Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF

Transkript

1 Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF Särskolan Kulltorp Nina Lind Ewa Niklasson Yvonne Sukel-Wendel Daniel Östlund Särskolan Norretull Chatarina Björklund Barbro Hansson Eva Ingvarsson Marianne Jakobsson Lotta Jonasson Anna Jönsson Magnus Åfeldt

2 Sammanfattning Vi, ett arbetslag från Norretullskolans särskola och ett arbetslag från Kulltorpskolans särskola, har under höstterminen 2000 arbetat med kommunikation mellan skolorna via e-post och webkamera. Vi har haft tre träffar, en på respektive skola och en skogsutflykt, som utgångspunkt för kommunikationen. Vi hade som mål att eleverna skulle behålla sina sociala relationer trots att de går på olika skolor. En annan tanke var att skapa en mer naturlig övergång mellan tidigaredelen f-5 och senaredelen 6-9. Arbetet har tagit mycket tid i anspråk men det har varit mycket givande för våra elever och de har fått en bättre inblick i modern Informations och Kommunikations Teknik. Genom att vi i stor utsträckning arbetat med text knutet till en eller flera bilder har det blivit mer konkret för eleverna och de har kunnat sätta in texten i ett sammanhang på ett bättre sätt. Arbetet med webkameran blev ett lyft för de elever som hade svårt att hänga med i mailandet. Eftersom de med webkameran både kunde se och höra sin samtalspartner på den andra skolan fick de en verkligt konkret upplevelse. Vi påbörjade under hösten arbete med hemsidor som en del av eleverna varit delaktiga i. Många av eleverna tar numera själva initiativ till att skriva till någon kompis, syskon eller föräldrar. 2

3 Innehållsförteckning 1 INTRODUKTION BAKGRUND KUNSKAPSBAKGRUND TEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR LITTERATURGENOMGÅNG SYFTE ÖVERGRIPANDE MÅL FRÅGESTÄLLNINGAR METOD RESULTAT DISKUSSION LITTERATUR FÖRTECKNING...9 3

4 1 Introduktion Vi har valt att arbeta med kommunikation via E-post och webcam, eftersom vi anser att den moderna IKT som finns idag är ett utmärkt hjälpmedel och pedagogiskt redskap för våra elever i särskolan. Vi, ett arbetslag från Norretullskolans särskola och ett arbetslag från Kulltorpskolans särskola, hade även tankar om att kommunikation mellan skolorna kunde underlätta för de elever som ska flytta från Kulltorpskolan till Norretullskolan. En annan tanke var att skapa nya social relationer och bibehålla de redan etablerade. 1.1 Bakgrund På Kulltorpskolans träningsskola hade vi under en längre period samverkat mycket mellan tre träningskoleklasser med sammanlagt 14 elever. De tre klasserna fanns stationerade i samma hus. Vi hade bland annat haft gymnastik, musik, slöjd, gemensamma tema arbeten och utflykter. Eleverna har också arbetat mycket i nivågrupperade tvärgrupper. Eftersom många av eleverna hade kommit upp i ålder för att börja högstadiet så flyttades sju elever från Kulltorpskolan till Norretullskolan nu i höstas. Under elevernas inskolning på vårterminen föddes iden att vi på något sätt skulle hålla kontakten mellan de elever som skulle flytta och de sju som skulle vara kvar på Kulltorpskolan. Många av de elever som går kvar på Kulltorpskolan kommer att flytta till Norretullskolan ht Under våren utökades Itisprojektet ytterligare med en träningskoleklass från Norretull vars elever tidigare hade gått på Kulltorpskolan 1.2 Kunskapsbakgrund Eleverna vi arbetar med är utvecklingsstörda och ligger på en väldigt skiftande utvecklingsnivå. Eleverna på Kulltorpskolan går i en årskurs 2-7 och de på Norretullskolan går i årskurs 6-9. På Kulltorpskolans träningskola finns det en klass med sju elever. På Norretullskolans träningskola finns 3 klasser. Två klasser med fyra elever per klass och en klass med sex elever. Vi är sammanlagt 11 pedagoger som deltager i projektet, fyra st från Kulltorpskolan och sju st från Norretullskolan. Alla eleverna har svårt med sin kommunikation och med sociala relationer. Den geografiska spridningen på eleverna är väldigt stor och de har inte så lätt att träffas utanför skolan/fritidshemmet. Eftersom fyra av eleverna går i en teckenspråkig klass så är det även svårt att använda telefonen. En del av eleverna läser och kan skriva enklare texter själva, men de flesta kräver att det finns någon vuxen med och hjälper dem att skriva och läser tillsammans med dem. Datoranvändandet är relativt högt på särskolan och de flesta av eleverna känner till grundläggande funktioner i datorn, såsom att starta och stänga 4

5 av datorn och öppna ett program. En av klasserna hade under vt 2000 skrivit E-post till varandra och till sina föräldrar. 1.3 Tekniska förutsättningar Utrustningen på Norretullskolan består av fem datorer, varav en personlig, en digital kamera, en webkamera och flexibord. På Kulltorpskolan finns fyra datorer, två digital kameror, en webkamera och flexibord. 1.4 Litteraturgenomgång Vi har under hösten läst IKT- relaterad litteratur som en del av vår fortbildning inom IKT- området. Mycket av litteraturen har varit spännande och fött nya tankar och idéer hos många av oss. Framförallt Rasks (1999) resonemang angående källkritik var något som vi upplevde som positivt. Etiska frågor är värda diskuteras även utanför IKT-området. Särskoleelevernas möjligheter att vara aktiva i samhället beror på det bemötande de får och de referensramar som vi ger dem. Även Chronsioes (1999) skrift om inlärningsstilar och it var givande ur perspektivet att vi alla lär på olika sätt. Det har vi många erfarenheter av inom särskolan där vi ständigt får vara kreativa för att hitta vägar att intressera våra elever för nya kunskaper. Sandström Madsén (1999) hade många tänkvärda citat i sin skrift. Våra elever kommer inte alltid ända fram till att formulera sig i skrift, men vi får hjälpa dem att hitta alternativa vägar att utrycka sig på. Det här citatet från Sandström Madsén (1999) är bra exempel på hur vi ser på särskoleelevernas läs och skriv process: Skrivandet börjar inte vi skrivbordet framför det vita pappret. Stunderna när man sitter på ändan vid datorn eller skrivmaskinen är bara en liten del av den skapande processen. Skrivandet börjar i världen. Det börjar där du är just nu/ / Det viktigaste är att vara nyfiken, iakttagande, närvarande och mottagande. Litteraturstudierna har varit intressanta i många avseenden, men vi har saknat litteratur som varit direkt riktad till oss som arbetar med på Särskolan med utvecklingsstörda elever. 5

6 2 Syfte Syftet med vårt arbete är att alla eleverna ska bli intresserade av att använda datorn som ett redskap för att kommunicera med omvärlden. Samt att alla efter sina förutsättningar ska kunna hantera sin E-post via first class. 2.1 Övergripande mål Att bibehålla samt att skapa nya sociala relationer. Att eleverna ska lära sig att så långt det är möjligt själva hantera E-post via First Class. Genom att eleverna bibehåller sina etablerade relationer underlättar vid skolbyte/stadiebyte. Att eleverna upptäcker datorn som ett hjälpmedel till kontakt och kommunikation. 2.2 Frågeställningar Hur ska vi få eleverna intresserade och motiverade att skriva ? Vad ska vi ha för gemensam plattform för kommunikationen mellan eleverna? Ex. Gemensamt tema, utflykter, träffar etc. Hur ska vi praktiskt gå till väga så att alla får post i sin mailbox? Hur ska vi arkivera elevernas mail så att de själva kan få en återblick? Hur kommunicerar elever som inte kan läsa eller skriva? 3 Metod Under vår första träff kom vi i de två arbetslagen överrens om att vi skulle ha tre träffar under höstterminen. En gång på varje skola och en gemensam utflykt. Inbjudningar till dessa tillfällen har skett via elevernas mailboxar. Vi bestämde oss för att använda digitalkameran för att dokumentera våra träffar. Vi bestämde att eleverna skulle maila till varandra en gång per vecka och vi valde olika veckodagar för att alla eleverna skulle få mail. Vi gjorde sändlistor för att underlätta mailandet mellan eleverna. Alla eleverna har en 6

