Schemalagd lunch. Intervju med Ann-Christin Pinola, rektor på Gustav Adolfsskolan i Alingsås 9 mars 2012

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Schemalagd lunch. Intervju med Ann-Christin Pinola, rektor på Gustav Adolfsskolan i Alingsås 9 mars 2012"

Transkript

1 Schemalagd lunch Intervju med Ann-Christin Pinola, rektor på Gustav Adolfsskolan i Alingsås 9 mars 2012 Hur länge har du varit rektor på skolan? Ca 12 år. Hur många elever och vilka årskurser har ni på skolan? Det går ca 280 elever på Gustav Adolfsskolan i åk 6-9. Det är nästan bara resande elever i upptagningsområdet. Vi har försökt servera frukost, men det finns egentligen inget intresse för det. Antal sittplatser i matsalen? Knappt 100 sittplatser. Vilka tider är matsalen öppen? Matsalen är öppen hela dagen. På förmiddagarna och eftermiddagarna används den som uppehållsrum. Eleverna kan t.ex. spela biljard och fika. Mellan kl är det reserverat för lunch. De första klasserna äter kl. 11. Mjölk kan de ta närsomhelst under dagen. När frukt serveras, tar man den till lärarrummet och så får lärarna ta den till sina klasser. Är köket på Gustav Adolfsskolan ett tillagnings- eller mottagningskök? Mottagningskök. Sedan 2010 serveras tre olika rätter varje dag, varav en vegetarisk. Vem som helst får äta vegetarisk kost. Statistik förs på vilka rätter som är populära och tvärtom. Om barnen äter mer eller mindre än förväntat, skrivs dessutom en avvikelserapport. När införde ni schemalagd lunch? Hur kommer det sig att ni valde att införa det? Vi har haft schemalagd lunch i 8-9 år nu. Från början var det en lärare som tog initiativet och vi bara skrev in det i schemat. Var det lätt att få till det? Fick ni hjälp av någon att organisera upp det? Det var inga problem att få till schemalagd lunch. Vi behövde ingen hjälp med det, utan det var mer eller mindre bara att skriva in det i schemat. Man förlänger den lektionen som ligger i bäst anslutning till lunchen. Sedan får man förstås undvika att förlänga idrott och slöjd. Den läraren som har eleverna den tiden som de äter, äter helt enkelt med eleverna. Timplanen följs så klart i de olika ämnena, men rent schematekniskt ser det annorlunda ut eftersom lunchen ligger i anslutning alternativt mitt i lektionen istället för på rasten. Vad innebär schemalagd lunch i praktiken? På schemat står det att Lunch ingår med 20 minuter, men egentligen har de 30 minuter på sig så att logistiken emellan ska fungera. Det är viktigt att lärarna respekterar tiderna, men såklart måste man avvika från schemat ibland t.ex. på grund av utflykter eller om det händer något akut.

2 Blev det någon märkbar skillnad när ni införde schemalagd lunch? En skillnad blev att vi minskade på rastvakterna ute. All vakt-tid är i matsalen. Skolvärd och vaktmästare finns också för eleverna att tillgå under rasterna, men det händer väldigt sällan något. När barnen äter ordentligt (vilket de flesta gör sedan vi införde schemalagd lunch) har konflikterna minskat. Alla är lugnare och mer nöjda. De studiemässiga resultaten blir också bättre om man har ätit ordentligt. Är man hungrig blir man irriterad. Fördelar? I början när jag var rektor var det inte så trevligt i matsalen, men vi har verkligen prioriterat både matsalen och måltiden och det är mycket bättre idag. En av sakerna är just schemalagd lunch. Ungdomarna sitter kvar längre och äter eftersom de inte behöver stressa ut på rast, och ibland sitter de också kvar bara för att prata med varandra eller med de vuxna. Det är ganska luftigt i lunchschemat så det går bra. Matsalen är ett ställe där man bygger relationer. Förr åt ungefär 2/3 av eleverna i matsalen medan den siffran nu är närmare 100 %. I och med schemalagd lunch ger man en signal till barnen att maten är viktig. På en del skolor kanske en del pedagoger tänker att lunch inte är deras grej och deras ansvar. Men här är det inte så! Vi bryr oss om alla barnen och att de får i sig mat. Vissa elever kan/vill t.ex. av olika anledningar inte äta i matsalen, så då får man vara lite flexibel och ordna så att de kan äta i ett klassrum eller liknande. Nackdelar? Det är egentligen inga nackdelar med schemalagd lunch. Man kan däremot tänka på olika sätt kring det. Man skulle t.ex. kunna prova att en och samma klass åt samma tid varje dag. Det skulle underlätta för alla att komma ihåg tiden. Om man har det som vi har det att tiderna varierar, är det viktigt att se till att de varierar jämnt för alla så att inte en klass äter sent hela tiden. Men nu kan det bli så att vissa blir väldigt hungriga om de äter sent för att de inte tänker på att ta med en extra frukt. Men det är inte så lätt att komma ihåg när man äter olika tider varje dag. Sedan kan det bli lite jobbigt vid schemabrytande aktiviteter (t.ex. friluftsdagar) då alla äter samtidigt. De som organiserar glömmer ibland att tänka på det. Och ibland om man har vikarier så kan det bli rörigt Kommer ni fortsätta med schemalagd lunch? Ja, det kommer vi göra.

3 Vad tycker pedagogerna/måltidspersonalen? Vi alla tänker på måltiden som vårt gemensamma ansvar och att måltiden sätts in i ett meningsfullt sammanhang. Sammanhanget skapar människorna! Det är vårt ansvar att barnen äter ordentligt så att de har energi för skolarbetet. Bra måltider bidrar till att eleverna ges möjlighet att nå målen vad gäller skolarbetet. Vi utgår från att maten är god och frågar inte eleverna: Var maten god? I stället kan man ställa andra slags frågor till barnen som Hur kom det sig att du valde kyckling? eller Var paneringen krispig?. Vi har väldigt bra måltidspersonal! De har en yrkesstolthet och gör sitt bästa för att det ska smaka gott och vara så trevligt och fint som möjligt. De gillar att piffa till det. Egentligen vore det bra om måltidspersonalen kunde jobba hela dagen och ha frukost, lunch, mellanmål samt ha hand om cafeterian eftersom de är så bra. Som det är nu har de bara hand om lunchen. Frukost och mellanmål serveras inte. Om det fanns pengar skulle man kunna prova det. Vad säger eleverna? Hur är de involverade? Det är viktigt att ha med eleverna och att de känner att de har inflytande på riktigt. Det får inte bli någon skendemokrati utan det måste vara tydligt vad de får och inte får bestämma. Sedan måste de vuxna ta sitt ansvar. Barn ska inte få bestämma för mycket för då blir det jobbigt för dem. Valmöjligheterna måste begränsas. De skulle t.ex. inte klara av att bestämma vilken mat de ska äta varje dag, alltså om de fick bestämma matsedeln. Däremot är det bra att de har några olika näringsriktiga rätter varje dag att välja mellan och att de ibland kan få välja mat. En del av salladerna som serveras till lunchen har eleverna fått provlaga i hemkunskapen. Klasserna får bestämma vilka sallader de gillar bäst. Sedan kanske de inte alltid gillar de lite mer udda varianterna, men vi serverar bönor o.s.v. i alla fall. Först är det nästan ingen som äter, men efter en månad går det åt mycket! Forskning visar att när man låter barn välja för mycket, är det risk att de fattar dåliga beslut vilket kan leda till att de inte vågar välja i framtiden. Och föräldrarna? Föräldrarna tycker att det är bra att pedagogerna äter med eleverna och att barnen måste gå med och äta. Vi fick en idé från Skolmatsakademin om att bjuda de nya barnens föräldrar (åk 6) på mat under första föräldramötet. Då får de samma mat som barnen ätit till lunch (nylagad förstås!) och de äter i

4 samma miljö och med samma personal som eleverna möter. I förväg tar vi också reda på om det finns föräldrar som behöver specialkost. Det har varit väldigt lyckat och uppskattat dels för att föräldrarna får se att maten som serveras är bra, och dels att det blir en socialisationsprocess kring föräldrarna när de får sitta ner tillsammans och äta. Då börjar de prata med varandra på ett helt annat sätt än bara under ett vanligt föräldramöte. Eftersom de flesta föräldrarna inte känner varandra sedan innan, är det ett bra sätt för dem att börja knyta kontakter. Detta gynnar barnen också. Inga föräldrar har heller sedan tråkiga åsikter om maten när de själva fått prova den. Föräldrar är naturligtvis annars också alltid välkomna att äta. Kostnaderna tas från driftbudgeten och det är väl investerade pengar! Pedagogisk lunch/schemalagd lunch? Lunchen är mer än att bara äta. Det är ett tillfälle att jobba mer relationer och komma närmare varandra. Många lärare äter med eleverna och det är väldigt positivt! Sedan kanske lärarna (speciellt till de äldre barnen) inte tänker så mycket på att det skulle vara något pedagogiskt med lunchen, men i och med att de äter med klassen på lektionstid så blir det pedagogisk lunch. Och det är ju inte bara att de gulligull-pratar utan måltiden är ett gyllene tillfälle att prata om bordsskick, kulturer o.s.v. Genom måltiden hjälper man till att skapa socialt smarta elever. Vad förväntas av mig i måltidssituationen? Hur beter man sig på en anställningsintervju? Det är sådana saker som barnen kan lära sig runt matbordet. Forskning visar att på skolor där man ser till helheten och tänker på det sociala samtidigt som man fokuserar på att eleverna ska uppnå de kunskapsmässiga målen, mår barnen bättre vilket gör att de presterar bättre. Måltiderna är den del av detta. Lärandet blir inte heller lustfyllt om man är hungrig! De schemalagda luncherna på Gustav Adolfsskolan är ett led i att se till helheten. De vuxna som äter i matsalen betalar 25:-/portion. Övrigt Det handlar om att prioritera måltiden och se det som något mer än bara utfordring. Alla måste hjälpas åt för att det ska bli bra, både måltidspersonalen och pedagogerna och eleverna förstås. Det är också viktigt att maten är vackert upplagd. Vi har jobbat en del med matsalsmiljön. Sedan matsalen börjat användas även som uppehållsrum har det blivit trevligare. Det finns också ytterligare planer på att göra det ännu finare. Det gäller att få en hållbar och vacker miljö som är tilltalande. Ibland har vi utställning med barnens tavlor. Just nu har vi

5 t.ex. hängt upp pappersfåglar som en elev gjort. Hon fick fina papper att vika med och hennes alster hängde vi upp ovanför salladsbordet. Det är viktigt att lyfta barnen på olika sätt! Sedan kan man ju alltid göra mer, t.ex. ha veckans krydda, utställningar och efterrätt ibland. Vi bjuder faktiskt ibland barnen på efterrätt. De gillar det och det skapar god stämning. Första veckan efter sommarlovet får de något lite extra (kaka, frukt, glass ). Men vi säljer inte kakor och andra sötsaker i cafeterian. Ibland säljer 9:orna fika i korridoren. På Gustav Adolfsdagen bjuder vi på t.ex. äpplepaj med vaniljsås eller kladdkaka med grädde. Vi tänker också på diabetiker så att vi har någon annan variant för dem. Ibland vid speciella tillfällen dukar vi upp med vita linnedukar i matsalen (jullunch, påsklunch etc.). Dukarna tvättar de sedan i hemkunskapen. De flesta barnen på skolan har föräldrar som jobbar. Barnen får inte alltid lagad mat hemma. Sedan lagar de jättegod mat på helgerna. Att jämföra helgmat hemma med vardagsmaten i skolan är inte så lyckat när vardagsmaten i hemmet i stort sett är obefintlig. Men så är det. Om barnen inte äter ordentligt får man fundera noga på vad det kan bero på. Sedan är inte allt alltid 100 % bra här. Det händer att vissa elever inte plockar undan efter sig eller att jättemånga kommer samtidigt för att äta. Men vi försöker göra vårt bästa!

Matglädje. för både elever och seniorer

Matglädje. för både elever och seniorer Matglädje för både elever och seniorer Rapport från Folkpartiet i Skellefteå, augusti 2010 1 Matglädje i skola och omsorg! Måltiden har en central betydelse i våra liv. Näringsrik mat som smakar bra ger

Läs mer

Jag. Din familj och ditt hem. 2. Jag går i årskurs fyra fem. 1. Jag är en Flicka Pojke

Jag. Din familj och ditt hem. 2. Jag går i årskurs fyra fem. 1. Jag är en Flicka Pojke Frågeformulär Jag 1. Jag är en Flicka Pojke 2. Jag går i årskurs fyra fem Din familj och ditt hem 3. Hur bor du (om du bor på två ställen kan du kryssa i två rutor)? med mamma och pappa bara med mamma

Läs mer

Förslag till KOSTPOLITISKT PROGRAM

Förslag till KOSTPOLITISKT PROGRAM Diarinr: 2012:284 Kostenheten Kostchef Gunilla Larsson 2012-07-11 Förslag till KOSTPOLITISKT PROGRAM - Mat i förskola, skola och äldreomsorg C:\Users\crne\AppData\Local\Temp\evoat.tmp\kostpolitiskt program

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling årskurs 4-6 hösten 2013

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling årskurs 4-6 hösten 2013 Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling årskurs 4-6 hösten 2013 Gäller under 2014 Ansvarig för planen: Ann Marie Jannesson Elias, rektor Arbetet med planerna mot diskriminering och kränkande

Läs mer

Schemalagd lunch och Pedagogiskt ledarskap. Gustav Adolfsskolan i Alingsås Ann-Christin Pinola, rektor

Schemalagd lunch och Pedagogiskt ledarskap. Gustav Adolfsskolan i Alingsås Ann-Christin Pinola, rektor Schemalagd lunch och Pedagogiskt ledarskap Gustav Adolfsskolan i Alingsås Ann-Christin Pinola, rektor Schemalagd lunch Schemalagd lunch seminarium 28 nov 2012 Dagens frågeställningar Hur arbetar vi för

Läs mer

Förskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013

Förskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013 Förskolan Mullvaden Humlans Verksamhetsmål 2013 Innehållsförteckning 1. personalgrupp och barngrupp 2. lpfö 98 och förhållningssätt 3. Humlans dagliga rutiner: in och överskolning 4. lämning och hämtning

Läs mer

Välkommen till Grodan, våren 2009

Välkommen till Grodan, våren 2009 Välkommen till Grodan, våren 2009 Ett nytt år och en ny termin står framför oss med massor av nya utmaningar och spännande lärande. Vi planerar för fullt vad våren ska innehålla men vi tänker också ta

Läs mer

Enkätundersökning om skolmat och matsalsmiljön 2008

Enkätundersökning om skolmat och matsalsmiljön 2008 Enkätundersökning om skolmat och matsalsmiljön 2008 Enkätundersökningen genomfördes mellan den 10 mars till den 11 april 2008. Totalt deltog 566 elever Vi vill passa på att tacka alla som har medverkat

Läs mer

Enheten Bagarmossen-Brotorps skolors samlade dokument kring vår värdegrund

Enheten Bagarmossen-Brotorps skolors samlade dokument kring vår värdegrund Enheten Bagarmossen-Brotorps skolors samlade dokument kring vår värdegrund VÅR VISION Fokus på Framtiden Kunskap och Kreativitet är våra ledstjärnor Trivsel och Trygghet ger arbetsglädje Detta kompendium

Läs mer

Välkommen till Nya Bagarmossens skola!

Välkommen till Nya Bagarmossens skola! Välkommen till Nya Bagarmossens skola! Barn ska få all den kunskap de behöver och samtidigt känna sig trygga Hej, Att välja skola för sina barn är ett viktigt beslut. Du måste som förälder känna dig trygg

Läs mer

Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping. Undersökningsperiod november 2012

Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping. Undersökningsperiod november 2012 Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping Undersökningsperiod november 2012 Sammanställning februari/mars 2013 Dnr 2/19 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte och mål... 3 Sammanfattning

Läs mer

Kostverksamheten 2014-2016

Kostverksamheten 2014-2016 BSN/83/2013 Riktlinjer för Kostverksamheten 2014-2016 Barn- och skolnämnden 2013-12-12, 96 Riktlinjer för kostverksamheten Barn- och skolnämndens övergripande riktlinjer för kostverksamheten i pedagogisk

Läs mer

Vad är viktigt i en bra skola?

Vad är viktigt i en bra skola? Vad är viktigt i en bra skola? För att barnen och eleverna ska trivas Man ska vara snäll mot varandra uppmärksam Fråga om någon vill vara med alla ska få vara med att ha någon att vara med Att man har

Läs mer

Kostpolicy - för förskola och skola

Kostpolicy - för förskola och skola Kostpolicy - för förskola och skola Inledning En stor del av vår ohälsa beror på hur vi lever. En viktig förutsättning för en god hälsa är bra matvanor. Därför är det viktigt att maten håller en bra kvalitet

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2011/2012 RO 3

Kvalitetsredovisning 2011/2012 RO 3 Kvalitetsredovisning 2011/2012 RO 3 Åmotfors Agneta Greek Rektor Innehållsförteckning Kvalitetsarbete 11/12 1. Kvalitetsarbete för läsåret 2011/2012...3 2. Arbetslaget som omfattas...3 3. Underlag och

Läs mer

Måltidspolicy 1. Måltidspolicy. Kostenheten Barn och utbildningsförvaltningen Uddevalla kommun

Måltidspolicy 1. Måltidspolicy. Kostenheten Barn och utbildningsförvaltningen Uddevalla kommun Måltidspolicy 1 Måltidspolicy Kostenheten Barn och utbildningsförvaltningen Uddevalla kommun 12 juni 2014 Måltidspolicy 2 Innehållsförteckning sid Inledning 3 Syfte med måltidspolicyn 3 Måltidskvalitet

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan 7-9 2014/2015

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan 7-9 2014/2015 Kvalitetsredovisning Fröviskolan 7-9 2014/2015 1 Innehållsförteckning 1. Grundfakta 3 2. Resultat 2.1 Normer och värden 3 2.2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanens mål 5 2.3 Elevinflytande och demokrati

Läs mer

Kost & restaurang seniorenkät 2015

Kost & restaurang seniorenkät 2015 Jag är A kvinna 113 46,3% B man 126 51,6% C vill inte uppge 5 2,0% Respondenter 244 Vilken restaurang äter du på? A Björngården 21 8,6% B Karl-Johangårdarna 37 15,2% C Leopold 28 11,5% D Porfyren 39 16,0%

Läs mer

Mmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön

Mmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön mecs.se Mmm! Maten Mötet Miljön Maten inom vård och omsorg ska vara god, näringsrik och inbjudande. Den här broschyren syftar till att ge inspiration och kunskap om måltiden i sin helhet. Tillsammans kan

Läs mer

Södertörns friskolas likabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling samt skolans arbete för trygghet och trivsel

Södertörns friskolas likabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling samt skolans arbete för trygghet och trivsel Södertörns friskolas likabehandlingsplan Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling samt skolans arbete för trygghet och trivsel DEL 1: LIKABEHANDLINGSPLAN, VARFÖR DÅ? LIKABEHANDLINGSPLANENS

Läs mer

Likabehandling och trygghet 2015

Likabehandling och trygghet 2015 Likabehandling och trygghet 2015 1 Jag är Man 58 48,3 Kvinna 58 48,3 Jag avstår från att definiera 4 3,3 mig Total 120 100 100% (120/120) 2 Det känns bra att gå i skolan Alltid 46 38,3 Oftast 55 45,8 Ibland

Läs mer

HEMMASITTANDE ELEVER. Främja närvaro och förebygga skolfrånvaro

HEMMASITTANDE ELEVER. Främja närvaro och förebygga skolfrånvaro HEMMASITTANDE ELEVER Främja närvaro och förebygga skolfrånvaro Arbeta lösningsfokuserat Fokusera på sådant som är bra för alla elever. Bra skolmiljö, jobba mot mobbning och arbeta för att upptäcka inlärningsproblem

Läs mer

Resultat Björksätraskolan åk 3, våren 2015

Resultat Björksätraskolan åk 3, våren 2015 Datum 2015-04-09 Norum/Westerman-Annerborn KUN2015/111 Resultat Björksätraskolan åk 3, våren 2015 2013 36 svarande av 45 elever, 17 flickor och 18 pojkar (enligt Procapita 6/2) dvs 80 % 2014 32 svarande

Läs mer

Ladda för fotboll i Södertälje FK

Ladda för fotboll i Södertälje FK Ladda för fotboll i Södertälje FK Guiden till hur DU ökar din prestationsförmåga genom att ge kroppen rätt energi - 1 - Innehåll Inledning sid 2 Frukost - det viktiga målet sid 3 Vilken frukosttyp är du?

Läs mer

Banslättsskolans fritidshem

Banslättsskolans fritidshem s fritidshem informationsfolder 15 01 07 Välkommen till s fritidshem s fritidshem bedriver en verksamhet där målsättningen är att skapa förutsättningar för att eleverna ska utveckla sin sociala kompetens

Läs mer

Förväntansdokument, ordningsregler. Till vårdnadshavare och elever på Västangårdskola åk 6-9

Förväntansdokument, ordningsregler. Till vårdnadshavare och elever på Västangårdskola åk 6-9 Förväntansdokument, ordningsregler Till vårdnadshavare och elever på Västangårdskola åk 6-9 Skolans läroplan (Lgr 11) Skolans uppdrag Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att

Läs mer

Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3

Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3 Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3 Syfte Att ange den nivå för måltidskvalitet som ska gälla för all verksamhet inom bildningsförvaltningen i Hammarö kommun. Att

Läs mer

8 : 1 UPPTÄCKA TRYGGHETSPÄRMEN

8 : 1 UPPTÄCKA TRYGGHETSPÄRMEN 8 : 1 Förskolan och skolan har en viktig roll beträffande att upptäcka barn och elever som på olika sätt far illa. Det är av vikt att på ett systematiskt sätt skaffa sig kunskap om den aktuella situationen

Läs mer

Resultatrapport. Järfälla Kommun Äldreomsorg

Resultatrapport. Järfälla Kommun Äldreomsorg Resultatrapport Järfälla Kommun Äldreomsorg Aktuell grupp: Total 2015-09-30 Information om undersökningen Järfälla kommun har en målsättning förbättra omsorgen. För att nå den målsättningen behöver man

Läs mer

Ert barn kommer att börja på.. Där arbetar.

