INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2"

Transkript

1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 ATT VARA FYSISKT NÄRVARANDE ELLER LÄRA PÅ DISTANS... 3 Att vara fysiskt närvarande... 3 Att lära på distans... 3 EN SAMMANFATTANDE DISKUSSION... 4 REFERENSLISTA

2 INLEDNING OCH SYFTE Den här rapporten går ut på att jag som student ska fördjupa mig i en eller flera pedagogiska teorier och analysera mitt eget lärande i förhållande till dessa teorier. En viktig del är också att reflektera över skillnader mellan det fysiska och det digitala klassrummet. Än så länge har det digitala klassrummet inte särskilt mycket utrymme i kursen, utan mest i form av inspelade föreläsningar som man kan ladda ner och se hemma. Jag har i rapporten försökt att analysera de digitala miljöerna så mycket som jag kan av de erfarenheter jag har fått genom dessa föreläsningar. Jean Piagets konstruktivistiskt kognitiva respektive Lev Vygotskys sociokulturella perspektiv på lärande ställs ofta mot varandra och fokus ställs på deras olikheter. Jag tycker att det är svårt att referera till dem som olika teorier, även om de inte är helt lika. Genom litteratur och föreläsningar känner jag än mer att de inte är varandras motsatser, utan snarare väldigt lika varandra. Jag kommer i första delen att ta upp några delar från de två teorierna. NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE Ur ett sociokulturellt perspektiv på lärande menar Schoultz (2000) att den miljö en individ möter redan är färgad och skapad av andra människors erfarenheter. Dessa erfarenheter har bidragit till utveckling och olika sätt att hantera och möta miljön. Genom kommunikation och samspel med omgivningen kan individen lära sig att bemästra de redskap som finns och ta del av samhällets erfarenheter samt vara en aktiv del av omgivningen. Det vill säga att individens vetande konstrueras genom en kommunikativ process i en social miljö. Kommunikationen är en viktig aspekt i det sociokulturella synsättet. Säljö (2000, s 22) uttrycker sig så här: det är genom kommunikation som sociokulturella resurser skapas, men det är också genom kommunikation som de förs vidare. Detta är en grundtanke i ett sociokulturellt perspektiv. Vygotsky menar att en individ alltid har en möjlighet till maximal kognitiv utveckling (Schoultz, 2000), med hjälp av en mer kompetent person. Den här hjälppersonen, ofta en lärare, kan då tack vare sina kunskaper skapa en god lärandemiljö för individen genom att guida rätt väg. Vygotsky kallar detta för den proximala utvecklingszonen (eng. the Zone of Proximal Development) och Stensmo (1994) beskriver det som att zonen har en början där det som individen redan kan finns och ett slut, där det som individen skulle kunna lära sig finns. Med hjälp av en annan person så kan individen ta sig från zonens början till dess slut, något som individen kanske inte klarar på egen hand. Vid slutet startar en ny proximal utvecklingszon. Birgitta Qvarsell (föreläsning, SU, 28/9-05) förklarade under hennes föreläsning Piagets termer adaption, assimilation och ackommodation som att assimilation och ackommodation är adaptionens växelverkande delprocesser. Adaption (anpassning) innebär att individen, för att vara delaktig i och i balans med miljön, i sin tur försöker att förstå den. Schoultz (2000) skriver att när man ser på lärande ur ett konstruktivistiskt perspektiv så påverkas lärandet av personens tidigare upplevelser och kunnande. Beroende på vad man sedan tidigare har kunskap om, så har man olika utgångspunkter. Närmare bestämt målar man upp inre bilder av hur världen ter sig. Inom den kognitiva teorin kallar man dessa inre bilder för scheman (Hermansen, 2000). Dessa scheman representerar den kunskap som individen genom olika erfarenheter konstruerat. Adaption kan ske på två sätt. Sker den kognitiva anpassningen genom assimilation, så innebär det att det som individen möter redan passar in i dess referensramar eller tidigare tankar om detta. Annars sker det genom ackommodation, vilket innebär att det individen möter inte 2

