Förskolan Sagoslottet Fallstudie av informations- och kommunikationsteknologins inverkan i förskolan. Anna Klerfelt Göteborgs universitet

Transkript

1 Bild: Flicka i spegel. (Foto: Anna Klerfelt) Förskolan Sagoslottet Fallstudie av informations- och kommunikationsteknologins inverkan i förskolan Denna fallsstudie är en del av forskningsprojektet STEPS (EACEA/2007/04: Forskningsprojektet The Study of the impact of technology in primary schools är finansierad av Europeiska kommissionens exekutiva organ. Detta dokument representerar inte Europeiska kommissionens uppfattning, och Europeiska kommissionen är inte ansvarig för någon användning som kan göras av dess innehåll. Anna Klerfelt Göteborgs universitet Källor: Intervjuer med lärare, barn och rektor samt observationer av aktiviteter Förskolan Dimvädersgatan 34 som kallas för Sagoslottet : 1

2 1. Förskolans kontext När jag kommer till förskolan Sagoslottet, står förskolläraren utanför på gatan och välkomnar mig, men inga barn syns till. Då jag stiger in i hallen kastar sig barnen ut från sitt gömställe och säger: Bu! Sagoslottet ligger i ett område i en förort till Göteborg där det bor många invandrare. Invånarna bor i låga, rektangulära flerfamiljshus, som omgärdar barnvänliga innergårdar med små lekplatser, bänkar, grillplatser, gräs, buskar och träd. Nära husen ligger stora skogsområden. Förskolan består av tre avdelningar och den samarbetar med ytterligare två förskolor. Det går 17 barn på avdelningen Stenarna och två förskollärare arbetar här. Barnen kommer från vitt skilda etniska grupper och sammantaget är 15 språkgrupper representerade. Barnen är sex år gamla. De anländer vid sju-tiden på morgonen och föräldrarna hämtar dem efter sitt arbete. Några av barnen deltar endast tre timmar per dag i förskoleverksamheten. Deras föräldrar är antingen föräldralediga eller använder sig av rätten till tre timmars avgiftsfri förskoleverksamhet per dag för sina barn. I denna grupp är språk viktigt. Fem av barnen har nyligen anlänt till Sverige och de har endast vistats tre veckor i landet, medan andra har bott i Sverige längre tid eller till och med hela sitt liv. För att förstå varandra behövs olika uttrycksformer, då barnen knappt har något talat språk gemensamt. De daglig aktiviteterna karaktäriseras av bild, musik, dans och sång. Intressanta och vackra bilder, placerade på barnens nivå och belysta av levande ljus, möter ögat. Miljön är spännande, vacker och väl genomtänkt. Datorerna är placerade i mitten och används för att rita, spela musik, dansa, skriva, spela online-spel, sjunga och kommunicera via Internet. It beskrivs som ett paraply över alla övriga aktiviteter. Förskollärarna arbetar processinriktat. Rektor samlar kontinuerligt personalen och stöder ett barncentrerat arbetssätt. Här är tid en viktig faktor och den tas ofta upp till diskussion i de pedagogiska samtalen. Hur används tiden bäst för att göra dagen meningsfull? Dagarna är inte reglerade av rutiner eller indelade i lektioner, utan det finns en strävan att låta innehållet styra. Verksamheten styrs av mål men vägen att nå målen är dirigerad av hjärta och aktivt intresse för barnens värld. Det dagliga arbetet dokumenteras ständigt genom digitala verktyg, värderas och reflekteras över av barn, pedagoger och rektor. 2. Exempel på verksamhet Den dag jag besöker barngruppen har den norska sångaren och violonisten Alexander Ryback precis vunnit Melodifestivalen. Barnen ser honom spela fiol via internet. De får ukuleles av sin förskollärare och tillsammans sjunger de, dansar och låtsas spela fiol med hjälp av sina ukuleles. Ett annat område som intresserar barnen är mat. Köket är placerat i direkt anslutning till enheten Stenarna, och kockerskan lagar underbar mat. Förskolan har ett matprojekt där ett av syftena är att lära sig skriva och läsa med hjälp av dator. Lärarna försöker uppmuntra barnen att använda datorn för att skapa egen kunskap istället för att använda den enbart som en 2

3 maskin för spel eller för att träna språk och matte. Barnen skriver recept på sitt eget sätt, hittar på kreativa titlar på maträtterna och handlar och lagar mat. Varje moment dokumenteras med digital kamera och fotografierna sätts upp på väggen. Dessa foton stärker sammanhang och kontinuitet i projektet och barnen kan följa varje steg om och om igen. Barnen uppmuntras att vara aktiva och delta i beslutsprocesserna på förskolan.vid ett tillfälle var barnen missnöjda över att de inte fick tillräckligt med oliver och dadlar, ingredienser som traditionellt inte tillhör det svenska köket men som tack vare alla invandrare idag berikar den svenska matkulturen. Barnen bestämde sig för att göra något åt den snåla tillgången på oliver och dadlar. De gick till rektorn och demonstrerade och fick sin vilja igenom. För tillfället är pirater av stort intresse för barnen och de argumenterar för sin rätt att döpa förskolan till Piratförskolan. Förskollärarna är lyhörda för för barnens vilja och stödjer deras engagemang genom att tillverka piratkläder, koka soppa på blod (tomater!) och pryda rummet med textilier med motiv som skapar associationer till pirater. Förskolan har en lång tradition av sagoberättande. Barnen gör sagor med hjälp av olika programvaror och de presenterar sitt fiskprojekt om olika fiskarter och sitt studiebesök i fiskehamnen via digitala presentationsprogram. En pojke visar bilder och berättar om sin resa till föräldrarnas hemland på andra sidan jordklotet. Bild: Återvinning. Digitala fotografier visar en väska gjord av återvunnet material och en mjölkkartong med information om Earth Hour. Från väggen i hallen. (Foto: Anna Klerfelt) Svensk natur är vacker med tydliga förändringar mellan årstiderna. Utanför fönstret finns ett stort träd och varje vecka tar barnen kort på trädet och sätter upp på väggen. På vintern är de bara grenarna täckta av snö, på våren spricker bladen ut, på sommaren är trädet översållat av blommor och på hösten gnistrar bladen i gyllene färger. Men vår jord är också utsatt för miljöförstöring. Förskolan arbetar med återvinning och globalt tänkande. Många av barnen är födda i länder där vatten är en bristvara och barnen sparar pengar som de vill ge till vattenprojekt i fattiga länder. På väggen kan man se fotografier av saker tillverkade av återvunnet material och 3

4 lärarna ber föräldrarna att uppmärksamma Earth Hour och hjälpa barnen att släcka ljuset. Datorerna och projektor används flitigt under dagen och aktiviteterna ändras och uppstår ur varandra. Lärarna håller samman gruppen under hela dagen och talar intensivt med alla barn. Alla aktiviteter genomförs i grupp, men om någon vill vara för sig själv en stund finns det rum och möjlighet även för detta. 3. Inverkan, hinder och möjliggörare 3.1. Förskola Utvecklingsplan för it, strategi för genomförande, organisatoriska förändringar och pedagogisk hållning Inverkan: Pedagogiken i Sagoslottet är väl relaterad till den svenska läroplanen. I läroplanen betecknas it som viktigt, men är inte starkt betonad. Alla lärarna är välutbildade genom minst 3,5 år studier vid universitet och de har frihet att tillsammans styra sitt arbete inom ramen för läroplanen. Rektor gynnar fortbildning och personalen deltar regelbundet i olika former av kurser för att fördjupa sin kompetens. Resurser Inverkan: Alla skolor i Göteborg är anslutna till en gemensam plattform, där lärare kan dela pedagogiska idéer och där barnen kan visa och dela projekt. Möjliggörare: Genom en långsiktig ekonomisk planering har medel funnits till de verktyg som man valt att vilja arbeta med. För att vara en mindre förskola är barn och personal väl utrustade och man har ett tekniskt kunnande för att kunna välja verktyg för vad man vill gå vidare med. Hinder: Teknologisk utrustning är dyrbar, men rektor försöker lösa detta genom att göra förnuftiga avvägningar inom ramarna för sin budget. Digitala verktyg får ibland fötter och vandrar iväg och det blir dyrt att köpa samma saker igen. Möjliggörare: Förskolan förbättrar och utökar ständigt både mjukvara och hårdvara. Stödet från rektor är avgörande. Personalen deltar i bildande aktiviteter initierade av Center för Skolutveckling, Göteborgs kommun, men engagerar sig även i andra nationella initiativ och projekt. Läroplan och it Inverkan: It är inte betecknat som ett särskilt ämne avskilt från andra ämnen, utan integrerat i vardagliga aktiviteter och speciellt i de pågående projekten. Hinder: Att inte ha en specifik läroplan som styr it-relaterade aktiviteter följer det svenska sättet att betrakta pedagogiska verksamheter som självständiga med mandat att utforma sin egen verksamhet. Det är svårt att säga om detta begränsar eller stöder it-relaterade aktiviteter. 4

5 Möjliggörare: Att inte ha en specifik läroplan som styr verksamheten kan ses som en frihet att utveckla sättet att använda it utifrån lärarnas egna val och i samverkan med sina kollegor. Bedömning av it och it för bedömning Inverkan: I Sverige används inte formell bedömning av yngre barn och bedömning av it och it för att utföra bedömningar görs därmed inte. Verksamheten utvärderas kontinuerligt och övervägs i relation till mål och planering. Lärarna reflekterar över sitt arbete tillsammans med rektor. Organisation av support Inverkan: Förskolan är ansluten till en kommunal plattform för att erhålla support. Denna support beskrivs som ibland snabb och effektiv, men ibland också som upptagen och då får skolorna vänta. I tillägg till den plattformsbaserade supporten erhålls även support från en kollega. Hinder: Lärare nämner att de är förhindrade att själva utföra installationer på datorerna, vilket leder till avsaknad av vissa mjukvaror. Möjliggörare: Läraren beskriver supporten som en uppskattad resurs Förskollärare It som verktyg för kommunikation och samarbete Inverkan: Alla lärarna använder e-post och det lokla intranätet. De får information från rektor genom den it-baserade plattformen. Lärare och föräldrar växlar information personligen, då föräldrarna dagligen hämtar sina barn vid förskolan, men även genom en digital plattform, där lärarna lägger upp månadsbrev. Förskolan har utbyte med vänskolor i olika områden, och planerar att starta ett nytt utbyte med en förskola i ett område som inte har invandrade barn. It används också för att redovisa olika projekt, inklusive it-användning, för föräldrarådet. Möjliggörare: Den befintliga plattformen med möjligheter till utbyte och samarbete kommer snart att ersättas av en ny och förhoppningsvis mer tilltalande plattform. It som verktyg för att förbättre kvaliteten och effektiviteten i planering och administration Inverkan: All administration som rör arbetet, exempelvis sjukanmälningar, semester och liknande, förläggs på en plattform och nås enkelt av rektor och den administrativa personalen. Den pedagogiska beydelsen av it för att förbättra lärande och undervisning Inverkan: Lärarna vill utveckla sin användning av it. Varje lärare ska varje månad dokumentera och reflektera över sin verksamhet. Dokumentationen läggs på plattformen och delas av personalen i syfte att utveckla lärarnas stöd för barnens lärprocesser. Förskolorna använder goda exempel för att skapa en bas för diskussion under lärarseminarierna. Möjliggörare: Alla lärarna deltar i PIM, Praktisk it och mediekompetens, ett omfattande fortbildningsprogram tillhandahållet av Skolverket. 5

6 It-kunskaper Inverkan: Alla lärarna har grundläggande kunskaper och några har djupa kunskaper, erhållna i både informella sammanhang och inom formell utbildning. Möjliggörare: Hinder beskrivs inte, lärarna är nöjda med det stöd de får från rektor både avseende utbildning och utrustning. Delaktighet, motivation, självförtroende och prestation Inverkan: Förskollärarna är starkt motiverade att använda it. De betraktar it som en dimension som driver verksamheten och något som andra aktiviteter utgår ifrån. De har högt förtroende för sin egen kapacitet och förmåga. När de får problem så löser de dem. Möjliggörare: Rektor, supporten, och deras egen villighet att delta i olika projekt Barn It-kunskaper Inverkan: Barnen verkar ha goda it-kunskaper. De använder ofta it tillsammans och hjälper varandra. De skriver och ritar på datorn, skapar berättelser, tar foton med digitalkameran eller hämtar foton från nätet, organiserar text och bilder tillsammans, gör mindre filmer, berättar sagor och presenterar med hjälp av digitala projektorer och digital OH-projektor och genomför en rad andra projekt. Motivation, delaktighet och självförtroende Inverkan: Alla barnen verkar vara motiverade, alla barn deltar. De har olika skicklighet och varierande självförtroende. Hinder: Eftersom några av barnen är nyanlända är de att betrakta som nybörjade och inte ännu bekanta med förskolan. De håller just på att lära känna sina kamrater och sina lärare. Flera av dem möter svenska språket för första gången. Gradvis lär de känna personerna i verksamheten, det svenska språket, aktiviteterna och den digitala utrustningen. Möjliggörare: Just på grund av nybörjarnas situation, blir it med sina möjligheter till språkliga uttryck i olika former ett kraftfullt verktyg för att uttrycka sig själva och för att förstå och interagera med andra. Rektor betonar att it kan fungera som medel för barn för att lyckas utan att ha tillgång till det svenska språket och som en potential för att bygga en känsla av att vara någon. Flera av barnen har unga föräldrar som själva har gedigna kunskaper om it, och de visar och uppmuntrar sina barn att lära sig mer om it. Särskilt flickorna beskriver under intervjuerna hur deras mödrar visar dem hur de ska använda it. Agerande inom olika situationer i förskola: akademiska, sociala, personliga Inverkan: Barnens prestationen i dessa aspekter är inte undersökta. 6