INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2"

Transkript

1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 ATT VARA FYSISKT NÄRVARANDE ELLER LÄRA PÅ DISTANS... 3 Att vara fysiskt närvarande... 3 Att lära på distans... 3 EN SAMMANFATTANDE DISKUSSION... 4 REFERENSLISTA

2 INLEDNING OCH SYFTE Den här rapporten går ut på att jag som student ska fördjupa mig i en eller flera pedagogiska teorier och analysera mitt eget lärande i förhållande till dessa teorier. En viktig del är också att reflektera över skillnader mellan det fysiska och det digitala klassrummet. Än så länge har det digitala klassrummet inte särskilt mycket utrymme i kursen, utan mest i form av inspelade föreläsningar som man kan ladda ner och se hemma. Jag har i rapporten försökt att analysera de digitala miljöerna så mycket som jag kan av de erfarenheter jag har fått genom dessa föreläsningar. Jean Piagets konstruktivistiskt kognitiva respektive Lev Vygotskys sociokulturella perspektiv på lärande ställs ofta mot varandra och fokus ställs på deras olikheter. Jag tycker att det är svårt att referera till dem som olika teorier, även om de inte är helt lika. Genom litteratur och föreläsningar känner jag än mer att de inte är varandras motsatser, utan snarare väldigt lika varandra. Jag kommer i första delen att ta upp några delar från de två teorierna. NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE Ur ett sociokulturellt perspektiv på lärande menar Schoultz (2000) att den miljö en individ möter redan är färgad och skapad av andra människors erfarenheter. Dessa erfarenheter har bidragit till utveckling och olika sätt att hantera och möta miljön. Genom kommunikation och samspel med omgivningen kan individen lära sig att bemästra de redskap som finns och ta del av samhällets erfarenheter samt vara en aktiv del av omgivningen. Det vill säga att individens vetande konstrueras genom en kommunikativ process i en social miljö. Kommunikationen är en viktig aspekt i det sociokulturella synsättet. Säljö (2000, s 22) uttrycker sig så här: det är genom kommunikation som sociokulturella resurser skapas, men det är också genom kommunikation som de förs vidare. Detta är en grundtanke i ett sociokulturellt perspektiv. Vygotsky menar att en individ alltid har en möjlighet till maximal kognitiv utveckling (Schoultz, 2000), med hjälp av en mer kompetent person. Den här hjälppersonen, ofta en lärare, kan då tack vare sina kunskaper skapa en god lärandemiljö för individen genom att guida rätt väg. Vygotsky kallar detta för den proximala utvecklingszonen (eng. the Zone of Proximal Development) och Stensmo (1994) beskriver det som att zonen har en början där det som individen redan kan finns och ett slut, där det som individen skulle kunna lära sig finns. Med hjälp av en annan person så kan individen ta sig från zonens början till dess slut, något som individen kanske inte klarar på egen hand. Vid slutet startar en ny proximal utvecklingszon. Birgitta Qvarsell (föreläsning, SU, 28/9-05) förklarade under hennes föreläsning Piagets termer adaption, assimilation och ackommodation som att assimilation och ackommodation är adaptionens växelverkande delprocesser. Adaption (anpassning) innebär att individen, för att vara delaktig i och i balans med miljön, i sin tur försöker att förstå den. Schoultz (2000) skriver att när man ser på lärande ur ett konstruktivistiskt perspektiv så påverkas lärandet av personens tidigare upplevelser och kunnande. Beroende på vad man sedan tidigare har kunskap om, så har man olika utgångspunkter. Närmare bestämt målar man upp inre bilder av hur världen ter sig. Inom den kognitiva teorin kallar man dessa inre bilder för scheman (Hermansen, 2000). Dessa scheman representerar den kunskap som individen genom olika erfarenheter konstruerat. Adaption kan ske på två sätt. Sker den kognitiva anpassningen genom assimilation, så innebär det att det som individen möter redan passar in i dess referensramar eller tidigare tankar om detta. Annars sker det genom ackommodation, vilket innebär att det individen möter inte 2