3 stämmer överens med tidigare tankar eller referensramar. En kognitiv förändring måste ske för att individen ska lära sig något. Man bildar nya kognitiva scheman eller ändrar de som redan finns. Kort sagt så omvärderar man sina tankebanor. ATT VARA FYSISKT NÄRVARANDE ELLER LÄRA PÅ DISTANS Att vara fysiskt närvarande Föreläsning Det är en typisk högskolesituation. Jag sitter på en föreläsning tillsammans med mina kurskamrater och en person håller föredrag. Ämnet, som är pedagogiska teorier, intresserar mig och jag antecknar det mesta. Jag antecknar också mycket för det hjälper mig att hålla koncentrationen uppe. Ibland tror jag att jag missar en del på grund av att jag skriver så mycket. Vissa ställer frågor till föreläsaren. Personligen kommer jag oftast på frågor i efterhand, när jag har hunnit reflektera över föreläsningen. Efter ca minuter känner jag att jag börjar bli trött och tappar koncentrationen. Det är dålig luft i lokalen och det är svårt att fokusera på det som föreläsaren säger. Efter rasten är jag mycket piggare. Det känns mycket lättare att hänga med i föreläsningen nu. Väl hemma efter föreläsningen går jag igenom mina anteckningar och jag känner att jag har förstått en del, men långt ifrån allt. Grupparbete Vi har bestämt möte i gruppen för att arbeta med vår gruppuppgift. Vårt ämne är nya och traditionella kommunikationsformer och vi diskuterar en hel del saker, skolrelaterat och icke skolrelaterat. Vad gäller det skolrelaterade så diskuterar vi diverse teorier och synsätt på lärande. Till exempel så pratar vi om Piagets begrepp assimilation och adaption. Vissa har tolkat det annorlunda. Vi läser lite i de böcker vi har tagit med oss och vi reder till slut ut det. Särskilt viktig i den här diskussionen är en person i gruppen som på ett pedagogiskt och enkelt sätt förklarade hur hon tolkat det. När jag senare skriver dagboksanteckningar, så inser jag att jag verkligen lärt mig mycket under den diskussionen. Jag inser att jag inbillat mig att dessa ovan nämnda begrepp var något väldigt komplicerat, men när jag läste litteraturen igen och gick tillbaka till föreläsningar tillsammans med vår diskussion så känner jag att jag förstår. Workshop LAB Den här dagen var det dags för workshop att skapa en hackerkultur bli din egen användare i LAB-salen. Det vi gick igenom var i teorin väldigt grundläggande. Eftersom att jag inte har någon vidare erfarenhet av detta så är jag naturligtvis tacksam för det. Men om man behöver så grundläggande undervisning om ämnet behöver man även en viss förförståelse till vad man ska ha den här kunskapen till. Jag hade velat ha ett underlag eller berättat för mig mer utförligt när man ska ha användning för det. Det blev för mig ett instrumentellt lärande inte kommunikativt. De vill säga att jag lärde mig hur man gör vissa kommandon, men faktiskt inte varför eller i vilket sammanhang jag kan använda mig av dessa kunskaper. Att lära på distans Distans/streaming Meningen är att vi i framtiden ska kunna streama föreläsningar live, dock fungerar inte det än, utan vi ser föreläsningen i efterhand, inspelad. Det första jag tänker på när jag börjat titta på 3

4 föreläsningen, är att jag inte behöver anteckna så att pennan glöder. Det går ju att gå tillbaka och titta. Frågan är om det är den bästa inställningen? Ibland är ljudet dåligt, vilket gör att jag börjar pyssla med annat ett tag. När ljudet väl är tillbaka, så är jag på plats igen. Ibland så används inte mikrofonen när personer i föreläsningssalen ställer frågor. Dessa frågor verkar ibland leda till diskussioner, då märker jag också att jag tappar koncentrationen eftersom att jag inte vet vad de talar om. Direkt efter föreläsningen, så går jag igenom vad jag har lärt mig. En hel del har jag ändå antecknat och jag är i helhet nöjd med att sitta hemma och streama. Det hänger ju på mig vad jag tar till mig och jag känner att jag har snappat upp en hel del. Eden under gruppuppgiften Jag hade gärna utnyttjat möjligheten att diskutera gruppuppgiften på Eden. Dock var flera i min grupp inte positiva till det, därför blev det aldrig av. De ville hellre träffas fysiskt på universitetet. Vi är naturligtvis alla olika och kanske trodde de att det inte skulle bli några bra diskussioner via . När man träffas fysiskt för att arbeta i en grupp, så blir det ofta privata diskussioner också, det vill säga icke skolrelaterade diskussioner. Det är nästan oundvikligt eftersom vi är sociala varelser. Det är trevligt och det leder ofta till ett bra arbete, men det är inte alltid tidseffektivt. Jag blir personligen stressad av att veta att jag kunde ha suttit hemma och bedrivit diskussioner på en tredjedel av tiden som det tar att fysiskt närvara. Det är inte gynnande för min personliga lärandesituation. EN SAMMANFATTANDE DISKUSSION I den här delen kommer jag att analysera mitt lärande från föregående kapitel, med hjälp av de teorier jag tog upp i början av rapporten. Från mitt första möte med de pedagogiska teorierna som man har tagit upp i kursen fram till skrivande stund så har mitt kunnande verkligen utvecklats. När jag försöker analysera mitt eget lärande, så ser jag tydligt hur min kunskap har utvecklats med hjälp av föreläsningar i kombination med gruppdiskussioner. I föreläsningssituationen som jag beskriver har jag inte tillräckligt med förförståelse för att begripa allt. I ett piagetanskt perspektiv så påbörjas här en kognitiv anpassning genom ackommodation. Då menar jag att jag redan hade inre scheman av teorierna, då jag tidigare stött på begreppen och skrapat på ytan vad gäller deras innebörd. Min uppfattning då om teoriernas betydelse, stämde inte riktigt överens med vad föreläsaren menade. Vidare fortsatte ackommodationsprocessen vid gruppdiskussionen. Där vill jag påstå att polletten föll ner och skapade balans mellan mitt kognitiva medvetande och omgivningen. Vad gäller gruppdiskussionen, och särskilt diskussionen med en av gruppmedlemmarna, så vill jag även analysera det med hjälp av ett sociokulturellt synsätt, närmare bestämt Vygotskys proximala utvecklingszon. Jag är medveten om att man då vanligtvis talar om interaktionen mellan en elev och dennes lärare. Hur man definierar lärare är betingat, så symboliskt är kurskamraten här min lärare och jag elev. Det jag vill komma fram till är att jag, med hjälp av min lärare som ställde utmanande frågor och gav pedagogiska förklaringar, kom fram till slutet av den proximala utvecklingszonen. I workshopen i LAB-salen vill jag förstå miljön för att vara delaktig i den, även kallat adaption inom den kognitiva teorin. Eftersom man enligt Piaget konstruerar sin egen kunskap och att vad man lär sig är beroende av tidigare erfarenheter, så är utgångsläget inte det bästa för mig. Jag har inga tidigare erfarenheter och jag vet inte riktigt hur jag ska hantera den 4

