INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2
|
|
- Filip Isaksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 ATT VARA FYSISKT NÄRVARANDE ELLER LÄRA PÅ DISTANS... 3 Att vara fysiskt närvarande... 3 Att lära på distans... 3 EN SAMMANFATTANDE DISKUSSION... 4 REFERENSLISTA
2 INLEDNING OCH SYFTE Den här rapporten går ut på att jag som student ska fördjupa mig i en eller flera pedagogiska teorier och analysera mitt eget lärande i förhållande till dessa teorier. En viktig del är också att reflektera över skillnader mellan det fysiska och det digitala klassrummet. Än så länge har det digitala klassrummet inte särskilt mycket utrymme i kursen, utan mest i form av inspelade föreläsningar som man kan ladda ner och se hemma. Jag har i rapporten försökt att analysera de digitala miljöerna så mycket som jag kan av de erfarenheter jag har fått genom dessa föreläsningar. Jean Piagets konstruktivistiskt kognitiva respektive Lev Vygotskys sociokulturella perspektiv på lärande ställs ofta mot varandra och fokus ställs på deras olikheter. Jag tycker att det är svårt att referera till dem som olika teorier, även om de inte är helt lika. Genom litteratur och föreläsningar känner jag än mer att de inte är varandras motsatser, utan snarare väldigt lika varandra. Jag kommer i första delen att ta upp några delar från de två teorierna. NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE Ur ett sociokulturellt perspektiv på lärande menar Schoultz (2000) att den miljö en individ möter redan är färgad och skapad av andra människors erfarenheter. Dessa erfarenheter har bidragit till utveckling och olika sätt att hantera och möta miljön. Genom kommunikation och samspel med omgivningen kan individen lära sig att bemästra de redskap som finns och ta del av samhällets erfarenheter samt vara en aktiv del av omgivningen. Det vill säga att individens vetande konstrueras genom en kommunikativ process i en social miljö. Kommunikationen är en viktig aspekt i det sociokulturella synsättet. Säljö (2000, s 22) uttrycker sig så här: det är genom kommunikation som sociokulturella resurser skapas, men det är också genom kommunikation som de förs vidare. Detta är en grundtanke i ett sociokulturellt perspektiv. Vygotsky menar att en individ alltid har en möjlighet till maximal kognitiv utveckling (Schoultz, 2000), med hjälp av en mer kompetent person. Den här hjälppersonen, ofta en lärare, kan då tack vare sina kunskaper skapa en god lärandemiljö för individen genom att guida rätt väg. Vygotsky kallar detta för den proximala utvecklingszonen (eng. the Zone of Proximal Development) och Stensmo (1994) beskriver det som att zonen har en början där det som individen redan kan finns och ett slut, där det som individen skulle kunna lära sig finns. Med hjälp av en annan person så kan individen ta sig från zonens början till dess slut, något som individen kanske inte klarar på egen hand. Vid slutet startar en ny proximal utvecklingszon. Birgitta Qvarsell (föreläsning, SU, 28/9-05) förklarade under hennes föreläsning Piagets termer adaption, assimilation och ackommodation som att assimilation och ackommodation är adaptionens växelverkande delprocesser. Adaption (anpassning) innebär att individen, för att vara delaktig i och i balans med miljön, i sin tur försöker att förstå den. Schoultz (2000) skriver att när man ser på lärande ur ett konstruktivistiskt perspektiv så påverkas lärandet av personens tidigare upplevelser och kunnande. Beroende på vad man sedan tidigare har kunskap om, så har man olika utgångspunkter. Närmare bestämt målar man upp inre bilder av hur världen ter sig. Inom den kognitiva teorin kallar man dessa inre bilder för scheman (Hermansen, 2000). Dessa scheman representerar den kunskap som individen genom olika erfarenheter konstruerat. Adaption kan ske på två sätt. Sker den kognitiva anpassningen genom assimilation, så innebär det att det som individen möter redan passar in i dess referensramar eller tidigare tankar om detta. Annars sker det genom ackommodation, vilket innebär att det individen möter inte 2
