Att överbrygga den digitala klyftan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att överbrygga den digitala klyftan"

Transkript

1 Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter denna grupp i sitt dagliga arbete som lärare i svenska 2. Med hjälp av flexibelt lärande kan hon nå flera mål. Dels kan hon höja kvaliteten i språkstudierna och dels ge deltagarna kunskap och erfarenhet i att använda datorer för att kommunicera och för att hämta information. Skolan samarbetar också med olika bibliotek och lärcentra för att kunna erbjuda tillgång till datorer med internetuppkoppling och handledning vilket är viktigt eftersom denna grupp ofta inte har tillgång till dator hemma. Att överbrygga den digitala klyftan Monica Öhrn Johansson Den digitala utvecklingen går snabbare och snabbare och det blir allt viktigare att kunna använda IT. Med hjälp av ny teknik är det enklare att t.ex. söka information och få kontakt med myndigheter och företag. Det finns dock en risk för en växande klyfta mellan dem som har tillgång till och kan använda IT och dem som inte har det eller inte kan hantera den nya tekniken. Hur kan jag i mitt dagliga arbete som lärare på Karlskoga folkhögskola arbeta med att överbrygga denna digitala klyfta? Den frågan har jag haft anledning att ställa mig ett antal gånger sedan vår skola år 2000 tillsammans med ett antal olika folkhögskolor och studieförbund startade flexibelt lärande genom att erbjuda ett antal kurser/cirklar på distans. Både som kursledare och lokal handledare har jag sett att kursdeltagarna har väldigt olika förutsättningar för att använda datorn som ett redskap i studierna. Mot denna bakgrund började jag då fundera över hur jag skulle kunna förbereda mina kursdeltagare i svenska som andraspråk A och B (Sv2) på allmän linje på skolan för att kunna använda datorn som ett redskap både i studierna och i det dagliga livet. Det är inte självklart för denna grupp studerande att vara ägare till en dator. Ingen av dem jag kommit i kontakt med har heller haft möjlighet att skaffa dator via den s.k. hem-pc-reformen. Däremot är de här kursdeltagarna oftast mycket motiverade till att använda datorn för att kunna följa vad som händer i hemlandet genom att läsa tidningar på Internet och eventuellt ha kontakt med sina familjer via e-post. Jag ser det som ytterst angeläget att de under studierna på folkhögskolan får utveckla sina färdigheter och kunskaper så att de även efter tiden på skolan kan ta del av de positiva sidorna av den snabba IT-utvecklingen. Utveckla skriftspråket Eftersom dessa kursdeltagare är integrerade med skolans övriga elever i alla ämnen utom svenska får de mycket träning i att uttrycka sig och göra sig förstådda muntligt. Däremot behöver de ofta mer träning i att uttrycka sig skriftligt. Steg ett i arbetet med Sv2-deltagarna är därför att få dem att använda datorn som ett redskap när de skriver. Eleverna får genom olika skrivuppgifter varje vecka träna sig att skriva på datorn. Samtidigt lär de sig de olika funktionerna i datorns ordbehandlingsprogram. Gruppen får också en digital mötesplats genom en egen konferens på folkbildningsnätet. Deltagarna redovisar alla sina uppgifter via konferensen och kan också kommunicera med varandra och med mig som kursledare. När jag ibland inte är närvarande någon lektion på grund av t.ex. en tjänsteresa får kursdeltagarna uppgifter via folkbildningsnätet och på så sätt blir studierna flexibla både för de studerande och för mig som kursledare. Genom de flexibla inslagen blir det också en naturlig kommunikation på tider när vi inte kan ses på skolan. Sedan hösten 2006 finns skolans samtliga studerande på folkbildningsnätet men tidigare var Sv2-

2 deltagarna i stort sett de enda eleverna på skolan som använde folkbildningsnätet. Jag kunde då notera att flera av deltagarna var stolta över att de använde datorn och ett kommunikationsprogram som verktyg i studierna och de berättade gärna om detta för sina kamrater i andra undervisningsgrupper. Språket som kommunikationsmedel Genom Internet vet vi att det skrivna språket stärker sin ställning som medel för kommunikation mellan människor. Studerande med utländsk bakgrund känner ofta, av naturliga skäl, osäkerhet i att kommunicera skriftligt. De måste dels tolka och förstå vad andra skriver och själva uttrycka sig så att andra förstår. Steg två innebär att Sv2-deltagarna sammanförs med de studerande i en kurs i Svenska A (för svenskar) på distans. Då får de möjlighet att testa sin förmåga att uttrycka sig och göra sig förstådda skriftligt. Distanskursen i svenska är uppdelad i olika teman. Jag brukar sammanföra grupperna under något av följande teman: Språk och kommunikation eller Kulturmöten. Även om de deltagarna i kursen i Svenska oftast är säkrare i att uttrycka sig språkligt än Sv2-deltagarna har de senare mycket kunskap och erfarenhet att tillföra i diskussionerna eftersom de kan relatera till sina egna erfarenheter när vi t.ex. diskuterar hur viktigt modersmålet är, vad som händer när man tvingas byta språk och vad som händer med barn som växer upp med flera språk. Detta gör att det trots skillnader rent språkmässigt blir en bra balans i gruppen. Genom mötet med distansgruppen får Sv2-deltagarna möjlighet att både träna sig i att förstå vad de svenska kursdeltagarna uttrycker och också framföra egna åsikter och argumentera så att de blir förstådda på sitt andraspråk. Detta sammanförande brukar upplevas mycket positivt av båda grupperna. Sv2-deltagarna växer när de ser att deras språk fungerar när de i skrift vill uttrycka både känslor och åsikter. En annan uppgift som brukar ge upphov till diskussion är att deltagarna får skriva en insändare där de framför synpunkter på Sveriges flyktingmottagande. Genom att många av Sv2-deltagarna själva är flyktingar och själva har varit en del i mottagandet brukar de kunna bidra med ny kunskap om begrepp som asyl, flykting, invandrare, kvotflykting etc., vilket ökar deras självförtroende. Dessutom brukar uppgiften leda till att deltagarna i båda grupperna söker mer information på Internet. Då blir man på ett naturligt sätt intresserad av hemsidor som innehåller information om samhällsfrågor. Nya oväntade kontakter via nätet Studerande med utländsk bakgrund känner ofta, av naturliga skäl, osäkerhet i att kommunicera skriftligt. Förutom språkträning för Sv2-deltagarna ger sammanförandet av de båda grupperna andra positiva effekter. Flera av de svenska deltagarna brukar uttrycka att de sällan eller aldrig har kontakt med någon invandrare/flykting och på det här sättet har fått ny kunskap som de inte hade kunnat få om de inte haft tillgång till kommunikationen via nätet. Deltagarna i gruppen i Svenska A har kort utbildning och många är, trots att de har svenska som modersmål, osäkra i att uttrycka sig skriftligt. Genom kursen i Svenska och sammanförandet med Sv2-deltagarna stärks också deras självförtroende genom att de får möjlighet att uttrycka synpunkter och diskutera ämnen som engagerar dem. Min erfarenhet är också att många svenskar är rädda för att kommunicera med icke-svenskar eftersom de är rädda för att inte kunna göra sig förstådda eller att förstå vad den som inte har svenska som modersmål uttrycker. I framtiden kommer sannolikt förmågan att föra dialog på nätet att ha stor betydelse för att kunna delta i den demokratiska processen. Min förhoppning är att de studerande i Svenska A och Sv2 A och B efter dessa möten ska

3 ha stimulerats till att ytterligare utveckla sin skriftliga kommunikationsförmåga och stärkt sin självkänsla så att de så småningom ska våga gå in i andra digitala gemenskaper och göra sina röster hörda. Använda Internet Förutom att kunna uttrycka sig skriftligt och kommunicera via Internet behöver vi kunskaper om hur vi använder de vardagliga tjänster som vi kan nå via nätet. Det kan t.ex. vara att sköta sina bankärenden, beställa biljetter, kontakta massmedia eller ställa frågor till sin kommun. Allt mer av den offentliga servicen övergår till att bli elektronisk, t.ex. försäkringskassan och skattemyndigheten. Det blir svårare och svårare att få service på ett kontor. Det är därför viktigt att lära sig att söka information på Internet och att ta kontakt med myndigheter och företag via t.ex. e-post. Ett viktigt moment i arbetet med Sv2-deltagarna är att försöka visa vilka resurser som finns tillgängliga. Som hjälp för de studerande brukar jag presentera ett antal hemsidor, som jag tror kan vara till hjälp, både i studierna och i det dagliga livet. Länkarna finns sedan tillgängliga i ett dokument i kurskonferensen. Det kan t.ex. vara länkar till riksdagen, kommunen, bibliotek, arbetsförmedling, försäkringskassan, sjukvårdsupplysningen, polisen, migrationsverket, olika medier, utbildning, studievägledning. Jag visar även att det finns en del lättlästa sidor och sidor på olika hemspråk. Efter hand brukar också kursdeltagarna komma med förslag till länkar som läggs in på sidan. Att söka och värdera information Under studietiden ställs kursdeltagarna ofta inför situationer där de ska söka information att använda i olika uppgifter och arbeten. Men det är inte bara i studiesituationen man har behov av att söka information i böcker, artiklar och på Internet utan också i yrkeslivet förväntas man veta hur, var och vad man söker och hur man bedömer informationens kvalitet. För att kunna utnyttja sökmöjligheterna på Internet är det därför viktigt att veta hur sökprocessen fungerar och vilka hjälpmedel man kan använda. Förhoppningen är att Sv2-deltagarna under tiden på skolan ska kunna skaffa sig redskap för ett fortsatt eget lärande som de sedan kan använda i nya situationer även efter studierna. I och med att deltagarna får introduktion av folkbildningsnätet får de också bekanta sig med de Pedagogiska resurssidorna och göra övningar då de får söka och ta fram information och material. Detta är ett viktigt moment som bör ligga tidigt i kursen så att de kan använda sig av resurserna under studierna i olika ämnen. Att söka information på Internet tar mycket tid och ställer krav på att man snabbt kan läsa och avgöra om sidan innehåller den information man söker. Att söka information på Internet tar mycket tid och ställer krav på att man snabbt kan läsa och avgöra om sidan innehåller den information man söker. För en studerande som inte har svenska som modersmål tar det oftast längre tid. Därför är de pedagogiska resurssidorna med dess ämnesindelning till stor hjälp när kursdeltagarna ska söka information. För att kunna hantera all information på Internet blir kunskaper i källkritiskt granskande allt viktigare. Det är viktigt att få de studerande att reflektera över den information som finns att tillgå. Källkritik bör naturligtvis ingå i varje ämne i studierna och aktualiseras då och då under studiernas gång.

4 När det gäller Sv2-deltagarna tycker jag att det är lämpligt att jag som lärare i svenska introducerar deltagarna i ämnet eftersom jag kan formulera uppgifter som passar till deras språkliga nivå. Efter en allmän genomgång om källkritisk granskning för hela gruppen får deltagarna i mindre grupper titta på och jämföra ett antal hemsidor. De får fundera över vad som är fakta och vad som kan vara uttryck för värderingar. Frågor att diskutera kan t.ex. vara: - Vem står bakom informationen? Vem är författaren? - Är informationen aktuell? Går det att se när informationen är utlagd? - Vilket är budskapet? - Har författaren något syfte med informationen? - Varför säger författaren detta? - Innehåller informationen fakta eller är det någons åsikter som framförs? - Överensstämmer uppgifterna om du jämför med någon annan källa? - Känns informationen trovärdig? Kursdeltagarna brukar tycka att det här är mycket bra och intressanta uppgifter. I distanskursen i Svenska A får deltagarna arbeta med en liknande uppgift som ett grupparbete. Här följer några av de studerandes kommentarer till uppgiften (något omarbetade): Jag tyckte först att uppgiften var lätt eftersom jag jobbar mycket med Internet. Men den var klurig, eller hur? Nu vet jag att man måste vara mer noggrann. Uppgiften var nyttig. Jag trodde inte att den skulle ta så lång tid som den faktiskt gjorde eftersom att jag tycker att jag är hyfsat bevandrad på Internet. Det var en intressant uppgift och tänk vilka lustiga sidor det finns. Jag måste nog ha haft tur för jag tror aldrig att jag hamnat på en rappakalja-sida. Eller så har jag inte fattat det. Det räcker naturligtvis inte att arbeta med källkritik vid ett enstaka tillfälle. Det här momentet i studierna är ändå ett sätt att börja träna sig i att inta ett kritiskt förhållningssätt. Känn dig för - kurser Flexibelt lärande i form av distansstudier bör göras tillgängligt för alla. Det finns många som av olika skäl (ekonomi, familj, bostadsort etc.) inte har möjlighet att delta i fysiska studier på våra folkhögskolor. Trots att de flesta av skolans distanskurser har många sökande och riktar sig till deltagare med kort utbildning finns det många som känner sig osäkra inför det här sättet att studera. I några av våra kurser har vi också haft deltagare som inte fullföljt kursen på grund av att nivån varit för hög eller att de känt sig i underläge gentemot övriga studerande. Under arbetade jag och en kollega, Kajsa Werner, i ett nätverksprojekt där syftet var att skapa ett nätverk som stöd för distansstuderande i vår region. Personer som har ingen eller liten erfarenhet av att använda dator behöver mycket stöd för att klara av studier på distans. Vi hade noterat att även ett avstånd på några mil kan vara för stort om man behöver hjälp när t.ex. tekniken krånglar. Det saknas också allmänna kommunikationsmedel till några av de närliggande kommunerna, vilket försvårar möjligheten att ta sig till folkhögskolan. För några kan det också handla om ekonomi, man har helt enkelt Vår ambition var att grupperna skulle vara små så att varje deltagare skulle få stort utrymme och känna sig trygg i den lilla gruppen. inte pengar till bussbiljetten. Genom de kontakter vi fått i nätverksprojektet ska de studerande, som alternativ till att få handledning på folkhögskolan, kunna vända sig till sin egen kommuns lärcentrum eller bibliotek och få stöd.

5 I projektet föddes också en idé om att erbjuda kortare Känn dig för-kurser för studerande som vill pröva på att studera på distans med datorn som verktyg. Våren 2005 genomförde vi kurser i Engelska, Svenska och Svenska som andraspråk. Kurserna pågick under 5 veckor med en arbetsinsats för de studerande med 5 timmar/vecka. Från början var det tänkt att vara två kurser (engelska och svenska) men eftersom vi fick många förfrågningar om en kurs i Svenska som andraspråk beslöt vi att genomföra ytterligare en kurs. Kurserna hade inga särskilda förkunskapskrav. Vi marknadsförde kurserna genom att sätta upp information på anslagstavlor på allmänna platser t.ex. ICA, Konsum, närbutiker, arbetsförmedlingar, bibliotek, lärcentra etc. Vi fick ett 20-tal deltagare till kurserna. Vår ambition var att grupperna skulle vara små så att varje deltagare skulle få stort utrymme och känna sig trygg i den lilla gruppen. Kurserna blev mycket lyckade och några fortsatte efter Känn dig för-kursen studera längre kurser på distans. Det vi lärde oss av detta försök var att det är viktigt att ägna mycket tid för introduktion av kommunikationsprogrammet. Hälften av deltagarna behövde mycket stöd för att komma igång med studierna. Förutom att vi erbjöd introduktion på skolan stämde vi också möte med några av deltagarna på lärcentret där de bodde och hjälpte dem att komma igång. Deltagarna i kursen i Svenska som andraspråk var den grupp som behövde mest stöd för att komma igång. För dem var det nödvändigt med ett flertal genomgångar i datasalen. Under kursens gång hade vi dessutom många telefonsamtal med kursdeltagarna för att studierna skulle fungera. Kurserna var upplagda så att deltagarna skulle få testa olika sätt att arbeta. De fick t.ex. läsa och analysera texter, skriva enkla uppsatser, diskutera, lyssna, söka information på Internet. Eftersom försöket blev så lyckat beslöt vi att vi även den här våren skulle erbjuda Känn dig förkurser. Den här gången kommer vi att erbjuda kurser i engelska och svenska som andraspråk. Vi har också varit tydligare i informationen och sagt att båda kurserna ligger på grundskolenivå för att, om möjligt, få fler att våga delta. Kurserna startar i mitten av april. Vår förhoppning är att skolan även i framtiden kommer att satsa på den här typen av kurser. Vi tycker att det är angeläget att nå ut till de grupper som känner störst osäkerhet och rädsla för att använda datorn som kommunikationsverktyg. Utmaning för pedagoger Det är inte bara en stor utmaning utan också en möjlighet för oss inom folkbildningen att på olika sätt arbeta med att överbrygga den digitala klyftan. Den tekniska utvecklingen ställer nya krav på människors färdigheter och när IT-tekniken får en allt viktigare roll i samhället krävs nya kunskaper om hur det nya mediet ska användas. Jag hoppas att jag genom mitt arbete kan bidra till att väcka de studerandes lust och intresse för att fortsätta att utveckla sina kunskaper och färdigheter i ett livslångt lärande. Monica Öhrn Johansson

Att förbättra språkundervisning med hjälp av sociala medier och öka data- och internetkunskap och flexibilitet i lärande.

Att förbättra språkundervisning med hjälp av sociala medier och öka data- och internetkunskap och flexibilitet i lärande. 1. Engelska A online S:ta Birgittas folkhögskola Projektledare Gordon McCulloch e-postadress info@stabirgitta.com Tel 08-702 14 04 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Att förbättra språkundervisning

Läs mer

1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans

1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans 1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans Nyköpings Folkhögskola Projektledare Jan Altsjö e-postadress info@nykoping.fhsk.se Tel 0155-29 20 80 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Ett sätt för skolan att

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten

Läs mer

Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION. Mora folkhögskola

Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION. Mora folkhögskola Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION Mora folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Innehållsförteckning En kort presentation av mig som gjort denna verksamhetsplan.. 3 Varför arbeta med äventyrspedagogik?... 3 Koppling till styrdokument

Läs mer

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Datum 2015-12-16 Vår referens Elin Ewers Sekreterare elin.ewers@malmo.se Tjänsteskrivelse under 2015 avseende distansutbildning

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas 52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer

Läs mer

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Klemens Eriksson, Evolutionsbiologiska institutionen Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Jag hävdar att kunskapskontrollen är en del

Läs mer

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik 140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning

Läs mer

MODERATORSTYRD CHATFUNKTION SOM VERKTYG I STORFÖRELÄSNING

MODERATORSTYRD CHATFUNKTION SOM VERKTYG I STORFÖRELÄSNING MODERATORSTYRD CHATFUNKTION SOM VERKTYG I STORFÖRELÄSNING PEDAGOGISKT UPPLÄGG, ETISKA ASPEKTER OCH PRAKTISK TILLÄMPNING JÖRGEN LUNDÄLV OCH KATARINA HOLLERTZ, INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Foto: Göteborgs

Läs mer

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Ronja. En dag får hon ett meddelande på Facebook av Lisa i klassen. Det står bara Tjockis! Ronja vill vara kompis med Lisa.

Läs mer

Kursplan för Kamratstödjarkursen Läsåret 2015/2016

Kursplan för Kamratstödjarkursen Läsåret 2015/2016 Kursplan för Kamratstödjarkursen Läsåret 2015/2016 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Övergripande mål och syfte... 3 3. Pedagogik... 4 4. Genomförande... 4 4.1 Upplägg och planering... 4 4.2 Inriktning och

Läs mer

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51 Sidan 1 av 6 2005-05-11 Dnr: 152/334-05 Institutionen för beteendevetenskap Kursplan, Pedagogik (1-20), 20 poäng Utbildningsområde: SA Ämneskod: PEA Engelsk titel: Education ECTS-poäng 30 Kursen ges som

Läs mer

Kurser på GrundVuxNivå

Kurser på GrundVuxNivå Kurser på GrundVuxNivå Dataorientering, grundläggande... 2 Engelska, grundskolenivå, nivå 1... 2 Engelska, grundskolenivå, nivå 2 och 3... 2 Engelska, grundskolenivå, nivå 4... 2 Hem- och Konsumentkunskap,

Läs mer

Engelska för döva Mål att sträva mot Ämnets karaktär och uppbyggnad

Engelska för döva Mål att sträva mot  Ämnets karaktär och uppbyggnad Engelska för döva Ämne: Engelska för döva Ämnets syfte Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

Projektledare: Kjell Ackelman Utvecklingsansvarig Nyköpings Kommun Nyköping Vuxenutbildning 611 83 Nyköping 0155 24 86 27 kjell.ackelman@nykoping.

Projektledare: Kjell Ackelman Utvecklingsansvarig Nyköpings Kommun Nyköping Vuxenutbildning 611 83 Nyköping 0155 24 86 27 kjell.ackelman@nykoping. 1 Svenska ESF-rådet i Sörmland ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Projektnummer: 66501 Arbeta i Sverige eller annat EU - land

Läs mer

Lärarhandledning - introduktion...4 Första sidan...4 Innehåll...5 Modul 1 Hälsa...5 Modul 2 Förr och nu...6 Modul 3 Hälso- och sjukvård...

Lärarhandledning - introduktion...4 Första sidan...4 Innehåll...5 Modul 1 Hälsa...5 Modul 2 Förr och nu...6 Modul 3 Hälso- och sjukvård... 1 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lärarhandledning - introduktion...4 Första sidan...4 Till kursen... 4 Introduktion... 4 Lärarhandledning... 4 Innehåll...5 Modul 1 Hälsa...5 Avsnitt 1 Introduktion (7 st övningar)...