5 information jag får. Det passar inte in i mina inre scheman. Frågan är, kan man säga att jag det påbörjas en ackommodationsprocess innan jag förstår sammanhanget? Jag tror att när jag väl förstår hur jag ska utnyttja informationen, först då kan en ackommodationsprocess starta. Det är ingenting som säger att detta behöver vara en process som sker just nu. Lärande kan vara ett förlopp som pågår under en längre period. Vi behöver olika tid att reflektera över ny information och kunskap. Till skillnad från att vara fysiskt närvarande i en föreläsningssal, så kan deltagande på distans ge en viss trygghet. Till exempel att man kan gå tillbaka och se föreläsningen igen. När det gäller att mötas i en digital miljö till exempel genom chatt vid gruppuppgift eller liknande, så kan det också ge en viss trygghet. Man kan låta informationen sjunka in och man kan fundera längre på vad man vill säga. Det är intressant enligt min åsikt. Det vill säga det faktum att man kommunicerar på olika sätt. Kommunicerandet får helt andra förutsättningar med det talade språket än med det skrivna. Förutom att fysisk interaktion är mer nyanserad (i form av kroppsspråk, ordbetoning och dylikt) så kan vi när vi talar, snabbt ta tillbaka eller ändra något som vi nyss sagt. Detta utan att någon behöver lägga märke till eller komma ihåg vad man tyckte för några minuter sedan. Det skrivna ordet är beständigt. Även om man ändrar sin åsikt längre fram, så finns det ändå kvar där. Det kan göra att man blir mer försiktig med vad man skriver. Kommunikationen blir inte så naturlig som när man talar med någon. Jag är positiv till att vi har möjlighet till lärande med hjälp av digitala medier och undervisning på distans. Men vad skulle enbart den typen av lärandemiljöer ge mig? Och hur skulle enbart föreläsningar påverka mitt lärande? Kombinationen av olika miljöer torde vara det bästa. I den här utbildningen så träffas studenter och lärare både i digitala rum och i fysiska. För mig faller bitarna på plats för i slutet. Nu när jag arbetar med hemtentamen inser jag hur mycket jag har lärt mig genom de olika sätt som vi har bearbetat teorin. Den här rapporten är slutskedet i det som har fått mig att se allt i ett sammanhang och det är något som man kan koppla till Vygotskys proximala utvecklingszon. Jag skulle inte kunskapsmässigt ha nått hit på egen hand. 5

6 REFERENSLISTA Hermansen, M (2000). Teorierna. I: Lärandets universum. Lund: Studentlitteratur. I: Thunborg, C. red (2005). Kompendiet Olika synsätt på lärande Schoultz, J. (2000). Teoretiska utgångspunkter. I: Att samtala om/ i naturvetenskap. Linköping: Institutionen för pedagogik och psykologi. Avhandling nr 67. I: Thunborg, C. red (2005). Kompendiet Olika synsätt på lärande Stensmo, C. (1994). Samtida dialektisk materialism; Lev Vygotsky. I: Pedagogisk filosofi. Lund: Studentlitteratur. I: Thunborg, C. red (2005). Kompendiet Olika synsätt på lärande Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Stockholm: Prisma. Föreläsningar: 28/9-05: Birgitta Qvarsell: Piaget och hans tankebanor. Pedagogiska Institutionens storföreläsningsserie Stockholms Universitet 6

Lärande i matematik - olika teoretiska perspektiv

Lärande i matematik - olika teoretiska perspektiv Lärande i matematik - olika teoretiska perspektiv Föreläsning i kursen Matematikdidaktik för högskolan Matematikcentrum, Lunds universitet Gerd Brandell Den didaktiska triangeln Tre parter är engagerade

Läs mer

Att studera förskollärarprogrammet på distans vid Mälardalens högskola.