3 stämmer överens med tidigare tankar eller referensramar. En kognitiv förändring måste ske för att individen ska lära sig något. Man bildar nya kognitiva scheman eller ändrar de som redan finns. Kort sagt så omvärderar man sina tankebanor. ATT VARA FYSISKT NÄRVARANDE ELLER LÄRA PÅ DISTANS Att vara fysiskt närvarande Föreläsning Det är en typisk högskolesituation. Jag sitter på en föreläsning tillsammans med mina kurskamrater och en person håller föredrag. Ämnet, som är pedagogiska teorier, intresserar mig och jag antecknar det mesta. Jag antecknar också mycket för det hjälper mig att hålla koncentrationen uppe. Ibland tror jag att jag missar en del på grund av att jag skriver så mycket. Vissa ställer frågor till föreläsaren. Personligen kommer jag oftast på frågor i efterhand, när jag har hunnit reflektera över föreläsningen. Efter ca minuter känner jag att jag börjar bli trött och tappar koncentrationen. Det är dålig luft i lokalen och det är svårt att fokusera på det som föreläsaren säger. Efter rasten är jag mycket piggare. Det känns mycket lättare att hänga med i föreläsningen nu. Väl hemma efter föreläsningen går jag igenom mina anteckningar och jag känner att jag har förstått en del, men långt ifrån allt. Grupparbete Vi har bestämt möte i gruppen för att arbeta med vår gruppuppgift. Vårt ämne är nya och traditionella kommunikationsformer och vi diskuterar en hel del saker, skolrelaterat och icke skolrelaterat. Vad gäller det skolrelaterade så diskuterar vi diverse teorier och synsätt på lärande. Till exempel så pratar vi om Piagets begrepp assimilation och adaption. Vissa har tolkat det annorlunda. Vi läser lite i de böcker vi har tagit med oss och vi reder till slut ut det. Särskilt viktig i den här diskussionen är en person i gruppen som på ett pedagogiskt och enkelt sätt förklarade hur hon tolkat det. När jag senare skriver dagboksanteckningar, så inser jag att jag verkligen lärt mig mycket under den diskussionen. Jag inser att jag inbillat mig att dessa ovan nämnda begrepp var något väldigt komplicerat, men när jag läste litteraturen igen och gick tillbaka till föreläsningar tillsammans med vår diskussion så känner jag att jag förstår. Workshop LAB Den här dagen var det dags för workshop att skapa en hackerkultur bli din egen användare i LAB-salen. Det vi gick igenom var i teorin väldigt grundläggande. Eftersom att jag inte har någon vidare erfarenhet av detta så är jag naturligtvis tacksam för det. Men om man behöver så grundläggande undervisning om ämnet behöver man även en viss förförståelse till vad man ska ha den här kunskapen till. Jag hade velat ha ett underlag eller berättat för mig mer utförligt när man ska ha användning för det. Det blev för mig ett instrumentellt lärande inte kommunikativt. De vill säga att jag lärde mig hur man gör vissa kommandon, men faktiskt inte varför eller i vilket sammanhang jag kan använda mig av dessa kunskaper. Att lära på distans Distans/streaming Meningen är att vi i framtiden ska kunna streama föreläsningar live, dock fungerar inte det än, utan vi ser föreläsningen i efterhand, inspelad. Det första jag tänker på när jag börjat titta på 3
4 föreläsningen, är att jag inte behöver anteckna så att pennan glöder. Det går ju att gå tillbaka och titta. Frågan är om det är den bästa inställningen? Ibland är ljudet dåligt, vilket gör att jag börjar pyssla med annat ett tag. När ljudet väl är tillbaka, så är jag på plats igen. Ibland så används inte mikrofonen när personer i föreläsningssalen ställer frågor. Dessa frågor verkar ibland leda till diskussioner, då märker jag också att jag tappar koncentrationen eftersom att jag inte vet vad de talar om. Direkt efter föreläsningen, så går jag igenom vad jag har lärt mig. En hel del har jag ändå antecknat och jag är i helhet nöjd med att sitta hemma och streama. Det hänger ju på mig vad jag tar till mig och jag känner att jag har snappat upp en hel del. Eden under gruppuppgiften Jag hade gärna utnyttjat möjligheten att diskutera gruppuppgiften på Eden. Dock var flera i min grupp inte positiva till det, därför blev det aldrig av. De ville hellre träffas fysiskt på universitetet. Vi är naturligtvis alla olika och kanske trodde de att det inte skulle bli några bra diskussioner via . När man träffas fysiskt för att arbeta i en grupp, så blir det ofta privata diskussioner också, det vill säga icke skolrelaterade diskussioner. Det är nästan oundvikligt eftersom vi är sociala varelser. Det är trevligt och det leder ofta till ett bra arbete, men det är inte alltid tidseffektivt. Jag blir personligen stressad av att veta att jag kunde ha suttit hemma och bedrivit diskussioner på en tredjedel av tiden som det tar att fysiskt närvara. Det är inte gynnande för min personliga lärandesituation. EN SAMMANFATTANDE DISKUSSION I den här delen kommer jag att analysera mitt lärande från föregående kapitel, med hjälp av de teorier jag tog upp i början av rapporten. Från mitt första möte med de pedagogiska teorierna som man har tagit upp i kursen fram till skrivande stund så har mitt kunnande verkligen utvecklats. När jag försöker analysera mitt eget lärande, så ser jag tydligt hur min kunskap har utvecklats med hjälp av föreläsningar i kombination med gruppdiskussioner. I föreläsningssituationen som jag beskriver har jag inte tillräckligt med förförståelse för att begripa allt. I