Mata fåglar. Mata fåglar. Studiehandledning till. Mata. fåglar. Niklas Aronsson SOF. En studiehandledning från Studiefrämjandet

Transkript

1 Mata fåglar Mata fåglar Studiehandledning till Mata SOF Niklas Aronsson fåglar En studiehandledning från Studiefrämjandet

2 Vad är en studiecirkel? En studiecirkel är en liten grupp människor som samlas för öka sina kunskaper inom ett område utifrån egna önskemål, förutsättningar och behov. Man lär av varandra och hjälps åt att komma framåt. Man kan också säga att studiecirkeln är en metod för att utvecklas tillsammans. Att lyssna och ta del av varandras synpunkter och erfarenheter är en bärande del av cirkeln, liksom att man gemensamt beslutar hur arbetet ska läggas upp och vilket målet är. En cirkel består av minst tre deltagare över 13 år som träffas minst tre gånger. Studiecirkeln pågår vanligen under några månader, men kan både vara kortare eller längre tid. Cirkeln ska dock omfatta minst nio studietimmar (à 45 minuter). Varje deltagare måste vara med vid minst tre träffar om minst en studietimme. Man måste ha ett mål med cirkeln, och göra en studieplan som beskriver hur man tänker uppnå målet. Under cirkelns gång kan man bjuda in intressanta föreläsare och/eller ordna studiebesök. Rollen som cirkelledare Som cirkelledare behöver du inte vara expert i ämnet eller ha svar på alla frågor. Cirkeln som arbetsform innebär ju att ni gemensamt tar reda på sådant ni vill veta. Det viktiga är att du är intresserad av ämnet och vill ge dig själv och andra en möjlighet att öka kunskaperna tillsammans. Din roll är att leda själva arbetet i cirkeln. Du bör kunna leda cirkeln framåt mot målet genom att leda diskussionerna (utan att ta över!), inspirera, samordna och sammanfatta. När cirkeln startar ser du till att alla kan påverka cirkelns mål och innehåll, hur arbetet läggs upp och vilket material som används. Under cirkelns gång ser du till alla kommer till tals, kan framföra synpunkter och påverka arbetet. Det är viktigt att kunna lyssna och att uppmuntra alla att ta del av varandras erfarenheter och kunskaper. Som cirkelledare ansvarar du för cirkellistan och, tillsammans med Studiefrämjandets personal, för praktiska saker kring lokaler, fika etc. om ni inte väljer att träffas hemma hos varandra. Din kontaktperson på Studiefrämjandet hjälper dig att få ett grepp om det som verkar svårt. Som ny cirkelledare får du också ett introduktionssamtal på din Studiefrämjandeavdelning. Ta vara på det och passa på att ställa frågor! Du inbjuds även att kostnadsfritt delta i vårt ledarutvecklingsprogram. Se studieframjandet.se/cirkelledare. Läs mer i foldern Cirkelledare i Studiefrämjandet det här behöver du känna till, som du får från din Studiefrämjandeavdelning. Denna studiehandledning vänder sig till dig som vill lära dig mer om fåglar och fågelmatning tillsammans med andra. Utgångspunkten är förstås de fåglar ni själva har vid fågelbordet, och kanske också hur ni kan locka fler arter att infinna sig. Handledningen är avsedd att användas som stöd vid studiecirklar. Vad en cirkel är och vad som förväntas av cirkelledaren kan du läsa här bredvid. Kanske deltar du i en cirkel som anordnas av din lokala eller regionala ornitologiska förening. Då är cirkelledaren redan utsedd. Det kan också vara så att ni är några vänner eller grannar som på eget initiativ vill anordna en studiecirkel kring boken, och träffas hemma hos varandra. Det går också bra. Kontakta i så fall närmaste Studiefrämjandeavdelning för att få hjälp att komma igång! Studiefrämjandet, riksförbundet Box Stockholm Tel: Fax: info@studieframjandet.se studieframjandet.se Januari 2007

3 Studiecirkelns upplägg Här följer såväl förslag till uppläggning av cirkeln som vilka frågor som kan tas upp när ni arbetar med de olika kapitlen. Observera att detta bara är förslag! Ni bestämmer själva vad ni vill gå in på och ni har säkert också förslag till andra frågeställningar. I takt med att kunskaperna ökar kan det vara roligt att förbättra den egna fågelmatningen, och följa vad som händer. Blir det några effekter eller inte? Nedanstående förslag till uppdelning av kapitlen bygger på att studiecirkeln omfattar fem träffar. Man kan välja att ha fler eller färre. Det är inte alltid nödvändigt att bestämma det från början. Första träffen: Går i första hand åt till planering och inledande diskussioner se nedan. Andra träffen: Fågelmaten, Fåglarna och deras matvanor. Tredje träffen: Fågelmaten, Fåglarna och deras matvanor. Fjärde träffen: Fördomarna, Sjukdomar vid fågelbordet, Det typiska fågelbordet, Vägen till en perfekt matning, Mer liv i en mindre städad trädgård. Femte träffen: Lär känna vilka dina matgäster är, Fågelbordens rariteter, Vinterstrategier, Vinterfåglarnas beståndsutveckling. Vill ni göra besök hos varandra och/eller göra studiebesök på annan plats? Sedan är det dags att komma igång! Kanske genom att ni berättar för varandra om era bästa fågelmatningsminnen. Förslag till frågor att diskutera vid första träffen: Vad vet ni om fågellivet i ert område? Känner ni er som fågelmatare som en del av en folkrörelse? Vilka matar ni? Har ni katt eller har kanske grannen en? Följande träffar Det kan vara bra att från och med andra träffen följa en viss rutin. Det ger struktur åt arbetet, spar tid och ökar tydligheten. Inled gärna varje ny sammankomst med att kort sammanfatta förra träffen och låt dem som åtagit sig uppgifter redovisa. Har ni några funderingar kring det som sades på träffen? Vad har ni haft för besök sedan sist på era fågelbord? Har någon av er utökat/förbättrat fågelmatningen eller miljön runt den på något sätt och har det gett resultat? Avsluta med en kort avstämning mot studieplanen. Förbered nästa träff och kom överens om vem som gör vad. Första träffen Börja med att göra en egen studieplan. Så här gör ni: Bläddra igenom Mata fåglar. Prata om vad var och en vill få ut av cirkeln och kom överens om ett gemensamt mål. Vilken kunskap om ämnet finns hos er som deltar som cirkeln kan dra nytta av? Bestäm hur många gånger ni ska träffas. Fundera över vilka kapitel ni vill arbeta med, och i vilken ordning ni tycker det är logiskt att ta dem. Bestäm rubrik för träffarna, tid och plats. Vad ska ni ha läst till de olika sammankomsterna? Vem ska förbereda vad? Sista träffen Nu gäller det att titta både bakåt och framåt! Sammanfatta vad ni kommit fram till under cirkelns gång och har ni nått ert mål? Stäm också gärna av med förväntningarna ni hade vid första träffen. Utvärdera! Vad gick bra och mindre bra? Kunde ni ha arbetat på ett annat sätt? Är alla nöjda om inte, varför då? Finns önskemål om att fortsätta cirkeln eller starta en ny? Kanske om vårfåglar, fågelläten eller något annat? Kontakta i så fall Studiefrämjandet.

4 Förslag på diskussionsfrågor till de olika kapitlen Fågelmaten (sid 11-22) Fåglarna och deras matvanor (sid 63-68) Ta gärna med olika frön, nötter och frukter till denna träff även sådana som ni kan äta själva. Det finns mycket att diskutera kring fågelmat. Ett alternativ kan vara att dela upp ämnet på flera träffar. Var köper ni fågelmaten? Vilka försäljningsställen finns och vad finns var? Vad kostar fågelmaten på olika ställen? Finns olika förpackningsstorlekar hur mycket varierar kilopriserna? Hur mycket kan fågelmaten kosta per säsong? Ett alternativ kan vara att under cirkeln gång löpande notera kostnaderna. Har någon av er testat att ha levande mat? Brukar ni ha julkärvar? Vad är bra mat? Hur många hamburgare skulle vi äta? (sid 11) Gå igenom de olika fröerna, nötterna mm. Var kommer de ifrån? Gör en lista där den mat som har mest kilokalorier står överst. Vad är kalorier varför är det bra? Några saker att tänka på, till exempel: Hållbarhet. Var kommer maten ifrån? Varför är det bra att välja sådant som transporterats korta sträckor? Annan mat, till exempel ägg, matrester eller egna blandningar någon som har prövat? Det finns också många tips på olika hemsidor vilka känner ni till? Någon som har ett bra recept på talgbollar? Kan vara värt att pröva! Vilka matvanor har de olika arterna vilka fåglar gillar vad? (sid 63-68) Kan man locka vissa arter till sitt fågelbord genom att servera favoriter? Vad har ni för erfarenheter? Om någon ni känner till har fågelbord som drar till sig mycket fåglar kan det vara en idé att vid något tillfälle göra ett studiebesök där. Fördomarna (sid 23-30) Sjukdomar vid fågelbordet (sid 31-33) Inför detta pass kan det vara lämpligt att varje deltagare läser om en eller flera sjukdomar för att kunna berätta om dessa för övriga deltagare. Fundera också gärna i förväg över detta med fördomar. Vilka fördomar tror ni andra har? Diskutera dem. Vilka hade ni själva? Ligger det någon sanning i dem? Var kommer fördomarna ifrån? Vad har ni lärt er om fåglars sjukdomar redovisa och diskutera! Vilka sjukdomar kan vi människor få via fågelbordet? Hur stor är risken? Fågelborden (sid 45-47) Förbered träffen genom att ta med egna ritningar på fågelbord, ni som har det. Eller kanske foton. Man kan också leta på nätet efter ritningar. Vilka typer av fågelbord har ni? Vad ska man tänka på när man väljer fågelbord? Vilka slags fågelbord finns i affärerna hos er och vad kostar de? Vad kan man beställa hos SOF? Om det finns intresse av att göra egna fågelbord finns ytterligare frågor att diskutera: Hur åstadkommer man en bra design om det både ska vara snyggt, funktionellt och tillverkat av ett bra material? Finns bra och dåliga placeringar för fågelbord? Vad har ni för erfarenheter? Varför är de bra respektive dåliga? Var finns de bra platserna i era egna trädgårdar hur kan man annars skapa en bra plats? Det typiska fågelbordet (sid 35-43) Har ni deltagit i SOF:s fågelbordsräkning? Vilka fåglar kom till era fågelbord då? Planerar ni, eller några av er, att vara med nästa gång? Vad ska ni i så fall tänka på när det gäller tidpunkten, hur man räknar etc? Vet ni vilken fågelart som var vanligast i er kommun förra gången räkningen hölls? Finns något sätt att ta reda på det? Vägen till en perfekt matning (sid 49-51) Mer liv i en mindre städad trädgård (sid 53-56) Vilka miljöer finns i era trädgårdar om ni har sådana som gynnar fåglarna? Finns möjlighet att göra dem ännu mer fågelvänliga? Har ni några goda råd att ge varandra?