Att studera förskollärarprogrammet på distans vid Mälardalens högskola. Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Förskollärarprogrammet på distans. Att studera förskollärarprogrammet på distans vid Mälardalens högskola. 1 Innehåll INLEDNING... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR I

Läs mer

Återkoppling att få gruppen att arbeta. Ann-Marie Falk Irene Karlsson-Elfgren Örjan Östman

Återkoppling att få gruppen att arbeta. Ann-Marie Falk Irene Karlsson-Elfgren Örjan Östman Återkoppling att få gruppen att arbeta Ann-Marie Falk Irene Karlsson-Elfgren Örjan Östman Grupparbete inom kursen Aktiva studenter i grupparbeten våren 2007 Inledning I denna rapport beskriver vi återkoppling

Läs mer

Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en digital värld. Nordstedts akademiska förlag.

Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en digital värld. Nordstedts akademiska förlag. LUNDS UNIVERSITET Språk- och litteraturcentrum Forskarskolan i främmande språkens didaktik (FRAM) IKT undervisning och lärande i språk Jonas.Granfeldt@rom.lu.se Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Lekens betydelse för barns lärande och utveckling

Lekens betydelse för barns lärande och utveckling Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Lekens betydelse för barns lärande och utveckling Sofia Andersson Jenny Selinder Examensarbete inom kunskapsområdet pedagogik på C-nivå, grundnivå VT 2013

Läs mer

Perdoceo [pεr docəo]

Perdoceo [pεr docəo] INSTITUTIONEN FÖR UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE Perdoceo [pεr docəo] Ett verktyg till individanpassad och läromedellös matematikundervisning Anna Belin Monika Sallstedt Handledare:

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet

Läs mer

Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015

Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015 Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015 Kursledare: Carin Roos, carin.roos@kau.se, tfn 054-700

Läs mer

Lärande i praktiken. Ett sociokulturell perspektiv. April 2011. Paul Karle. Maria Zevenhoven

Lärande i praktiken. Ett sociokulturell perspektiv. April 2011. Paul Karle. Maria Zevenhoven Lärande i praktiken Ett sociokulturell perspektiv April 2011 Paul Karle Maria Zevenhoven Introduktion Detta arbete behandlar lärande utgående från ett sociokulturellt perspektiv. Till detta arbete läste

Läs mer

UC435F Coachande samtal: Karriärutveckling och vägledning I, 7,5 hp, avancerad nivå.

UC435F Coachande samtal: Karriärutveckling och vägledning I, 7,5 hp, avancerad nivå. 1 (11) Datum 20151217 Institutionen för pedagogik och didaktik Vt 2016 Studiehandledning UC435F Coachande samtal: Karriärutveckling och vägledning I, 7,5 hp, avancerad nivå. Coaching Conversations: Career

Läs mer

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan Lokal verksamhetsplan Björkhagaskolan 2014-2015 Verksamhetsbeskrivning Björkhagaskolan Enheten Björkhagaskolan är en F-6 skola med ca 340 elever. Skolans verksamhet omfattar två enheter. En med elever

Läs mer

Salutogen miljöterapi på Paloma

Salutogen miljöterapi på Paloma Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på

Läs mer

INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Psykologins bakgrund Både filosofi och biologi har påverkat. Grekiska

Läs mer

EXAMENSARBETE. Det är klart jag lär mig nåt men jag tänker inte på det

EXAMENSARBETE. Det är klart jag lär mig nåt men jag tänker inte på det EXAMENSARBETE 2004:12 PED Det är klart jag lär mig nåt men jag tänker inte på det Att medvetandegöra grundskoleelevers lärandeprocess genom skriftlig reflektion Marina Åström Anne Thiger Luleå tekniska

Läs mer

GÖR DET OSYNLIGA SYNLIGT MED HJÄLP AV LJUSET

GÖR DET OSYNLIGA SYNLIGT MED HJÄLP AV LJUSET GÖR DET OSYNLIGA SYNLIGT MED HJÄLP AV LJUSET Bild av 8 klassare från skola i Östra Göinge Kommun. - En fotografisk workshop Bildkonstnär SOFIA ÄNGHEDE Ankargatan 4a 414 61 Göteborg Tfn 0704 01 31 26 Email:

Läs mer

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Metod och material Etnografisk ansats Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Videoinspelningar med två kameror (62 h x 2), deltagande observationer, fältanteckningar, semistrukturerade intervjuer

Läs mer

Utomhusmatematik i förskolan Martina Borg Eva Petersson

Utomhusmatematik i förskolan Martina Borg Eva Petersson Institutionen för pedagogik och didaktik Utomhusmatematik i förskolan Eva Petersson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehållsförteckning 1. Förutsättningar...

Läs mer

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

Arbetar ämneslärare språkutvecklande?

Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Camilla Borg Carenlöv 2012 Uppsats, högskolenivå, 7,5 hp Svenska språket Svenska som andraspråk 31-60 hp Handledare: Olle Hammermo Examinator:Ulrika Serrander Sammandrag

Läs mer

SPRÅKUTVECKLANDE UNDERVISNING I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK?

SPRÅKUTVECKLANDE UNDERVISNING I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK? Examensarbete i Lärarprogrammet vid Institutionen för pedagogik 2008 SPRÅKUTVECKLANDE UNDERVISNING I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK? Åtta pedagoger beskriver sitt arbete Hanna Carlsson & Annicka Lundberg

Läs mer

Skönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.

Skönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande. Spår av förändring Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö Högskola Som framgår av reportaget Språkutvecklande arbete i grupp har Louise Svarvell varit läsoch skrivutvecklare i Hörby kommun sedan 2007. I

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten Inledning: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Igelkottens

Läs mer

Studieplan. HÖGSKOLAN Institutet för hälsovetenskaper Kristianstad

Studieplan. HÖGSKOLAN Institutet för hälsovetenskaper Kristianstad HÖGSKOLAN Institutet för hälsovetenskaper Kristianstad Studieplan SOS810 Kurs 2 delkurs 1, 2 och 3 1.Socialpedagogiskt arbete, 10 p 2.Individ- och familjeomsorg. Socialt utsatta barn, ungdomar och familjer,

Läs mer

LEKENS BETYDELSE FÖR BARNS LÄRANDE OCH UTVECKLING

LEKENS BETYDELSE FÖR BARNS LÄRANDE OCH UTVECKLING LEKENS BETYDELSE FÖR BARNS LÄRANDE OCH UTVECKLING NISHADI JOHANSSON Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Pedagogik Examensarbete i lärarutbildningen Grundnivå, 15 hp. Handledare Olle Tivenius

Läs mer

Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå

Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Lärarutbildningen Barn Unga Samhälle (BUS) Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Barns lärande Childrens learning Linda Malmberg Lärarexamen 210hp Examinator: Fredrik Nilsson Barndoms- och ungdomsvetenskap

Läs mer

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Ullvigårdens förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Annica Norén, 150528 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen har

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Guldkroksskolan Duvan F-3 Läsåret 2014/2015 Upprättad av: Christina Helgeson, Acka Schelander, Marianne Hermansson, Rebecca Eriksson, Anna-Lena Markusson,

Läs mer

Hur kommer man igång?

Hur kommer man igång? Hur kommer man igång? Alla har någon gång varit nybörjare. Här ger Per Alexanderson, lovsångsledare från Örebro, många enkla och praktiska råd för dig som vill komma igång som lovsångsledare och som mer

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års

Läs mer

Europeiska Dyslexiveckan 1 7 oktober 2012 Europeiska Dyslexiveckan Vill du få svar på några av dessa frågor?

Europeiska Dyslexiveckan 1 7 oktober 2012 Europeiska Dyslexiveckan Vill du få svar på några av dessa frågor? Europeiska Dyslexiveckan Under vecka 40 uppmärksammar Bibliotek & läranderesurser Europeiska Dyslexiveckan. Vad är dyslexi? Vilket stöd finns? Hur är det att vara student på högskolan om man har dyslexi?

Läs mer

Studiehandledning Det professionella samtalet I (7,5 hp) The professional Conversation (ECTS credits 7,5) Ht 2012

Studiehandledning Det professionella samtalet I (7,5 hp) The professional Conversation (ECTS credits 7,5) Ht 2012 Stockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Kursansvariga: Christer Langström Ingrid Hultén Tfn. 08 1207 63 79 christer.langstrom@edu.su.se 08-1207 63 66 ingrid.hulten@edu.su.se Studiehandledning

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Vad innebär det att läsa kulturantropologi och etnologi på grundnivå vid Uppsala universitet?

Vad innebär det att läsa kulturantropologi och etnologi på grundnivå vid Uppsala universitet? Vad innebär det att läsa kulturantropologi och etnologi på grundnivå vid Uppsala universitet? Några samlade riktlinjer för Dig som studerar på våra kurser Varmt välkommen som studerande på någon av våra

Läs mer

Förskolan Grindslanten personalkooperativ, ek. för. VERKSAMHETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN 2015-2016

Förskolan Grindslanten personalkooperativ, ek. för. VERKSAMHETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN 2015-2016 VERKSAMHETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN 2015-2016 1 Mål och utveckling Förskolan Grindslanten arbetar efter Förskolans Läroplan Lpfö 98, som är reviderad 2010. Vi arbetar alltid med alla läroplanens

Läs mer

Kvalitetsanalys för Storängens Montessoriförskola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Storängens Montessoriförskola läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys för Storängens Montessoriförskola läsåret 2014/15 Förskolan ligger i ett av Storängens äldsta hus, Storängens Samskola. Huset har sekel skifts charm och ljusa rum med högt i tak. Verksamheten

Läs mer

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51 Sidan 1 av 6 2005-05-11 Dnr: 152/334-05 Institutionen för beteendevetenskap Kursplan, Pedagogik (1-20), 20 poäng Utbildningsområde: SA Ämneskod: PEA Engelsk titel: Education ECTS-poäng 30 Kursen ges som

Läs mer

VÅRD- OCH OMSORGSUTBILDNING

VÅRD- OCH OMSORGSUTBILDNING VÅRD- OCH OMSORGSUTBILDNING Vård- och omsorgsutbildningen går att läsa på tre respektive fyra studieperioder och innehåller alltid arbetsplatsförlagt lärande (APL). Utbildningen innehåller grundkurser

