernas värld. Det var då jag började fundera över hur mycket IT verkligen används och hur det används. Syfte: Tanken med det här arbetet är att först och främst ta reda på om och på vilket sätt IT används och att hitta lite infallsvinklar som gör att IT kan användas mer i förskolan än vad det gör idag. Frågeställningar: Hur används IT i förskolan? Vilka skillnader finns mellan olika förskolor? Är IT i förskolan till för personalen eller barnen? På vilket sätt kan användandet av IT utökas? Tove Andersson Sida 2

4 Metod: Jag har skickat ut enkäter till olika förskolor som personalen har fått svara på. Frågorna finns som bilaga nr 1. Svaren på frågorna har gett mig svar på framförallt mina tre första frågeställningar. Jag skickade enkäten till 7 olika ställen och fick svar från 3. Sammanlagt fick jag 14 svar, 10 från Molkoms Förskoleområde, 2 från Avesta och 2 från Akalla. Jag har letat och hittat mycket fakta på internet då jag upptäckte att en del förskolor ligger väldigt långt framme i sitt IT användande och många har egna hemsidor. Jag använde mig av Googles söktjänst och mina sökord var " it+förskola". Jag har också utgått från min egen erfarenhet från mitt arbete inom förskolan. Anledningen till att jag skickade ut enkäter var för att jag ville ha personliga och utförliga svar från så många som möjligt för att verkligen få se skillnaderna mellan personalen och om det fanns några skillnader. Förhoppningen var ju att få svar från så många som möjligt men det är många som inte har svarat. Informationen från internet hämtade jag för att få veta hur andra förskolor jobbar runtomkring i Sverige. Tove Andersson Sida 3

5 Resultat: Vad har jag då kommit fram till? Frågeställningarna hur IT används och skillnaderna mellan olika förskolor går ihop i varandra väldigt mycket. Utifrån svaren jag fått på enkäten jag skickade ut så kan man utläsa att det skiljer sig väldigt mycket åt mellan olika förskolor. Jag kommer här under att redovisa svaren jag fått: Alla som svarat på enkäten har datorer på avdelningarna vilket underlättar användandet avsevärt. Några som svarade hade också tillgång till datorer på kontoret vilket gör det lättare att sitta ensam och jobba eller tillsammans med några få barn. Alla har glädjande nog svarat ja på frågan om de använder datorn i verksamheten. Sedan så skiljer det sig hur de använder den. Mycket av det praktiska sköts via datorn. Alla har också tillgång till internet. Hur använder de datorn? Dokumentation. Protokollutskrifter. Utskrift av namnskyltar till barnen. Blanketter. Schemalistor på barnen. Informationsbrev till föräldrar. Göra scheman. Ovan nämnda saker är gemensamma nämnare för alla som svarat. Det som skiljer är svaren från Avesta där datorn då används betydligt mer. De har svarat att de också använder datorn till: Lönerapportering Barnens Portfolio Tema via internet "Livet i en fågelholk" Förstoringar av foton visas i projektor där barnen sedan får rita utav bilden. Titta på olika bilder, färg och form. Barnen får spela spel. Det förskolorna också har gemensamt är att mycket av informationen från ledningen och kommunen kommer via mail, merparten av personalen använder mailen. Tove Andersson Sida 4

6 Finns det något i verksamheten som de inte skulle kunna göra utan datorn? Dokumentation Mail Inhämtning av information Barnens scheman Speciellt den pedagogiska dokumentationen tyckte de hade underlättats mycket med datorns hjälp. Vilka program används bland personalen? Word Excel Power Point Photostory Photofiltre Dexter (barnens schematider) Zoom browser (foto program) Den här frågan ställde jagför att få veta lite mer hur de använder datorn. Glädjande nog så är det ganska många program som används. Att Power Point, PhotoStory och PhotoFiltre används är troligen till största delen PIM:s förtjänst eftersom de programmen finns med i examinationerna. Tove Andersson Sida 5

7 Har personalen fått någon speciell IT utbildning? Jag tyckte också att det var intressant att få veta om de fått någon speciell utbildning inom IT eller de program som används. Alla i Karlstad kommun ska göra 3 stjärnor i PIM, vilket personalen på förskolan nu också har klarat av. I den senaste mätningen som gjordes i Karlstads kommun över hur långt alla kommit med sina stjärnor så låg faktiskt Molkoms Förskola allra bäst till. Fler och fler kommuner använder sig av PIM och det tycker jag är en mycket bra start i fortbildningen av personalen. I Akalla svarade en nej och en ja. I svaren från Avesta var det någon som inte fått någon utbildning alls (nyanställd) och en annan som fått betydligt mer. Så här svarade en person: Vi har fått/får flera möjligheter att anmäla oss till olika utbildningstillfällen (som vi även kan få special inriktade mot våra önskemål/behov) som ordnas av kommunens IKT- media pedagog, vilken även ordnat heldagsutbildningar och efterföljande repetitionstillfällen. Vi har Workshops och får/har regelbundna träffar med kommunens IKT-media-pedagog där vi delges aktuell information. Vi IKTsamordnare har även varit till utbildningsradion i Stockholm (som ordnades av kommunens IKT-media pedagoger) och fått uppskattad information om hur dom arbetar och vilka resurser som finns för oss att ta del av/inspireras av. Jag tyckte att det var riktigt roligt att se att en kommun verkligen satsar på IT och låter sin personal få fortlöpande utbildning. Tove Andersson Sida 6

8 Nästa fråga var en direkt följdfråga till den förra. Är du nöjd med den utbildning du fått eller önskar du något mer? Här kunde jag utläsa att de flesta skulle önska sig mer utbildning. De hade inga speciella önskemål i vad för utbildning de ville ha men uppdateringar och nya idéer behövs ju hela tiden. Någon specificerade också att de önskade mer tid till att praktisera det de lärt sig, vilket är väldigt viktigt för att inte allt ska glömmas bort. Har barnen tillgång till egen dator? På den frågan så var det bara en som svarade ja, barnen hade en speldator. En avdelning lät barnen använda personalens dator tillsammans med personal. Här finns enligt mig mycket att göra. Barnen måste få använda datorerna mer. Då framför allt till annat än att spela på, men den vanligaste tanken på datorer och barn är just för spel. Vill personalen använda datorn mer i verksamheten? Där fick jag skilda svar. Det märktes framförallt en stor skillnad mellan Molkom och Avesta. De flesta i Molkom ville använda datorn mer men tidsbrist var en stor anledning till att de kände att de inte kunde göra det. Hur man kan göra för att få lite mer tid till datoranvändandet återkommer jag till senare. Från Akalla fick jag två nej men tyvärr ingen förklaring till varför. Två svar från Avesta var väldigt positiva att läsa: Vi är på gång att utveckla verksamheten ännu mer utifrån barnens intressen och behov, bland annat genom att använda/erbjuda resurserna som It i förskolan kan ge, som ett komplement till övrig verksamhet, t.ex. arbeta med ljud, bild, film, digitala sagor, photo story Mer för det är framtiden och man kan jobba tillsammans så många och speciellt med projektor då ser alla. Bakåtsträvare och att det tar tid att koppla ihop gör att det används för lite. Även här kan man utläsa tidsbrist som problem. Men det viktigaste tycker jag är att se viljan till att förbättra och utveckla, då speciellt för barnen. Tove Andersson Sida 7

9 Är IT i förskolan till för personalen eller barnen? Det självklara svaret skulle jag vilja vara: Det är till för både personal och barn. Det finns förskolor som ligger långt fram i utvecklingen. Oftast tack vare en intresserad och drivande dator kunnig personal och en ledning som vill utveckla. Där är IT till för både personal och barn. En vanlig kommentar man får när man diskuterar IT är att de äldre inte är villiga att ta till sig den nya tekniken eller det nya sättet att tänka. Jag har träffat på lika många yngre som tänker på det sättet och jag har träffat äldre som tycker att tekniken är mycket spännande och verkligen vill lära sig. Intresset för att ta till sig det nya väger naturligtvis tungt men får man in utbildning som utgår från det personalen verkligen behöver så tror jag att man kan vinna över de flesta in i teknikens värld. Tyvärr så finns det också många ställen där IT knappt är till för personalen. Bristande utbildning är den stora orsaken till detta. Förskolan där jag har jobbat är ett bra exempel på detta. Alla avdelningar har egna bärbara datorer med trådlös internet uppkoppling. Alla datorer i huset är ihopkopplade till ett nätverk som i sin tur är ihopkopplat med nätverket i Karlstad. Förutsättningarna finns alltså för att på ett väldigt bra sätt kunna arbeta med IT, men ingen vet hur systemet fungerar och väldigt få vet om alla program som finns. När datorerna kom till förskolan så var det ingen som fick någon direkt utbildning i systemet. Ett system som de skulle kunna utnyttja till att t.ex. spara ett dokument i den delade mappen för att hur lätt som helst få ut det till alla avdelningar, men det var upp till var och en att upptäcka vad som fanns på datorn vilket hade till följd att alla lärde sig olika saker och en del inget alls. Just hur nätverket fungerar är det ingen som har riktig kunskap om. Det finns ett jättebra program för bildhantering på datorerna. Där de kan göra album till barnen, redigera bilder osv. men jag tror knappt att de vet att programmet finns. Tove Andersson Sida 8

10 Hur ska man kunna använda ett verktyg om man inte får lära sig det? Enligt de svar jag fick så skulle många vilja använda datorn mer men tidsbrist och kunskap var två stora hinder. Inte förrän personalen har lärt sig verktygen ordentligt kan de ta med barnen i arbetet. Det är nog till och med så att många bland personalen inte kan se vare sig hur eller ens varför barnen ska vara med förrän de själva lärt sig. Tove Andersson Sida 9

11 På vilket sätt kan då användandet av IT utökas? Det återkommande problemet är tidsbrist och kunskap så det är där man måste börja. Utbildning Personalen behöver fortlöpande utbildning så att de kan använda alla program och se vilken nytta de kan ha utav dem och förstå vilket enormt redskap datorn är. PIM är ett stort steg på väg men tyvärr så har många sett det som ett tvång och inte något de har lärt sig för sin egen skull. Jag har under våren haft handledning för personalen och jag har glädjande nog sett flera stycken som ändrat inställning till utbildningen. Från att ha varit ett tvång så har de kunnat se nyttan med det. Det tror jag är det absolut viktigaste. Att hitta nyttan med datorn och dess program. När personalen sedan har lärt sig att använda datorn och IT i största allmänhet då kan de även släppa in barnen och låta dem lära sig. Digital Portfolio Många förskolor har portfolios till barnen. På min dotters förskola har varje barn en egen pärm där teckningar och foton sätts in för att både barn, föräldrar och personal ska kunna följa deras utveckling. Detta kan man också göra via datorn. Allt barnen gör läggs in i datorn, teckningar scannas in, foton läggs till, intervjuer med barnen spelas in. I en digital portfolio kan båda ljud och rörliga bilder vara med. Allt detta läggs sedan ihop till t.ex. en power Point presentation som kan visas upp för föräldrarna. Barnen är med i hela processen och bestämmer vad som ska finnas med. Det är ett mycket bra sätt för att synliggöra för alla parter hur barnet utvecklas eftersom man både ser och hör. Om en grundmall utformas så är det sedan lätt att lägga till alla bilder och ljud som barnen vill ha med. Tove Andersson Sida 10