3 stämmer överens med tidigare tankar eller referensramar. En kognitiv förändring måste ske för att individen ska lära sig något. Man bildar nya kognitiva scheman eller ändrar de som redan finns. Kort sagt så omvärderar man sina tankebanor. ATT VARA FYSISKT NÄRVARANDE ELLER LÄRA PÅ DISTANS Att vara fysiskt närvarande Föreläsning Det är en typisk högskolesituation. Jag sitter på en föreläsning tillsammans med mina kurskamrater och en person håller föredrag. Ämnet, som är pedagogiska teorier, intresserar mig och jag antecknar det mesta. Jag antecknar också mycket för det hjälper mig att hålla koncentrationen uppe. Ibland tror jag att jag missar en del på grund av att jag skriver så mycket. Vissa ställer frågor till föreläsaren. Personligen kommer jag oftast på frågor i efterhand, när jag har hunnit reflektera över föreläsningen. Efter ca minuter känner jag att jag börjar bli trött och tappar koncentrationen. Det är dålig luft i lokalen och det är svårt att fokusera på det som föreläsaren säger. Efter rasten är jag mycket piggare. Det känns mycket lättare att hänga med i föreläsningen nu. Väl hemma efter föreläsningen går jag igenom mina anteckningar och jag känner att jag har förstått en del, men långt ifrån allt. Grupparbete Vi har bestämt möte i gruppen för att arbeta med vår gruppuppgift. Vårt ämne är nya och traditionella kommunikationsformer och vi diskuterar en hel del saker, skolrelaterat och icke skolrelaterat. Vad gäller det skolrelaterade så diskuterar vi diverse teorier och synsätt på lärande. Till exempel så pratar vi om Piagets begrepp assimilation och adaption. Vissa har tolkat det annorlunda. Vi läser lite i de böcker vi har tagit med oss och vi reder till slut ut det. Särskilt viktig i den här diskussionen är en person i gruppen som på ett pedagogiskt och enkelt sätt förklarade hur hon tolkat det. När jag senare skriver dagboksanteckningar, så inser jag att jag verkligen lärt mig mycket under den diskussionen. Jag inser att jag inbillat mig att dessa ovan nämnda begrepp var något väldigt komplicerat, men när jag läste litteraturen igen och gick tillbaka till föreläsningar tillsammans med vår diskussion så känner jag att jag förstår. Workshop LAB Den här dagen var det dags för workshop att skapa en hackerkultur bli din egen användare i LAB-salen. Det vi gick igenom var i teorin väldigt grundläggande. Eftersom att jag inte har någon vidare erfarenhet av detta så är jag naturligtvis tacksam för det. Men om man behöver så grundläggande undervisning om ämnet behöver man även en viss förförståelse till vad man ska ha den här kunskapen till. Jag hade velat ha ett underlag eller berättat för mig mer utförligt när man ska ha användning för det. Det blev för mig ett instrumentellt lärande inte kommunikativt. De vill säga att jag lärde mig hur man gör vissa kommandon, men faktiskt inte varför eller i vilket sammanhang jag kan använda mig av dessa kunskaper. Att lära på distans Distans/streaming Meningen är att vi i framtiden ska kunna streama föreläsningar live, dock fungerar inte det än, utan vi ser föreläsningen i efterhand, inspelad. Det första jag tänker på när jag börjat titta på 3

4 föreläsningen, är att jag inte behöver anteckna så att pennan glöder. Det går ju att gå tillbaka och titta. Frågan är om det är den bästa inställningen? Ibland är ljudet dåligt, vilket gör att jag börjar pyssla med annat ett tag. När ljudet väl är tillbaka, så är jag på plats igen. Ibland så används inte mikrofonen när personer i föreläsningssalen ställer frågor. Dessa frågor verkar ibland leda till diskussioner, då märker jag också att jag tappar koncentrationen eftersom att jag inte vet vad de talar om. Direkt efter föreläsningen, så går jag igenom vad jag har lärt mig. En hel del har jag ändå antecknat och jag är i helhet nöjd med att sitta hemma och streama. Det hänger ju på mig vad jag tar till mig och jag känner att jag har snappat upp en hel del. Eden under gruppuppgiften Jag hade gärna utnyttjat möjligheten att diskutera gruppuppgiften på Eden. Dock var flera i min grupp inte positiva till det, därför blev det aldrig av. De ville hellre träffas fysiskt på universitetet. Vi är naturligtvis alla olika och kanske trodde de att det inte skulle bli några bra diskussioner via . När man träffas fysiskt för att arbeta i en grupp, så blir det ofta privata diskussioner också, det vill säga icke skolrelaterade diskussioner. Det är nästan oundvikligt eftersom vi är sociala varelser. Det är trevligt och det leder ofta till ett bra arbete, men det är inte alltid tidseffektivt. Jag blir personligen stressad av att veta att jag kunde ha suttit hemma och bedrivit diskussioner på en tredjedel av tiden som det tar att fysiskt närvara. Det är inte gynnande för min personliga lärandesituation. EN SAMMANFATTANDE DISKUSSION I den här delen kommer jag att analysera mitt lärande från föregående kapitel, med hjälp av de teorier jag tog upp i början av rapporten. Från mitt första möte med de pedagogiska teorierna som man har tagit upp i kursen fram till skrivande stund så har mitt kunnande verkligen utvecklats. När jag försöker analysera mitt eget lärande, så ser jag tydligt hur min kunskap har utvecklats med hjälp av föreläsningar i kombination med gruppdiskussioner. I föreläsningssituationen som jag beskriver har jag inte tillräckligt med förförståelse för att begripa allt. I ett piagetanskt perspektiv så påbörjas här en kognitiv anpassning genom ackommodation. Då menar jag att jag redan hade inre scheman av teorierna, då jag tidigare stött på begreppen och skrapat på ytan vad gäller deras innebörd. Min uppfattning då om teoriernas betydelse, stämde inte riktigt överens med vad föreläsaren menade. Vidare fortsatte ackommodationsprocessen vid gruppdiskussionen. Där vill jag påstå att polletten föll ner och skapade balans mellan mitt kognitiva medvetande och omgivningen. Vad gäller gruppdiskussionen, och särskilt diskussionen med en av gruppmedlemmarna, så vill jag även analysera det med hjälp av ett sociokulturellt synsätt, närmare bestämt Vygotskys proximala utvecklingszon. Jag är medveten om att man då vanligtvis talar om interaktionen mellan en elev och dennes lärare. Hur man definierar lärare är betingat, så symboliskt är kurskamraten här min lärare och jag elev. Det jag vill komma fram till är att jag, med hjälp av min lärare som ställde utmanande frågor och gav pedagogiska förklaringar, kom fram till slutet av den proximala utvecklingszonen. I workshopen i LAB-salen vill jag förstå miljön för att vara delaktig i den, även kallat adaption inom den kognitiva teorin. Eftersom man enligt Piaget konstruerar sin egen kunskap och att vad man lär sig är beroende av tidigare erfarenheter, så är utgångsläget inte det bästa för mig. Jag har inga tidigare erfarenheter och jag vet inte riktigt hur jag ska hantera den 4