5 Odla själv, lämna växter (sid 54-55). Vad kan ni göra? På balkongen, i trädgården, bostadsområdet eller kanske i någon park. Vad kan ni lära av Dan, Lena, Inez, Olle, Ingrid och Ekbackens förskola? (sid ) Lär känna vilka dina matgäster är (sid ) Förbered genom att ha fågelböcker, papper och kritor eller målarfärger till hands. Gärna också någon CD med fågelläten. Vill man göra något annorlunda är detta ett alternativ: Plocka fram papper samt kritor eller målarfärger. Välj ut en vanlig fågel som alla känner igen, till exempel talgoxe eller domherre. Försök rita eller måla arten utan att först titta på någon bild. Ni kommer antagligen att upptäcka att ni egentligen inte vet hur den ser ut! Prata om utseenden och vad som gör att ni ändå känner igen en fågelart. Gå igenom fågelarterna vilka känner ni igen? Vet ni hur de låter? Finns det någon som är särskilt lätt att känna igen? Låter de annorlunda på vintern? Fågelbordens rariteter (sid 57-61) Vilka ovanligare fåglar, eller rentav rariteter, har ni haft vid fågelborden? Känner ni, eller känner till, någon som fått fint besök? Finns det någon i trakten som man kan ringa till om man misstänker att en sällsynt fågel är på besök men inte är helt säker på vad det är? Var rapporterar man själv ovanliga fåglar? Hur går man tillväga? En idé kan vara att gå in på och klicka på länken till Svalan (långt ned i vänsterspalten). Sök till exempel på större turturduva en art som hållit till vid en fågelmatning i Falköping ett par vintrar i rad. Vinterstrategier (sid 71-77) Diskutera hur fåglarnas vinterstrategier kan se ut. Hur kommer det sig att vissa fåglar stannar medan andra flyttar väljer de egentligen? Har ni iakttagit några förändringar? Finns det fåglar som ni brukade se på vintern när ni var barn, men som ni inte ser nuförtiden eller tvärtom? Vad kan det bero på? Finns det andra förändringar som ni har noterat? Har ni sett fåglar som gömmer mat? Vad och var hamstrar de? Hur mycket behöver fåglarna äta för att överleva en kall natt? Vinterfåglarnas beståndsutveckling (sid 79-89) Vad påverkar beståndsutvecklingen vad vet ni och vad tror ni? Vilka källor finns? Vilka arter ökar och vilka minskar i antal? Kan ni vara med och påverka bestånden? Resonera med utgångspunkt från de olika arterna. (sid 81-89)

6 Underlag för studieplan Kopiera gärna till deltagarna Träff 1 Tid och plats: Träff 2 Tid och plats: Träff 3 Tid och plats: Träff 4 Tid och plats: Träff 5 Tid och plats: