Hyltevägens förskola Fallstudie av informations- och kommunikationsteknologins inverkan i förskolan

Transkript

1 Bild: Barnen gör skuggbilder vid filmduken innan de tittar på sin PowerPoint, som handlar om hur de hjälper till att bevara naturen. (Foto: Anna Klerfelt) Hyltevägens förskola Fallstudie av informations- och kommunikationsteknologins inverkan i förskolan Denna fallsstudie är en del av forskningsprojektet STEPS (EACEA/2007/04: Forskningsprojektet The Study of the impact of technology in primary schools är finansierad av Europeiska kommissionens exekutiva organ. Detta dokument representerar inte Europeiska kommissionens uppfattning, och Europeiska kommissionen är inte ansvarig för någon användning som kan göras av dess innehåll. Anna Klerfelt Göteborgs universitet Källor: Intervjuer med förskollärare, observationer av lektioner, intervjuer med barn och rektor. Hyltevägens förskola: 1

2 1. Förskolans kontext Barnen på Hyltevägens förskola tar emot mig i hallen och pekar ivrigt ut sig själva på bilderna som rullar i fotoramen. Förskolan ligger i ett eget hus i utkanten av ett stabilt förortsområde i Göteborg och består av fem avdelningar som tar emot 90 barn i åldern 1-5 år. Jag besöker en avdelning med 22 barn där barnen är 3-6 år. 16 personer arbetar på förskolan och verksamheten leds av en rektor. Hon ansvarar även för ytterligare två förskolor i området. Förskolorna samarbetar när det gäller fortbildning, övergripande planering, administration och policyfrågor. I området bor huvudsakligen familjer med svenskt ursprung. Förskolans upptagningsområde är delat av en väg. På ena sidan vägen finns hyreshus och ett fåtal villor och bostadsrätter, på andra ligger ett mindre industriområde med mängder av affärer, verkstäder och lagerlokaler. Förskolan är inramad av en innegård med sandlådor, gungor och gröna gräsmattor. På förskolans ena sida ligger en liten kulle med träd och buskar. Utanför bostadsområdet finns stora naturområden med skog och sjöar tillgängliga för alla. Några minuter bort med bil finns havet med vackra stränder och badplatser. Inom bostadsområdet finns bibliotek och badhus, men för att nå andra kulturella institutioner måste man ta buss in till förortens centrum. De lite äldre barnen går till skolan som ligger en bit längre bort. 2. Exempel på verksamhet På avdelningen som jag besöker riktar man sitt intresse mot natur, återvinning och ett hållbart samhälle. I tema-arbetet om miljön får barnen träffa en hund och en igelkott som följer dem genom projektet. Djuren skadar sig på skräp som människorna slänger och barnen engagerar sig för att stoppa nedskräpningen. De plockar skräp, sorterar, återvinner och skapar nya saker och konstverk av det de hittar. Lärarnas avsikt är att utveckla barnens miljömedvetenhet och visa att man kan göra mycket själv för att rädda miljön. Digitala verktyg används i denna process och lärarna vill att it ska vara en naturlig del av barnens vardag. Barnen använder ofta digital kamera och bilderna hanteras sedan på olika sätt inom projektarbetet. De sätts in i en digital fotoram i hallen och både barn och föräldrar står gärna och samtalar om vad barnen har gjort utifrån vad bilderna visar. Med lärarnas hjälp utformar barnen bildspel med programmen PhotoStory och PowerPoint och sätter ljud till. Man fotograferar både inomhus och utomhus. Barnen får fotografera ur sin egen synvinkel och läraren betonar att man inte behöver gå omkring som instruktör. Det är viktigt att barnen får fånga det som är viktigt för dem på sina bilder. It används framför allt för att bearbeta, memorera, återkoppla och visa vad man har gjort under dagen i det pågående projektarbetet. Bildhantering och internet-sökningar är viktiga delar i detta arbete. Lärarna arbetar både med hela gruppen kring temat och utformar då större gemensamma projekt, men man arbetar även individuellt med varje barn. Barnens arbeten dokumenteras i en enskild mapp. Detta arbetssätt tänker man utveckla i riktning mot mer omfattande digitala portfolios. De egna presentationerna i PowerPoint, PhotoStory och i den digitala fotoramen, spelas vardagligen upp och i det samtal som utspelas lyfter förskolläraren fram betydelsefulla innebörder för människor och djurs liv i samklang med naturen. Här får barnen tillsammans med förskolläraren möjlighet att reflektera över vad man lärt sig. 2

3 3. Inverkan, hinder och möjliggörare 3.1. Förskola Utvecklingsplan för it, strategi för genomförande, organisatoriska förändringar och pedagogisk hållning Inverkan: Förskolan ser sin it-användning som ett av flera medel för att nå de nationella målen som beskrivs i läroplanen. Resurser Inverkan: På förskolan finns en god basutrustning i form av datorer, digitala kameror, digitala bandspelare, projektorer, KidSmart och digital fotoram. Man har även en god basutrustning vad gäller tillgång till mjukvara. Förskolan är kopplad till ett gemensamt kunskapsnät och deltar i fortbildning. Det finns en lyhördhet för förskolans behov och kommunen ser förskolans verksamhet inom it som viktig. Hinder: Vid tilldelningen av utrustning fick alla olika pedagogiska verksamheter samma utrustning. Sammansättningen av digitala verktyg utgick till att börja med från skolans behov av att skriva, inte från förskolans behov av att arbeta med bilder. När stadsdelsförvaltningen blev uppmärksammad på detta gjordes en anpassning till förskolans behov. Möjliggörare: Den pedagogiska verksamheten har lokala it-planer som föreskriver hur fortbildning ska bedrivas för att kraftigt höja personalens kompetenser. I it-planerna anges även en plan för hur den befintliga digitala utrustningen ska kompletteras med fler smartboards och fler digitala projektorer. Samtidigt som förskolan är nöjd med de resurser man har fått finns en oro för att den pågående utvecklingen ska hämmas av kommande sparbeting. Läroplan och it Inverkan: I de lokala it-planerna anges mål till vad och varför lärarna ska använda digitala verktyg i verksamheten med barnen. Hinder: Både rektor och personal anger tid som en bristvara, och som en orsak till att utvecklingen inte går så fort som man skulle önska. Möjliggörare: De egna diskussionerna kring it och på vilket sätt digitala verktyg ska användas ses som en kraft som stödjer processen att utveckla teknologin för att nå de pedagogiska målen. Bedömning av it och it för bedömning Inverkan: Barnen bedöms inte, men lärarna uppmärksammar vad de kan genom observation och dokumentation. Rektor riktar uppmärksamhet mot hur förskolan använder it och planerar att sätta upp förskolans sätt att arbeta med it som en punkt i de årliga utvärderingarna av verksamheten. Organisation av support Inverkan: Både förskollärare och rektor beskriver en god tillgång på support, genom en kommunalt finansierad organisation, Intraservice. Den är tillgänglig och effektiv. 3

