Avdelning Sporrens utvärdering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Avdelning Sporrens utvärdering 2014-2015"

Transkript

1 Avdelning Sporrens utvärdering

2 Fokus under året På Sporren har vi fortsatt att lyfta det naturvetenskapliga lärandet och dess olika aspekter. Detta läsår har barnen utforskat luft på olika sätt. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att: - utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och se samband i naturen samt fysikaliska fenomen. - utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. Utdrag ur Läroplanen för förskolan Bakgrund Under det senaste året har Labyrint varit aktuellt i barngruppen. På förskolan har barnen byggt upp Labyrintbanor med kuddar, träplankor och annat kreativt material. Barnen växlar mellan de olika rollerna barn, Taurus, Bulten, Daidalos och Krampus. När barnen kom tillbaka efter sommarlovet var intresset fortfarande starkt för Labyrint och vi valde därför att arbeta med detta som vårt projekt. En bit in på hösten ifrågasatte vi projektets utforskningsbarhet. Vi diskuterade fram och tillbaka och använde oss av vår pedagogista Kristina Mansfeldt. Vi kom fram till att låta projektet Labyrint vila och hur vi kom fram till det beskriver vi i utvärderingen. Vi valde istället att gå vidare med vårt sidoprojekt, flygplan. En dag ville ett barn gå till den stora kullen och kasta sitt pappersflygplan. Detta intresse spred sig i gruppen och projektet luft blev vårt huvudprojekt under detta läsår. I årets utvärdering har vi bland annat valt att lyfta vårt dilemma som vi upplevde i Labyrintprojektet. Vi har valt att inte beskriva projektets alla tillvägagångssätt lika grundligt då vi tycker att det är viktigt att lyfta och ifrågasätta vår egna pedagogiska roll.

3 Labyrint Vi använde oss av två olika metoder för att ta reda på barns tankar. Vi intervjuade barnen och vi valde att filma barnen när de lekte Labyrint. Vi såg att det var mest fokus på karaktärer och banor. Nästa steg var att barnen fick rita hur karaktärerna och banorna såg ut. Under ett reflektionstillfälle tittade vi på vad som var undersökningsbart och bestämde oss för att gå vidare med blindstyrets bana. Barnen fick samtala om hur det är att inte kunna se. Därefter provade barnen på banan som blind och de fick lyssna noga på kompisens direktiv. Blindstyrets bana Hur tror du att det är att vara blind? Julian: Då kan man inte se. -För att klara banan måste man vinna över Daidalos i memory. När vi sedan tittade tillbaka på det vi hade gjort hade vi svårt att se det som var utforskningsbart för barnen. Vi körde fast och lät Labyrint vila och gick vidare med vårt sidoprojekt Luft. Franklin: Julian: Matilda: Då går man så här (Franklin blundar och tar några steg). Om nån ska gå till matbordet Då ser han inte vart han ska gå, då går han in matbordet. Om man inte kan se då kan man göra illa sig eller dö. Om man inte hör och är blind måste någon hämta honom. Har man inga ögon kan man inte se.

4 Projekt Luft Hur utvecklar barnen sin förmåga att utforska,ställa frågor om och samtal om naturvetenskap? Projektet började med att några barn gick till den stora kullen och kastade flygplan. Barnen visade ett intresse för olika flygtekniker och blev nyfikna på att prova olika storlekar av pappersflygplan. Under utforskandet blev planets konstruktion allt viktigare och barnen började att utveckla olika modeller av flygplan. Flygplanen var aktiv agent i upptäckandet av lufttom fysikaliskt fenomen. Fyrkantigt flygplan Klippt flygplan Snurrflygplan - Kan vi inte prova ett stort flygplan? Vi gick vidare med att barnen provade olika slags storlekar och under utforskandet kom fundering på att det finns olika slags luft. Ute är luften kall och inne är luften varm. Påverkar det hur flygplanet flyger? Vi pedagoger tillförde en fön som kunde blåsa varm och kalluft i miljön för att barnen skulle kunna komma vidare i sina tankar. - Det gick inte för flygplanen behöver starkare och starkare luft. - Det lilla planet flög längst. Ytterligare ett sätt för att utmana barns tankar om att det finns olika slags luft tillförde pedagogerna heliumballonger i dramarummet. Vad sker i mötet mellan de flygande ballongerna och barnen?