5 information jag får. Det passar inte in i mina inre scheman. Frågan är, kan man säga att jag det påbörjas en ackommodationsprocess innan jag förstår sammanhanget? Jag tror att när jag väl förstår hur jag ska utnyttja informationen, först då kan en ackommodationsprocess starta. Det är ingenting som säger att detta behöver vara en process som sker just nu. Lärande kan vara ett förlopp som pågår under en längre period. Vi behöver olika tid att reflektera över ny information och kunskap. Till skillnad från att vara fysiskt närvarande i en föreläsningssal, så kan deltagande på distans ge en viss trygghet. Till exempel att man kan gå tillbaka och se föreläsningen igen. När det gäller att mötas i en digital miljö till exempel genom chatt vid gruppuppgift eller liknande, så kan det också ge en viss trygghet. Man kan låta informationen sjunka in och man kan fundera längre på vad man vill säga. Det är intressant enligt min åsikt. Det vill säga det faktum att man kommunicerar på olika sätt. Kommunicerandet får helt andra förutsättningar med det talade språket än med det skrivna. Förutom att fysisk interaktion är mer nyanserad (i form av kroppsspråk, ordbetoning och dylikt) så kan vi när vi talar, snabbt ta tillbaka eller ändra något som vi nyss sagt. Detta utan att någon behöver lägga märke till eller komma ihåg vad man tyckte för några minuter sedan. Det skrivna ordet är beständigt. Även om man ändrar sin åsikt längre fram, så finns det ändå kvar där. Det kan göra att man blir mer försiktig med vad man skriver. Kommunikationen blir inte så naturlig som när man talar med någon. Jag är positiv till att vi har möjlighet till lärande med hjälp av digitala medier och undervisning på distans. Men vad skulle enbart den typen av lärandemiljöer ge mig? Och hur skulle enbart föreläsningar påverka mitt lärande? Kombinationen av olika miljöer torde vara det bästa. I den här utbildningen så träffas studenter och lärare både i digitala rum och i fysiska. För mig faller bitarna på plats för i slutet. Nu när jag arbetar med hemtentamen inser jag hur mycket jag har lärt mig genom de olika sätt som vi har bearbetat teorin. Den här rapporten är slutskedet i det som har fått mig att se allt i ett sammanhang och det är något som man kan koppla till Vygotskys proximala utvecklingszon. Jag skulle inte kunskapsmässigt ha nått hit på egen hand. 5

6 REFERENSLISTA Hermansen, M (2000). Teorierna. I: Lärandets universum. Lund: Studentlitteratur. I: Thunborg, C. red (2005). Kompendiet Olika synsätt på lärande Schoultz, J. (2000). Teoretiska utgångspunkter. I: Att samtala om/ i naturvetenskap. Linköping: Institutionen för pedagogik och psykologi. Avhandling nr 67. I: Thunborg, C. red (2005). Kompendiet Olika synsätt på lärande Stensmo, C. (1994). Samtida dialektisk materialism; Lev Vygotsky. I: Pedagogisk filosofi. Lund: Studentlitteratur. I: Thunborg, C. red (2005). Kompendiet Olika synsätt på lärande Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Stockholm: Prisma. Föreläsningar: 28/9-05: Birgitta Qvarsell: Piaget och hans tankebanor. Pedagogiska Institutionens storföreläsningsserie Stockholms Universitet 6

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

Mellan dig och mig Mårten Melin

Mellan dig och mig Mårten Melin Lärarmaterial SIDAN 1 Vad handlar boken om? Boken handlar om Max, som är tillsammans med Hanna. Max vet inte riktigt om han är riktigt kär i Hanna. Är det ok att röra vid Hannas snippa, och att hon rör

Läs mer

HÄR BOR JAG Skogstrollen vt 2013

HÄR BOR JAG Skogstrollen vt 2013 HÄR BOR JAG Skogstrollen vt 2013 Fruktstunden (när det startade) Fyra barn och en pedagog satt och åt frukt en förmiddag. Fruktstunden Ett av barnen (Teo 2:10 år) funderar över att pedagogen har sagt att