12 Få med barnen - lösningen på tidsbristen? Personalen har väldigt lite planeringstid både tillsammans och enskilt. Detta gör att man måste hitta tid i vardagsarbetet för att kunna använda sig utav IT. Häromdagen pratade jag med en Förskolelärare som sa just att det var tidsbristen som var det svåraste. Jag plockade då in barnen i problemet (eller kanske lösningen?) Jag föreslog att hon skulle ta med datorn in i barngruppen och jobba tillsammans med dem. Titta på bilderna ni har tagit, låt barnen berätta om dem, gör ett collage eller varför inte en Power Point presentation som ni sedan kan titta på tillsammans. Nästa gång ni tar med kameran så låt barnen fota istället så är de verkligen med i hela arbetet. Ett nytt sätt att se på det hela som gjorde att hon tänkte till lite extra och hon svarade att så hade hon nog aldrig tänkt... Just detta tror jag är väldigt viktigt, att öppna ögonen lite och se andra sätt att nyttja de verktyg som finns. Utöka användandet för barnen Efter att personalen har fått kunskapen hur kan man då på bästa sätt utöka användandet för barnen? När jag letade information på internet så såg jag en frågeställning som lyder: Är det överhuvudtaget acceptabelt att inte jobba med media och IT i förskolan? Mitt svar på det är att det är det inte. I vårt samhälle bygger det mesta på IT så varför ska man inte använda sig utav det på förskolan? Det är ju i den åldern de verkligen suger åt sig kunskap. Att leka in kunskap är ju ett mycket bra sätt att lära sig på. Ett stort problem märker jag när man pratar med personalen är att de utgår från att barnen inte kan göra det eller det. Om man istället för att utgå från det barnen inte kan utgår från det de tycker om att göra så kan man hitta många olika infallsvinklar. Något som också är väldigt viktigt för att få in datorn i verksamheten är att få bort tänkandet på en dator som enbart spelmaskin. Att istället se datorn och all tillhörande utrustning som ett skapande verktyg som stimulerar fantasin, skapandet, kreativiteten, det kritiska tänkandet m.m. Ser man det så, så kan man hitta på en massa roliga saker för barnen att göra med hjälp av de IT verktyg som finns, som också är roliga för personalen att jobba med. Personalen får också ett bra tillfälle att synliggöra barnens arbete och se deras utveckling när de använder sig utav IT tekniken. Tove Andersson Sida 11

13 Några idéer till vad barnen kan göra med IT tekniken. Ge digitalkameran till barnen! Arbeta sedan vidare med deras bilder. Bildjakt. Låt barnen leta reda på och fota olika former/färger/siffror/bokstäver... Animeringar med hjälp av filmkamera. Låt barnen gå på ljudjakt och spela in det de hör. Återge och spela in ljud - Ljudcollage. T.ex. Hur låter djuren? Digitala sagor, t.ex. av barnens egna bilder som de sedan får berätta utifrån. Måla egna bilder i något ritprogram. Digitalkameror har de flesta förskolor eftersom det är ett mycket användbart verktyg för att dokumentera verksamheten. Med kameran kommer man väldigt långt, ta bilder naturligtvis, spela in små filmsnuttar och på en del går det även att spela in ljud. Att låta barnen måla i något av de ritprogram som finns är spännande både för barnen och personalen. De flesta datorer har enkla ritprogram som redan är installerade t.ex. Paint. Ett program som används på förskolorna är Kid Pix, ett lätt använt program för barn i de flesta åldrar. Ett bra sätt att lära sig hantera musen och ett väldigt bra tillfälle för att träna på färg och form. Bilden på framsidan har min dotter gjort i Paint och för den som inte ser vad det föreställer så kan jag tala om att det är en polis som fångat en tjuv och han sitter i fängelse ute. Jag har hittat en hel del sidor på internet med tips och idéer för användandet av IT i förskolan. (Länkarna finns att hitta i källförteckningen) En som jag blev speciellt förtjust i är - IT och Media Pedagogen. Där finns massor av tips om det mesta, länkbibliotek till andra sidor, tips på program m.m. Tove Andersson Sida 12

14 Diskussion Sammanfattning IT användandet i förskolorna ser väldigt olika ut. En del förskolor har tekniken men inte tillräkligt med kunskap för att kunna använda det fullt ut. De använder datorn i en begränsad utsträckning, mestadels för att skriva t.ex. informationsbrev till föräldrarna, läsa och skicka mail och göra barnens scheman. Inget arbete görs tillsammans med barnen. Medan andra ligger långt framme och använder IT tekniken på ett mycket bra sätt. De använder även datorn som ett skapande verktyg tillsammans med barnen. Att använda datorn som ett kreativt och skapande verktyg är något som verkligen kan utöka användandet. Personalen behöver också fortlöpande utbildning och sätt att lösa tidsbristen som finns. Detta är till stor del en organisationsfråga men det går att lösa om intresset för det finns. En lösning är att ta med datorn i barngruppen. Varför blev det detta resultat? Till stor del tror jag att det beror på kommunernas vilja att satsa på IT. Finns inte viljan där så är det svårt att få fram resurser. De förskolor som har resurserna men ändå inte har kommit så lång saknar en drivande kraft. Någon som kan ge idéer och verktyg för att komma vidare. Där ser jag att IT-Pedagogerna verkligen kan göra nytta. Tove Andersson Sida 13