5 En morgon när barnen kom till förskolan fanns det heliumballonger och vanliga ballonger i drama rummet och detta väckte nya tankar -Den gula flyger inte så bra för den har inget snöre. Barnen hämtar ett sidenband och knyter fast det på den vanliga ballongen. -Den flyger inte. Titta, när jag släpper den så flyger den inte. Det är för att den inte har sådant här snöre (presentsnöre). Vi byter presentsnöre på heliumballongen till sidenbandet som sitter fast på den vanliga ballongen. Fortfarande lyfter inte den vanliga ballongen. -Det är nog för att den är mindre (den vanliga ballongen). I utforskandet uppmärksammar pedagogerna att barnen använder olika begrepp så som sväva och flyga. Under ett reflektionstillfälle får barnen diskutera innebörden av begreppen för att bredda deras tankar. Vad är det för skillnad på att flyga och sväva? - Att flyga är som att trolla utan att hålla i sig. - Sväva betyder att man slingrar sig ned. - Ballongen kan flyga (helium). Fjädern svävar.

6 Vi märkte att barnen hade många funderingar om luft och för att få fatt i deras tankar och teorier valde vi att intervjua barnen. Vad är luft? -Det finns ute när det blåser. Finns luften någon annanstans än ute? -Ja, inne för annars skulle man inte kunna andas. Det finns luft i olika färger. För luften där nere ser man inte och luften där uppe ser man för den är vit, annars skulle inte molnen vara vita. Om inte luften fanns då skulle vi dö. Alla människor och djur behöver luft. -Om man blåser luft på handen nära så känns luften varm och om man håller handen längre bort känns luften kall. Hur utvecklar barn sin förmåga att dokumentera om naturvetenskap? Det är höst och löven blåser iväg Vit, luften ju vit

7 Det vita är luft och om man ska ha luft måste man andas. Det är så. Föräldramedverkan Enligt föräldraenkäten som föräldrarna får fylla i hade vi på Fasanens förskola fått något lägre resultat på frågan Jag får information om hur mitt barn utvecklas. Den frågan tyckte vi var intressant att följa upp och frågade föräldrarna på mötet hur vi på förskolan skulle kunna utveckla och förbättra oss på den punkten. Enligt föräldrarna på Sporren var de nöjda med den informationen som de idag får genom den dagliga kommunikationen, dagboken och dokumentation på väggen/i barnens pärmar. Under vårens föräldramöte berättade vi om vår pedagogiska resa vi gjort. Hur vi körde fast och hur vi arbetade vidare med luftprojektet. Vi berättade även om vårt arbete med att förändra miljön i ateljén och föräldrarna började genast komma med förslag på vad de kunde bidra med. Flera av föräldrarna har varit engagerade och skänkt material till ateljén. Vidare informerade vi om att vi ska delta i en utställning vid Årsta centrum och ett förslag från en förälder var att vi skulle ställa ut självporträtten som barnen hade gjort. Vilket vi sedan valde att ställa ut. Föräldrarna var även med och påverkade beslutet om att ta bort akvariet.

8 Barnens utvärdering Kommer ni ihåg att Sixten hade en teori om att det finns varmluft inomhus och kalluft utomhus. Vad hände när ni undersökte varm och kalluft med hårfönen? -Det gick inte alls. För det måste vara starkare luft. -Det var ingen skillnad. Hur kan flygplanen flyga? -Luften lyfter upp flygplanet under vingarna. -Det finns motorer också. -Vinden gör massor med luft. -Vinden är jättestark. Vi har sett att när ni kastar flygplan så klättrar ni upp på stolar eller ställer er på scenen. Varför gör ni det? -Så flygplanet får mycket luft så den inte kraschar. Flygplanet kan landa olika. När man står på stolen landar den på vingen. Står jag på golvet landar flygplanet på näbben. -Den får mycket högre fart om du står på stolen. Vad har ni lärt er när vi jobbat med luftprojektet? -Ballonger kan flyga själva. -Luften inne gör att planet flyger. Man måste kasta flygplanet annars flyger det inte. Släpper man det bara så flyger det inte. -När man blåser i ballongen kan man kan välja hur stor man vill ha och tar man får hårt i ballongen så spricker den och då går luften bort. Ni har provat att kasta små, medelstora och stora flygplan. Vad hände? -Det största gick nästan inte. Varför gick det inte? -Det stora pappret var hårt och stort. -Det minsta var bäst. -Det lilla var hårt och vanligt. Hur har det känts att jobba med Luft? -Bra att det var blåsigt så att flygplanen flög. -Det var roligt när det inte kom vatten och sedan kom det vatten och då var det roligt (dykarklockan).

9 Pedagogernas analys När vi reflekterade över vårt arbete med Labyrintprojektet hade vi svårt att se vad som var undersökningsbart. Det fanns en risk att det bara blev ett görande istället för ett undersökande. Vi ställde oss frågor som: - Hur kan vi gå vidare med karaktärerna? - Banorna, kan vi gå vidare där? - Hur kan vi gå vidare med att vara blind? Vad finns det för hjälpmedel i samhället? - Kan vi göra eget slajm? - Finns det en risk att det blir för lika programmet vilket vi inte vill? Vi tog med oss dessa frågor till den pedagogiska handledningen och tillsammans med pedagogistan började vi fundera på vart vi var på väg Vi kände att vi hade dragits med i görande-karusellen och inte hade stannat upp och tänkt efter varför ska vi göra slajm eller bygga banor? Efter handledningstillfället kändes det som att luften hade gått ur oss. Vi kände oss som ett blankt papper och undrade hur kunde vi hamna här? Vad var det som fattas? Labyrintprojektet kändes platt. Ett projekt ska kännas meningsfullt för både barn och för oss pedagoger i vårt uppdrag. Vad är det som gör skillnad? Om man vill skapa kunskap tillsammans så måste man mötas. Vad är det som krävs för ett utforskande arbete? Vi ifrågasatte vår kompetens och vårt pedagogiska uppdrag. Vi sattes oss ned och diskuterade vad ett utforskande arbetssätt är för oss: - Öppna frågor - Kräver förundran - Ofärdigt mål - Nyfikenhet - Genuint intresse - Reflektion - Det krävs en fråga Vi beslutade att projektet skulle få vila och under tiden fortsatte vi att arbeta med ett nytt sidoprojekt, flygplan vilket blev starten på projekt luft. Dessa erfarenheter delade vi med oss på höstens föräldramöte. Som en reaktion på det vi tidigare hade upplevt började vi ifrågasätta varandra och var överdrivet noga med att hela tiden motivera frågan varför i varje moment. Det hjälpte oss att hitta tillbaka till det förhållningssätt som förväntas av oss. Vi kände återigen den glädje och inspiration som vi vanligtvis gör innan vi körde fast. Nu när vi tittar tillbaka på projekten och jämför likheter och olikheter med vårt arbetssätt så kan vi se att Labyrintprojektet visst hade förutsättningar att kunna arbeta på ett undersökande arbetssätt. Vi tror att vår osäkerhet och rädsla för att fastna i görande var en stor bidragande orsak till att vi kände detta dilemma. Labyrint var inget dåligt projekt, vi ville bara ännu mer!

10 Projekt luft Vi kan se att barnen har fått möjlighet att utveckla sin förståelse för naturvetenskap på olika sätt genom att undersöka tyngdkraft, rörelseenergi och experimentera om lufttryckets förmåga samt andra fysikaliska fenomen. Något som vi pedagoger uppmärksammade var det stora intresset för den rörelseenergi som skapas när en ballong blåses upp och släpps iväg. Nästan hela barngruppen fascinerades av detta och de började även experimentera om hur man kan höra luften genom att släppa ut luften ur ballongen olika fort. För att barnen skulle kunna fortsätta sitt utforskande under hela dagen ställdes det fram en stor skål med ballonger. Vi kände ganska snabbt ur säkerhetssynpunkt att ta bort ballongerna och bara erbjuda detta material under projekttid eftersom det fanns en risk att något barn skulle kunna sätta ballongen i halsen. Något vi måste bli bättre på är att erbjuda barnen fler möjligheter att kunna utforska och undersöka projektet på egen hand under hela dagen. Vi pedagoger måste bli bättre på att tillföra material till miljön som visar på vilket projekt vi arbetar med. Vi vill att projektet ska genomsyra hela avdelningen och det ska synas vad vi arbetare med i det olika rummen. Genom att undersöka vilka föremål som flyger/flyger inte har barnen bland annat kommit fram till att lätta saker (fjädrar, silkespapper) flyger och tunga saker (sten, plastdjur) flyger inte. Barnen har fått sätta ord på begrepp som kommit upp, tex vad är det för skillnad på att sväva och flyga? Genom att få reflektera tillsamman med andra har barnen själva fått sätta ord på innebörden i begreppen men även deras tankar har breddats genom att få höra hur andra tänker kring begreppet sväva och flyga. I utforskandet med pappersflygplan har barnen kommit fram till att man måste använda handen och kasta (rörelseenergi) flygplanet inomhus för att det ska flyga. När barnen kastar flygplanet utomhus hjälper vinden till och barnen behöver inte kasta på samma sätt. Under tiden vi arbetat med projektet har barnen samtalat och ställt sig nya frågor t.ex Sixtens fundering om att flygplan flyger olika i varm och kalluft som vi sedan undersökte. En fråga som vi pedagoger ställde oss var: varför söker sig barnen till högre höjder? Är det barnens tidigare erfarenheter att höjden har betydelse? Barnen fick frågan och anledning till att de sökte sig till högre höjder var för att planet flyger längre och att den inte landar på näbben utan på vingarna när man kastar från högre höjder.