4 3.2. Förskollärare It som verktyg för kommunikation och samarbete Inverkan: Det gemensamma, digitalt baserade intranätet, Kunskapsnätet, används för att sprida och dela information. Man avvaktar införande av ett nytt intranät, Hjärntorget, och förväntar sig ett mer brukarvänligt verktyg. Personalen ser fram mot att kunna använda projektrum där för att visa och dela projekt med andra förskolor. E-post används för kommunikation inom personalgruppen, men sällan till föräldrar eller andra organisationer utanför förskolan. It som verktyg för att förbättre kvaliteten och effektiviteten i planering och administration Inverkan: Stor del av administration genomförs med hjälp av en digital plattform. Genom den utväxlas information, löner, semester, sjukfrånvaro och liknande. Den pedagogiska beydelsen av it för att förbättra lärande och undervisning Inverkan: På förskolan finns en förskollärare som är medlem i ett nätverk för it-intresserade pedagoger organiserat av kommunens Center för Skolutveckling. Hon har genom nätverkets försorg fått möjlighet att låna och pröva digitala verktyg och tillsammans med andra kollegor från andra stadsdelar utvärderat verktygen. Förskolan har sedan fått behålla verktygen. Genom denna förskollärares engagemang, kontinuerliga fortbildning och deltagande i centrats träffar tillförs förskolan något speciellt. It-kunskaper Inverkan: All personal deltar i fortbildning genom PIM (praktisk it- och mediekompetens) och i de gemensamma workshops och diskussioner som drivs på förskolan. De it-ansvariga ger också i viss mån personlig handledning, även om resurserna för detta är begränsade. Förskollärarna är speciellt intresserade av att lära sig mer om bildbehandling, men även de pedagogiska frågorna för att nå en ökad förståelse för hur man kan använda it tillsammans med barnen är centrala. Hinder: Både lärare och rektor beskriver brist på tid som en hindrande faktor. It-ansvarig vill ha fler möjligheter att sitta ner tillsammans med sina kollegor för att visa och berätta. Rektor eftersöker tid för att ge stöttning i dessa processer. Möjliggörare: Kollegornas kompetens. Delaktighet, motivation, självförtroende och prestation Inverkan: Inom förskolan pågår en diskussion där fördelar och nackdelar med it behandlas. Bland personalen finns olika nyfikenhet, lust eller till och med motstånd. Motivationen byggs upp i denna gemensamma diskussion. Självförtroendet i personalgruppen skiftar starkt. Flera lärare har självförtroende och erfarenheter och de stöder sina kollegor genom att ordna workshops där de kan visar olika programvaror och hur man kan använda dem. Kompetensen inom personalgruppen har höjts betydligt de senaste två åren genom de övergripande satsningar som har genomförts och genom de pågående PIM-utbildningarna samt diplomering av e-medarbetare som alla anställda ska genomgå inom kommunen. Hinder: Rädsla och tidsbrist. 4

5 Möjliggörare: De lokala it-samordnarna. De kan sätta sig ner med kollegorna och då kan man våga ställa både basala och avancerade frågor. En central fråga i detta samtal är att vrida perspektivet på de digitala verktygen, från att betrakta dem som främmande saker till att betrakta dem som hjälpmedel. Personligt engagemang är en tillgång, men räcker inte om man vill ha en snabb utveckling i en offentlig profession Barn It-kunskaper Inverkan: It används framför allt för att bearbeta, memorera, återkoppla och visa vad man har gjort under dagen i det pågående projektarbetet. Bildhantering och internetsökningar är viktiga delar i detta arbete och här erövrar barnen värdefulla kompetenser. Motivation, delaktighet och självförtroende Inverkan: Barnen är intresserade och motiverade. Lärarna beskriver att de får kontakt och en intensiv kommunikation med barnen framför datorn. En fråga som förskolan brottas med är hur förskollärarna ska kunna göra de digitala verktygen än mer tillgängliga för barnen, samtidigt som de själva ännu inte riktigt behärskar dem. Lärarna tänker sig att genom att göra verktygen ännu mer tillgängliga kan de öka barnens delaktighet. Agerande inom olika situationer i förskola: akademiska, sociala, personliga Inverkan: Lärarna beskriver att barnen hjälper varandra vid datorn och att de är försiktiga med varandra. De är mer varsamma med varandra än i andra samspelssituationer. Lärarna sätter samman barnen i par eller mindre grupper framför datorn för att samspelet dem emellan ska kunna främjas. Frågan om datorns betydelse i olika aspekter av deras liv är inte undersökt. 5