Läs mer

Reviderad pedagogisk metodik

Reviderad pedagogisk metodik Reviderad pedagogisk metodik för lärare i undervisning av nationell och europeisk litteratur med stöd av interaktiva ITverktyg FÖRKORTAD VERSION Introduktion Denna slutliga versionen av dokumentet har

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Kommunikationsmöjligheter i Mondo

Kommunikationsmöjligheter i Mondo Kommunikationsmöjligheter i Mondo Denna guide går kortfattat igenom grunderna för de olika kommunikationsverktygen i Mondo och förutsätter en viss förkunskap av hur Mondo fungerar. De verktyg i Mondo som

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet. PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Språk i alla ämnen för alla elever ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Handledarutbildning i Karlstadmodellen

Handledarutbildning i Karlstadmodellen Handledarutbildning i Karlstadmodellen Bakgrund Karlstadmodellen är namnet på en modell till språkträning som varit i utveckling sedan slutet av 1970-talet under ledning av professor Iréne Johansson. Modellen

Läs mer

STUDIEHÄFTE FÖR DELKURS 1. "LEDARSKAP I SAMVERKAN", 7,5 högskolepoäng

STUDIEHÄFTE FÖR DELKURS 1. LEDARSKAP I SAMVERKAN, 7,5 högskolepoäng LINNÉUNIVERSITETET Programmet för Ledarskap och organisation 1LO100, 1-30 högskolepoäng Distans Läsåret 2011-2012 STUDIEHÄFTE FÖR DELKURS 1 "LEDARSKAP I SAMVERKAN", 7,5 högskolepoäng 1 CENTRALA MOMENT...

Läs mer

Tips för ökad tillgänglighet i undervisningen

Tips för ökad tillgänglighet i undervisningen Tips för ökad tillgänglighet i undervisningen I Strategin för verksamhetens förutsättningar, (dnr MIUN 2012/612) fastslås att Mittuniversitetet ska präglas av alla människors lika värde och ge alla lika

Läs mer

SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät

SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät [Skriv text] Utvärdering av SI (09/10) SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät För att få en uppfattning om hur deltagarna sett på SI-mötena gjordes en enkätutvärdering i slutet

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

Att läsa särskilt bra - med hjälp av lässtrategier och digitala lärverktyg i gymnasiesärskolan

Att läsa särskilt bra - med hjälp av lässtrategier och digitala lärverktyg i gymnasiesärskolan Att läsa särskilt bra - med hjälp av lässtrategier och digitala lärverktyg i gymnasiesärskolan Anna-Kari Eklund, Annelie Selberg, Britt Hansson vid LTU tack vare utbildningssatsning från NCS. Skoldatateket

Läs mer

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Kursplan för Svenska Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att

Läs mer

PBL-som pedagogisk metod på en nätkurs

PBL-som pedagogisk metod på en nätkurs PBL-som pedagogisk metod på en nätkurs Hur är kursen uppbyggd? Kursens mål, innehåll och arbetsformer Utvärdering Hur är kursen uppbyggd? Innan närstudieträffen bör den studerande ha klart för sig kursens

Läs mer

Av kursplanen och betygskriterierna,

Av kursplanen och betygskriterierna, KATARINA KJELLSTRÖM Muntlig kommunikation i ett nationellt prov PRIM-gruppen ansvarar för diagnosmaterial och de nationella proven i matematik för grundskolan. Här beskrivs de muntliga delproven i ämnesprovet

Läs mer

Kursinformation med litteraturförteckning. Praktisk retorik 15 högskolepoäng

Kursinformation med litteraturförteckning. Praktisk retorik 15 högskolepoäng Kursinformation med litteraturförteckning Praktisk retorik 15 högskolepoäng Vårterminen 2012 Välkommen till Praktisk retorik, 15 högskolepoäng I detta häfte får du information om kursens innehåll och uppläggning,

Läs mer

PEDAGOGISK PLATTFORM. TREKLÖVERNS förskoleenhet Rinkeby

PEDAGOGISK PLATTFORM. TREKLÖVERNS förskoleenhet Rinkeby PEDAGOGISK PLATTFORM TREKLÖVERNS förskoleenhet Rinkeby beslutad av Treklöverns personal 8/2 2008 INNEHÅLL INNEHÅLL OCH INLEDNING sidan 2 PRESENTATION AV ENHETEN sidan 3 UPPDRAG sidan 4 VERKSAMHETSIDÉ sidan

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för årskurs 5 i ämnet svenska som andraspråk

Lokal pedagogisk planering för årskurs 5 i ämnet svenska som andraspråk Annerstaskolan Lokal pedagogisk planering för årskurs 5 i ämnet svenska som andraspråk Centralt innehåll Lärområde Tid Delområde Undervisning/ arbetssätt Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå och

Läs mer

Pedagogisk planering Åk 2 Skriva brev

Pedagogisk planering Åk 2 Skriva brev 2016-01-12 Pedagogisk planering Åk 2 Skriva brev Följande förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i lgr11 ligger till grund för detta arbetsområde i ämnet Svenska: Inom detta arbetsområde får möjlighet

Läs mer

IT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser

IT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser IT:s ställning i skolan Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser Digital kompetens begreppet IT i skolan Begreppet Nuläge Webbstjärnan Mål Innehåll Exempel på digital kompetens

Läs mer

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Alla texter i essäserien Dialogen har global paginering, vilket innebär att sidnumren är unika för var essä och desamma som i kommande tryckta upplaga.

Läs mer

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2003. Katarina Westerlund, Teologiska institutionen Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Teologiämnet på teologiska institutionen

Läs mer

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013 Arbetsplan 2012-2013 Normer och värden Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Lärande utemiljö på förskolan för att främja den fria leken Anita Walfridsson och Helena Nilsson

Lärande utemiljö på förskolan för att främja den fria leken Anita Walfridsson och Helena Nilsson Institutionen för pedagogik och didaktik Lärande utemiljö på förskolan för att främja den fria leken Anita Walfridsson och Helena Nilsson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning

Läs mer

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret 2015-2016. Barnens verkstad med många möjligheter!

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret 2015-2016. Barnens verkstad med många möjligheter! Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret 2015-2016 Barnens verkstad med många möjligheter! Vår organisation Barn Arbetslag Lärandemiljöer - Utemiljö - Innemiljö - Närmiljö

Läs mer

Verksamhetsplan. Förskola. Färggränd 2 175 47 JÄRFÄLLA 08/580 29783 Gäller från 2012-01-01

Verksamhetsplan. Förskola. Färggränd 2 175 47 JÄRFÄLLA 08/580 29783 Gäller från 2012-01-01 Verksamhetsplan Förskola Färggränd 2 175 47 JÄRFÄLLA 08/580 29783 Gäller från 2012-01-01 1 Vision Värdegrund i Lpfö 98/10 LIP Upplevelser är vår profil som genomsyrar allt vårt arbete i förskolan Sandvikskolans

Läs mer

Kursutvärderingsformulär

Kursutvärderingsformulär Enheten för Krisberedskap Kursutvärderingsformulär Kurs Vecka 1. Yrke 1. Läkare 2. Sjuksköterska 3. Undersköterska 4. Administratör 5. Annat. Vad? 2. Kön 1. Man 2. Kvinna 3. Ålder 1. 18 25 2. 26 35 3.

Läs mer

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola

Läs mer

Att skapa struktur för måluppfyllelse i samverkan

Att skapa struktur för måluppfyllelse i samverkan Att skapa struktur för måluppfyllelse i samverkan Anna Borg Skolsamordnare på KIND - Kompetenscentrum för utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar KIND - Kompetenscentrum för utvecklingsrelaterade

Läs mer

Sammanfattning av studenternas kursvärdering av kursen Ledarskap och lärande Au 2, Campus vt 06, period 4

Sammanfattning av studenternas kursvärdering av kursen Ledarskap och lärande Au 2, Campus vt 06, period 4 Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi Margareta Severfeldt och Annika Elm Bil 42:10 Kursansvariga för Au2 vt 06 Sammanfattning av studenternas kursvärdering av kursen Ledarskap och lärande

Läs mer

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18 - 2 - Innehåll Bakgrund... - 3 - Syfte... - 4 - Metod... - 4 - Fakta... - 5 - Resultat... - 7 - Diskussion... - 9 - Referenser...-

Läs mer

Kursutvärdering Verksamhetsmodellering 7,5 hp

Kursutvärdering Verksamhetsmodellering 7,5 hp Inst för Informatik Ulf Hedestig Kursutvärdering 2016-03-21 Sid 1 (2) Kursutvärdering Verksamhetsmodellering 7,5 hp Kursen verksamhetsmodellering gick för första gången på systemvetarprogrammet och genomfördes

Läs mer

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Av Jenny Karlsson och Pehtra Pettersson LAU370 Handledare: Viljo Telinius Examinator: Owe Stråhlman Rapportnummer: VT08-2611-037 Abstract

Läs mer

Lärarutbildningsnämnden Svenska språket. Kursplan

Lärarutbildningsnämnden Svenska språket. Kursplan Dnr: LUN2014/15 Lärarutbildningsnämnden Svenska språket Kursplan Beslut om inrättande av kursen Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden, 2014-03-04 och gäller från höstterminen 2014 vid Karlstads

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

Examensarbete. Språkutveckling genom lek för barn som har svenska som andraspråk. Författare: Kristina Karlsson Lorin Mozori

Examensarbete. Språkutveckling genom lek för barn som har svenska som andraspråk. Författare: Kristina Karlsson Lorin Mozori Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Examensarbete Språkutveckling genom lek för barn som har svenska som andraspråk Författare: Kristina Karlsson Lorin Mozori Examensarbete På grundnivå i

Läs mer

Gruppsammansättning inom PU-processen

Gruppsammansättning inom PU-processen Gruppsammansättning inom PU-processen KPP306 Produkt- och processutveckling Christoffer Löfstrand 4/10/2012 Handledare: Rolf Lövgren Ett delmoment I kursen KPP306 Process- och Produktutveckling är att

Läs mer

Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4.

Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Gun Hägerfelth, Språkarbete i alla ämnen En kort- kort studiehandledning för lärare på Östra Real Karin Rehman, december 2015

Läs mer

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22. KURSPLAN KPU 1 (5) SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS Basdata Kursen ingår i Kompletterande pedagogisk utbildning

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn Ugglan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

SVENSKA 3.17 SVENSKA

SVENSKA 3.17 SVENSKA ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och

Läs mer

Likabehandling i lärandet

Likabehandling i lärandet Likabehandling i lärandet Catharina Langendorf Från BLUE-verktyget: Beskriv/ange och kommentera: Metoder för att identifiera studenters behov av särskilt stöd. Utgångspunkt Vid Göteborgs universitet ska

Läs mer

Språkvalsbyte fälla eller förmån

Språkvalsbyte fälla eller förmån Språkvalsbyte fälla eller förmån Varför elever i grundskolan byter språkval Bosse Vingren Uppsats/Examensarbete: 15 hp Program och/eller kurs: VAL II LAU925 Nivå: Grundnivå Termin/år: Vt 2012 Handledare:

Läs mer

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka

Läs mer

TUNETS FÖRSKOLA. Verksamhetsplan 2014-15

TUNETS FÖRSKOLA. Verksamhetsplan 2014-15 TUNETS FÖRSKOLA Verksamhetsplan 2014-15 LEDNINGSDEKLARATION Förskolan ska genomsyras av ett förhållningssätt som bidrar till att varje barn utvecklar sin förståelse för alla människors lika värde. Jag

Läs mer

Något att fundera över!

Något att fundera över! Något att fundera över! Är lärandet ett dolt faktum även för lärare? Svarta lådan där lärandet sker Input Perspektiv: hjärnan Perspektiv: individen konstruerar Output Perspektiv: sociokulturellt Perspektiv:

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Fjäderns Bokslut 2015

Fjäderns Bokslut 2015 Fjäderns Bokslut 2015 Utforska vär(l)den genom böcker. Fokus under året På Fjädern har vi i år lyft det språkliga, det etiska och det demokratiska lärandet i förskolan. Förskolan ska sträva efter att varje

Läs mer

GOLFINSPIRATION 2015. Inledning. Släpp kontrollen

GOLFINSPIRATION 2015. Inledning. Släpp kontrollen GOLFINSPIRATION 2015 Inledning Släpp kontrollen En golfsving är en komplex rörelse. Med många tankar, muskler och flera kroppsdelar involverade ska vi träffa en liten boll med ett verktyg som bara är 1

Läs mer

K U R S P L A N. Institutionen för pedagogik. Specialpedagogik. Special Education. Kurskod GU2102 Dnr 244/2007-514. Beslutsdatum 2007-09-25

K U R S P L A N. Institutionen för pedagogik. Specialpedagogik. Special Education. Kurskod GU2102 Dnr 244/2007-514. Beslutsdatum 2007-09-25 1 Institutionen för pedagogik K U R S P L A N Specialpedagogik Special Education Kurskod GU2102 Dnr 244/2007-514 Beslutsdatum 2007-09-25 Beslutande organ Institutionsstyrelsen för Institutionen för pedagogik

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Personligt ansvar i den grundläggande vuxenutbildningen Maria Holmberg Kometensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten för skolutveckling

Läs mer

Akademiskt mentorskap: hur och varför?

Akademiskt mentorskap: hur och varför? Akademiskt mentorskap: hur och varför? Verksamhetsplan Humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet Innehåll BAKGRUND... 3 Kontakt... 3 MENTORSKAP PÅ HUMANISTISKA FAKULTETEN: MOTIVERING OCH SYFTE...

Läs mer

Engelska för döva Mål att sträva mot Ämnets karaktär och uppbyggnad

Engelska för döva Mål att sträva mot  Ämnets karaktär och uppbyggnad Engelska för döva Ämne: Engelska för döva Ämnets syfte Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap Huvudområde: Pedagogik

ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap Huvudområde: Pedagogik ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap Huvudområde: Pedagogik Det är ju ett inflytande att jag får finnas, jag ska få ta plats och jag ska få vara den jag är i

Läs mer

Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER

Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER I ETT SAMARBETE MED FÖRSAMLINGSPROGRAMMET I EVANGELISKA FRIKYRKAN, HYLLIE PARKS FOLKHÖGSKOLA OCH STUDIEFÖRBUNDET BILDA 2 Nära smågrupp

Läs mer

PRÖVNING Kurs: Grundläggande engelska Kurskod: GRNENG2

PRÖVNING Kurs: Grundläggande engelska Kurskod: GRNENG2 prövning grnengz Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Kurs: Grundläggande engelska Kurskod: GRNENG2 Innan du anmäler dig till en prövning i Grundläggande engelska, bör du göra ett språktest på Vägledningscentrum,

Läs mer