11 När barnen utforskade ballonger (både vanliga ballonger och heliumballonger) väcktes nya frågor om varför några ballonger flyger och andra inte? Under utforskandet av ballonger kom barnen in på statisk elektricitet genom att gnida ballongen på huvudet och sedan fästa den på väggen. Barnen uppmärksammade även att luften kunde skapa olika ljud beroende på hur mycket luft som släpptes ut ur ballongen. Dessa två områden hann vi inte gå vidare med. När vi under ett reflektionstillfälle tittade tillbaka på vad vi gjort såg vi att barnen använde flera sinnen i sitt utforskande. Vi började fundera på hur vi skulle kunna gå vidare med projektet utifrån att använda de olika sinnena. Kanske något som vi kan gå vidare med i höst? När barnen experimenterade med luftexperimenten (dykarklockan och ballongen i flaskan) utmanades barnens tankar om luft. Barnen fick ställa hypoteser och sedan ompröva när hypotesen inte stämde. Att få pröva igen flera gånger hjälpte barnen att komma vidare i sitt undersökande och här såg vi pedagoger att det var viktigt att få undersöka tillsammans med andra för att komma vidare. Tillsammans kunde barnen diskutera hur de skulle gå tillväga och delade med sig av sina teorier med de andra barnen. När barnen fick dokumentera sina tankar om luft genom att rita luften fick vi fatt i att några av barnen tycker att luften är vit. Några använde vit krita och färgat papper för att få fram den vita färgen. Ett annat barn ritade luft som blåser iväg löven på hösten. Denna uppgift visade på hur olika barn väljer att förmedla sina tankar kring luft och det blev tydligt att det är viktigt att lyfta att man kan rita luft på många olika sätt med barnen. Det vi kan bli bättre på är att använda oss av samhället när vi arbetar med projekt. Vilka platser och arenor kan berika det vi arbetar med? Kan dessa platser eller arenor utmana barnen och pedagogernas tankar och frågor?

12 Föräldramedverkan Vi märker hur viktigt det är att vi skapar tillfällen (tex föräldramöten) för föräldrarna där vi återger det barnen har arbetat med i tex projekt. Under vårens föräldramöte var det flera föräldrar som inspirerades av vårt luftprojekt. En föräldrar berättade om att hon dagen efter mötet uppmärksammade när det blåste ute. Föräldern återkopplade genast till projektet och ställde frågor till sitt barn om varför det blåser så mycket och blev nyfiken på barnets tankar. En annan förälder visade sin uppskattning genom att berätta att hon blev inspirerad både som pedagog och förälder. Vi tror och hoppas att föräldrarna känner precis som vi att föräldrarnas delaktighet i det vi gör på förskolan är viktig. Det är en ömsesidig dialog och vi upplever att föräldrarna vet att de kan vara med och påverka verksamheten tex att föräldrarna fick frågan om vad de tyckte vi skulle ställa ut i Årsta centrum. Förslaget blev självporträtten vilket vi sedan ställde ut. Föräldrarna har också varit delaktiga genom att kunna bidra med material till ateljén. De har på eget intiativ frågat om vi velat ha olika slags material vilket vi har uppskattat. Viktiga tankar inför nästa termin -Utforma en tydlig och inspirerande miljö där barnen kan undersöka och utforska projektet under hela dagen. -Introducera och visa barnen hur vi ska värna om och visa respekt för vårt material som vi har på förskolan. Hur kan vi arbeta för att barnen känner att det äger sin förskola och på så vis visar hänsyn och respekt för materialet? -Utveckla dokumentation och metoder kring varje enskilt barns lärande och utveckling. -Hur kan vi utveckla samverkan med föräldrar? Hur gör vi föräldrarna mer delaktiga i verksamheten?

13

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola Rapport Grön Flagg Rönnens förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-24 08:18:54: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande aktiviteter

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Åskullen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Uteförskolan Totte

Verksamhetsplan 2015. Uteförskolan Totte Verksamhetsplan 2015 Uteförskolan Totte Den viktiga vardagen Alla barn ska få erfara den tillfredställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

Fjäderns Bokslut 2015

Fjäderns Bokslut 2015 Fjäderns Bokslut 2015 Utforska vär(l)den genom böcker. Fokus under året På Fjädern har vi i år lyft det språkliga, det etiska och det demokratiska lärandet i förskolan. Förskolan ska sträva efter att varje

Läs mer

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016 BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016 En vanlig vecka på Blomman: Efter frukost delar vi upp barnen antingen inne på avdelningen för fri lek en stund eller så går halva gruppen ut och resten stannar inne.

Läs mer

Lingonets kvalitetsredovisning Normer och värden.