Läs mer

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas 52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer

Läs mer

Att läsa särskilt bra - med hjälp av lässtrategier och digitala lärverktyg i gymnasiesärskolan

Att läsa särskilt bra - med hjälp av lässtrategier och digitala lärverktyg i gymnasiesärskolan Att läsa särskilt bra - med hjälp av lässtrategier och digitala lärverktyg i gymnasiesärskolan Anna-Kari Eklund, Annelie Selberg, Britt Hansson vid LTU tack vare utbildningssatsning från NCS. Skoldatateket

Läs mer

Pedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center

Pedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center Pedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center Varför pedagogisk dokumentation? För att kunna återvända till en händelse.

Läs mer

Likabehandling och trygghet 2015

Likabehandling och trygghet 2015 Likabehandling och trygghet 2015 1 Jag är Man 58 48,3 Kvinna 58 48,3 Jag avstår från att definiera 4 3,3 mig Total 120 100 100% (120/120) 2 Det känns bra att gå i skolan Alltid 46 38,3 Oftast 55 45,8 Ibland

Läs mer

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en digital värld. Nordstedts akademiska förlag.

Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en digital värld. Nordstedts akademiska förlag. LUNDS UNIVERSITET Språk- och litteraturcentrum Forskarskolan i främmande språkens didaktik (FRAM) IKT undervisning och lärande i språk Jonas.Granfeldt@rom.lu.se Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en

Läs mer

Skönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.

Skönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande. Spår av förändring Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö Högskola Som framgår av reportaget Språkutvecklande arbete i grupp har Louise Svarvell varit läsoch skrivutvecklare i Hörby kommun sedan 2007. I

Läs mer

SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät

SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät [Skriv text] Utvärdering av SI (09/10) SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät För att få en uppfattning om hur deltagarna sett på SI-mötena gjordes en enkätutvärdering i slutet

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola

Läs mer

Återkoppling att få gruppen att arbeta. Ann-Marie Falk Irene Karlsson-Elfgren Örjan Östman

Återkoppling att få gruppen att arbeta. Ann-Marie Falk Irene Karlsson-Elfgren Örjan Östman Återkoppling att få gruppen att arbeta Ann-Marie Falk Irene Karlsson-Elfgren Örjan Östman Grupparbete inom kursen Aktiva studenter i grupparbeten våren 2007 Inledning I denna rapport beskriver vi återkoppling

Läs mer

Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015

Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015 Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015 Kursledare: Carin Roos, carin.roos@kau.se, tfn 054-700

Läs mer

Låt eleverna öva på att dra slutsatser om textens handling genom att leta ledtrådar i texten.

Låt eleverna öva på att dra slutsatser om textens handling genom att leta ledtrådar i texten. Till läraren om kopieringsunderlag: Ledtrådar och bevis Låt eleverna öva på att dra slutsatser om textens handling genom att leta ledtrådar i texten. 1. De börjar med att titta på rubriker och bilder.

Läs mer

Lärande i matematik - olika teoretiska perspektiv

Lärande i matematik - olika teoretiska perspektiv Lärande i matematik - olika teoretiska perspektiv Föreläsning i kursen Matematikdidaktik för högskolan Matematikcentrum, Lunds universitet Gerd Brandell Den didaktiska triangeln Tre parter är engagerade

Läs mer

Konsten att leda workshops

Konsten att leda workshops Konsten att leda workshops Förbättra din kommunikation, prestation och ledarskap. www.lacinai.se 1 Några grundbultar: I ett seminarium är målet satt liksom innehållet I en workshop är målet satt, men innehållet

Läs mer

Fjäderns Bokslut 2015

Fjäderns Bokslut 2015 Fjäderns Bokslut 2015 Utforska vär(l)den genom böcker. Fokus under året På Fjädern har vi i år lyft det språkliga, det etiska och det demokratiska lärandet i förskolan. Förskolan ska sträva efter att varje

Läs mer

Omformningsförmåga, berättelse och identitet. Vigdis Ahnfelt, Lektor i spanska och lärare i ämnesdidaktik moderna språk

Omformningsförmåga, berättelse och identitet. Vigdis Ahnfelt, Lektor i spanska och lärare i ämnesdidaktik moderna språk Omformningsförmåga, berättelse och identitet Vigdis Ahnfelt, Lektor i spanska och lärare i ämnesdidaktik moderna språk Projektet (CSL) har nyligen påbörjats Undersöka berättelser om konstruktion av yrkesidentitet

Läs mer

Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.

Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. KOD: Kurskod: PM2616 Kursnamn: Psykoterapi Provmoment: Psykoterapeutisk Teori PDT, Psykoterapeutisk Teori KBT Ansvarig lärare: Anders Wellsmo & Annika Björnsdotter Tentamensdatum: 2016-01-14 Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

Arbetar ämneslärare språkutvecklande?

Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Camilla Borg Carenlöv 2012 Uppsats, högskolenivå, 7,5 hp Svenska språket Svenska som andraspråk 31-60 hp Handledare: Olle Hammermo Examinator:Ulrika Serrander Sammandrag

Läs mer

Ämnesplan i Engelska

Ämnesplan i Engelska Ämnesplan i Engelska Mål kriterier för engelska årskurs 9 vad eleven ska nå sina mål. Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven: använda engelska för att kommunicera i tal skrift

Läs mer

Perdoceo [pεr docəo]

Perdoceo [pεr docəo] INSTITUTIONEN FÖR UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE Perdoceo [pεr docəo] Ett verktyg till individanpassad och läromedellös matematikundervisning Anna Belin Monika Sallstedt Handledare:

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr sidan 1 Författare: Morten Dürr Vad handlar boken om? Boken handlar om Amir som är 9 år och går i andra klass. Amir vill göra saker på sitt eget sätt. I skolan ska de skriva om sitt sommarlov och Amir

Läs mer

Vandrande skolbussar Uppföljning

Vandrande skolbussar Uppföljning Fariba Daryani JANUARI 2007 Vandrande skolbussar Uppföljning När man börjat blir man fast (Förälder i Vandrande skolbuss) Att gå med Vandrande skolbussen är något vi ser fram emot (Barn i Vandrande skolbuss)

Läs mer

IT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser

IT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser IT:s ställning i skolan Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser Digital kompetens begreppet IT i skolan Begreppet Nuläge Webbstjärnan Mål Innehåll Exempel på digital kompetens

Läs mer

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års

Läs mer

Enkätsvar 2013. Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm

Enkätsvar 2013. Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm Enkätsvar 13 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm Enkätsvar 13 Under en fyraveckorsperiod, 25/2 till22/3 13, bad vi våra besökare på mottagningarna i Stockholm och Handen att fylla i och svara på en brukarenkät.

Läs mer

Efter fem tsunamier av motstånd

Efter fem tsunamier av motstånd Efter fem tsunamier av motstånd När forskningen kom till Fittjaskolan gjorde lärarna motstånd. Stå kvar! sade forskaren till rektorn. Och idag är forskningen förankrad och lärarna kan se sig som lärande.

Läs mer

Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009.

Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009. Umeå Universitet Sida 1 (10) Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009. Kursvärdering. Omdöme 1 5 (5 bäst) Kursupplägg i stort 1 2 5 Bra projekt där de tidigare projekten i BP1 och BP2 binds ihop. Får

Läs mer

GÖR DET OSYNLIGA SYNLIGT MED HJÄLP AV LJUSET

GÖR DET OSYNLIGA SYNLIGT MED HJÄLP AV LJUSET GÖR DET OSYNLIGA SYNLIGT MED HJÄLP AV LJUSET Bild av 8 klassare från skola i Östra Göinge Kommun. - En fotografisk workshop Bildkonstnär SOFIA ÄNGHEDE Ankargatan 4a 414 61 Göteborg Tfn 0704 01 31 26 Email:

Läs mer

Frågeställning. Metod. Teoretiskt perspektiv

Frågeställning. Metod. Teoretiskt perspektiv Bakgrund Ett av de mest betydelsebärande tillfällena i mitt liv som innebar en vändpunkt, var när jag förstod att jag i hela mitt liv aldrig ens hade förstått att jag liksom alla andra bär på en egen liten

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.

Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften. SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Kira och hennes band Funky ska vara med i en tävling som heter Talang. Kira hoppas på att hon och Nico ska blir

Läs mer

Reviderad pedagogisk metodik

Reviderad pedagogisk metodik Reviderad pedagogisk metodik för lärare i undervisning av nationell och europeisk litteratur med stöd av interaktiva ITverktyg FÖRKORTAD VERSION Introduktion Denna slutliga versionen av dokumentet har

Läs mer

Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet

Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet av Kerstin Adolfsson, Annette Andersson, Mariann Henriksen och Roger Nilsson I vårt arbetslag fick vi våren 2006 kontakt

Läs mer

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessen En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessens fem faser Öppna Lyssna Analysera Bedöma Motivation Åtgärd Avsluta Öppningsfasen Genom rösten, god

Läs mer

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18 - 2 - Innehåll Bakgrund... - 3 - Syfte... - 4 - Metod... - 4 - Fakta... - 5 - Resultat... - 7 - Diskussion... - 9 - Referenser...-

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Alla texter i essäserien Dialogen har global paginering, vilket innebär att sidnumren är unika för var essä och desamma som i kommande tryckta upplaga.

Läs mer

Delaktighet och inflytande 43 67 67 83 61 68. Skolmiljö 49 79 70 91 82 73. Kunskap och lärande 54 76 84 90 75 78. Bemötande 69 88 85 89 84 85

Delaktighet och inflytande 43 67 67 83 61 68. Skolmiljö 49 79 70 91 82 73. Kunskap och lärande 54 76 84 90 75 78. Bemötande 69 88 85 89 84 85 Regiongemensam elevenkät 215 Index per frågeområde samt NKI 2 212 213 214 215 totalt 215 GR GY2 totalt 215 Trivsel och trygghet 7 98 98 1 9 91 Delaktighet och inflytande 43 7 7 83 1 8 Skolmiljö 49 79 7

Läs mer

Kursutvärderingsformulär

Kursutvärderingsformulär Enheten för Krisberedskap Kursutvärderingsformulär Kurs Vecka 1. Yrke 1. Läkare 2. Sjuksköterska 3. Undersköterska 4. Administratör 5. Annat. Vad? 2. Kön 1. Man 2. Kvinna 3. Ålder 1. 18 25 2. 26 35 3.