15 Tillvägagångssätt Enkäten gjorde jag för att jag ville få svar från så många som möjligt för att få veta hur det låg till på flera ställen. Tyvärr så fick jag inte svar från så många som jag hade hoppats. Jag skickade bl.a. till en privat förskola eftersom jag ville se om det fanns några skillnader där gentemot de kommunala. De har inte svarat alls. Något jag upptäckte efteråt att jag borde ha gjort i enkäten var att fråga vilket förskoleområde den som svarade kom ifrån. Eftersom jag inte gjorde detta fick jag mer eller mindre gissa varifrån svaren kom. Detta gjorde att jag tog fel på några svar men har nu klarat ut det hela. Jag funderade ett tag på om jag skulle göra enskilda intervjuer men jag tror inte att resultatet hade blivit annorlunda för det. Min tanke från början var att göra arbetet helt utifrån personalen och inte barnen. Allteftersom jag letade fakta så hittade jag så mycket spännande om IT och barnen i förskolan så att jag kände att jag ville ha med utav det också. Framöver kommer jag att leta mer fakta om just barnens IT användande och ta med det in i framtiden. Jag ser att det finns ett stort behov av IT-Pedagoger i förskolan, faktiskt större än vad jag trodde. Tove Andersson Sida 14

16 Källförteckning Internet: IT och Media pedagogen, en mötesplats för IT intresserade inom förskolan: IT och media i förskolan, en pedagogblogg: Datorn i utbildningen: Allt blir berättelser, skapa en filmsaga: Digital Portfolio media-i-forskolan/ (Länkarna besöktes senast ) Svar på enkäten: Personal från förskolor i Molkom, Avesta och Akalla. Tove Andersson Sida 15

17 Bilaga 1- Enkät om IT användandet i Förskolorna IT i Förskolan 1. Har du tillgång till dator på din arbetsplats? Om ja, på vilket sätt? På avd, i huset Använder du datorn i verksamheten? 3. Hur använder du datorn? För arbetets skull? Tillsammans med barnen? Utveckla gärna ditt svar. 4. Finns det något i verksamheten som du inte skulle kunna göra utan datorn? 5. Vilka program använder du? 6. Har du fått någon utbildning från din arbetsplats inom data och/eller de program du använder? Vilken typ av utbildning? 7. Är du i så fall nöjd med den eller önskar du mer utbildning? I så fall vad? 8. Har du tillgång till internet på din arbetsplats? Hur använder du internet i så fall? Till jobbet, privat Skulle du vilja använda datorn mer i verksamheten? På vilket sätt vill du använda den och vad hindrar dig från att göra det? 10. Har barnen tillgång till egen dator? Vilka program använder de i så fall? För dig som svarat nej på första frågan: 11. Varför har du inte tillgång till dator på din arbetsplats? 12. Skulle du vilja ha tillgång till dator? Varför/Varför inte? Frågor till dig som svarat nej på andra frågan. 13. Skulle du vilja använda datorn mer i verksamheten? På vilket sätt vill du använda den och vad hindrar dig från att göra det? 14. Varför använder du inte datorn och vad skulle få dig att göra det? Tove Andersson Sida 16

Kvalitetsdokument 2012-2013

Kvalitetsdokument 2012-2013 Kvalitetsdokument 2012-2013 Förskola: Prästkragen Förskolechef: Susan Hellström Beskrivning av förskolan: Prästkragens förskola ligger nära Danderyds sjukhus och kommunikationerna. Förskolan består av

Läs mer

Lagga. Lokal IT plan

Lagga. Lokal IT plan Lagga Lokal IT plan Lagga Augusti 2011 Laggas IT vision Lagga skola, förskola och dagbarnvårdare ska vara Knivsta Kommuns spjutspets inom IT utveckling 2025! Tillgänglighet Pedagogerna ska ha tillgång

Läs mer

Hyltevägens förskola Fallstudie av informations- och kommunikationsteknologins inverkan i förskolan

Hyltevägens förskola Fallstudie av informations- och kommunikationsteknologins inverkan i förskolan Bild: Barnen gör skuggbilder vid filmduken innan de tittar på sin PowerPoint, som handlar om hur de hjälper till att bevara naturen. (Foto: Anna Klerfelt) Hyltevägens förskola Fallstudie av informations-

Läs mer

Nallelek Lärarvägledning

Nallelek Lärarvägledning NALLELEK - LÄRA MERA PROGRAM AB Nallelek Lärarvägledning NALLELEK... 2 1.1 Programmet... 2 1.2 Övningar som stärker förmågan att iaktta bilder och se detaljer... 3 1.2.1 Pedagogiska tips... 3 1.3 Kategorisering

Läs mer

Sammanfattning av enkäten en till en projektet

Sammanfattning av enkäten en till en projektet Sammanfattning av enkäten en till en projektet Tack för att ni tog er tid att svara på enkäten. Vi på 4-6 har sammanställt resultatet, och även gjort små förklaringar och svar till frågor, eller kommentarer

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Arkens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning för Bokebo förskola Ölycke ro. läsåret 2007 2008 O:\Kvalitetsredovisning\Kvalitet 2007-2008\Förskolan\Instruktion.doc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 3 2. Presentation av rektorsområdet

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Prärien Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Kvalitetsdokument Borgens förskola (läå 2014/2015)

Kvalitetsdokument Borgens förskola (läå 2014/2015) Kvalitetsdokument Borgens förskola (läå 2014/2015) Välkommen Förskolan Borgen är en kommunal förskola i västra Danderyd med 4 avdelningar för barn 1-5 år. Förskolan Borgen ligger naturskönt vid Edsviken

Läs mer

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Innehållsförteckning En kort presentation av mig som gjort denna verksamhetsplan.. 3 Varför arbeta med äventyrspedagogik?... 3 Koppling till styrdokument

Läs mer

Fjäderns Bokslut 2015

Fjäderns Bokslut 2015 Fjäderns Bokslut 2015 Utforska vär(l)den genom böcker. Fokus under året På Fjädern har vi i år lyft det språkliga, det etiska och det demokratiska lärandet i förskolan. Förskolan ska sträva efter att varje

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

Lokala arbetsplan 2014-2015

Lokala arbetsplan 2014-2015 Lokala arbetsplan 2014-2015 Regnbågens förskola Avdelning Röd Lokala arbetsplan 26 september 2014 Presentation av Röda Regnbågen Regnbågens förskola rymmer 3 avdelningar och avd. Röd finns i mitten av

Läs mer

Förskolan Grindslanten personalkooperativ, ek. för. VERKSAMHETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN 2015-2016

Förskolan Grindslanten personalkooperativ, ek. för. VERKSAMHETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN 2015-2016 VERKSAMHETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN 2015-2016 1 Mål och utveckling Förskolan Grindslanten arbetar efter Förskolans Läroplan Lpfö 98, som är reviderad 2010. Vi arbetar alltid med alla läroplanens

Läs mer

GAFE Google Apps For Education. Vt 16 Guldkroksskolan Annika Andréasson

GAFE Google Apps For Education. Vt 16 Guldkroksskolan Annika Andréasson GAFE Google Apps For Education Vt 16 Guldkroksskolan Annika Andréasson LATHUND GAFE = Google Apps For Education www.google.se är startsidan där man kan hitta alla sidor i GAFE. Om man inte vill skriva

Läs mer

Lathund, till Photo Story, för skräckslagna lärare

Lathund, till Photo Story, för skräckslagna lärare Lathund, till Photo Story, för skräckslagna lärare Inledning: Photo Story är ett roligt och lättanvänt program. Muntligtframträdande går mot en ny dimension när eleverna slipper nervositeten över muntligt

Läs mer

Sätra Familjedaghem Kvalitetsdokument 2012/2013

Sätra Familjedaghem Kvalitetsdokument 2012/2013 Sätra Familjedaghem Kvalitetsdokument 2012/2013 Föreståndare Joline Bergqvist Grundfakta om familjedaghemmet Sätra Familjedaghem drivs som enskild firma av en person, Joline Bergqvist. Barngruppen består

Läs mer

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Det kan vara svårt att räcka till som pedagog. Med en eller flera elever som har behov av särskilt stöd kan man lätt själv känna sig otillräcklig.

Läs mer

1-6:an skriver sig till läsning läsåret 2006-2007.

1-6:an skriver sig till läsning läsåret 2006-2007. Utvärdering av projektet 1-6:an skriver sig till läsning läsåret 2006-2007. Teknisk utrustning. Vi startade ht 2005 med att få nya datorer till gupp 1 och grupp 3. Platta skärmar installerades i alla 3

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013/2014

Kvalitetsdokument 2013/2014 Kvalitetsdokument 2013/2014 Förskolans pedagogiska idè På Grindstugan har vi påbörjat processen i att arbetar vi Reggio Emilia inspirerat Vi erbjuder en rolig, lustfylld och lärande verksamhet utifrån

Läs mer

Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014

Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014 Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Viktiga händelser under året... 3 2 Mål och resultat... 4 2.1 Förbättra servicen till medborgare och företagare

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

Projektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola

Projektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola Projektmaterial DATORKUNSKAP EN NYCKEL TILL INFORMATIONSSAMHÄLLET Strömbäcks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Soluret 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Soluret 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Soluret 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Ert barn kommer att börja på.. Där arbetar.

Ert barn kommer att börja på.. Där arbetar. Ängsgårds förskola Om Ängsgårds förskola Ängsgårds förskola ligger på Ängsgårdsvägen mitt emot Vallås kyrka. Det är lätt att ta sig hit. Vi har busshållplats precis utanför och flera cykel- och gångbanor.

Läs mer

Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola

Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola Idala förskola består detta året av 2 grupper, 1 småbarnsgrupp 1-3 år och 1 för 4-5 åringar. S2H Förskolor har profilering Matematik, Idrott och Natur. Vi arbetar

Läs mer

Projektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola

Projektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola Projektmaterial DIGITAL PORTFOLIO FÖR DOKUMENTATION OCH PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016 Innehåll: 1. Inledning 2. Vision 3. Syfte 4. Definiering av begreppen diskriminering, kränkning och trakasserier

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Förskolan Kohagen med avd Kohagen och Kalvdansen. Läsåret 2011 2012

Systematiskt kvalitetsarbete för Förskolan Kohagen med avd Kohagen och Kalvdansen. Läsåret 2011 2012 Systematiskt kvalitetsarbete för Förskolan Kohagen med avd Kohagen och Kalvdansen Läsåret 2011 2012 Arbetslaget som omfattas Kvalitetsarbetet omfattar arbetslaget vid Förskolan Kohagen och Kalvdansen.

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibackens förskola Ekorren Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet

Läs mer

UTVÄRDERING SOLKATTEN TEKNIKFÖRSKOLAN 2010/11

UTVÄRDERING SOLKATTEN TEKNIKFÖRSKOLAN 2010/11 UTVÄRDERING SOLKATTEN TEKNIKFÖRSKOLAN 2010/11 Verksamhetsbeskrivning: När vi byggt upp miljön på Solkatten har vi försökt att verkligen tänka till och inte stressa fram beslut. Möbler kan man flytta på

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka

Läs mer

- En handledning för personal och elever i Karlshamns kommun

- En handledning för personal och elever i Karlshamns kommun - En handledning för personal och elever i Karlshamns kommun Denna handledning är än så länge bara ett arbetsmaterial. Innehållsförteckning Ladda ner/installera... 3 Börja använda programmet... 4 Första

Läs mer

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8 Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8 2 Innehåll 1. Beskrivning av verksamheten... 2 1.1 Aktuella styrdokument... 2 1.2 Enhetens mål... 3 1.3 Vision... 3 2. Normer och värden... 4 2.1 Enhetens

Läs mer

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014 Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns

Läs mer

Övning 1: Vad är självkänsla?

Övning 1: Vad är självkänsla? Självkänsla Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Verksamhetsrapport förskolan 2013/14

Verksamhetsrapport förskolan 2013/14 Sundbyvägen Datum 1 (14) 2014-10-13 Verksamhetsrapport förskolan 2013/14 Sundbyvägen 2 (14) Nämndens åtagande: Tillgänglighet till datorer och lärplattor som pedagogiska verktyg i förskolan skall öka.

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete Underlag för systematiskt kvalitetsarbete Enhet: Kobjer Ansvarig: Gunilla Cederholm LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål/Åtgärder/Resultat/Analys för läsåret 2012-13 Målen för detta läsår har handlat om årskalender,

Läs mer

God morgon Z, Hoppas du kunnat sova. Det blev ju litet jobbigt igår, och jag tänkte att jag kanske kan försöka förklara hur jag ser på det som hände och på hur vi har det i ett brev. Jag gissar att du

Läs mer

Avdelning Sporrens utvärdering 2014-2015

Avdelning Sporrens utvärdering 2014-2015 Avdelning Sporrens utvärdering 2014-2015 Fokus under året På Sporren har vi fortsatt att lyfta det naturvetenskapliga lärandet och dess olika aspekter. Detta läsår har barnen utforskat luft på olika sätt.

Läs mer

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Arbetsplan för Bokhultets förskola Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Bilaga 2 Välfärdsnämndens protokoll 2014-11-14 157 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Storfors kommun Lena Duvander 1 Innehåll: 1. Inledning sid 2 2. Verksamheter

Läs mer

Förskolan Trollstigen AB

Förskolan Trollstigen AB Systematisk kvalitetsredovisning för Förskolan Trollstigen AB 2014-2015 1 Innehållsförteckning Inledning..sid 3 Normer och värden..sid 4 Utveckling och lärande...sid 6 Barns inflytande.sid 9 Förskola och

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sammanfattning...s 3 Bakgrund och inledning...s 4 Problemformulering och syfte & Avgränsningar...s 5 Genomförande...s 6 Resultat av projektet...s 7 Värdering av arbetet och resultatet...s

Läs mer

Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation

Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation Itis-projekt Nymö Resursskola Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation Bakgrund Vi är tre lärare på Nymö Resursskola. Vi arbetar i två elevgrupper med

Läs mer

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

Arbetsplan Snäckans förskola 2008 Arbetsplan Snäckans förskola 2008 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand

Läs mer

Kom igång med din SMART Board. Det praktiska

Kom igång med din SMART Board. Det praktiska Kom igång med din SMART Board Det praktiska Nu när ni fått er nya SMART Board på plats och ni vill börja använda den finns det ett par steg som man bör göra först för att få allt att fungera. I denna guide

Läs mer

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan

Läs mer

KVALITETSRAPPORT 2014

KVALITETSRAPPORT 2014 KVALITETSRAPPORT 2014 Björbo Dala-Floda förskola GAGNEFS KOMMUN Else-Britt Johansson Årets verksamhet. Året 2013-2014 har vi arbetat särskilt med att - Utveckla vårt arbete då det gäller uppföljning utvärdering

Läs mer

Case: Kundservice. Vad är det som idag kan kallas service? Madeleine Lindqvist 2009-08-03

Case: Kundservice. Vad är det som idag kan kallas service? Madeleine Lindqvist 2009-08-03 1 Vad är det som idag kan kallas service? Madeleine Lindqvist 2009-08-03 I alla tider har människor varit krävande och förväntat sig bland det bästa, men aldrig förr, som i dag har service betytt så mycket.

Läs mer

Kvalitetsdokument Rosenvägens förskola (läsåret 2014/2015)

Kvalitetsdokument Rosenvägens förskola (läsåret 2014/2015) Kvalitetsdokument Rosenvägens förskola (läsåret 2014/2015) Vi vill att alla barn ska ha roligt, ta hand om varandra, känna sig stolta och utvecklas hos oss. Både barn och föräldrar ska känna sig trygga

Läs mer

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna.

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna. Tips Lära känna varandra Vid första träffen är det viktigt att man lär känna varandra. Det ger trygghet för hela gruppen och individen. Alla kommer också att lära sig namnen fortare vilket är bra för både

Läs mer

Arbetsplan Stockby Förskola

Arbetsplan Stockby Förskola Arbetsplan Stockby Förskola Vi som arbetar på Stockby förskola Sara Rogö Chi Le Anette Hillerudh Enikö Abdallah Juhos Johanna Spindler Moniqa Hollén Bodil Ornby Annica Sabel Förskollärare 40 tim/v Förskollärare

Läs mer

Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson

Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson Kvalitetsarbete Kungshöjdens förskola 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen...

Läs mer

Uppdrag att utvärdera intagningsreglerna för förskolan.

Uppdrag att utvärdera intagningsreglerna för förskolan. Tjänsteutlåtande Anne-Christine Hillman 2011-11-11 Sidan 1 av 4 Dnr 2011/32 BUN.640 Barn- och ungdomsnämnden Uppdrag att utvärdera intagningsreglerna för förskolan. Förslag till beslut Barn- och utbildningskontoret

Läs mer

HÄR BOR JAG Skogstrollen vt 2013

HÄR BOR JAG Skogstrollen vt 2013 HÄR BOR JAG Skogstrollen vt 2013 Fruktstunden (när det startade) Fyra barn och en pedagog satt och åt frukt en förmiddag. Fruktstunden Ett av barnen (Teo 2:10 år) funderar över att pedagogen har sagt att

Läs mer

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola Rapport Grön Flagg Rönnens förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-24 08:18:54: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande aktiviteter

Läs mer

Anteckningar från Splitvision i Vimmerby 2012-03-23. Bertram Stenlund Fridell Vimmerby - Hur kan man använda mobilen i undervisningen

Anteckningar från Splitvision i Vimmerby 2012-03-23. Bertram Stenlund Fridell Vimmerby - Hur kan man använda mobilen i undervisningen Anteckningar från Splitvision i Vimmerby 2012-03-23 Närvarande: Anders Eriksson, Vimmerby gymnasium Thomas Sjöholm, It-sam i Kisa Ina Alm Centrum för pedagogisk inspiration Malmö Bertram Stenlund Fridell

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Läroplansmål- Normer och värden 3. Läroplansmål- Utveckling och lärande 4. Läroplansmål- Förskola och hem 5. Läroplansmål- Samverkan

Läs mer

Samuel Sköldén Sanna Stadig Samantha Berglind Anna-Sofia Pehrson Seminariegrupp B1 VT-03

Samuel Sköldén Sanna Stadig Samantha Berglind Anna-Sofia Pehrson Seminariegrupp B1 VT-03 Samuel Sköldén Sanna Stadig Samantha Berglind Anna-Sofia Pehrson Seminariegrupp B1 VT-03 Bakgrund Hans Flyman var den som fick idén till det hela. Han hade varit med i Karlstads ornitologiska förening

Läs mer

Slutrapport för Pacman

Slutrapport för Pacman Slutrapport för Pacman Datum: 2011-05-30 Författare: cb222bj Christoffer Bengtsson 1 Abstrakt Jag har under våren arbetat med ett projekt i kursen Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt. Målet med mitt

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011-2012

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011-2012 Kvalitetsredovisning Läsåret 2011-2012 Esstorps förskola Nora kommun Innehållsförteckning Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 2 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 2 Verksamhetens

Läs mer

2014/07/31. Kvalitetsrapport Verksamhetsåret 2013/14. Djurmo förskola och Kyrkbyns förskola

2014/07/31. Kvalitetsrapport Verksamhetsåret 2013/14. Djurmo förskola och Kyrkbyns förskola 2014/07/31 Kvalitetsrapport Verksamhetsåret 2013/14 Djurmo förskola och Kyrkbyns förskola 1 Innehåll 1. Presentation av förskolorna...3 2. Beskrivning av årets verksamhet.3 3. Underlag och rutiner för

Läs mer

Presentation av Björkängens förskola

Presentation av Björkängens förskola Presentation av Björkängens förskola Vår förskola startade 1 oktober 1990 och tillhör Närlunda rektorsområde. Vi är en förskola i utveckling som har inspirerats av Reggio Emilias filosofi och tankar om

Läs mer

Sammanställning över enkätsvar från föräldrar till förskolebarn i Nynäshamns kommun, 2016.

Sammanställning över enkätsvar från föräldrar till förskolebarn i Nynäshamns kommun, 2016. 2016-05-22 Sammanställning över enkätsvar från föräldrar till förskolebarn i Nynäshamns kommun, 2016. Enkäten avser Språksatsningens bokpåsar. 101 föräldrar har svarat på enkäten. 1. Har du och ditt barn

Läs mer

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Ullvigårdens förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Annica Norén, 150528 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen har

Läs mer

Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001. ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl

Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001. ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001 ett temaarbete av 3-5 Parkskolan Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl Sammanfattning Projektet vi och våra fyra årskurser (två

Läs mer

LOKAL VERKSAMHETSPLAN BLÅKLOCKVÄGENS FÖRSKOLA 2014/2015

LOKAL VERKSAMHETSPLAN BLÅKLOCKVÄGENS FÖRSKOLA 2014/2015 LOKAL VERKSAMHETSPLAN BLÅKLOCKVÄGENS FÖRSKOLA 2014/2015 1 LÄRPROCESSER Åtagande Till slutet av läsåret 2014/2015 är samtliga flickors och pojkars lärprocesser synliggjorda och kommunicerade med barn och

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2008/2009

Kvalitetsredovisning 2008/2009 Kvalitetsredovisning 2008/2009 Föräldrakooperativet vid Testeboå ekonomiska förening 1 Innehållsförteckning: sid. 1. Inledning..2 2. Grundfakta..2 3. System för kvalitetsarbete..4 4. Föreg. års åtgärder

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Parkens förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Ett hopp för stallet VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS SIDAN 1. Lärarmaterial

Ett hopp för stallet VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS SIDAN 1. Lärarmaterial SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Lina är nervös. Stallet Lyckan ska ha en uttagning och om tre veckor är det tävling. Förra gången Lina hoppade

Läs mer

Förskolan Smultronstället

Förskolan Smultronstället Förskolan Smultronstället Kvalitetsredovisning för kalenderåret 2010 Rektor: Catharina Eckstein 1 Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är följande: Vårdnadshavare, politiker och andra intressenter

Läs mer

Kvalitetesutvärdering Droppen gul 2014-2015

Kvalitetesutvärdering Droppen gul 2014-2015 Kvalitetesutvärdering Droppen gul 2014-2015 Bakgrund Fjolårets åtgärder för förbättring: Vi måste bli bättre på att reflektera med barnen. Använda oss mer av Ipaden i verksamheten och som dokumentation.

Läs mer

Kvalitetsrapport läsår 2014/2015. I Ur och Skur Vattendroppens

Kvalitetsrapport läsår 2014/2015. I Ur och Skur Vattendroppens Kvalitetsrapport läsår 2014/2015 I Ur och Skur Vattendroppens Inledning Förskolan I Ur och Skur Vattendroppen bedrivs med I Ur och Skur pedagogik. Vi bedriver verksamheten till största delen ute i naturen,

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING. Förskolan Rosen Läsåret 2013-2014

KVALITETSREDOVISNING. Förskolan Rosen Läsåret 2013-2014 Utbildnings- och fritidsförvaltningen KVALITETSREDOVISNING Förskolan Rosen Läsåret 2013-2014 2010-09-09 1 Förskoleavdelningen 1. Inledning Varje avdelning på förskolan har gjort uppföljningar mot förskolornas

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016 Inledning Bestämmelser i Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:576) ställer krav på att varje verksamhet

Läs mer

TallgårdenNytt. I huvudet på Linda. Alla vi på Tallgården

TallgårdenNytt. I huvudet på Linda. Alla vi på Tallgården TallgårdenNytt Månadsbrev mars-april månad 2012. Finns även att hämta på förskolans hemsida, www.mjolby.se Redaktör Pia Adlertz, pia.adlertz@mjolby.se I huvudet på Linda Hej alla föräldrar Äntligen börjar

Läs mer

Gemensam KVALITETSREDOVISNING. Förskolan Ugglan Läsåret 2014-2015

Gemensam KVALITETSREDOVISNING. Förskolan Ugglan Läsåret 2014-2015 Utbildnings- och fritidsförvaltningen Gemensam KVALITETSREDOVISNING Förskolan Ugglan Läsåret 2014-2015 2010-09-09 1 Förskoleavdelningen Inledning Varje avdelning på förskolan har gjort uppföljningar mot

Läs mer

Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15

Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15 Kvalitet och måluppfyllelse läset 2014/15 Sammanfattning Förskolan har under läset 2014-2015 fortsatt arbetet med att förbättra verksamheten. Vi är en god bit på väg men fortfarande återst en del. Tyvärr

Läs mer

Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009.

Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009. Umeå Universitet Sida 1 (10) Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009. Kursvärdering. Omdöme 1 5 (5 bäst) Kursupplägg i stort 1 2 5 Bra projekt där de tidigare projekten i BP1 och BP2 binds ihop. Får

Läs mer

2014.09.18. Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan

2014.09.18. Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan 2014.09.18 Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan Förskolan Vindan Vindan är en förskola med en avdelning för barn 1-6 år. Arbetslaget består av: 5 förskollärare 2 barnskötare 1 kokerska 1 lokalvårdare

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Violen, Ekorren 3 september 2013 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 1 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Skolområde 3 Junibacken och Ängens Förskolor 2014-2015 Förskolechef: Carin Hagström 2 Innehåll 1. Inledning... 3 1.1Det systematiska kvalitetsarbetet... 3 1.2 Kvalitetshjul...

Läs mer

DROTTNINGHOLMS FÖRSKOLA

DROTTNINGHOLMS FÖRSKOLA VerksamhetV Verksamhetsplan för 2009 DROTTNINGHOLMS FÖRSKOLA STENHAMRA FÖRSKOLA SÅNGA SÄBY FFM Uppdrag Enhetens förskolor erbjuder förskoleverksamhet till barn i åldrarna 1-5 år vars föräldrar förvärvsarbetar,

Läs mer

21 dec 2015. Hej! God jul och Gott Nytt År till er alla. Yvonne Haldrup Förskolechef

21 dec 2015. Hej! God jul och Gott Nytt År till er alla. Yvonne Haldrup Förskolechef Hej! Nu är det snart dags att avsluta det här året på Fårdala Simmets förskolor Båten, Gunghästen, Pusslet och Sagan för att fira jul och nyår. Jag önskar att ni alla får umgås med era barn, nära och kära

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Läsårsredovisning Läsår: 2014/2015 Organisationsenhet: HOFSK/FSK Holsby Förskola martho002, 2015-11-16 16:22 1 Verksamhetsbeskrivning Bakgrund Holsby förskola bestod av fyra

Läs mer

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola

Läs mer

Danderyds kommun Utbildnings- och kulturkontoret

Danderyds kommun Utbildnings- och kulturkontoret 1 (6) Enhet Förskolechef Tranbär förskola Anna Hamilton Viktiga händelser och/eller projekt under året Tranbär förskola startade sin verksamhet 8.8.2005 med inskolning av 16 barn varav 8 var 18 månader

Läs mer

Krypande kaninen Karin

Krypande kaninen Karin Krypande kaninen Karin Kaninens hjul snurrar och den får en rolig krypande rörelse! Se en film på produkten: http://youtu.be/3_mdnvihxos Vilket material behöver man? Plywood 21 mm tjock Distanser - muttrar

Läs mer

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet och fritidshem Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Flaxande fjärilen Frida

Flaxande fjärilen Frida Flaxande fjärilen Frida Fjärilen flaxar med vingarna när man vevar på veven. Se en film på produkten: http://youtu.be/dwuwkcawrem Vilket material behöver man? Kork för PET-flaska Remskiva för motor Gitarrsträng

Läs mer

HANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9

HANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9 HANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9 Reviderad 2009-09-30 av rwk Sidan 1 av 23 Innehållsförteckning HANDLINGSPLAN - AMT...3 Åtgärdstrappan en handlingsplan

Läs mer

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret 2015-2016. Barnens verkstad med många möjligheter!

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret 2015-2016. Barnens verkstad med många möjligheter! Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret 2015-2016 Barnens verkstad med många möjligheter! Vår organisation Barn Arbetslag Lärandemiljöer - Utemiljö - Innemiljö - Närmiljö

Läs mer

Bäckalyckans förskola

Bäckalyckans förskola Olika men ändå lika. Bäckalyckans förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling januari 2009 reviderad september 2013 Grunduppgifter Ansvariga för planen: Samtliga medarbetare på förskolan,

Läs mer

Akvarellens förskola Helsingborg 110909

Akvarellens förskola Helsingborg 110909 Akvarellens förskola Helsingborg 110909 Systematiskt kvalitetsarbete 2010-2011 Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2010/2011 Akvarellens förskola Styrelse och verksamhetsansvariga: Elisabeth

Läs mer