ett piagetanskt perspektiv så påbörjas här en kognitiv anpassning genom ackommodation. Då menar jag att jag redan hade inre scheman av teorierna, då jag tidigare stött på begreppen och skrapat på ytan vad gäller deras innebörd. Min uppfattning då om teoriernas betydelse, stämde inte riktigt överens med vad föreläsaren menade. Vidare fortsatte ackommodationsprocessen vid gruppdiskussionen. Där vill jag påstå att polletten föll ner och skapade balans mellan mitt kognitiva medvetande och omgivningen. Vad gäller gruppdiskussionen, och särskilt diskussionen med en av gruppmedlemmarna, så vill jag även analysera det med hjälp av ett sociokulturellt synsätt, närmare bestämt Vygotskys proximala utvecklingszon. Jag är medveten om att man då vanligtvis talar om interaktionen mellan en elev och dennes lärare. Hur man definierar lärare är betingat, så symboliskt är kurskamraten här min lärare och jag elev. Det jag vill komma fram till är att jag, med hjälp av min lärare som ställde utmanande frågor och gav pedagogiska förklaringar, kom fram till slutet av den proximala utvecklingszonen. I workshopen i LAB-salen vill jag förstå miljön för att vara delaktig i den, även kallat adaption inom den kognitiva teorin. Eftersom man enligt Piaget konstruerar sin egen kunskap och att vad man lär sig är beroende av tidigare erfarenheter, så är utgångsläget inte det bästa för mig. Jag har inga tidigare erfarenheter och jag vet inte riktigt hur jag ska hantera den 4
5 information jag får. Det passar inte in i mina inre scheman. Frågan är, kan man säga att jag det påbörjas en ackommodationsprocess innan jag förstår sammanhanget? Jag tror att när jag väl förstår hur jag ska utnyttja informationen, först då kan en ackommodationsprocess starta. Det är ingenting som säger att detta behöver vara en process som sker just nu. Lärande kan vara ett förlopp som pågår under en längre period. Vi behöver olika tid att reflektera över ny information och kunskap. Till skillnad från att vara fysiskt närvarande i en föreläsningssal, så kan deltagande på distans ge en viss trygghet. Till exempel att man kan gå tillbaka och se föreläsningen igen. När det gäller att mötas i en digital miljö till exempel genom chatt vid gruppuppgift eller liknande, så kan det också ge en viss trygghet. Man kan låta informationen sjunka in och man kan fundera längre på vad man vill säga. Det är intressant enligt min åsikt. Det vill säga det faktum att man kommunicerar på olika sätt. Kommunicerandet får helt andra förutsättningar med det talade språket än med det skrivna. Förutom att fysisk interaktion är mer nyanserad (i form av kroppsspråk, ordbetoning och dylikt) så kan vi när vi talar, snabbt ta tillbaka eller ändra något som vi nyss sagt. Detta utan att någon behöver lägga märke till eller komma ihåg vad man tyckte för några minuter sedan. Det skrivna ordet är beständigt. Även om man ändrar sin åsikt längre fram, så finns det ändå kvar där. Det kan göra att man blir mer försiktig med vad man skriver. Kommunikationen blir inte så naturlig som när man talar med någon. Jag är positiv till att vi har möjlighet till lärande med hjälp av digitala medier och undervisning på distans. Men vad skulle enbart den typen av lärandemiljöer ge mig? Och hur skulle enbart föreläsningar påverka mitt lärande? Kombinationen av olika miljöer torde vara det bästa. I den här utbildningen så träffas studenter och lärare både i digitala rum och i fysiska. För mig faller bitarna på plats för i slutet. Nu när jag arbetar med hemtentamen inser jag hur mycket jag har lärt mig genom de olika sätt som vi har bearbetat teorin. Den här rapporten är slutskedet i det som har fått mig att se allt i ett sammanhang och det är något som man kan koppla till Vygotskys proximala utvecklingszon. Jag skulle inte kunskapsmässigt ha nått hit på egen hand. 5
6 REFERENSLISTA Hermansen, M (2000). Teorierna. I: Lärandets universum. Lund: Studentlitteratur. I: Thunborg, C. red (2005). Kompendiet Olika synsätt på lärande Schoultz, J. (2000). Teoretiska utgångspunkter. I: Att samtala om/ i naturvetenskap. Linköping: Institutionen för pedagogik och psykologi. Avhandling nr 67. I: Thunborg, C. red (2005). Kompendiet Olika synsätt på lärande Stensmo, C. (1994). Samtida dialektisk materialism; Lev Vygotsky. I: Pedagogisk filosofi. Lund: Studentlitteratur. I: Thunborg, C. red (2005). Kompendiet Olika synsätt på lärande Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Stockholm: Prisma. Föreläsningar: 28/9-05: Birgitta Qvarsell: Piaget och hans tankebanor. Pedagogiska Institutionens storföreläsningsserie Stockholms Universitet 6
Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin
Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet
Läs merUtvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Läs merMellan dig och mig Mårten Melin
Lärarmaterial SIDAN 1 Vad handlar boken om? Boken handlar om Max, som är tillsammans med Hanna. Max vet inte riktigt om han är riktigt kär i Hanna. Är det ok att röra vid Hannas snippa, och att hon rör
Läs merHÄR BOR JAG Skogstrollen vt 2013
HÄR BOR JAG Skogstrollen vt 2013 Fruktstunden (när det startade) Fyra barn och en pedagog satt och åt frukt en förmiddag. Fruktstunden Ett av barnen (Teo 2:10 år) funderar över att pedagogen har sagt att
Läs merAtt skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas
52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer
Läs merAtt läsa särskilt bra - med hjälp av lässtrategier och digitala lärverktyg i gymnasiesärskolan
Att läsa särskilt bra - med hjälp av lässtrategier och digitala lärverktyg i gymnasiesärskolan Anna-Kari Eklund, Annelie Selberg, Britt Hansson vid LTU tack vare utbildningssatsning från NCS. Skoldatateket
Läs merPedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center
Pedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center Varför pedagogisk dokumentation? För att kunna återvända till en händelse.
Läs merLikabehandling och trygghet 2015
Likabehandling och trygghet 2015 1 Jag är Man 58 48,3 Kvinna 58 48,3 Jag avstår från att definiera 4 3,3 mig Total 120 100 100% (120/120) 2 Det känns bra att gå i skolan Alltid 46 38,3 Oftast 55 45,8 Ibland
Läs merUtskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen
BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka
Läs merUtvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012
Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett
Läs merSvensson, P. (2008) Språkutbildning i en digital värld. Nordstedts akademiska förlag.
LUNDS UNIVERSITET Språk- och litteraturcentrum Forskarskolan i främmande språkens didaktik (FRAM) IKT undervisning och lärande i språk Jonas.Granfeldt@rom.lu.se Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en
Läs merSkönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.
Spår av förändring Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö Högskola Som framgår av reportaget Språkutvecklande arbete i grupp har Louise Svarvell varit läsoch skrivutvecklare i Hörby kommun sedan 2007. I
Läs merSI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät
[Skriv text] Utvärdering av SI (09/10) SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät För att få en uppfattning om hur deltagarna sett på SI-mötena gjordes en enkätutvärdering i slutet
Läs merAtt överbrygga den digitala klyftan
Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter
Läs merSammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007
Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola
Läs merÅterkoppling att få gruppen att arbeta. Ann-Marie Falk Irene Karlsson-Elfgren Örjan Östman
Återkoppling att få gruppen att arbeta Ann-Marie Falk Irene Karlsson-Elfgren Örjan Östman Grupparbete inom kursen Aktiva studenter i grupparbeten våren 2007 Inledning I denna rapport beskriver vi återkoppling
Läs merKursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015
Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015 Kursledare: Carin Roos, carin.roos@kau.se, tfn 054-700
Läs merLåt eleverna öva på att dra slutsatser om textens handling genom att leta ledtrådar i texten.
Till läraren om kopieringsunderlag: Ledtrådar och bevis Låt eleverna öva på att dra slutsatser om textens handling genom att leta ledtrådar i texten. 1. De börjar med att titta på rubriker och bilder.
Läs merLärande i matematik - olika teoretiska perspektiv
Lärande i matematik - olika teoretiska perspektiv Föreläsning i kursen Matematikdidaktik för högskolan Matematikcentrum, Lunds universitet Gerd Brandell Den didaktiska triangeln Tre parter är engagerade
Läs merKonsten att leda workshops
Konsten att leda workshops Förbättra din kommunikation, prestation och ledarskap. www.lacinai.se 1 Några grundbultar: I ett seminarium är målet satt liksom innehållet I en workshop är målet satt, men innehållet
Läs merFjäderns Bokslut 2015
Fjäderns Bokslut 2015 Utforska vär(l)den genom böcker. Fokus under året På Fjädern har vi i år lyft det språkliga, det etiska och det demokratiska lärandet i förskolan. Förskolan ska sträva efter att varje
Läs merOmformningsförmåga, berättelse och identitet. Vigdis Ahnfelt, Lektor i spanska och lärare i ämnesdidaktik moderna språk
Omformningsförmåga, berättelse och identitet Vigdis Ahnfelt, Lektor i spanska och lärare i ämnesdidaktik moderna språk Projektet (CSL) har nyligen påbörjats Undersöka berättelser om konstruktion av yrkesidentitet
Läs merGiltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.
KOD: Kurskod: PM2616 Kursnamn: Psykoterapi Provmoment: Psykoterapeutisk Teori PDT, Psykoterapeutisk Teori KBT Ansvarig lärare: Anders Wellsmo & Annika Björnsdotter Tentamensdatum: 2016-01-14 Tillåtna hjälpmedel:
Läs merArbetar ämneslärare språkutvecklande?
Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Camilla Borg Carenlöv 2012 Uppsats, högskolenivå, 7,5 hp Svenska språket Svenska som andraspråk 31-60 hp Handledare: Olle Hammermo Examinator:Ulrika Serrander Sammandrag
Läs merÄmnesplan i Engelska
Ämnesplan i Engelska Mål kriterier för engelska årskurs 9 vad eleven ska nå sina mål. Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven: använda engelska för att kommunicera i tal skrift
Läs merPerdoceo [pεr docəo]
INSTITUTIONEN FÖR UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE Perdoceo [pεr docəo] Ett verktyg till individanpassad och läromedellös matematikundervisning Anna Belin Monika Sallstedt Handledare:
Läs merLärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr
sidan 1 Författare: Morten Dürr Vad handlar boken om? Boken handlar om Amir som är 9 år och går i andra klass. Amir vill göra saker på sitt eget sätt. I skolan ska de skriva om sitt sommarlov och Amir
Läs merVandrande skolbussar Uppföljning
Fariba Daryani JANUARI 2007 Vandrande skolbussar Uppföljning När man börjat blir man fast (Förälder i Vandrande skolbuss) Att gå med Vandrande skolbussen är något vi ser fram emot (Barn i Vandrande skolbuss)
Läs merIT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser
IT:s ställning i skolan Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser Digital kompetens begreppet IT i skolan Begreppet Nuläge Webbstjärnan Mål Innehåll Exempel på digital kompetens
Läs merManus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.
Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års
Läs merEnkätsvar 2013. Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm
Enkätsvar 13 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm Enkätsvar 13 Under en fyraveckorsperiod, 25/2 till22/3 13, bad vi våra besökare på mottagningarna i Stockholm och Handen att fylla i och svara på en brukarenkät.
Läs merEfter fem tsunamier av motstånd
Efter fem tsunamier av motstånd När forskningen kom till Fittjaskolan gjorde lärarna motstånd. Stå kvar! sade forskaren till rektorn. Och idag är forskningen förankrad och lärarna kan se sig som lärande.
Läs merFördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009.
Umeå Universitet Sida 1 (10) Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009. Kursvärdering. Omdöme 1 5 (5 bäst) Kursupplägg i stort 1 2 5 Bra projekt där de tidigare projekten i BP1 och BP2 binds ihop. Får
Läs merGÖR DET OSYNLIGA SYNLIGT MED HJÄLP AV LJUSET
GÖR DET OSYNLIGA SYNLIGT MED HJÄLP AV LJUSET Bild av 8 klassare från skola i Östra Göinge Kommun. - En fotografisk workshop Bildkonstnär SOFIA ÄNGHEDE Ankargatan 4a 414 61 Göteborg Tfn 0704 01 31 26 Email:
Läs merFrågeställning. Metod. Teoretiskt perspektiv
Bakgrund Ett av de mest betydelsebärande tillfällena i mitt liv som innebar en vändpunkt, var när jag förstod att jag i hela mitt liv aldrig ens hade förstått att jag liksom alla andra bär på en egen liten
Läs merKVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET
Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,
Läs merFormulera sig och kommunicera i tal och skrift. Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.
SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Kira och hennes band Funky ska vara med i en tävling som heter Talang. Kira hoppas på att hon och Nico ska blir
Läs merReviderad pedagogisk metodik
Reviderad pedagogisk metodik för lärare i undervisning av nationell och europeisk litteratur med stöd av interaktiva ITverktyg FÖRKORTAD VERSION Introduktion Denna slutliga versionen av dokumentet har
Läs merValhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet
Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet av Kerstin Adolfsson, Annette Andersson, Mariann Henriksen och Roger Nilsson I vårt arbetslag fick vi våren 2006 kontakt
Läs merEn beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30
Samtalsprocessen En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessens fem faser Öppna Lyssna Analysera Bedöma Motivation Åtgärd Avsluta Öppningsfasen Genom rösten, god
Läs merGrupparbete om PBL Problembaserat Lärande
TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18 - 2 - Innehåll Bakgrund... - 3 - Syfte... - 4 - Metod... - 4 - Fakta... - 5 - Resultat... - 7 - Diskussion... - 9 - Referenser...-
Läs merHur upplevde eleverna sin Prao?
PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-
Läs merIPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.
1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline
Läs merGertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER
Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Alla texter i essäserien Dialogen har global paginering, vilket innebär att sidnumren är unika för var essä och desamma som i kommande tryckta upplaga.
Läs merDelaktighet och inflytande 43 67 67 83 61 68. Skolmiljö 49 79 70 91 82 73. Kunskap och lärande 54 76 84 90 75 78. Bemötande 69 88 85 89 84 85
Regiongemensam elevenkät 215 Index per frågeområde samt NKI 2 212 213 214 215 totalt 215 GR GY2 totalt 215 Trivsel och trygghet 7 98 98 1 9 91 Delaktighet och inflytande 43 7 7 83 1 8 Skolmiljö 49 79 7
Läs merKursutvärderingsformulär
Enheten för Krisberedskap Kursutvärderingsformulär Kurs Vecka 1. Yrke 1. Läkare 2. Sjuksköterska 3. Undersköterska 4. Administratör 5. Annat. Vad? 2. Kön 1. Man 2. Kvinna 3. Ålder 1. 18 25 2. 26 35 3.
Läs mer5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Läs merDiskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)
Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Vad är era egna erfarenheter kring att genomföra klassrumsbesök? Syfte, möjligheter och utmaningar med klassrumsbesök? Hur förbereder man sig som rektor
Läs merJag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Läs merKasta ut nätet på högra sidan
Kasta ut nätet på högra sidan Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Ps 89:12-14; Joh 21:1-14; AC 10061:1,2. Se sista sidan!) Tidigt på morgonen stod Jesus på stranden, men lärjungarna visste inte
Läs merMODERATORSTYRD CHATFUNKTION SOM VERKTYG I STORFÖRELÄSNING
MODERATORSTYRD CHATFUNKTION SOM VERKTYG I STORFÖRELÄSNING PEDAGOGISKT UPPLÄGG, ETISKA ASPEKTER OCH PRAKTISK TILLÄMPNING JÖRGEN LUNDÄLV OCH KATARINA HOLLERTZ, INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Foto: Göteborgs
Läs merStina Inga. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi
Stina Inga Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5 Intervju: Andreas B Nuottaniemi 72 Jag skriver mest på omöjliga ställen, i bilen eller
Läs merRoligaste Sommarjobbet 2014
Roligaste Sommarjobbet Q Vilket program har du deltagit i? Svarade: Hoppade över: RS Nacka sv al RS Arboga/Köping/Kungsör RS Avesta RS Enköping RS Falun RS Heby RS Håbo RS Mora RS Nacka RS Sigtuna RS Skövde
Läs merTeoretiskt, praktiskt eller som i SLÖJDEN? En liten skrift om varför slöjden är ett så viktigt skolämne.
Teoretiskt, praktiskt eller som i SLÖJDEN? En liten skrift om varför slöjden är ett så viktigt skolämne. Vilket tror du är det viktigaste skälet till att man har slöjd i skolan? 1 För att lära sig olika
Läs merBörja med att berätta om din huvudperson. Börja t.ex. med: Mattias är en helt vanlig kille på 12 år som bor i
Kapitel 1 Allt börjar. 1 I det här kapitlet övar vi på att skriva i en annan persons namn, alltså INTE i jag-form, och på att beskriva. Börja med att läsa igenom alla instruktioner så att du inte missar
Läs merNågra övningar att göra
Några övningar att göra Dagens kort Du ber om ett kort som kan vägleda och hjälpa dig genom dagen. Kortet beskriver hur du kan förhålla dig till dagen eller om du ska tänka på något speciellt idag. Drar
Läs merPositiv Ridning Systemet Om att sätta mål Av Henrik Johansen
Positiv Ridning Systemet Om att sätta mål Av Henrik Johansen Det ska vara ryttaren som tänker en tanke, ryttarens huvud som ger en signal till kroppen, ryttarens kropp som ger en signal till hästen, och
Läs merStudiehandledning Komvux Vård Bollnäs
Studiehandledning Komvux Vård Bollnäs Kurs: Vårdpedagogik och handledning Ämne: Pedagogik i vård och omsorg Kurskod: PEAVÅD0 Poäng: 100 Studiehandledningen gäller personal i Bollnäs kommun som gått Vård
Läs mer2014/07/31. Kvalitetsrapport Verksamhetsåret 2013/14. Djurmo förskola och Kyrkbyns förskola
2014/07/31 Kvalitetsrapport Verksamhetsåret 2013/14 Djurmo förskola och Kyrkbyns förskola 1 Innehåll 1. Presentation av förskolorna...3 2. Beskrivning av årets verksamhet.3 3. Underlag och rutiner för
Läs merDelaktighet och inflytande 83 73 72 66. Skolmiljö 68 75 79 73. Kunskap och lärande 83 78 81 77. Bemötande 88 93 90 83
Regiongemensam elevenkät 2 Antal svarande, n= Index per frågeområde samt NKI 2 212 21 2 totalt 2 GR GY2 totalt 2 Trivsel och trygghet 97 9 94 9 Delaktighet och inflytande 7 72 Skolmiljö 7 79 7 Kunskap
Läs merDethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman
Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman En ungdomsgrupp i Österbotten Deltagare: 3 ungdomar, ålder: 15, 17 och 18 år. En ungdom var gruppansvarig och samlade ihop gruppen. Deltagarna fick
Läs merDelaktighet inom äldreomsorgen
Charlotte Roos Delaktighet inom äldreomsorgen Om att låta de äldre få behålla makten över sina liv Vårdförlaget Delaktighet 3.indd 3 09-07-23 08.13.28 I samma serie: Ola Polmé och Marie Hultén: Vanvård
Läs merBarns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet
Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda En definition av begreppet delaktighet Delaktighet
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Guldkroksskolan Duvan F-3 Läsåret 2014/2015 Upprättad av: Christina Helgeson, Acka Schelander, Marianne Hermansson, Rebecca Eriksson, Anna-Lena Markusson,
Läs merKommunikationsmöjligheter i Mondo
Kommunikationsmöjligheter i Mondo Denna guide går kortfattat igenom grunderna för de olika kommunikationsverktygen i Mondo och förutsätter en viss förkunskap av hur Mondo fungerar. De verktyg i Mondo som
Läs merTextning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016
1 (6) Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016 Temat för avsnittet är arbetet mot rasism i skolan. Samtalet utgår från ett scenario som handlar om modet att ta upp frågan om främlingsfientlighet
Läs merKursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret 12-13 Klass: SPR2
8 Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt EAS 1. Hur var ditt första intryck av denna kurs? Mycket bra 6 21 Bra 21 75 Dåligt - - Mycket dåligt 1 4 EAS - - Antal EAS:. Antal svarande: 28. Mv: (Skala 1) = 78,57
Läs merKursrapport Datorlingvistisk grammatik (första skiss)
Mats Dahllöf 090218 Kursrapport Datorlingvistisk grammatik (första skiss) Jag har försökt utforma undervisningen och examinationen på kursen så att de följer lärandemålen, och jag tror att den föresatsen
Läs merFår vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009
Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:29 Får vi vara trygga? En undersökande studie om elevers uppfattning om kränkande handlingar under lektioner i idrott och hälsa Jonas Bergdahl
Läs merSammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Läs merBättre Självförtroende NU!
Bättre Självförtroende NU! AV: Dennis Danielsson En bok om att hitta, skapa eller ta tillbaka ett självförtroende på topp. Boktitel: Bättre Självförtroende NU! Copyright 2012, Dennis Danielsson Omslagsdesign:
Läs merLära och utvecklas tillsammans!
Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merLärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén
SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Ronja. En dag får hon ett meddelande på Facebook av Lisa i klassen. Det står bara Tjockis! Ronja vill vara kompis med Lisa.
Läs merAYYN. Några dagar tidigare
AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men
Läs merGOLFINSPIRATION 2015. Inledning. Släpp kontrollen
GOLFINSPIRATION 2015 Inledning Släpp kontrollen En golfsving är en komplex rörelse. Med många tankar, muskler och flera kroppsdelar involverade ska vi träffa en liten boll med ett verktyg som bara är 1
Läs merLektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare
Lektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare Tusen gånger starkare är en långfilm baserad på Christina Herrströms bok med samma namn. Filmen finns att se som strömmande media via www.selma.pedc.se
Läs merSammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009
1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna
Läs merMIN Drömplan. Uppföljningstillfällen: Följande datum ska jag följa upp min drömplan:
MIN Drömplan När jag var yngre och hörde ordet mål så tänkte jag antingen på mål som en idrottare sätter eller ett företagsmål. Idag är jag övertygad om att sätta mål för oss personligen är det som ger
Läs merDet blåste nästan storm ute. Trädens
1 Det blåste nästan storm ute. Trädens kronor böjde sig för vinden och löven låg i frusna drivor på marken. Det var onsdagen före höstlovet. Måste vi gå ut på rast? sa Maja när skolklockan ringde. Nej,
Läs merLokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan
Lokal verksamhetsplan Björkhagaskolan 2014-2015 Verksamhetsbeskrivning Björkhagaskolan Enheten Björkhagaskolan är en F-6 skola med ca 340 elever. Skolans verksamhet omfattar två enheter. En med elever
Läs merDiskussionskarusellen
Diskussionsmetod Pedagogisk personal Övrig personal Elevgrupper Fsk Gsk Gy Från 35 minuter Från 6 personer är en brainstormande övning som gör alla deltagare aktiva. Metoden är effektiv, deltagaraktiv
Läs merEn tjuv i huset VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR PÅ FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS
SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Simon är ensam hemma och ska precis somna när han hör hur glas krossas och sedan hör han steg på nedervåningen.