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Vad är era egna erfarenheter kring att genomföra klassrumsbesök? Syfte, möjligheter och utmaningar med klassrumsbesök? Hur förbereder man sig som rektor

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Kasta ut nätet på högra sidan

Kasta ut nätet på högra sidan Kasta ut nätet på högra sidan Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Ps 89:12-14; Joh 21:1-14; AC 10061:1,2. Se sista sidan!) Tidigt på morgonen stod Jesus på stranden, men lärjungarna visste inte

Läs mer

MODERATORSTYRD CHATFUNKTION SOM VERKTYG I STORFÖRELÄSNING

MODERATORSTYRD CHATFUNKTION SOM VERKTYG I STORFÖRELÄSNING MODERATORSTYRD CHATFUNKTION SOM VERKTYG I STORFÖRELÄSNING PEDAGOGISKT UPPLÄGG, ETISKA ASPEKTER OCH PRAKTISK TILLÄMPNING JÖRGEN LUNDÄLV OCH KATARINA HOLLERTZ, INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Foto: Göteborgs

Läs mer

Stina Inga. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi

Stina Inga. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi Stina Inga Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5 Intervju: Andreas B Nuottaniemi 72 Jag skriver mest på omöjliga ställen, i bilen eller

Läs mer

Roligaste Sommarjobbet 2014

Roligaste Sommarjobbet 2014 Roligaste Sommarjobbet Q Vilket program har du deltagit i? Svarade: Hoppade över: RS Nacka sv al RS Arboga/Köping/Kungsör RS Avesta RS Enköping RS Falun RS Heby RS Håbo RS Mora RS Nacka RS Sigtuna RS Skövde

Läs mer

Teoretiskt, praktiskt eller som i SLÖJDEN? En liten skrift om varför slöjden är ett så viktigt skolämne.

Teoretiskt, praktiskt eller som i SLÖJDEN? En liten skrift om varför slöjden är ett så viktigt skolämne. Teoretiskt, praktiskt eller som i SLÖJDEN? En liten skrift om varför slöjden är ett så viktigt skolämne. Vilket tror du är det viktigaste skälet till att man har slöjd i skolan? 1 För att lära sig olika

Läs mer

Börja med att berätta om din huvudperson. Börja t.ex. med: Mattias är en helt vanlig kille på 12 år som bor i

Börja med att berätta om din huvudperson. Börja t.ex. med: Mattias är en helt vanlig kille på 12 år som bor i Kapitel 1 Allt börjar. 1 I det här kapitlet övar vi på att skriva i en annan persons namn, alltså INTE i jag-form, och på att beskriva. Börja med att läsa igenom alla instruktioner så att du inte missar

Läs mer

Några övningar att göra

Några övningar att göra Några övningar att göra Dagens kort Du ber om ett kort som kan vägleda och hjälpa dig genom dagen. Kortet beskriver hur du kan förhålla dig till dagen eller om du ska tänka på något speciellt idag. Drar

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Om att sätta mål Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Om att sätta mål Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Om att sätta mål Av Henrik Johansen Det ska vara ryttaren som tänker en tanke, ryttarens huvud som ger en signal till kroppen, ryttarens kropp som ger en signal till hästen, och

Läs mer

Studiehandledning Komvux Vård Bollnäs

Studiehandledning Komvux Vård Bollnäs Studiehandledning Komvux Vård Bollnäs Kurs: Vårdpedagogik och handledning Ämne: Pedagogik i vård och omsorg Kurskod: PEAVÅD0 Poäng: 100 Studiehandledningen gäller personal i Bollnäs kommun som gått Vård

Läs mer

2014/07/31. Kvalitetsrapport Verksamhetsåret 2013/14. Djurmo förskola och Kyrkbyns förskola

2014/07/31. Kvalitetsrapport Verksamhetsåret 2013/14. Djurmo förskola och Kyrkbyns förskola 2014/07/31 Kvalitetsrapport Verksamhetsåret 2013/14 Djurmo förskola och Kyrkbyns förskola 1 Innehåll 1. Presentation av förskolorna...3 2. Beskrivning av årets verksamhet.3 3. Underlag och rutiner för

Läs mer

Delaktighet och inflytande 83 73 72 66. Skolmiljö 68 75 79 73. Kunskap och lärande 83 78 81 77. Bemötande 88 93 90 83

Delaktighet och inflytande 83 73 72 66. Skolmiljö 68 75 79 73. Kunskap och lärande 83 78 81 77. Bemötande 88 93 90 83 Regiongemensam elevenkät 2 Antal svarande, n= Index per frågeområde samt NKI 2 212 21 2 totalt 2 GR GY2 totalt 2 Trivsel och trygghet 97 9 94 9 Delaktighet och inflytande 7 72 Skolmiljö 7 79 7 Kunskap

Läs mer

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman En ungdomsgrupp i Österbotten Deltagare: 3 ungdomar, ålder: 15, 17 och 18 år. En ungdom var gruppansvarig och samlade ihop gruppen. Deltagarna fick

Läs mer

Delaktighet inom äldreomsorgen

Delaktighet inom äldreomsorgen Charlotte Roos Delaktighet inom äldreomsorgen Om att låta de äldre få behålla makten över sina liv Vårdförlaget Delaktighet 3.indd 3 09-07-23 08.13.28 I samma serie: Ola Polmé och Marie Hultén: Vanvård

Läs mer

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda En definition av begreppet delaktighet Delaktighet

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Guldkroksskolan Duvan F-3 Läsåret 2014/2015 Upprättad av: Christina Helgeson, Acka Schelander, Marianne Hermansson, Rebecca Eriksson, Anna-Lena Markusson,

Läs mer

Kommunikationsmöjligheter i Mondo

Kommunikationsmöjligheter i Mondo Kommunikationsmöjligheter i Mondo Denna guide går kortfattat igenom grunderna för de olika kommunikationsverktygen i Mondo och förutsätter en viss förkunskap av hur Mondo fungerar. De verktyg i Mondo som

Läs mer

Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016

Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016 1 (6) Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016 Temat för avsnittet är arbetet mot rasism i skolan. Samtalet utgår från ett scenario som handlar om modet att ta upp frågan om främlingsfientlighet

Läs mer

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret 12-13 Klass: SPR2

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret 12-13 Klass: SPR2 8 Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt EAS 1. Hur var ditt första intryck av denna kurs? Mycket bra 6 21 Bra 21 75 Dåligt - - Mycket dåligt 1 4 EAS - - Antal EAS:. Antal svarande: 28. Mv: (Skala 1) = 78,57

Läs mer

Kursrapport Datorlingvistisk grammatik (första skiss)

Kursrapport Datorlingvistisk grammatik (första skiss) Mats Dahllöf 090218 Kursrapport Datorlingvistisk grammatik (första skiss) Jag har försökt utforma undervisningen och examinationen på kursen så att de följer lärandemålen, och jag tror att den föresatsen

Läs mer

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009 Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:29 Får vi vara trygga? En undersökande studie om elevers uppfattning om kränkande handlingar under lektioner i idrott och hälsa Jonas Bergdahl

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Bättre Självförtroende NU!

Bättre Självförtroende NU! Bättre Självförtroende NU! AV: Dennis Danielsson En bok om att hitta, skapa eller ta tillbaka ett självförtroende på topp. Boktitel: Bättre Självförtroende NU! Copyright 2012, Dennis Danielsson Omslagsdesign:

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Ronja. En dag får hon ett meddelande på Facebook av Lisa i klassen. Det står bara Tjockis! Ronja vill vara kompis med Lisa.

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

GOLFINSPIRATION 2015. Inledning. Släpp kontrollen

GOLFINSPIRATION 2015. Inledning. Släpp kontrollen GOLFINSPIRATION 2015 Inledning Släpp kontrollen En golfsving är en komplex rörelse. Med många tankar, muskler och flera kroppsdelar involverade ska vi träffa en liten boll med ett verktyg som bara är 1

Läs mer

Lektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare

Lektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare Lektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare Tusen gånger starkare är en långfilm baserad på Christina Herrströms bok med samma namn. Filmen finns att se som strömmande media via www.selma.pedc.se

Läs mer

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009 1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna

Läs mer

MIN Drömplan. Uppföljningstillfällen: Följande datum ska jag följa upp min drömplan:

MIN Drömplan. Uppföljningstillfällen: Följande datum ska jag följa upp min drömplan: MIN Drömplan När jag var yngre och hörde ordet mål så tänkte jag antingen på mål som en idrottare sätter eller ett företagsmål. Idag är jag övertygad om att sätta mål för oss personligen är det som ger

Läs mer

Det blåste nästan storm ute. Trädens

Det blåste nästan storm ute. Trädens 1 Det blåste nästan storm ute. Trädens kronor böjde sig för vinden och löven låg i frusna drivor på marken. Det var onsdagen före höstlovet. Måste vi gå ut på rast? sa Maja när skolklockan ringde. Nej,

Läs mer

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan Lokal verksamhetsplan Björkhagaskolan 2014-2015 Verksamhetsbeskrivning Björkhagaskolan Enheten Björkhagaskolan är en F-6 skola med ca 340 elever. Skolans verksamhet omfattar två enheter. En med elever

Läs mer

Diskussionskarusellen

Diskussionskarusellen Diskussionsmetod Pedagogisk personal Övrig personal Elevgrupper Fsk Gsk Gy Från 35 minuter Från 6 personer är en brainstormande övning som gör alla deltagare aktiva. Metoden är effektiv, deltagaraktiv

Läs mer

En tjuv i huset VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR PÅ FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

En tjuv i huset VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR PÅ FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Simon är ensam hemma och ska precis somna när han hör hur glas krossas och sedan hör han steg på nedervåningen.