Ert barn kommer att börja på.. Där arbetar. Ängsgårds förskola Om Ängsgårds förskola Ängsgårds förskola ligger på Ängsgårdsvägen mitt emot Vallås kyrka. Det är lätt att ta sig hit. Vi har busshållplats precis utanför och flera cykel- och gångbanor.

Läs mer

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Östra skolan 2015 Upprättad 20150108 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Ljuden Kap 1. -Vad var det där, sa Moa?

Ljuden Kap 1. -Vad var det där, sa Moa? Baksidan Moa och Alex hör konstiga ljud på vinden. Ska dom våga kolla? Den elaka klasskamraten ställer till det för dom hela tiden. Moa går och kollar och sen. Hur ska det gå? Om du vill veta så får du

Läs mer

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet Sammanställning av enkäten Lust att lära åk 8 och åk 2 på gymnasiet Lå 2008-2009 Barn- och ungdomssektorn (BUS) Innehållsförteckning Inledning...3 Syfte...3 Metod...4 Resultat...5 Trivsel och trygghet...

Läs mer

Norrsätraskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norrsätraskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrsätraskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass - åk 6, fritids Ansvariga för planen Rektor All personal Vår vision

Läs mer

Behov vid om- och tillbyggnad av restaurangen på Furulidskolan

Behov vid om- och tillbyggnad av restaurangen på Furulidskolan 215-11-9 Behov vid om- och tillbyggnad av restaurangen på Furulidskolan Dnr KS 215-651 Driftenheten har tillsammans med Furulidskolans rektor och arkitekt från bsv arkitekter fört diskussioner och utrett

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan 0 (9) Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Skolbyns skola (Diskrimineringslagen 2008:567) (Skollagen 6 kap, 2011) Upprättad 160101 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat

Läs mer

UTVÄRDERING. av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14

UTVÄRDERING. av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14 Dokumentation grundsärskola Malmö stad KVALITETSRAPPORT UTVÄRDERING av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14 skickas senast 1/9 till grfkvalitet@malmo.se Skola: Stenkulaskolan / Grundsärskolan Rektor:

Läs mer

RF:s Elevenkät 2004. Bakgrundsinformation

RF:s Elevenkät 2004. Bakgrundsinformation RF:s Elevenkät 2004 Bakgrundsinformation Årskurs Hur bor du på RIG-orten? Välj ditt RIG Ort Flicka Pojke Årskurs 2 På elevhem Friidrott Umeå X Årskurs 3 I föräldrahemmet Friidrott Umeå X Årskurs 2 På elevhem

Läs mer

ER Aspenässkolan 2013-11-28

ER Aspenässkolan 2013-11-28 Aspenässkolan Plats och tid Aspenässkolan 19.00-21.00 Deltagare Solveig Knutsson, förskolechef Peder Westman, rektor 3-5 Mia Morén, föräldrarepresentant 4b Christina Kronlöf, föräldrarereesentant 1c Mari

Läs mer

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner

Läs mer

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Matematikdidaktik hur förbättrar vi resultaten? I olika undersökningar de senaste 25 åren visar det sig att de

Läs mer

Checklistor inför Potträningen

Checklistor inför Potträningen Checklistor inför Potträningen 1. Förbered dig själv Att potträna handlar om att ditt barn skall lära sig ett nytt beteende, men det handlar faktiskt ännu mer om dig som förälder. Din attityd är A och

Läs mer

Killebäckskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Killebäckskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Killebäckskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola 7-9 Läsår 15/16 1/12 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola

Läs mer

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ)

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ) namn:... klass:... ålder:... familj:... mina intressen:... mina favoriträtter:... dagens datum:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ) JA NEJ tycker om att vara tillsammans med andra tycker

Läs mer

Jag. Din familj och ditt hem. 1. Jag är en Flicka Pojke. 2. Jag går i årskurs fyra fem sex

Jag. Din familj och ditt hem. 1. Jag är en Flicka Pojke. 2. Jag går i årskurs fyra fem sex 2008 Frågeformulär Jag 1. Jag är en Flicka Pojke 2. Jag går i årskurs fyra fem sex Din familj och ditt hem 3. Hur bor du (om du bor på två ställen kan du kryssa i två rutor)? med mamma och pappa bara med

Läs mer

Håsta skola 2010-08-01--2011-07-31

Håsta skola 2010-08-01--2011-07-31 1 (6) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Håsta skola 2010-08-01--2011-07-31 Planen mot diskriminering och kränkande behandling är till för att främja barns och elevers lika rättigheter, samt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Jönåkers skola Förskoleklass Grundskola Fritidshem 2013/14 Vi Lyckas tillsammans! Syftet med planen är: Syftet är att skydda elever mot diskriminering och

Läs mer

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / 2011. Anneli Jonsson / Charlotta Robson

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / 2011. Anneli Jonsson / Charlotta Robson Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Kyrkerörsskolan Läsår 2010 / 2011 Anneli Jonsson / Charlotta Robson Rektor 2010-11-08 Innehållsförteckning Del 1 Kyrkerörsskolans

Läs mer

Centrumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Centrumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Centrumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, Grundskola år 1-6, fritidsverksamhet, Grundsärskolan 1-6, Träningsskola Läsår: 2015

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016. Lillåns skola F-6 inkl fritidshem Grundskolnämnden

Arbetsplan 2015/2016. Lillåns skola F-6 inkl fritidshem Grundskolnämnden Arbetsplan 2015/2016 Lillåns skola F-6 inkl fritidshem Grundskolnämnden Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Kunskaper, Bedömning och betyg

Läs mer

En skola med språket i centrum Specialskola i Stockholm och Umeå för elever med grav språkstörning

En skola med språket i centrum Specialskola i Stockholm och Umeå för elever med grav språkstörning En skola med språket i centrum Specialskola i Stockholm och Umeå för elever med grav språkstörning EN SKOLA MED SPRÅKET I CENTRUM 1 2 EN SKOLA MED SPRÅKET I CENTRUM Hällsboskolan en skola med språket i

Läs mer

Karlskrona språkfriskola 2014

Karlskrona språkfriskola 2014 KARLSKRONA SPRÅKSKOLA Verksamhetsplan Skolmåltid Karlskrona språkfriskola 2014 2014-10-08 Innehåll Skollag och Riktlinjer... 3 Skolans visioner och arbete runt skolmåltiden... 4 Heldagssyn... 4 Sockerpolicy...

Läs mer

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Ansvariga för planen Rektor ansvarar för planen och ser till att all

Läs mer

Utvärdering 2015 deltagare Filmkollo

Utvärdering 2015 deltagare Filmkollo Utvärdering 2015 deltagare Filmkollo 284 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 100 80 60 40 20 0 99 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Vi har gjort roliga och väldigt varierade saker! - För att

Läs mer

Vi har utgått från verksamhetsplan 10/11, utvärderingar, enkäter, betygsresultat, närvarostatistik, arbetsplan för profilen, mm.

Vi har utgått från verksamhetsplan 10/11, utvärderingar, enkäter, betygsresultat, närvarostatistik, arbetsplan för profilen, mm. Verksamhetsberättelse för SPSP-arbetslaget läsåret 10-11 Enhet: Uppgiftslämnare: Kontaktperson: Rekarnegymnasiet SPSP-laget Sahra Holmgren (Hg) 1. Underlag och rutiner för att skriva verksamhetsberättelsen

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling- Likabehandlingsplan

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling- Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling- Likabehandlingsplan Långekärrs skola Handläggare: Hans Persson Datum: 2015-09-01 Verksamhet: Förskoleklass, årskurs 1-5, och fritidshem Tjörn Möjligheternas

Läs mer

Tomaslundsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling - sammanfattning

Tomaslundsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling - sammanfattning 2015-08-11 Tomaslundsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling - sammanfattning 2015/2016 Vetlanda här växer människor och företag Tomaslundsskolans plan mot diskriminering och kränkande

Läs mer

Verksamhetsplan Skogsviolens Förskola 2015 2016. Verksamhetsplan 2015-2016 Skogsviolens Förskola

Verksamhetsplan Skogsviolens Förskola 2015 2016. Verksamhetsplan 2015-2016 Skogsviolens Förskola Verksamhetsplan Skogsviolens Förskola 2015 2016 Verksamhetsplan 2015-2016 Skogsviolens Förskola Verksamhetsplan Skogsviolens Förskola 2015 2016 Innehållsförteckning Ansvarsområde / beskrivning av verksamheten

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2014-06-10 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i

Läs mer

KLAGSTORP SKOLAS-ABC Läsåret 15/16

KLAGSTORP SKOLAS-ABC Läsåret 15/16 KLAGSTORPS SKOLOMRÅDE TRELLEBORGS KOMMUN KLAGSTORP SKOLAS-ABC Läsåret 15/16 A Allergi I skolan finns det flera elever som har allergi. För att hjälpa dem från att få allergiska reaktioner kan vi anpassa

Läs mer

Ärende 3 Utvärdering av feriearbeten

Ärende 3 Utvärdering av feriearbeten Ärende 3 Utvärdering av feriearbeten Utvärdering feriearbete 2015 1. Hur har du blivit bemött av personalen på arbetsplatsen? 2. Hur har handledningen på arbetsplatsen varit? 3. Har arbetsuppgifterna varit

Läs mer

MÅLTIDSPOLICY för Bräcke kommun

MÅLTIDSPOLICY för Bräcke kommun 2012-04-11 Beslutad av kommunfullmäktige 6/2012 MÅLTIDSPOLICY för Bräcke kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-11, 6 2 Måltidspolicy för förskola, skola och äldreomsorg i Bräcke kommun Innehållsförteckning

Läs mer

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola Rapport Grön Flagg Rönnens förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-24 08:18:54: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande aktiviteter

Läs mer

Tallens utvärdering Våren 2013

Tallens utvärdering Våren 2013 Tallens utvärdering Våren 2013 Vårens mål på Tallen som följer LpFö98 /10 : Trygghet: - att barnet ska känna förtroende för oss. - att barnet ska känna värme och glädje i gemenskap med varandra. - att

Läs mer

CITRONNYTT vecka 24 F-klass - årskurs 3 Hej alla barn och föräldrar!