Läs merHur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment
Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Klemens Eriksson, Evolutionsbiologiska institutionen Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Jag hävdar att kunskapskontrollen är en del
Läs merStudiehandledning Det professionella samtalet I (7,5 hp) The professional Conversation (ECTS credits 7,5) Ht 2012
Stockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Kursansvariga: Christer Langström Ingrid Hultén Tfn. 08 1207 63 79 christer.langstrom@edu.su.se 08-1207 63 66 ingrid.hulten@edu.su.se Studiehandledning
Läs merSå bra är ditt gymnasieval
Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna
Läs merKänslo- och behovskort. Lekar och övningar till känslo och behovskort. På egen hand. Sätt ord på dina behov. Förbered dig för en utmaning
Känslo- och behovskort På www.friareliv.se kan du köpa två vackra kortlekar med ord för känslor och en med ord för behov. De kan användas för au underläua samtal, vid beslutsprocesser, medling och för
Läs merAtt studera förskollärarprogrammet på distans vid Mälardalens högskola.
Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Förskollärarprogrammet på distans. Att studera förskollärarprogrammet på distans vid Mälardalens högskola. 1 Innehåll INLEDNING... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR I
Läs merMäta effekten av genomförandeplanen
Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning 1. Inledning sidan 1 1.1 Sammanfattning sidan 1 1.2 Syfte sidan 1 1.3 Metod sidan 2 2. Faktabakgrund sidan 2 2.1 Fakta och historik sidan 2 2.2 Från Cola till Fanta sidan 2 2.3 För-
Läs merFråga, lyssna, var intresserad
Fråga, lyssna, var intresserad Så här tänker personer som bor på LSS-boenden kring hur personalen bemöter dem när det handlar om sexualitet, kärlek och relationer. Sammanfattning på lättläst Författare:
Läs merSkejtarna i rampen VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS
SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Rudi och Ali B brukar skejta ihop. Idag vill Rudi gå bort till rampen men det vill inte Ali B. Alla de äldre är
Läs merAtt ordna en interaktiv diskussion för Raoul Wallenbergs dag
Att ordna en interaktiv diskussion för Raoul Wallenbergs dag Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet och civilkurage. Genom enastående ledarskap och kreativitet
Läs merLösa konflikter som orsakar skada
Lösa konflikter som orsakar skada Definitionen av konflikt är en meningsskiljaktighet eller dispyter i vilken de inblandade parterna upplever att deras behov eller intressen hotas. Det finns öppna konflikter
Läs merVerksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik
Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Innehållsförteckning En kort presentation av mig som gjort denna verksamhetsplan.. 3 Varför arbeta med äventyrspedagogik?... 3 Koppling till styrdokument
Läs mer1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Läs merMTM:S INFORMATIONSSERIE. Talböcker i skolan. För dig som möter elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
MTM:S INFORMATIONSSERIE Talböcker i skolan För dig som möter elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Läsnedsättning och talböcker En god förmåga att läsa och skriva förutsätts ofta i vår tid, men
Läs merExamensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå
Lärarutbildningen Barn Unga Samhälle (BUS) Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Barns lärande Childrens learning Linda Malmberg Lärarexamen 210hp Examinator: Fredrik Nilsson Barndoms- och ungdomsvetenskap
Läs merFörskolan Grindslanten personalkooperativ, ek. för. VERKSAMHETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN 2015-2016
VERKSAMHETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN 2015-2016 1 Mål och utveckling Förskolan Grindslanten arbetar efter Förskolans Läroplan Lpfö 98, som är reviderad 2010. Vi arbetar alltid med alla läroplanens
Läs merKapitel 1: Ljudet. Kapitel 2: Rädslan
Kapitel 1: Ljudet Det var en helt vanlig dag. Erik och hans klass hade kemilektion. Plötsligt hörde Erik konstiga ljud under golvet. Erik gillade inte kemiläraren. Han var sträng och sur hela tiden. Det
Läs mer