Läs mer

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Klemens Eriksson, Evolutionsbiologiska institutionen Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Jag hävdar att kunskapskontrollen är en del

Läs mer

Studiehandledning Det professionella samtalet I (7,5 hp) The professional Conversation (ECTS credits 7,5) Ht 2012

Studiehandledning Det professionella samtalet I (7,5 hp) The professional Conversation (ECTS credits 7,5) Ht 2012 Stockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Kursansvariga: Christer Langström Ingrid Hultén Tfn. 08 1207 63 79 christer.langstrom@edu.su.se 08-1207 63 66 ingrid.hulten@edu.su.se Studiehandledning

Läs mer

Så bra är ditt gymnasieval

Så bra är ditt gymnasieval Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna

Läs mer

Känslo- och behovskort. Lekar och övningar till känslo och behovskort. På egen hand. Sätt ord på dina behov. Förbered dig för en utmaning

Känslo- och behovskort. Lekar och övningar till känslo och behovskort. På egen hand. Sätt ord på dina behov. Förbered dig för en utmaning Känslo- och behovskort På www.friareliv.se kan du köpa två vackra kortlekar med ord för känslor och en med ord för behov. De kan användas för au underläua samtal, vid beslutsprocesser, medling och för

Läs mer

Att studera förskollärarprogrammet på distans vid Mälardalens högskola.

Att studera förskollärarprogrammet på distans vid Mälardalens högskola. Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Förskollärarprogrammet på distans. Att studera förskollärarprogrammet på distans vid Mälardalens högskola. 1 Innehåll INLEDNING... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR I

Läs mer

Mäta effekten av genomförandeplanen

Mäta effekten av genomförandeplanen Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1. Inledning sidan 1 1.1 Sammanfattning sidan 1 1.2 Syfte sidan 1 1.3 Metod sidan 2 2. Faktabakgrund sidan 2 2.1 Fakta och historik sidan 2 2.2 Från Cola till Fanta sidan 2 2.3 För-

Läs mer

Fråga, lyssna, var intresserad

Fråga, lyssna, var intresserad Fråga, lyssna, var intresserad Så här tänker personer som bor på LSS-boenden kring hur personalen bemöter dem när det handlar om sexualitet, kärlek och relationer. Sammanfattning på lättläst Författare:

Läs mer

Skejtarna i rampen VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Skejtarna i rampen VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Rudi och Ali B brukar skejta ihop. Idag vill Rudi gå bort till rampen men det vill inte Ali B. Alla de äldre är

Läs mer

Att ordna en interaktiv diskussion för Raoul Wallenbergs dag

Att ordna en interaktiv diskussion för Raoul Wallenbergs dag Att ordna en interaktiv diskussion för Raoul Wallenbergs dag Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet och civilkurage. Genom enastående ledarskap och kreativitet

Läs mer

Lösa konflikter som orsakar skada

Lösa konflikter som orsakar skada Lösa konflikter som orsakar skada Definitionen av konflikt är en meningsskiljaktighet eller dispyter i vilken de inblandade parterna upplever att deras behov eller intressen hotas. Det finns öppna konflikter

Läs mer

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Innehållsförteckning En kort presentation av mig som gjort denna verksamhetsplan.. 3 Varför arbeta med äventyrspedagogik?... 3 Koppling till styrdokument

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

MTM:S INFORMATIONSSERIE. Talböcker i skolan. För dig som möter elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

MTM:S INFORMATIONSSERIE. Talböcker i skolan. För dig som möter elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi MTM:S INFORMATIONSSERIE Talböcker i skolan För dig som möter elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Läsnedsättning och talböcker En god förmåga att läsa och skriva förutsätts ofta i vår tid, men

Läs mer

Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå

Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Lärarutbildningen Barn Unga Samhälle (BUS) Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Barns lärande Childrens learning Linda Malmberg Lärarexamen 210hp Examinator: Fredrik Nilsson Barndoms- och ungdomsvetenskap

Läs mer

Förskolan Grindslanten personalkooperativ, ek. för. VERKSAMHETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN 2015-2016

Förskolan Grindslanten personalkooperativ, ek. för. VERKSAMHETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN 2015-2016 VERKSAMHETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN 2015-2016 1 Mål och utveckling Förskolan Grindslanten arbetar efter Förskolans Läroplan Lpfö 98, som är reviderad 2010. Vi arbetar alltid med alla läroplanens

Läs mer

Kapitel 1: Ljudet. Kapitel 2: Rädslan

Kapitel 1: Ljudet. Kapitel 2: Rädslan Kapitel 1: Ljudet Det var en helt vanlig dag. Erik och hans klass hade kemilektion. Plötsligt hörde Erik konstiga ljud under golvet. Erik gillade inte kemiläraren. Han var sträng och sur hela tiden. Det

Läs mer