7 pärm som de samlat sina skickade och mottagna mail, samt de digitala bilder som de fått. 4 Resultat Vi har arbetat med olika metoder i klasserna. Alla har hittat en modell som passar just de elever som finns i klassen. En del av klasserna har arbetat efter diktamen, där man skrivit mailet på papper i förväg som stöd för eleverna. Då har eleven satt sig själv och loggat in i first class och skrivit på egen hand. I de andra klasserna har en vuxen satt sig med eleven och hjälp eleven att få ner sina tankar i mailet. Eleverna har efter sin förmåga skickat mail till en hel klass eller någon enskild elev varje vecka. Mailens innehåll har till viss del styrts av de träffar vi haft. De har exempelvis skrivit om sina upplevelser vid någon av träffarna, men de har också skrivit personliga brev om vad de gjort under dagen eller om något kul som ska inträffa senare i veckan. Tyvärr så har eleverna nästan bara skrivit om sig själva och gett för lite feedback på de brev som de har fått. De digitala bilderna har haft stor betydelse för alla eleverna. Bilderna har framförallt gett dem konkreta upplevelser och de har kunnat skapa sig tydligare bilder och bättre förståelse av IKT. När vi startade upp arbetet lade vi stor vikt vid betydelsen av röd flagga och för att eleverna inte skulle tappa intresset var det, och är fortfarande, viktigt att det alltid finns en röd flagga när de öppnar mailboxen. Vissa av eleverna har lärt sig att logga in själva. Eleverna har själva fått välja ett lösenord, ett ord som betyder något speciellt för dem och är lätt att komma ihåg. Eleverna har även laborerat med formgivningen av sina mail, färg på text och typsnitt har varit en viktig bit för många. Många av eleverna har även upptäckt att de kan skicka mail till föräldrar, syskon och även kompisar som är hemma från skolan. Vi har även skickat mail till föräldrarna vissa dagar istället för att skriva i kontaktboken. För de som haft lite svårt att knyta an till den elektroniska posten, så fick de ett lyft när vi köpte webkameror till de båda skolorna. Eleverna fick en verkligt konkret upplevelse då de kunde se och höra någon från den andra skolan. Arbetet med webkamerorna har gått över förväntan och eleverna har varit mycket intresserade och tyckt att det varit spännande att kunna prata med och se sina kompisar på den andra skolan genom datorn. Alla eleverna har samlat sina mail och digitala bilder i pärmar. På båda skolorna har arbete med hemsidor påbörjats och eleverna har börjat göra egna sidor på nätet. Tyvärr så har det inte fungerat att använda flexibordet när eleverna skulle maila. Vi pedagoger har lärt oss mycket och ansvaret för datarbete med eleverna är nu jämt fördelat mellan alla. 7

8 5 Diskussion Vi har alla upplevt arbetet väldigt positivt och det har varit mycket spännande att följa de processer som uppstått genom att eleverna har mailat med varandra. Många av eleverna har upptäckt att datorn inte bara är till för spel utan är ett redskap för kommunikation, där de kan förmedla önskningar, känslor och reflektioner av olika slag. Bilderna som de skickat till varandra har också varit mycket viktiga. Framförallt har bilderna gett dem en konkret upplevelse och eleverna har kunnat knyta an och förstå vem som skickat mailet. Vad som varit negativt under arbetet är att vi har varit en väldigt stor grupp, 11 pedagoger och 25 elever, vilket gjort att det vid vissa tillfällen varit tungrott. Eleverna har ofta haft svårt att komma på vad de ska skriva och innehållet i mailen har till stor del fått styras av oss vuxna genom att vi fått ställa ledande frågor. Det som vi pedagoger känt att vi missat är att skapa en dialog mellan eleverna, framförallt att följa upp de frågeställningar som de skickat till varandra. Det som varit mycket positivt är att eleverna och vi pedagoger bibehållit våra sociala relationer och hållit kontakten med våra kompisar och kollegor. Tidigare när elever flyttat från Kulltorpskolan så har eleverna som varit kvar på skolan inte pratat så mycket om de som flyttat till senaredelen 6-9 på Norretull. De har även återupptagit de relationer som fanns till klassen som funnits på Norretullskolan under ett par år. Arbetet har tagit mycket tid i anspråk, vilket har varit både positivt och negativt. En del saker som man vanligtvis gör har blivit åsidosatta, men å andra sidan har arbetet fött nya tankegångar och även utvecklat läs och skriv processen hos många av eleverna. Arbetet kommer att fortsätta under våren och bör intensifieras då eftersom några av barnen från Kulltorpskolan ska börja senaredelen HT Tidigare har ett skolbyte varit en svår bit för många av våra elever, men i och med kommunikationen som skett mellan eleverna på de båda skolorna har det svåra vänts till något positivt och spännande. Tanken är att kontakten ska fortsätta, men nu kan eleverna mer spontant välja vem de vill maila med. Vinsterna med arbetet har blivit större än vad vi kunnat ana. Familjerna har blivit intresserade och hjälpt sina barn att skicka mail till skolan. Detta har varit speciellt värdefullt när någon varit sjuk. VI har kunnat skicka krya på dig mail mellan hem och skola. Mailandet har blivit ett naturligt inslag i vardagen. Vi vill utveckla elevernas förmåga att formulera sig och svara på frågor som ställs. Sikte mot framtiden och vuxenlivet. 8

9 6 Litteratur förteckning Cronsioe, I. (1999) Lusten att lära och lusten att leda: Om inlärningsstilar, IT och Skolutveckling. Delegationen för IT i skolan. Utbildningsdepartementet Rask, S- R. (1999) Med eller utan filter? KK-stiftelsens skriftserie, nr 5 Sandström Madsén (1999) Att tänka med penna och med dator. Delegationen för IT i skolan. Utbildningsdepartementet 9