Läs mer

Pedagogisk planering Åk 2 Skriva brev

Pedagogisk planering Åk 2 Skriva brev 2016-01-12 Pedagogisk planering Åk 2 Skriva brev Följande förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i lgr11 ligger till grund för detta arbetsområde i ämnet Svenska: Inom detta arbetsområde får möjlighet

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola

Läs mer

Arbetar ämneslärare språkutvecklande?

Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Camilla Borg Carenlöv 2012 Uppsats, högskolenivå, 7,5 hp Svenska språket Svenska som andraspråk 31-60 hp Handledare: Olle Hammermo Examinator:Ulrika Serrander Sammandrag

Läs mer

2 Distansutbildningens pedagogiska utmaningar

2 Distansutbildningens pedagogiska utmaningar 2 Distansutbildningens pedagogiska utmaningar Distansutbildning innebär i de flesta fall att lärare och studenter sällan, eller inte alls, träffas fysiskt. Detta ger andra villkor och förutsättningar för

Läs mer

Undersökning av digital kompetens i årskurs 7-9

Undersökning av digital kompetens i årskurs 7-9 Undersökning av digital kompetens i årskurs 7-9 2015 Monica Andersson, IT-pedagog 2015-12-29 Jag har kunnat få fler vänner genom att spela hemma, Att lära mig har blivit lättare och roligare, Jag kan ha

Läs mer

KVALITETSRAPPORT 2014

KVALITETSRAPPORT 2014 KVALITETSRAPPORT 2014 Björbo Dala-Floda förskola GAGNEFS KOMMUN Else-Britt Johansson Årets verksamhet. Året 2013-2014 har vi arbetat särskilt med att - Utveckla vårt arbete då det gäller uppföljning utvärdering

Läs mer

IKT - handlingsplan för skolområde Tuna

IKT - handlingsplan för skolområde Tuna Barn- och skolförvaltningen Lunds stad Tuna skolområde IKT - handlingsplan för skolområde Tuna I Lunds skolor möts kunskap, idéer och utveckling i praktisk handling. Varje elev är huvudperson. Skolplanen

Läs mer

Förebyggande arbete mot kränkningar på nätet.

Förebyggande arbete mot kränkningar på nätet. REKTORSPROGRAMMET FÖRDJUPNINGSARBETE BLOCK 5 ÖRU, MHD, HDA K3 Förebyggande arbete mot kränkningar på nätet. Hur kan vi arbeta förebyggande på skolan? Katarina Fridén 2013-09-06 Innehållsförteckning 1.

Läs mer

Guide och Handledning

Guide och Handledning Guide och Handledning - för trafikantombudens arbete inom pensionärsföreningarna NTF Skånes Trafikäldreråd December 2006 Möten med varandra behöver vi realisera så ofta det är möjligt. Inom NTF Skåne och

Läs mer

Röda korsets folkhögskola 2012-12-07 Rita de Castro rita.de.castro.rk@folkbildning.net 070 2693220

Röda korsets folkhögskola 2012-12-07 Rita de Castro rita.de.castro.rk@folkbildning.net 070 2693220 Webbildning Röda korsets folkhögskola 2012-12-07 Rita de Castro rita.de.castro.rk@folkbildning.net 070 2693220 2. Projektets syfte Det flexibla lärandet ger stora möjligheter för folkhögskolor, som geografiskt

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Digidel 2013 - kampanj för ökad digital delaktighet

Digidel 2013 - kampanj för ökad digital delaktighet Digidel 2013 - kampanj för ökad digital delaktighet Hur kan biblioteken bidra? Presentation av mig Bibliotekschef i Mjölby kommun sedan mars 2011 Bakgrund som journalist och bibliotekskonsulent Har jobbat

Läs mer

Ämnesplan i Engelska

Ämnesplan i Engelska Ämnesplan i Engelska Mål kriterier för engelska årskurs 9 vad eleven ska nå sina mål. Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven: använda engelska för att kommunicera i tal skrift

Läs mer

Fakta om Malala Yousafzai

Fakta om Malala Yousafzai SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Malala, den yngsta någonsin som har fått Nobels fredspris. I boken får vi veta hur Malala vuxit

Läs mer

Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6

Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6 Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6 2015 Monica Andersson, IT-pedagog 2016-02-29 Vi försöker lära eleverna att arbeta med GAFE men det är ju mycket svårt då det ej finns datorer/ipads till

Läs mer

Pedagogiskt seminarium för personal vid Institutionen för geovetenskaper (avd för luft och vatten)

Pedagogiskt seminarium för personal vid Institutionen för geovetenskaper (avd för luft och vatten) Miniprojekt, pedagogisk grundkurs IV, ht 2000. Andreas Gyllenhammar & Johan Persson, Institutionen för geovetenskaper Pedagogiskt seminarium för personal vid Institutionen för geovetenskaper (avd för luft

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning - För perioden 2012 till 30 april 2014 2014-06-04

Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning - För perioden 2012 till 30 april 2014 2014-06-04 Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning - För perioden 2012 till 30 april 2014 2014-06-04 1 Hermods har utbildat Sverige i 116 år. Över 4 miljoner Svenskar har fått nya kunskaper och insikter

Läs mer

Storyline Familjen Bilgren

Storyline Familjen Bilgren Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen

Läs mer

- integration kan vara drama. självförtroende och engagemang. På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt

- integration kan vara drama. självförtroende och engagemang. På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt På lika villkor SAMMANFATTNING - integration kan vara drama BAKGRUND delaktighet, självförtroende och engagemang På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt som pågår under tiden 1 april 2013-31 mars

Läs mer

Handlingsplan 2013 Vuxenutbildningen

Handlingsplan 2013 Vuxenutbildningen Handlingsplan 2013 Vuxenutbildningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Verksamhetsområde Denna handlingsplan

Läs mer

Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007

Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007 Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007 1 Innehållsförteckning GRUNDFAKTA 3 VÅRT KVALITETSARBETE 3 VISION 5 NORMER OCH VÄRDEN 5 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE 6 KUNSKAPER 7 SKOLA OCH HEM 8 EXEMPEL PÅ

Läs mer

Uppföljning av Svensk vård- och kompetensutvecklings yrkesutbildningar inom vård och omsorg

Uppföljning av Svensk vård- och kompetensutvecklings yrkesutbildningar inom vård och omsorg 2015-04-23 Uppföljning av Svensk vård- och kompetensutvecklings yrkesutbildningar inom vård och omsorg Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun Medbedömare: Natalia Gura, rektor för vuxenutbildningen,

Läs mer

Matris för engelska, åk 7-9

Matris för engelska, åk 7-9 E C A HÖRFÖRSTÅELSE Förstå och tolka innehållet i talat engelska Kan förstå det huvudsakliga genrer och uppfattar tydliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. Kan förstå det huvudsakliga genrer

Läs mer

Vad innebär det att läsa kulturantropologi och etnologi på grundnivå vid Uppsala universitet?

Vad innebär det att läsa kulturantropologi och etnologi på grundnivå vid Uppsala universitet? Vad innebär det att läsa kulturantropologi och etnologi på grundnivå vid Uppsala universitet? Några samlade riktlinjer för Dig som studerar på våra kurser Varmt välkommen som studerande på någon av våra

Läs mer

Kvalitetsarbete. I praktiken AVESTA

Kvalitetsarbete. I praktiken AVESTA Kvalitetsarbete I praktiken AVESTA Var är vi? Förutsättningar MiROi i-learning AB bedriver sedan september 2013 undervisning i SFI (Svenska för invandrare) i Avesta. Undervisningen bedrivs alla helgfria

Läs mer

Svenska och svenska som andraspråk

Svenska och svenska som andraspråk Svenska och svenska som andraspråk Nationella mål år 3 Eleven ska beträffande läsning -kunna läsa bekanta och elevnära texter med flyt Lokal tolkning av mål att nå Kunna läsa sitt namn, frågar ex. vad

Läs mer

Projektarbete i gymnasieskolan. Elevens frågor och svar

Projektarbete i gymnasieskolan. Elevens frågor och svar Projektarbete i gymnasieskolan Elevens frågor och svar Anders Danell och Mats Eriksson, Katedralskolan 2002 Innehåll 1. VILKET SYFTE HAR DET HÄR HÄFTET?... 3 2. VILKET SYFTE HAR GYMNASIESKOLANS PROJEKTARBETE?...

Läs mer

BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244

BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244 Malmö högskola / Gemensam förvaltning Jonas Alwall Arbetsgruppen för studentinflytandepolicy vid Malmö högskola 1(9) BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244 Studentinflytandepolicy för Malmö högskola Inledning

Läs mer

Tummen upp! Svenska ÅK 3

Tummen upp! Svenska ÅK 3 Tummen upp! Svenska ÅK 3 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: RESONERA OM BUDSKAP I EN TEXT Provlektion Följande provlektion

Läs mer

Metoden. Om Pilotcirkel. Studiecirkel i kommunikation

Metoden. Om Pilotcirkel. Studiecirkel i kommunikation Metoden DIGIBOK är en metod för hur man kan arbeta med fysiska kommunikationsböcker och digitala samtalsstöd i form av applikationer till surfplattor. Målet med metoden är att tillhandahålla en fungerande

Läs mer

Informationsträff 4 nov 2015

Informationsträff 4 nov 2015 Informationsträff 4 nov 2015 UOO36P VFU 3 Förskolan 7,5hp Period vecka 47-51 Vem är jag och vem är du? Examinator: Anna Öqvist Kursledare: Monica Grape Övriga involverade lärare: Kattis Edström. Ull-Britt

Läs mer

Tio punkter för en lärande arbetsplats

Tio punkter för en lärande arbetsplats Tio punkter för en lärande arbetsplats Arbetsplatslärande är ett begrepp som får allt större utrymme i samhällsdebatten. Ordet används bland annat inom gymnasieskolan, på yrkesutbildningar, vid internutbildningar,

Läs mer

Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015

Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015 Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015 Kursledare: Carin Roos, carin.roos@kau.se, tfn 054-700

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

Kursutvärdering. Samhällskunskap A

Kursutvärdering. Samhällskunskap A Samhällskunskap A Läsåret 9-1 Läsåret 9-1 8 6 4 Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt EAS 1. Mitt första inryck av denna kurs var: Mycket bra 6 29 Bra 14 67 Dåligt 1 5 Mycket dåligt - - Antal EAS:. Antal

Läs mer

Särskild undervisning för vuxna. Välkommen att studera på. Särvux

Särskild undervisning för vuxna. Välkommen att studera på. Särvux Särskild undervisning för vuxna 2016 2017 Välkommen att studera på Särvux 1 Välkommen till särskild utbildning för vuxna på Lidingö Du som fyllt 20 år och har en utvecklingsstörning eller en förvärvad

Läs mer

Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation

Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation Itis-projekt Nymö Resursskola Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation Bakgrund Vi är tre lärare på Nymö Resursskola. Vi arbetar i två elevgrupper med

Läs mer

Karlsängskolan - Filminstitutet

Karlsängskolan - Filminstitutet Projektrapport Karlsängskolan - Filminstitutet 1. Om Skolan Karlsängskolan är en högstadieskola i Nora kommun som ligger 3,5 mil norr om Örebro och i Örebro län men tillhör landskapet Västmanland. Skolan

Läs mer

Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF

Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF Särskolan Kulltorp Nina Lind Ewa Niklasson Yvonne Sukel-Wendel Daniel Östlund Särskolan Norretull Chatarina Björklund Barbro Hansson Eva

Läs mer

Knivsta Scoutkår. Ungdoms- och föreningspolicy för Knivsta scoutkår Antagen vid kårstämman den 18 mars 2012

Knivsta Scoutkår. Ungdoms- och föreningspolicy för Knivsta scoutkår Antagen vid kårstämman den 18 mars 2012 Ungdoms- och föreningspolicy för Knivsta scoutkår Antagen vid kårstämman den 18 mars 2012 Inledning till vår policy Vår förenings värderingar bygger på scoutrörelsen synsätt och uppfattningar. Nedan finns

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med

Läs mer

Du är viktig för Norrköpings framtid.

Du är viktig för Norrköpings framtid. Den blå tråden Du är viktig för Norrköpings framtid. Om du känner glädje i att skapa värde och göra nytta för andra människor har du kommit helt rätt. För alla vi som jobbar här gör skillnad för Norrköpingsbornas

Läs mer

Elevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun 2014-2015

Elevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun 2014-2015 Elevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun 2014-2015 Bli den du är! Var och en ska kunna bli allt det som den har förutsättning att bli! Elevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun Elevhälsan ska bidra

Läs mer

STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD

STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD Uppdaterad 2015 1 Innehåll Innehåll... sidan 2 Studeranderätt June folkhögskola... sidan 3 Huvudman/Profil... sidan 3 Statens syfte med statsbidraget...

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011 Öppna förskolan Familjecentralen Noltorps enhet ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar Beskrivning

Läs mer

Integrationsutskottet

Integrationsutskottet Integrationsutskottet Inledning Segregering existerar i många former. Den påverkar hur vi tänker och hur vi som ett samhälle beslutar våra lagar och normer, den bestämmer vår ställning till andra människor

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015 1 Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello läsåret 2014-2015 2 Kvalitetsrapport Pysslingens skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet

Läs mer

svenska som andraspsråk

svenska som andraspsråk Svenska som andraspråk Kurskod: SGRSVA7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet svenska handlar om hur svenska språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas.

Läs mer

Redovisning av uppdrag om en ny kursplan för svenskundervisning

Redovisning av uppdrag om en ny kursplan för svenskundervisning Redovisning av regeringsuppdrag Utbildnings- och kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM 2006-09-18 Redovisning av uppdrag om en ny kursplan för svenskundervisning för invandrare (sfi) Härmed redovisas uppdraget

Läs mer

Anteckningar från arbetsmöte för lärmiljöprojektet 091103 (webbmöte i Adobe Connect 13:00-14:30)

Anteckningar från arbetsmöte för lärmiljöprojektet 091103 (webbmöte i Adobe Connect 13:00-14:30) Deltog: Helena Bengtsson, Mjölby Marie Eriksson, Söderköping Anne Hederén, Länsbiblioteket Karin Hermansson, Ödeshög Inger Hollström Flis, Motala Tommy Jansson, Norrköping Anja Leiding, Åtvidaberg Sten

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2009/2010. Kaninens förskola

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2009/2010. Kaninens förskola KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2009/2010 Kaninens förskola Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 3 3. Tillvägagångssätt...3 4. Bakgrundsfaktor... 3 5. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning

Läs mer

i N S P I R A T I O N e N

i N S P I R A T I O N e N i N S P I R A T I O N e N Nytt projekt stimulerar unga blivande journalister att vilja lära sig mer. HJÄRUP Eleverna på Hjärupslundsskolan har startat ett nytt projekt. Under ett par veckor kommer de att

Läs mer

Kvalitetsrapport för läsåret 2014/2015

Kvalitetsrapport för läsåret 2014/2015 Kvalitetsrapport för läsåret 2014/2015 Larsbergs förskola Lena Grundmark 2015-06-30 Struktur för kvalitetsrapport... 2 Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Tillvägagångssätt... 2 Året som gått Resultat och

Läs mer

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Fastställt av Utbildningsnämnden Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Inom Utbildningsnämndens verksamhetsområde 2015-12-07 Ronneby Kommun Johanna Månsson Chef Start Ronneby Annika Forss Kvalitetssamordnare

Läs mer

Rehabiliterande undervisning

Rehabiliterande undervisning Rehabiliterande undervisning för SFI-elever Ett samverkansprojekt mellan Samordningsförbundet Umeå,VIVA Komvux/sfi, VIVA introduktion, Arbetsförmedlingen i Umeå, Västerbottens läns landsting/ Ersboda vårdcentral,

Läs mer

Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...

Läs mer

Syftet med lektionen är att eleverna får lära sig mer om mat, traditioner och högtider.

Syftet med lektionen är att eleverna får lära sig mer om mat, traditioner och högtider. Ämne: Svenska, Hem- och konsumentkunskap, Modersmål, Engelska Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med lektionen är att eleverna får lära sig mer om mat, traditioner och högtider. GENOMFÖRANDE Eleverna får välja

Läs mer

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2003. Katarina Westerlund, Teologiska institutionen Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Teologiämnet på teologiska institutionen

Läs mer

Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009.

Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009. Umeå Universitet Sida 1 (10) Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009. Kursvärdering. Omdöme 1 5 (5 bäst) Kursupplägg i stort 1 2 5 Bra projekt där de tidigare projekten i BP1 och BP2 binds ihop. Får

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Lerums kommun lerums.kommun@lerum.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Lerums kommun Beslut 2(13) Tillsyn i Lerums kommun har genomfört tillsyn av Lerums kommun under våren 2016. Tillsynen

Läs mer

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET Juni 2005 Innehåll Syfte 2 Bakgrund 1. Projektgruppen 3 2. Övriga lärare 4 Metod och Resultat 1. Projektgruppen 4 2. Övriga lärare 7 Avslutande diskussion

Läs mer

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Kursplan för Svenska Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att

Läs mer

Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet

Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet av Kerstin Adolfsson, Annette Andersson, Mariann Henriksen och Roger Nilsson I vårt arbetslag fick vi våren 2006 kontakt

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD

STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD Uppdaterad 2014 Studeranderätt JUNE FOLKHÖGSKOLA June folkhögskola är en del av vuxenutbildningen och folkbildningen i Sverige. I Sverige

Läs mer

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012 Säkerhetsgymnasiets arbetsplan Läsåret 2011/2012 Fokusområden 2011-2012 Arbetsmiljö Arbetssätt Elevstöd ARBETSSÄTT Elevaktiv undervisning Planering, dokumentation och feedback Eget ansvar förväntningar

Läs mer

STUDIETEKNIK. Till eleven

STUDIETEKNIK. Till eleven STUDIETEKNIK Till eleven Tro på dig själv! För att du ska lyckas riktigt bra med dina studier, måste du tro på din egen förmåga. Försök tänka på något som du är bra på, för då stärker du ditt självförtroende

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering

Lokal Pedagogisk Planering Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2 Avsnitt / arbetsområde: Tema: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,

Läs mer

Projektmaterial. SKAPA OCH UNDERHÅLLA KURSHEMSIDOR Färnebo folkhögskola

Projektmaterial. SKAPA OCH UNDERHÅLLA KURSHEMSIDOR Färnebo folkhögskola Projektmaterial SKAPA OCH UNDERHÅLLA KURSHEMSIDOR Färnebo folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Projektrapport

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. IT-stöd för svagpresterande. Liljeholmens folkhögskola

PROJEKTMATERIAL. IT-stöd för svagpresterande. Liljeholmens folkhögskola PROJEKTMATERIAL Liljeholmens folkhögskola s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt...

Läs mer

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen.

Läs mer

Varför bär de sjalar?

Varför bär de sjalar? Varför bär de sjalar? ITiS rapport från Skoftebyskolan Arbetslagsbeskrivning Vårt arbetslag består av sju personer: en fritidspedagog, en specialpedagog, fem klasslärare samt 69 barn i år 4-5. Sammanfattning

Läs mer

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Husdjursavel HV0081, 10057.1516 15 Hp Studietakt = 65% Nivå och djup = Grund Kursledare = Anna Maria Johansson Värderingsresultat Värderingsperiod: 2016-01-14-2016-01-31 Antal svar 20 Studentantal 35 Svarsfrekvens

Läs mer

IT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser

IT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser IT:s ställning i skolan Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser Digital kompetens begreppet IT i skolan Begreppet Nuläge Webbstjärnan Mål Innehåll Exempel på digital kompetens

Läs mer

It-politik Fakta i korthet

It-politik Fakta i korthet På denna sida av datorn syns inte min dövblindhet. Tala i telefon är nästintill omöjligt, men tack vare hjälpprogram på min dator kan jag kommunicera obehindrat med min omvärld på annat sätt. Citat ur

Läs mer

Lokal målplan Svenska Skolan i Wien 2015-2016

Lokal målplan Svenska Skolan i Wien 2015-2016 Svenska Skolan i Wien Scheibelreitergasse 15 AT-1190 Wien Tel... +43-(0)1-320 79 80 E-Mail... svenskaskolan@svenskaskolan.at Website... www.svenskaskolan.at ZVR-Zahl 972744415 Wien 25 augusti 2015 Lokal

Läs mer

Mellan dig och mig Mårten Melin

Mellan dig och mig Mårten Melin Lärarmaterial SIDAN 1 Vad handlar boken om? Boken handlar om Max, som är tillsammans med Hanna. Max vet inte riktigt om han är riktigt kär i Hanna. Är det ok att röra vid Hannas snippa, och att hon rör

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Mars 2001. Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00

PROJEKTMATERIAL. Mars 2001. Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 PROJEKTMATERIAL Medborgarskolan Södra Närke Mars 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning Utvärdering och slutrapportering

Läs mer

SVENSKA BÅGSKYTTEFÖRBUNDET. Modernt Fältskytte

SVENSKA BÅGSKYTTEFÖRBUNDET. Modernt Fältskytte SVENSKA BÅGSKYTTEFÖRBUNDET Modernt Fältskytte Fotograf Jari Hjerpe Studieplan Studieplan Inledning Modernt Fältskytte Välkomna till en gemensam stund kring bordet! Styrelsepaketet syftar främst till att

Läs mer

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003 ett gemensamt pedagogiskt

Läs mer