CITRONNYTT vecka 24 F-klass - årskurs 3 Hej alla barn och föräldrar! KALENDARIUM Vårterminens sista dag 11/6 Skolavslutning F-2 kl.9.00 eleverna börjar kl 8.30 i klassrummen 3-5 kl.10.30 eleverna börjar kl.10.00 i klassrummen Höstterminens första dag 20/8-14 Skolstart för

Läs mer

Min dag med Maj-Britt Bylund den målande undersköterskan som älskar att läsa och hålla på med olika hantverk

Min dag med Maj-Britt Bylund den målande undersköterskan som älskar att läsa och hålla på med olika hantverk Min dag med Maj-Britt Bylund den målande undersköterskan som älskar att läsa och hålla på med olika hantverk Maj-Britt är 57 år och kommer från Brinken. Hon bor med sin familj i ett hus i Kvammarnäs. Hon

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Sunderby sjukhus Avd 41 PAVA Syfte med deltagandet i Genombrott Att varje enskild palliativ patient är välinformerad och har så optimal näringstillförsel och måltidsmiljö som möjligt med hänsyn

Läs mer

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2015-2016 2015-09-17

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2015-2016 2015-09-17 Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2015-2016 2015-09-17 Innehåll Förskolans visioner och arbete runt måltiderna... 3 Bra principer för maten... 4 Ekologiska råvaror... 4 Sockerpolicy... 4 Saltpolicy...

Läs mer

Minnesanteckningar från skolrådsmötet 26/11, 2014.

Minnesanteckningar från skolrådsmötet 26/11, 2014. Minnesanteckningar från skolrådsmötet 26/11, 2014. Närvarande: Annika Ullemark 2A, Merethe Ingebrigtsen 5A, Annika Hedström Wahlberg 2C, Andreas Wahlberg 2C, Pernilla Carlgren 2A, Karolina Friggeråker

Läs mer

Fågelbäcksskolan läsåret 12/13

Fågelbäcksskolan läsåret 12/13 Fågelbäcksskolan läsåret 12/13 - en praktika för föräldrar Telefonnummer för att nå oss på skolan: Tf rektor Elisabeth Ottosson 0708-817531 Expedition, Eva Larsson 733895 Skolsköterska Pia Mark 733865,

Läs mer

Handledning. Sinnenas äventyr. Lektion 3. Måltiden mer än att bara bli mätt

Handledning. Sinnenas äventyr. Lektion 3. Måltiden mer än att bara bli mätt Handledning Lektion 3 Måltiden mer än att bara bli mätt Måltidsupp- levelsen Måltidsupplevelsen Sätt måltiden i fokus och låt eleverna fundera över vilka olika delar som bygger upp en positiv måltidsupplevelse.

Läs mer

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen. SEP Skola Elev Plan Denna kartläggning gäller vid frågeställning kring bristande måluppfyllelse, anpassad studiegång, ansökan till särskild undervisningsgrupp eller vid problematisk skolfrånvaro. Den skrivs

Läs mer

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet: 1 Vår vision: Vår vision på Långängskolan är att alla elever ska vara trygga, trivas och må bra. Ingen ska utsättas för diskriminering eller kränkande behandling. På Långängskolan skall alla elever och

Läs mer

Tematräff 2 Om minskat matsvinn Tullängsgymnasiet, Örebro 30 mars 2015. Susanne Rosendahl Utvecklingsledare Region Örebro län

Tematräff 2 Om minskat matsvinn Tullängsgymnasiet, Örebro 30 mars 2015. Susanne Rosendahl Utvecklingsledare Region Örebro län Tematräff 2 Om minskat matsvinn Tullängsgymnasiet, Örebro 30 mars 2015 Susanne Rosendahl Utvecklingsledare Region Örebro län Återblick kickoffen Syfte med dagen Lära känna kollegor Fördjupa kontakter Inspiration

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr sidan 1 Författare: Morten Dürr Vad handlar boken om? Boken handlar om Amir som är 9 år och går i andra klass. Amir vill göra saker på sitt eget sätt. I skolan ska de skriva om sitt sommarlov och Amir

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN - KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN LÄSÅRET 2014-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...3 Underlag och rutiner...3 Organisation och förutsättningar...3

Läs mer

VI BYGGER NÄSTA GENERATIONS FÖRSKOLA. Grovplanering. Anemonen Vt-13

VI BYGGER NÄSTA GENERATIONS FÖRSKOLA. Grovplanering. Anemonen Vt-13 VI BYGGER NÄSTA GENERATIONS FÖRSKOLA Grovplanering Anemonen Vt-13 Avdelningen: Förskolan Regnbågen ligger i Vårby Haga på Mastvägen 4. Regnbågen består av sex avdelningar. Avdelningen Anemonen har 16 barn

Läs mer

Kostpolicyn gäller hela kommunens måltidsverksamhet.

Kostpolicyn gäller hela kommunens måltidsverksamhet. Kostpolicy Vision Alla matgäster, äldre som yngre, erbjuds nylagad, varm, god och säker mat i en lugn och trevlig miljö. Maten produceras och distribueras så att det främjar både folkhälsa och hållbar

Läs mer

Sammanfattning av Nationella provens genomförande och resultat våren 2014 Sjöängsskolan 6-9, Askersund

Sammanfattning av Nationella provens genomförande och resultat våren 2014 Sjöängsskolan 6-9, Askersund Sammanfattning av Nationella provens genomförande och resultat våren 2014 Sjöängsskolan 6-9, Askersund 2014-06-26 Sammanställning utförd av Anneli Jöesaar INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning och bakgrund...

Läs mer

Sedan början av 90-talet har allt fler kommuner börjat ta betalt av sina gymnasieelever för skol

Sedan början av 90-talet har allt fler kommuner börjat ta betalt av sina gymnasieelever för skol Sida 1 av 7 < Tillbaka Gymnasieelevernas matvanor. Om gymnasieelevers matvanor och attityder till måltider och måltidssituationer i skolan och hemma samt konsekvenser av skolmåltidsavgifter. Pedagogiska

Läs mer

Vartoftaenhets hälsomål 2015/2016

Vartoftaenhets hälsomål 2015/2016 Vartoftaenhets hälsomål 2015/2016 Syfte med vårt hälsoarbete: Vi ska bidra till att våra barn/elever utvecklar såväl en god psykosocial hälsa och ett gott välbefinnandet som en god fysisk hälsa. Hälsa

Läs mer

Prövotid---------------Motivation/Stabilisering----------------Behandling----------------Utsluss

Prövotid---------------Motivation/Stabilisering----------------Behandling----------------Utsluss Behandlingens olika faser Prövotid---------------Motivation/Stabilisering----------------Behandling----------------Utsluss I behandling tror vi på tiden som läkande faktor, finns inga genvägar till ett

Läs mer

FRITIDS FREDRIKSBERGS SKOLA KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2012-2013

FRITIDS FREDRIKSBERGS SKOLA KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2012-2013 FRITIDS FREDRIKSBERGS SKOLA KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2012-2013 Fritidsresan gick i år till Linköping. På hemväg stannade vi vid Cloetta och köpte godis. Innehållsförteckning : 1. Inledning...s.1 2.

Läs mer

Magnus Alehed (rektor), Jan Ohlsson (bitr rektor), Anders Olsson-Lenz (bitr rektor)

Magnus Alehed (rektor), Jan Ohlsson (bitr rektor), Anders Olsson-Lenz (bitr rektor) Gymnasieskola Magnus Alehed (rektor), Jan Ohlsson (bitr rektor), Anders Olsson-Lenz (bitr rektor) Skolsyster Ingela Bergling, Specialpedagog Agneta Ernstson, Kurator Åsa Berg Alma Lindblom, Elevrådsordförande

Läs mer

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26.

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26. Frågor ställda av Centralt ungdomsforum Nämndens svar Åtgärd Behandlas

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN

KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN Bun 103/2009 KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN Sölvesborg som hälsokommun arbetar för att alla ska ha god hälsa och kunna vistas i en stimulerande miljö.

Läs mer

Långsiktiga förbättringar kräver organisatoriska förändringar

Långsiktiga förbättringar kräver organisatoriska förändringar Av: Martina Svensson 2011-06-22 Långsiktiga förbättringar kräver organisatoriska förändringar En studie kring mat och måltidssituationen på Skånes särskilda boenden Sammanfattning Skånes Livsmedelsakademi

Läs mer

Analys av utgångsläget

Analys av utgångsläget Analys av utgångsläget Nu har ni mätt nattfastan på era kunder och det är dags att analysera och reflektera över resultatet. Vi rekommenderar att ni gör en handlingsplan för er enhet och vid behov även

Läs mer

Arbetsplan för Lilla Skyttes Fritidshem

Arbetsplan för Lilla Skyttes Fritidshem Arbetsplan för Lilla Skyttes Fritidshem Läsåret 2013/2014 Fritidshemmet Lilla Skytte Tärnaby Fritidshemmet delar lokaler med förskoleklass och skolan. Fritidshemmet ligger vackert med utsikt över sjön

Läs mer

Förskolan Låkebergsgatan

Förskolan Låkebergsgatan Arbetsplan för 1 Förskolan Låkebergsgatan Avdelningarna KRABBAN KARAMELLEN KANTARELLEN Framarbetad av personal Vår arbetsplanering utgår från de grundläggande samhällsmålen: 2 Demokrati Jämlikhet Solidaritet

Läs mer

Arbetsplan för avdelningen GLÄNTAN. Hanemålagårdens förskola 2015-2016

Arbetsplan för avdelningen GLÄNTAN. Hanemålagårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan för avdelningen GLÄNTAN Hanemålagårdens förskola 2015-2016 Våra styrdokument på förskolan är: Skollagen Läroplan för förskolan Lpfö 98 Förskole- och skolplan för Nybro kommun Arbetsplan reviderad

Läs mer

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Det kan vara svårt att räcka till som pedagog. Med en eller flera elever som har behov av särskilt stöd kan man lätt själv känna sig otillräcklig.

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan 7-9 period 1 läsåret 2014/15.

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan 7-9 period 1 läsåret 2014/15. Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan 7-9 period 1 läsåret 2014/15. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010. för. Grundskoleverksamheten i Storfors kommun. Bjurtjärns skola

Kvalitetsredovisning 2010. för. Grundskoleverksamheten i Storfors kommun. Bjurtjärns skola Kvalitetsredovisning 2010 för Grundskoleverksamheten i Storfors kommun Bjurtjärns skola Innehåll 1. Inledning Sid. 1 2. Beskrivning av verksamheten Sid. 1 3. Elever Sid. 1-2 4. Personal Sid. 2 5. Förutsättningar

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan En del av det livslånga lärandet Innehållsförteckning Inledning...3 Verksamhetsperspektiv...5 Prioriterade mål... Resultat och måluppfyllelse... Medborgarperspektiv...6

Läs mer

LÅT DET VÄXA. Guide för skolträdgården. Emma Crawley. Pedagogiska skolgårdar Naturskolan Asköviken

LÅT DET VÄXA. Guide för skolträdgården. Emma Crawley. Pedagogiska skolgårdar Naturskolan Asköviken LÅT DET VÄXA Guide för skolträdgården Emma Crawley Pedagogiska skolgårdar Naturskolan Asköviken En skolträdgård ger en stimulerande kontext för lärande och fina förutsättningar för sinnliga upplevelser

Läs mer

Barn -, skol - och ungdomspolitik

Barn -, skol - och ungdomspolitik I EKSJÖ KOMMUN 2015-2018 VILL MODERATERNA... Barn -, skol - och ungdomspolitik INLEDNING Skolan är en utmaning för vårt samhälle och utgör grunden för både individens och samhällets utveckling. Utbildning

Läs mer