Lingonets kvalitetsredovisning Normer och värden. Lingonets kvalitetsredovisning Normer och värden. Mål från läroplanen: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja

Läs mer

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Ullvigårdens förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Annica Norén, 150528 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen har

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016

Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida 5-6

Läs mer

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013 Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013 Gemensamma strategier för förhållningssätt vid konflikthantering och dialog med barnen. Tydliggöra

Läs mer

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

"Vi ska ge barnen många möjligheter att ta hänsyn och leva sig in i andra människors situation samt att vilja hjälpa andra:"

Vi ska ge barnen många möjligheter att ta hänsyn och leva sig in i andra människors situation samt att vilja hjälpa andra: Normer och värderingar 1. Mål: "Vi ska ge barnen många möjligheter att ta hänsyn och leva sig in i andra människors situation samt att vilja hjälpa andra:" 2. Hur vi ska arbeta för att uppnå målet, metoder,

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014 2015. Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan. Antal barn: 18. Antal pojkar:9 Antal flickor: 9

Kvalitetsredovisning läsåret 2014 2015. Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan. Antal barn: 18. Antal pojkar:9 Antal flickor: 9 Förskoleavdelningen Kvalitetsredovisning läsåret 2014 2015 Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan Antal barn: 18 Antal pojkar:9 Antal flickor: 9 Antal flerspråkiga barn: 4 Dessa språk är representerade:

Läs mer

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret 2015-2016. Barnens verkstad med många möjligheter!

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret 2015-2016. Barnens verkstad med många möjligheter! Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret 2015-2016 Barnens verkstad med många möjligheter! Vår organisation Barn Arbetslag Lärandemiljöer - Utemiljö - Innemiljö - Närmiljö

Läs mer

Lokala arbetsplan 2014-2015

Lokala arbetsplan 2014-2015 Lokala arbetsplan 2014-2015 Regnbågens förskola Avdelning Röd Lokala arbetsplan 26 september 2014 Presentation av Röda Regnbågen Regnbågens förskola rymmer 3 avdelningar och avd. Röd finns i mitten av

Läs mer

Vandrandepinnar som förändrar miljön. Ett projektarbete från Lillskogens förskola. I samarbete med ett arbetslag som arbetade med barn i åldrarna

Vandrandepinnar som förändrar miljön. Ett projektarbete från Lillskogens förskola. I samarbete med ett arbetslag som arbetade med barn i åldrarna Vandrandepinnar som förändrar miljön. Ett projektarbete från Lillskogens förskola. I samarbete med ett arbetslag som arbetade med barn i åldrarna 4-5år. Pedagogista: Helena Näslund Pedagogista? Planera,

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten Inledning: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Igelkottens

Läs mer

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Arbetsplan för Bokhultets förskola Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling

Läs mer

Ersnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ersnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ersnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013-2014. Höjdens förskola, avd Lillebo, ålder 1-2,5 år. Tema: Natur/Naturvetenskap

Kvalitetsredovisning 2013-2014. Höjdens förskola, avd Lillebo, ålder 1-2,5 år. Tema: Natur/Naturvetenskap Kvalitetsredovisning 2013-2014. Höjdens förskola, avd Lillebo, ålder 1-2,5 år. Tema: Natur/Naturvetenskap Våra förutsättningar för läsåret: På Lillebo har vi en grupp på 13 barn i åldern 1-2,5 år. Hösten

Läs mer

Lärande & utveckling. www.karlskoga.se

Lärande & utveckling. www.karlskoga.se Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014-2015 Mumintrollens familjedaghem Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se 25 augusti 2015 [FOKUSOMRÅDE

Läs mer

Hallsta Östra Förskoleområde Arbetsplan arbetsåret 14/15

Hallsta Östra Förskoleområde Arbetsplan arbetsåret 14/15 Hallsta Östra Förskoleområde Arbetsplan arbetsåret 14/15 Området består av Gottsta förskola, Slåttergubbens förskola, Herrängs förskola och Hallsta Öppna förskolan. Vi är ca114 barn och 26 personal. Ledarskapet

Läs mer

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Lärkan Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Lärkan Barn- och utbildningsförvaltningen Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Lärkan Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan ska

Läs mer

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan

Läs mer

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

Arbetsplan Snäckans förskola 2008 Arbetsplan Snäckans förskola 2008 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand

Läs mer

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015 18/6 2014 Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015 förskolechef: Pernilla Nillson 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Verksamhetside 4. Tallängens års-hjul (under arbete) 5. Mål för Tallängens förskola

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 2 2. Mål och riktlinjer sida 3 2.1 Normer och värden sida 3 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret 2014-2015

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret 2014-2015 Förskoleavdelningen KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret 2014-2015 Måluppfyllelse, analys och åtgärder för ökad måluppfyllelse.( Från föregående års kvalitetsredovisning

Läs mer

Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013

Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013 2013-08-19 Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013 Ett systematiskt kvalitetsarbete Förskolechef har en pedagogisk utvecklare anställd på deltid i sina verksamheter.

Läs mer

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa Verksamhetsplan Ett hus där barn får växa Förskolan har inriktning mot skapande och utomhuspedagogik. Vi arbetar med barnen som medforskare i smågrupper vilket vi anser ger barnen god trygghet och delaktighet.

Läs mer

2012-2013 Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger

2012-2013 Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger SIG300, v2.0, 2010-02-26 1 (8) 2012-10-30 2012-2013 Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN MUNKEBO FÖRSKOLA 2 (8) Lokal arbetsplan

Läs mer

Arbetsplan 2015-2016

Arbetsplan 2015-2016 Lejonets och Torsviks förskolor Arbetsplan 2015-2016 Hållbar utveckling Gården Närsamhället/Lidingö Naturen runt oss 2 Inledning Förskolan är en del i utbildningsväsendet. Vi arbetar med det livslånga

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter som

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013/2014

Kvalitetsdokument 2013/2014 Kvalitetsdokument 2013/2014 Förskolans pedagogiska idè På Grindstugan har vi påbörjat processen i att arbetar vi Reggio Emilia inspirerat Vi erbjuder en rolig, lustfylld och lärande verksamhet utifrån

Läs mer

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan 2014-15

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan 2014-15 Fridensborgs förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013

Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 1(8) Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Enhet: Uteförskolan Vinden Ansvarig: AnnCharlotte Olai 2(8) LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2012-13 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola 2014-2015 Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2014-2015 Algutsrums förskola 5 avdelningar 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Att skapa

Läs mer

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015 Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015 Innehåll Inledning 2 Äppelbo förskola 2 Personal 3 Kontaktuppgifter 3 Presentation 3 Vision 4 Barnsyn och Förhållningssätt 4 Arbetssätt 5 Miljö 5 Rutiner 7 Dagsschema

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Kristallen period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Kristallen period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Kristallen period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Lärande & utveckling. www.karlskoga.se

Lärande & utveckling. www.karlskoga.se Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Sjölyckans förskola Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning)

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011-2012

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011-2012 Kvalitetsredovisning Läsåret 2011-2012 Esstorps förskola Nora kommun Innehållsförteckning Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 2 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 2 Verksamhetens

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Läroplansmål- Normer och värden 3. Läroplansmål- Utveckling och lärande 4. Läroplansmål- Förskola och hem 5. Läroplansmål- Samverkan

Läs mer

Arbetsplan Stockby Förskola

Arbetsplan Stockby Förskola Arbetsplan Stockby Förskola Vi som arbetar på Stockby förskola Sara Rogö Chi Le Anette Hillerudh Enikö Abdallah Juhos Johanna Spindler Moniqa Hollén Bodil Ornby Annica Sabel Förskollärare 40 tim/v Förskollärare

Läs mer

Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson

Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson Kvalitetsarbete Kungshöjdens förskola 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen...

Läs mer

Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare.

Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare. Verksamhetsberättelse Förskola; Tallbackens förskola Avdelning; Blåvingen Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare. Pedagogisk

Läs mer

Naturvetenskapligt arbetssätt Ett naturvetenskapligt arbetssätt innebär exempelvis att:

Naturvetenskapligt arbetssätt Ett naturvetenskapligt arbetssätt innebär exempelvis att: Barns utforskande i vardagen och naturvetenskapligt arbetssätt I leken undersöker och utforskar förskolebarn sin omgivning hela tiden. Om man studerar barnens utforskande ur ett naturvetenskapligt och

Läs mer

Ståthållaregatan 35 Kalmar. 0480-45 33 56 Anette Johansson 070 5585332

Ståthållaregatan 35 Kalmar. 0480-45 33 56 Anette Johansson 070 5585332 Stensbergs förskola Ståthållaregatan 35 Kalmar 0480-45 33 56 Anette Johansson 070 5585332 Teknikcentrum, förskolan som inspirerar barnen i Naturvetenskap och teknik genom experiment, upplevelser, laborationer

Läs mer

Förskolan Grindslanten personalkooperativ, ek. för. VERKSAMHETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN 2015-2016

Förskolan Grindslanten personalkooperativ, ek. för. VERKSAMHETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN 2015-2016 VERKSAMHETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN 2015-2016 1 Mål och utveckling Förskolan Grindslanten arbetar efter Förskolans Läroplan Lpfö 98, som är reviderad 2010. Vi arbetar alltid med alla läroplanens

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Junibacken Plats för egen logga/bild 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling

Läs mer

Ringens förskola. Verksamhetsplan 2014-15

Ringens förskola. Verksamhetsplan 2014-15 Ringens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION

Läs mer

Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se

Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se Förskola; Tallbacken Avdelning; Nyckelpigan Välkomna till förskolan Tallbacken Nyckelpigan. Vi som arbetar här är engagerade pedagoger som brinner för barns lust och nyfikenhet till sitt eget lärande i

Läs mer

UTVÄRDERING SOLKATTEN TEKNIKFÖRSKOLAN 2010/11

UTVÄRDERING SOLKATTEN TEKNIKFÖRSKOLAN 2010/11 UTVÄRDERING SOLKATTEN TEKNIKFÖRSKOLAN 2010/11 Verksamhetsbeskrivning: När vi byggt upp miljön på Solkatten har vi försökt att verkligen tänka till och inte stressa fram beslut. Möbler kan man flytta på

Läs mer

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Läsåret 2015 2016 2 (9) Innehåll Inledning... 3 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL ATT GÅ PÅ TEATER

INSPIRATIONSMATERIAL ATT GÅ PÅ TEATER INSPIRATIONSMATERIAL ATT GÅ PÅ TEATER INFÖR TEATERBESÖKET Ska du gå på teater med en grupp barn/unga? Kanske ingår teaterbesöket som en del av ett större temaarbete på skolan? Eller kanske ska ni gå för

Läs mer

Arbetsplan 2015-2016. Viggen, Ugglan, Ankan, Sparven, Svanen, Måsen, Storken, Svalan, Kråkan

Arbetsplan 2015-2016. Viggen, Ugglan, Ankan, Sparven, Svanen, Måsen, Storken, Svalan, Kråkan Arbetsplan 2015-2016 Viggen, Ugglan, Ankan, Sparven, Svanen, Måsen, Storken, Svalan, Kråkan V å r s y n p å u p p d r a g e t Vi ser ett barn med stor kompetens, ett barn som vill och kan. Vi ser ett barn

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Parkens förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN - KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN LÄSÅRET 2014-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...3 Underlag och rutiner...3 Organisation och förutsättningar...3

Läs mer

Kyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Kyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolechef tillsammans med pedagoger från förskolan.

Läs mer

Pedagogisk grundsyn som präglar Kanehalls förskola

Pedagogisk grundsyn som präglar Kanehalls förskola Pedagogisk grundsyn som präglar Kanehalls förskola Kanehalls förskola är en plats för lek, lärande och utforskande där barnens behov och intressen styr verksamheten. En förskola som är mer bortalik än

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola 1(8) Lokal arbetsplan Mellangårdens förskola 2011-2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 4 Mål 4 4 2.3 Barns inflytande 5 Mål 5 5 2.4 Förskola

Läs mer

Borgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15

Borgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15 Borgens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION

Läs mer

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Gunghästen Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Gunghästen Kyrkogränd 16 135 43 Tyresö Tel: 08-5782 74 36 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt

Läs mer

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011 SIG300, v2.0, 2010-02-26 ÄRLINGHEDENS FÖRSKOLA Idrottsvägen 19 b 195 32 Märsta 591 264 19, 6423, 6424 och 64 33 ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 2 (10) Vision På Tingvalla

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan 2015-2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Gläntan 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Storbrons Förskola Lena Löwbäck Förskolechef 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Körsbärets förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Förskolan Trollsländan

Förskolan Trollsländan K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (12) Förskolan Trollsländan Vi vill erbju d a v a rje barn e n f ö r skole tid f ull av gläd je, vänskap, läran de och med mång a utman in gar i le kfullt utforsk

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. Innehållsförteckning 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. 3.4 Förskola och hem. 3.5 Samverkan med förskoleklassen,

Läs mer

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012 2011-10-17 Sid 1 (13) Handlingsplan för XXX förskoleenhet FörskolanNyckelpigan 2011/2012 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN

Läs mer

Förskolan Trollstigen AB

Förskolan Trollstigen AB Systematisk kvalitetsredovisning för Förskolan Trollstigen AB 2014-2015 1 Innehållsförteckning Inledning..sid 3 Normer och värden..sid 4 Utveckling och lärande...sid 6 Barns inflytande.sid 9 Förskola och

Läs mer

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola, Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola, läsåret: 2015-2016 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Förskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013

Förskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013 Förskolan Mullvaden Humlans Verksamhetsmål 2013 Innehållsförteckning 1. personalgrupp och barngrupp 2. lpfö 98 och förhållningssätt 3. Humlans dagliga rutiner: in och överskolning 4. lämning och hämtning

Läs mer

GRUNDVERKSAMHET - Östertull Montessoriförskola

GRUNDVERKSAMHET - Östertull Montessoriförskola GRUNDVERKSAMHET - Östertull Montessoriförskola Östertull Montessoriförskola är Lunds första och enda kommunala montessoriförskola. Förskolan öppnades augusti 2002. Förskolan är auktoriserad. Det betyder

Läs mer

Bonusmaterial Hej Kompis!

Bonusmaterial Hej Kompis! Bonusmaterial Hej Kompis! Innehåll Min bok om vänskap framsida i färg 2 Hur man kan bli sams igen skylt i färg 3 Den gyllene regeln skylt i färg 4 Vi är alla olika boktips och uppgifter 5 7 Att känna sig

Läs mer

Akvarellens förskola Helsingborg 110909

Akvarellens förskola Helsingborg 110909 Akvarellens förskola Helsingborg 110909 Systematiskt kvalitetsarbete 2010-2011 Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2010/2011 Akvarellens förskola Styrelse och verksamhetsansvariga: Elisabeth

Läs mer

Ett projektinriktat arbetssätt! Det handlar om hur vi organiserar barnen i olika grupper för att de ska kunna använda sig av varandras tankar och

Ett projektinriktat arbetssätt! Det handlar om hur vi organiserar barnen i olika grupper för att de ska kunna använda sig av varandras tankar och Ett projektinriktat arbetssätt! Det handlar om hur vi organiserar barnen i olika grupper för att de ska kunna använda sig av varandras tankar och kunskaper på bästa sätt, hur vi skapar struktur och planerar

Läs mer

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Blå

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Blå 2014-06-05 Sid 1 (10) Handlingsplan för Guldsmedens förskola 2014/2015 Lådbilen Blå V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-178350 (dir) www.gavle.se Sid 2 (10) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN

Läs mer

Pedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center

Pedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center Pedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center Varför pedagogisk dokumentation? För att kunna återvända till en händelse.

Läs mer

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle 2016 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och

Läs mer

Kattens Janssons månadsbrev

Kattens Janssons månadsbrev Kattens Janssons månadsbrev Okt-14 Hej föräldrar! Vi har fortfarande ett fokus på skogen och naturens härliga lekplats, dock är våra utflykter lite beroende på väder och vilka kläder barnen haft på sig

Läs mer

Tranbärets månadsbrev september 2015

Tranbärets månadsbrev september 2015 Tranbärets månadsbrev september 2015 Vilken höst vi har! Sol och värme växlas med regn och rusk, men september ser ut att avslutas med sol och det gillar vi. Naturen bjuder på underbara färgkombinationer

Läs mer

Verksamhetsplan KÅSAN I UR OCH SKUR

Verksamhetsplan KÅSAN I UR OCH SKUR Verksamhetsplan KÅSAN I UR OCH SKUR 2013 1 Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Storkåsans förutsättningar... 4 Utomhusmiljön... 4 Inomhusmiljön... 4 Värdegrund... 5 Målsättning... 5 Mål för hösten-13/våren-14...

Läs mer

Kvalitetsrapport Så här går det

Kvalitetsrapport Så här går det Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Klinte/Sanda förskoleområde Förskolan Holken Verksamhetsåret 2014/2015 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete

Läs mer

Avdelningen Blåbäret

Avdelningen Blåbäret Avdelningen Blåbäret På avdelningen blåbär så har vi 25 barn 1 5 åringar och fyra pedagoger. Vi har 11 flickor och 12 pojkar. En dag på avdelningen Blåbär Kommer man innan 8.00 på morgonen så går man till

Läs mer

Sandlyckans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sandlyckans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sandlyckans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolechef tillsammans med pedagoger från

Läs mer

Verksamhetsplan. Läsåret 2015-2016. Förskolan Lillåsen

Verksamhetsplan. Läsåret 2015-2016. Förskolan Lillåsen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan Läsåret 2015-2016 Förskolan Lillåsen 1 Inledning Förskolan Lillåsen består av två avdelningar, en grupp med barn i ålder ca 1-2,5 år med tre personal och en grupp med

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning I Ur och Skur förskola

Verksamhetsbeskrivning I Ur och Skur förskola Verksamhetsbeskrivning I Ur och Skur förskola 2015/2016 Förskolans uppdrag Förskolan har en egen läroplan (Lpfö98) som styr vår verksamhet. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2012/ 2013 Förskolan Sörängen Hallsbergs Kommun

Kvalitetsredovisning 2012/ 2013 Förskolan Sörängen Hallsbergs Kommun Kvalitetsredovisning 2012/ 2013 Förskolan Sörängen Hallsbergs Kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden 3 Underlag och

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 augusti september Furubackens förskola Sammanfattande analys av enhetens resultat för läsåret 2012/2013 Vårdnadshavarna visar i årets brukarenkät att de som helhet

Läs mer

Kvalitetsdokument Rosenvägens förskola (läsåret 2014/2015)

Kvalitetsdokument Rosenvägens förskola (läsåret 2014/2015) Kvalitetsdokument Rosenvägens förskola (läsåret 2014/2015) Vi vill att alla barn ska ha roligt, ta hand om varandra, känna sig stolta och utvecklas hos oss. Både barn och föräldrar ska känna sig trygga

Läs mer

Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer