STUDIETEKNIK. Till eleven

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "STUDIETEKNIK. Till eleven"

Transkript

1 STUDIETEKNIK Till eleven Tro på dig själv! För att du ska lyckas riktigt bra med dina studier, måste du tro på din egen förmåga. Försök tänka på något som du är bra på, för då stärker du ditt självförtroende och då sprider du duktigheten till dina studier. Om du försöker tänka positivt om studierna, har du mycket stora chanser att klara av dina studier på ett bra sätt. Alltså: du kan om du vill. Lär dig en effektiv studieteknik. På dessa sidor kommer du att få en del tips om hur du kan studera effektivt. Men du måste komma ihåg, att det inte är så lätt att lära sig nya tekniker att det räcker att läsa några sidor. Du måste använda de tips och instruktioner, som du får i detta häfte när du pluggar med ditt skolarbete. Det krävs praktiska övningar och uthållighet, men det kommer du att tjäna på. Ta gärna hjälp av t.ex. en förälder, när du pluggar. Ett bra sätt för att själv komma ihåg de nya kunskaperna bättre, är att berätta om dem för någon. Det här materialet i studieteknik är uppdelat i fyra avdelningar, A, B, C och D: A. Olika sorters läsning. Detta har du nytta av i de flesta ämnen, där du ska lära dig något genom att läsa längre texter. B. Matematik. Här får du tips om hur du ska arbeta både på lektioner och med läxor. C. Språk. Här får du tips om hur du arbetar med glosor, texter, grammatik och skrivuppgifter både i skolan och som läxa. D. Eget arbete. Tips om vad du bör tänka på när du ska skriva ett större, självständigt arbete. A. Olika sorters läsning Du läser naturligtvis inte en spännande deckare på samma sätt som du läser en lärobok i historia eller kemi utan anpassar din lästeknik efter syftet med läsningen. I studiesammanhang talar man om två former av lästeknik: skumläsning och intensivläsning. Skumläsning: Det finns två sorter av skumläsning. Dessa är översiktsläsning och lokaliseringsläsning. Ett exempel på översiktsläsning är när du skummar morgontidningen för att få en snabb överblick över innehållet. Du kanske tittar på tidningens framsida och större nyheter i tidningen. Eventuellt läser du litet mera på någon sida som intresserar dig. Den andra typen av skumläsning är lokaliseringsläsning. Exempel på detta är när man försöker leta upp ett nummer i telefonkatalogen eller slår upp betydelsen av ett ord i ett lexikon.

2 När ska du skumläsa? Översiktsläsning ska du använda, när du ska börja med en ny bok eller ett nytt kapitel för att få en första uppfattning om innehållet. Översiktsläsning är också bra att använda när du söker en bok i ett visst ämne och snabbt vill ta reda på om du har nytta av boken. När du repeterar en bok eller ett kapitel har du stor nytta av översiktsläsning. Du har stor nytta av lokaliseringsläsning när du söker fakta i en uppslagsbok eller försöker ta reda på betydelsen av en fackterm som inte förklaras i kursboken. Intensivläsning Intensivläsning är den viktigaste tekniken som du ska använda dig av när du pluggar. Till skillnad från skumläsning innebär intensivläsning att man läser en text i avsikt att lära in den. Intensivläsningens sex viktiga delar: När du intensivläser en kursbok, bör du använda dig av dessa sex steg: 1. Skaffa dig en översikt. 2. Ställ frågor till texten. 3. Läs texten. 4. Förhör dig själv. 5. Repetera efter ett tag. 6. Använd dina nya kunskaper! Arbeta så här när du ska läsa ett avsnitt i en bok som du måste komma ihåg innehållet i: 1. Översikt över innehållet. Du får mycket information om boken, om du börjar med att skaffa dig en översikt. Först bör du se på innehållsförteckningen, eftersom den kan ge upplysningar om innehållet. Därefter bör du bläddra igenom boken och se på rubriker, bilder, tabeller osv. Om det finns inledning och sammanfattning i boken, bör du läsa dessa avsnitt. 2. Ställa frågor till texten. Intensivläsningens andra steg är att du är aktiv och ställer frågor till texten, innan du läser den. Om du gör så, kommer du inte att slöläsa texten. Aktivitet är en viktig faktor som underlättar inlärandet. Vid läsningen söker du sedan svar på frågorna. Ett sätt att ställa frågor är att formulera om rubrikerna till frågor. Om du läser ett avsnitt som har rubriken Bastiljen stormas, kan du t.ex. ställa de här frågorna till dig själv innan du läser avsnittet: Vad var Bastiljen? Vilka stormade Bastiljen? Hur gick stormningen till? 3. Att läsa texten. Intensivläsningens tredje steg är att läsa texten aktivt genom att göra marginalanteckningar, understrykningar eller en tankekarta (mindmap). Marginalanteckningar: Om du äger en bok eller ett häfte, är det bra att anteckna i marginalen det som är viktigt i texten. Om du har lånat boken, kan du skriva samma anteckningar, men på ett löst papper eller i en skrivbok. Glöm då inte att anteckna från vilken sida i boken anteckningarna är.

3 I marginalen kan du exempelvis anteckna rubriker, viktiga orsaker och konsekvenser. Ofta innehåller texterna någon form av uppräkning för det första, för det andra vilket kan vara till hjälp. Du kan även ta med viktiga ord, så blir det lättare för dig att repetera innehållet. Marginalanteckningarna gör då att texten blir mer lättläst, du hittar huvudpunkterna och de ger dig en sammanfattning av texten. Understrykningar: De ord och meningar som du ska stryka under om du äger boken! uttrycker huvudpunkterna i texten. De ger dig en nyckel till textens innehåll och kallas därför nyckelord och nyckelmeningar. Men gör inte för många understrykningar! Då blir texten oöverskådlig. Meningen med understrykningarna är att man lättare ska förstå texten och att repetitionerna ska gå fortare. Om du har gjort bra understrykningar, räcker det med att läsa dessa för att få en god bild av innehållet. Det har du nytta av när du repeterar. Ibland räcker det inte med att stryka under viktiga ord (nyckelord) utan du måste stryka under hela meningar (nyckelmeningar). Nyckelmeningar kan du förstås skriva av på ett papper eller i en skrivbok, om du inte kan göra understrykningar direkt i boken. Tankekarta: I stället för att skriva av nyckelmeningar, kan du samla ihop huvudpunkter och detaljer ur texten i en tankekarta. Skriv en rubrik i mitten, skriv sedan huvudpunkterna i olika tankebubblor runt om och samla till sist olika detaljer runt respektive huvudpunkt. Läs med pennan. Det är viktigt, att du koncentrerar dig när du läser en text. För att hjälpa ögat och hjärnan med koncentrationen kan du använda en penna som du följer texten med i den takt du läser. Då kan du läsa koncentrerat. Testa denna metod! Du kommer säkert att upptäcka att din läshastighet ökar och att du läser mer koncentrerat. 4. Förhör dig själv. Intensivläsningens fjärde steg är självförhöret. Vid alla studier bör man kontrollera, att man verkligen har förstått det man har läst. Ett sätt att göra det är att förhöra sig själv. Efter varje avsnitt ska du för dig själv mumla innehållet i det du har läst. Till en början tycker du kanske att det känns lite konstigt, men efter någon övning kommer du att märka, att du ökar hjärnans inlärningsförmåga. Undersökningar har visat att man bör ägna en mycket stor del av studietiden åt självförhör och en mindre del åt att läsa texten. Redan vid första genomläsningen av en text kan du kontrollera dig själv vad du har förstått av innehållet. Stanna upp och berätta högt för dig själv huvudpunkterna och detaljerna. 5. Repetera. Repetition är intensivläsningens femte steg. Om du inte repeterar text, som du har läst, har du snart glömt den. Vid repetitionen går kunskaperna djupare in. Självförhör är en bra metod att använda vid repetitionen. Så snart du har läst din text, ska du göra din första repetition. Sedan ska varje ny repetition ske med allt längre mellanrum. 6. Använd dina nya kunskaper! För att du ska kunna nå högre mål än Godkänt är det mycket viktigt att du kan visa, att du har förstått det du har lärt in. Du ska kunna

4 jämföra med det du tidigare har lärt dig, dra slutsatser av detta och även kunna förklara hur de fakta, som du har lärt in, fungerar i andra sammanhang. B. Matematik: Grundläggande för att det ska gå att få goda kunskaper i matematik är förstås att vara uppmärksam och aktiv vid genomgångar av nya moment. När du sedan tränar vidare, ska du då och då gå tillbaka till målbeskrivningen för de övningar du arbetar med, så att du verkligen har klart för dig vad du tränar och till de exempelrutor, som visas i kursboken för just den typen av tal. Viktigt är också att arbeta kontinuerligt med matematikuppgifterna för att få säkerhet och vana. Ta också för vana att fundera över om de resultat du har kommit fram till vid dina uträkningar är rimliga. Gör det innan du jämför med facit. Här följer några punkter om hur du bäst lär dig matematik: Bra inlärningsbeteende i matematik är när eleven känner, att mitt sätt att tänka duger och förstår att vägen till svaret (lösningen) är viktigare än att svaret är matematiskt korrekt. berättar för läraren, när hon inte förstår. frågar läraren varför det är fel. berättar för läraren vad hon inte förstår. kontrollerar sitt arbete mot given instruktion, rättar fel och underlåtenheter. kontrollerar att hon förstått instruktioner och kan använda ev. material samt kräver ytterligare information om det behövs. söker kopplingar till tidigare arbete eller olika samtal i klassen. ställer nyfikna men generella frågor. söker kopplingar mellan vardagslivet och arbetet i skolan. letar efter svagheter i sitt eget tänkande; kontrollerar om de egna förklaringarna håller i olika situationer. vågar uttrycka avvikande åsikt. kommer med idéer, nya insikter och alternativa förklaringar. försvarar sina åsikter. utmanar texter eller svar som läraren godkänt som korrekta. Dåliga inlärningstendenser Ytlig uppmärksamhet: Eleven skummar över en text utan avsikt att aktivt ta till sig information för att skapa en personlig uppfattning. Impulsiv uppmärksamhet: Vissa delar av texten läses med uppmärksamhet medan andra skummas över, t ex intressanta avsnitt fokuseras medan andra och viktigare lämnas. Förhastade slutsatser: Eleven lämnar in ett arbete i tron att det är avslutat, fastän mycket återstår att göra. Inga försök att kontrollera produkten mot given instruktion. Olämplig tillämpning: Eleven tillämpar utan eftertanke inlärda mönster, där de inte går att använda.

5 Kört fast: Eleven saknar strategi för att komma vidare förutom att kalla på läraren, försöker inte gå tillbaka till instruktionen eller fundera över andra sätt att närma sig problemet. Ineffektivt utplånande av gamla föreställningar: Eleven vägrar att ändra uppenbart felaktiga föreställningar. Saknar reflektivt tänkande avseende skola samhälle: Eleven försöker inte koppla innehållet i skolans ämnen till företeelser i samhället. C. Språk För att bli en så bra elev som möjligt i språk ska du framför allt vara aktiv på lektionerna. Ta vara på alla tillfällen att lyssna till språket, att själv tala språket, att läsa texter och att skriva språket. När det gäller olika typer av hemuppgifter i språk, ska du tänka på följande: Glosinlärning Tänk på att lösryckta ord inte blir ett språk. Träna på att använda glosorna i sammanhang och att kunna förklara dem med andra ord på målspråket, d.v.s. det språk du tränar. Men ett språk måste ha gott om ord för att fungera alltså är det viktigt att få ett så stort ordförråd som möjligt. Använd hjärnan på olika sätt, när du tränar glosor. Uttala glosan högt, läs den flera gånger. Skriv den, förklara den för dig själv och hitta på meningar med glosan. Använd gärna datorn, så kanske du lättare kan se om du stavar rätt. Framför allt : repetera flera gånger. Textläxor Läs texten eller dialogen högt för att träna uttal. Se till, att du förstår vad den handlar om som hel text, så att du kan översätta den till bra svenska, om det inte är en sådan text, där det klart framgår, att du bara behöver hitta vissa fakta. Om det finns frågor till texten, besvara dem då för dig själv. Gör gärna egna frågor + svar till texten. Om du ska kunna berätta innehållet, träna då detta med hjälp av stödord. Grammatikläxor och liknande läxor ur övningsböcker Om din läxa är att skriva och kunna någon övning, se då till att du vet vad du tränar med hjälp av den övningen. Före en grupp övningar finns oftast en ruta med information om vad du ska lära dig av dessa övningar och med t.ex. böjningsmönster. Om din läxa är att kunna t.ex. böja ett verb i olika former, lär dig då dels att rabbla dessa former i rätt ordning, dels att göra meningar med verbet i de olika formerna. Skrivuppgifter (andra typer än färdiga övningar ur övningsböcker) Läs instruktionen eller ta reda på muntligt vad du förväntas skriva och hur mycket (ju mer arbetstid i skolan, desto större arbete!). Skriv helst först en kladd, läs igenom och förbättra och skriv sedan rent. Ett arbete vinner alltid på att se prydligt ut.

6 D. Större eget arbete inlämningsuppgift Ett eget arbete, ofta en inlämningsuppgift som du har haft ganska lång tid för att utföra, är till för att du dels ska lära dig något nytt, dels för att du ska visa, att du kan använda dina kunskaper genom egna analyser, reflektioner och slutsatser. Planera din tid noga, när du ska utföra ett större arbete, så att du inte behöver stressa på slutet. Spara alltid alla kladdar och glöm inte att skriva upp var du har hämtat de faktauppgifter som du använder. Du måste alltid ha källförteckning, även för de uppgifter du hämtar från Internet. Det räcker inte att skriva att uppgifter är hämtade från Internet, utan du måste ange den exakta adressen. Du bör ha åtminstone två olika källor för arbetet. Arbetet bör delas in i följande delar: Innehållsförteckning, inledning, avhandling i flera delar med underrubriker och avslutning. Efter avslutningen ska källförteckningen komma. Håll innehållet till rubriken för stycket i delarna av avhandlingen och skriv inte om samma sak på flera ställen. Det är viktigt att använda egna ord i ditt arbete. Om du skriver av delar av en text, är det ett citat och ska anges med citationstecken (... ) omkring citatet. Du kan använda citat, men ett citat ska ha en funktion i sammanhanget. Att ta hela eller delar av elevarbeten från t.ex. olika skolsidor på Internet är givetvis inte tillåtet och kan lätt upptäckas. Det är viktigt för helhetsintrycket att ditt renskrivna arbete är snyggt och överskådligt, vare sig det är skrivet för hand eller i datorn. Skriv tydliga rubriker och underrubriker. Illustrera gärna med bilder, som fyller en funktion, t.ex. kartor, diagram, tabeller.

Några anteckningar i studieteknik

Några anteckningar i studieteknik Några anteckningar i studieteknik CJU Christer Johansson Utbildning E-post: info.cju@telia.com Hemsida: www.cju.se 2 Innehåll Några fakta om minnet 3 Inlärning vid olika åldrar. 3 Läshastighet. 4 Att läsa

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål Studieteknik Studieteknik innebär hur man studerar och ska underlätta studierna. Målet är att lära sig så mycket som möjligt under den planerade tiden. Man blir effektiv, får kontroll och slipper stress!

Läs mer

Guide Studieteknik. Tips för lättare studier!

Guide Studieteknik. Tips för lättare studier! Guide Studieteknik Tips för lättare studier! 1 Läs- och anteckningsteknik Att läsa och att anteckna Det finns goda skäl till att göra anteckningar när du läser en text, lyssnar på en föreläsning, förbereder

Läs mer

Välkommen till Workshop i Studieteknik!

Välkommen till Workshop i Studieteknik! Välkommen till Workshop i Studieteknik! 2-delat uppdrag: Rent konkret det du gör när du studerar, alltså lär dig något! Men, också allt runt omkring som påverkar! Innan vi börjar ska du få göra två korta

Läs mer

Plugga/slappa/leva/plugga/slappa/leva/plugga/slappa/leva. Carina Bäckström & Ola Olefeldt

Plugga/slappa/leva/plugga/slappa/leva/plugga/slappa/leva. Carina Bäckström & Ola Olefeldt Plugga/slappa/leva/plugga/slappa/leva/plugga/slappa/leva Carina Bäckström & Ola Olefeldt Agenda Att vara ny Lär känna dig själv Uppskjutare/ överpluggare Balans i livet Studieplanering/ studieteknik Lästeknik

Läs mer

Tips och verktyg för studietiden om studieteknik och stresshantering. Carina Bäckström & Karolina Källoff Studentcentrum

Tips och verktyg för studietiden om studieteknik och stresshantering. Carina Bäckström & Karolina Källoff Studentcentrum Tips och verktyg för studietiden om studieteknik och stresshantering Carina Bäckström & Karolina Källoff Studentcentrum Agenda Att vara ny Lär känna dig själv Om stress Uppskjutaren/ Perfektionisten Studieplanering/

Läs mer

Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4.

Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Gun Hägerfelth, Språkarbete i alla ämnen En kort- kort studiehandledning för lärare på Östra Real Karin Rehman, december 2015

Läs mer

Studiehäfte. Vårterminen 2011 Handledare

Studiehäfte. Vårterminen 2011 Handledare Studiehäfte Vårterminen 2011 Handledare Du och handledaren Många vill bli färdiga med studierna snabbt. Vi finns till hands för att tala med dig om planeringen av uppgifter och prov. Vi vill ge dig goda

Läs mer

Studieteknik. Britt Klintenberg britt.klintenberg@gu.se. språkhandledare Humanisten

Studieteknik. Britt Klintenberg britt.klintenberg@gu.se. språkhandledare Humanisten Studieteknik Britt Klintenberg britt.klintenberg@gu.se språkhandledare Humanisten 1 Vad är språkhandledning? Studieteknik Akademiskt skrivande Muntliga presentationer engelska eller svenska 2 Hur? Individuell

Läs mer

Lokal Pedagogisk planering

Lokal Pedagogisk planering Lokal Pedagogisk planering Årskurs 7 Franska, från vecka 34 Europas grönaste stad Ämne: Moderna språk Klass 8-9 Inledning Under höstens första veckor kommer vi att arbeta med repetition av föregående läsårs

Läs mer

VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING

VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING Monica Nylund Torghandeln Göteborg 2014 AKTION= EN MEDVETEN FÖRÄNDRING FORSKNING= FÖLJA VAD SOM HÄNDER SOM KONSEKVENS AV FÖRÄNDRINGEN LÄRANDE= NYA

Läs mer

Skrivprocessen. Varför skriva för att lära? Min kunskapssyn

Skrivprocessen. Varför skriva för att lära? Min kunskapssyn Skrivprocessen Skrivprocessens viktigaste grundtanke att sätta eleven och hans/hennes förutsättningar i centrum. Skrivprocessen är inte bara ett sätt att skriva uppsatser utan framförallt skriva för att

Läs mer

Matematik åk 9. Lärarinstruktion Digital diagnos Matematik Åk 9

Matematik åk 9. Lärarinstruktion Digital diagnos Matematik Åk 9 träning Insikt Lärarinstruktion Digital diagnos Matematik Åk 9 1 Till läraren Diagnosen Pejlo Insikt för åk 9 är framtagen för att ge dig som lärare överblick över dina elevers kunskaper i matematik. Diagnosen

Läs mer

Dagens föreläsning kommer att finnas på. http://www.utbildning.gu.se/student/sprakhandle dning/handelshogskolan/

Dagens föreläsning kommer att finnas på. http://www.utbildning.gu.se/student/sprakhandle dning/handelshogskolan/ Studieteknik Britt Klintenberg britt.klintenberg@gu.se Dagens föreläsning kommer att finnas på http://www.utbildning.gu.se/student/sprakhandle dning/handelshogskolan/ Redan nu ligger förra terminens föreläsning

Läs mer

Presentera kursledarna Ge deltagarna möjlighet att presentera sig (9 min)

Presentera kursledarna Ge deltagarna möjlighet att presentera sig (9 min) Presentera kursledarna Ge deltagarna möjlighet att presentera sig (9 min) 1 Gå igenom agenda Var tydlig med praktikaliteter (toaletter, lokal för fika etc.) (2 min) 2 Gå igenom kursens utgångspunkter med

Läs mer

Matris för engelska, åk 7-9

Matris för engelska, åk 7-9 E C A HÖRFÖRSTÅELSE Förstå och tolka innehållet i talat engelska Kan förstå det huvudsakliga genrer och uppfattar tydliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. Kan förstå det huvudsakliga genrer

Läs mer

Låt eleverna öva på att dra slutsatser om textens handling genom att leta ledtrådar i texten.

Låt eleverna öva på att dra slutsatser om textens handling genom att leta ledtrådar i texten. Till läraren om kopieringsunderlag: Ledtrådar och bevis Låt eleverna öva på att dra slutsatser om textens handling genom att leta ledtrådar i texten. 1. De börjar med att titta på rubriker och bilder.

Läs mer

Kursutvärdering. Samhällskunskap A

Kursutvärdering. Samhällskunskap A Samhällskunskap A Läsåret 9-1 Läsåret 9-1 8 6 4 Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt EAS 1. Mitt första inryck av denna kurs var: Mycket bra 6 29 Bra 14 67 Dåligt 1 5 Mycket dåligt - - Antal EAS:. Antal

Läs mer

Bedömning för lärande. Sundsvall 2012-11-15

Bedömning för lärande. Sundsvall 2012-11-15 Bedömning för lärande Sundsvall 2012-11-15 Tema: Att vara nyckelperson - att leda det gemensamma lärandet omkring bedömning för lärande Program 2012-11-15 13.00 Inledning; att vara nyckelperson 13.30 Walking

Läs mer

Terminsplanering för årskurs 6 i spanska: Temaområde: spanska (lyssna, läsa, tala, skriva, ord, grammatik och uttal)

Terminsplanering för årskurs 6 i spanska: Temaområde: spanska (lyssna, läsa, tala, skriva, ord, grammatik och uttal) Terminsplanering för årskurs 6 i spanska: Temaområde: spanska (lyssna, läsa, tala, skriva, ord, grammatik och uttal) Mailadress: sandra.bookbinder@live.upplandsvasby.se Samtliga veckor har följande indelning

Läs mer

Under min praktik som lärarstuderande

Under min praktik som lärarstuderande tomoko helmertz Problemlösning i Japan och Sverige Japansk matematikundervisning skiljer sig på många sätt från svensk. Vilka konsekvenser får det för hur elever i respektive länder löser problem? Tomoko

Läs mer

Lathund för webbredaktörer. Så skriver du på webben

Lathund för webbredaktörer. Så skriver du på webben Lathund för webbredaktörer Så skriver du på webben 1 Disposition En bra struktur kännetecknas av att det är enkelt för besökaren att förstå var den hittar det den letar efter. Oavsett om det handlar om

Läs mer

Denna lektion är hämtad ur Svenska Direkt 7 av Cecilia Peña, Lisa Eriksson och Laila Guvå

Denna lektion är hämtad ur Svenska Direkt 7 av Cecilia Peña, Lisa Eriksson och Laila Guvå Denna lektion är hämtad ur Svenska Direkt 7 av Cecilia Peña, Lisa Eriksson och Laila Guvå Svenska Direkt består av en grundbok och två studieböcker. I studieböckerna ges möjlighet till såväl extra träning

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR SKRIFTLIGA ARBETEN

ANVISNINGAR FÖR SKRIFTLIGA ARBETEN Social-, hälso- och idrottsområdet Närvårdarutbildningen ANVISNINGAR FÖR SKRIFTLIGA ARBETEN Arbete i... Hösten 2012 Namn: Grupp: INNEHÅLL 1 INLEDNING 1 2 HANDLEDNING 1 3 TEXTENS UTFORMNING 2 3.1 Teckensnitt,

Läs mer

En värld av möjligheter. Studiehäfte

En värld av möjligheter. Studiehäfte En värld av möjligheter Studiehäfte Detta studiehäfte har tagits fram av LÄSK-projektet ( LÄSK = läs och skriv) med ekonomiskt stöd från Allmänna arvsfonden. Studiehäftet är avsett att användas i studiecirklar

Läs mer

Att tala så att de lyssnar om effektiv muntlig presentation

Att tala så att de lyssnar om effektiv muntlig presentation Att tala så att de lyssnar om effektiv muntlig presentation Inledning Muntlig presentation har blivit allt viktigare i utbildning och yrkesliv. Allt oftare hamnar vi i situationer där vi måste redovisa

Läs mer

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet? Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och

Läs mer

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Din ungdom har anmält sig till vår internetbehandling för sömnproblem. Behandlingen är en internetbaserad guidad självhjälp

Läs mer

Capítulo 5, La ciudad V 9-14 Spanska år 8

Capítulo 5, La ciudad V 9-14 Spanska år 8 Capítulo 5, La ciudad V 9-14 Spanska år 8 Varför ska vi arbeta med det här Det vi har på oss talar ofta om vilken slags person vi är. Därför ska du i detta kapitel få läsa om olika klädstilar på spanska.

Läs mer

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

NATURVETENSKAP FÖR LIVET? NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om i samhället. Enkäten innehåller frågor om dig och dina

Läs mer

Spanska åk 8: Planering kapitel 6 9

Spanska åk 8: Planering kapitel 6 9 Spanska åk 8: Planering kapitel 6 9 Syfte: Genom undervisningen i ämnet moderna språk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att förstå och tolka innehållet i talat

Läs mer

Bedöma elevers förmågor i muntlig uppgift

Bedöma elevers förmågor i muntlig uppgift BEDÖMNINGSSTÖD I MATEMATIK Bedöma elevers förmågor i muntlig uppgift Innehåll Syftet med materialet sid. 2 Bedömning av muntliga prestationer i matematik sid. 2 Olika typer av bedömningssituationer sid.

Läs mer

Kurser på GrundVuxNivå

Kurser på GrundVuxNivå Kurser på GrundVuxNivå Dataorientering, grundläggande... 2 Engelska, grundskolenivå, nivå 1... 2 Engelska, grundskolenivå, nivå 2 och 3... 2 Engelska, grundskolenivå, nivå 4... 2 Hem- och Konsumentkunskap,

Läs mer

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

NATURVETENSKAP FÖR LIVET? NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om naturvetenskap och teknik i samhället. Enkäten innehåller

Läs mer

Nya, moderna Studio Svenska. Nyhet! Skriv direkt i Matematikboken. Hjälper dig få hela klassen att nå sina mål SID 2

Nya, moderna Studio Svenska. Nyhet! Skriv direkt i Matematikboken. Hjälper dig få hela klassen att nå sina mål SID 2 4 6 MA / SV 2008 med Liber Nya, moderna Studio Svenska Hjälper dig få hela klassen att nå sina mål SID 2 Nyhet! Skriv direkt i Matematikboken Nu finns ett alternativ till grundboken SID 6 Många olika läromedel

Läs mer

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop. Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det

Läs mer

Studiemiljön. Studiemotivation. Hälsa. Arbetsplats

Studiemiljön. Studiemotivation. Hälsa. Arbetsplats Studiemiljön Tänk över din studiemiljö! Fundera på hur du vill ha rummet för att kunna plugga på bästa sätt. En del vill ha skarpt ljus, en del lite dovare, vissa koncentrerar sig bäst med musik, andra

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Det kan vara svårt att räcka till som pedagog. Med en eller flera elever som har behov av särskilt stöd kan man lätt själv känna sig otillräcklig.

Läs mer

#talasomted. Om konsten att tala - #talasomted

#talasomted. Om konsten att tala - #talasomted #talasomted Om konsten att tala - #talasomted DEL 1 #talasomted Att välja ämne Nu ska du börja sätta ihop ditt tal/föreläsning. Innan man kan skriva ihop ett bra tal måste en sak vara klar; Vad ska du

Läs mer

En resurs för att utveckla studenters språkfärdigheter. Språkverkstaden

En resurs för att utveckla studenters språkfärdigheter. Språkverkstaden En resurs för att utveckla studenters språkfärdigheter Språkverkstaden Lokaler och tidsbokning Engelska parken Humanistiskt centrum Thunbergsvägen 3 L Rådgivning i svenska och engelska Boka tid sprakverkstaden@kvk.uu.se

Läs mer

Lektion 1. Bli nyfiken

Lektion 1. Bli nyfiken Lektion 1. Bli nyfiken tillsammans med din samarbetskompis göra ett arbete om ett av våra landskapsdjur. För att få en bild av arbetet är det viktigt att ni läser igenom Tidsplanen först: Tidsplanen Lektion

Läs mer

ut arbetet över hela kvällen. Ett barn behöver också totalt ledig tid under kvällen, då allt arbete

ut arbetet över hela kvällen. Ett barn behöver också totalt ledig tid under kvällen, då allt arbete LÄXOR OCH INLÄRNING Läxorna är en viktig del av skolarbetet. Här har du som förälder en viktig roll i att hjälpa ditt barn att skapa goda rutiner. Målet är att ge barnet de verktyg som behövs för självständig

Läs mer

Valet 2010 på facebook!

Valet 2010 på facebook! Ursäkta mig, hur kommer jag till Sosserian? Informationssidor från SAP it Helsingborg - 2010 Valet 2010 på facebook! Är det inte en valseger jag ser där borta? Informationssidor från SAP it Helsingborg

Läs mer

studiehandledning Studiehandledning VINNARE I DIN EGEN TÄVLING

studiehandledning Studiehandledning VINNARE I DIN EGEN TÄVLING studiehandledning Varför ett studiematerial? Jag vet inte hur många människor jag har jobbat med och coachat som läst alla utvecklingsböcker i världen, men de lever fortfarande inte det liv de vill eller

Läs mer

STUDIEPLAN. Pedagogik för ridlärare STRÖMSHOLMSMETODEN

STUDIEPLAN. Pedagogik för ridlärare STRÖMSHOLMSMETODEN STUDIEPLAN Pedagogik för ridlärare STRÖMSHOLMSMETODEN Boken Pedagogik för ridlärare passar bra att läsa i studiecirkel. Därför har vi sammanställt en studieplan med diskussionsfrågor för varje kapitel.

Läs mer

Så här skrivs faktablad om MSB-finansierade forskningsprojekt

Så här skrivs faktablad om MSB-finansierade forskningsprojekt MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Avdelningen för utvärdering och lärande Enheten för inriktning av forskning Anvisningar Så här skrivs faktablad om MSB-finansierade forskningsprojekt

Läs mer

Första hjälpen år. Nyhetsrapportering s. 9 Enkätundersökning s. 10

Första hjälpen år. Nyhetsrapportering s. 9 Enkätundersökning s. 10 Första hjälpen år 7 Innehåller regler och mallar för: Muntligt framförande s. 2 Intervju s. 3 Datorskrivna arbeten s. 4 Bokrecension s. 5 Fördjupningsarbeten s. 6 Labbrapporter s. 7 Källor s. 8 Nyhetsrapportering

Läs mer

Ett gränslöst arbete. Kerstin Weschke. Ett mångkulturellt område

Ett gränslöst arbete. Kerstin Weschke. Ett mångkulturellt område Ett gränslöst arbete Kerstin Weschke Här presenteras ett arbete som vid Matematikbiennalen belönades med Nämnarens stipendium. Juryns motivering: Utställningen visar hur lärarna lyckats utgå från ett mångkulturellt

Läs mer

Hur skriver jag ett pressmeddelande? Vad bör jag tänka på för att få media att intresseras sig för vad jag har att säga?

Hur skriver jag ett pressmeddelande? Vad bör jag tänka på för att få media att intresseras sig för vad jag har att säga? Hur skriver jag ett pressmeddelande? Vad bör jag tänka på för att få media att intresseras sig för vad jag har att säga? 1. Vem, vad, när, hur, var och varför? Besvara de vanliga journalistiska frågorna

Läs mer

LPP ENGELSKA LAG NORD ÅK 7 MAKING A NEWSPAPER

LPP ENGELSKA LAG NORD ÅK 7 MAKING A NEWSPAPER LPP ENGELSKA LAG NORD ÅK 7 MAKING A NEWSPAPER Detta arbetsområde kommer innehålla några olika delar. De olika delarna syfte är att ni ska fortsätta träna på de olika momenten som språkträning innebär.

Läs mer

Studera effektivt på universitetet med goda strategier och studievanor

Studera effektivt på universitetet med goda strategier och studievanor Information för dig med läs-och skrivsvårigheter/dyslexi Studera effektivt på universitetet med goda strategier och studievanor Planering Överblick och ordning är nycklarna. Steg 1: Gör en översiktlig

Läs mer

Gemensam presentation av matematiskt område: Geometri Åldersgrupp: år 5

Gemensam presentation av matematiskt område: Geometri Åldersgrupp: år 5 Gemensam presentation av matematiskt område: Geometri Åldersgrupp: år 5 Mål för lektionen: Eleverna skall kunna skilja på begreppen area och omkrets. Koppling till strävansmål: - Att eleven utvecklar intresse

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Personligt ansvar i den grundläggande vuxenutbildningen Maria Holmberg Kometensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten för skolutveckling

Läs mer

Handledning för presskommunikation

Handledning för presskommunikation Handledning för presskommunikation INLEDNING Du har säkert hört den gamla klyschan syns du inte så finns du inte. Det är givetvis ett lite tillspetsat budskap, men faktum är att det ligger ganska mycket

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

Tankar om språkundervisning

Tankar om språkundervisning in Lingua Nr 1, 1983.. 1 Tankar om språkundervisning Jens Allwood, Inst. för lingvistik, Göteborg universitet Om man funderar över undervisning inom något visst område, är det naturligt att ta sin utgångspunkt

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

När skrivs de första proven i studentexamen på dator?

När skrivs de första proven i studentexamen på dator? Enkäten skickades till en lärare/skola i Vi7 (olika ämnen), som bad en grupp ettor fylla i. Enkäten är alltså ett stickprov. Kicki Häggblom 2015 När skrivs de första proven i studentexamen på dator? Hösten

Läs mer

ABC läs- och skrivutvecklingsprojekt Uppgård & Kronberg, 2010. Det är viktigt att du kryssar i hur du faktiskt gör och inte hur du borde göra.

ABC läs- och skrivutvecklingsprojekt Uppgård & Kronberg, 2010. Det är viktigt att du kryssar i hur du faktiskt gör och inte hur du borde göra. Stavning och skrivsätt Jag klarar av att stava ord med dubbelteckning (t/tt, n/nn, k/ck...). Jag kan skriva ord med ljudstridig stavning, dvs. ord som innehåller sje-, tje- och j-ljud. Jag vet vilka ord

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut I den första övningsdelen började du stärka din självbild bland annat med hjälp av en lista med positiva affirmationer anpassade just för dig. Förhoppningsvis

Läs mer

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering)

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering) AEC 7 Ch 1-3 Nu är det dags att repetera en del av det du lärde dig i franska under år 6 - och så går vi förstås vidare så att du utvecklar din språkliga förmåga i franska. Detta ska du kunna (= konkretisering)

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Självbestämmande och delaktighet

Självbestämmande och delaktighet NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Självbestämmande och delaktighet November 2014 Instruktioner till träff 1, Hösten 2014. Värdighetsgarantierna i Mölndal Stad Instruktioner för samtalet

Läs mer

Namn: Eron Teklehaimanot Klass: 9b Datum: 21 maj 2010 Mentor: Mikael (svenskan) Hållbar utveckling med inriktning naturvetenskap Oljud i klassrummen

Namn: Eron Teklehaimanot Klass: 9b Datum: 21 maj 2010 Mentor: Mikael (svenskan) Hållbar utveckling med inriktning naturvetenskap Oljud i klassrummen Namn: Eron Teklehaimanot Klass: 9b Datum: 21 maj 2010 Mentor: Mikael (svenskan) Hållbar utveckling med inriktning naturvetenskap Oljud i klassrummen 1 Innehållsförteckning Inledning.....sidan 3 Bakgrund......sidan

Läs mer

TATM79 Matematisk grundkurs, 6hp Kurs-PM ht 2015

TATM79 Matematisk grundkurs, 6hp Kurs-PM ht 2015 TATM79 Matematisk grundkurs, 6hp Kurs-PM ht 2015 Fredrik Andersson Mikael Langer Johan Thim All kursinformation finns också på courses.mai.liu.se/gu/tatm79 Innehåll 1 Kursinnehåll 2 1.1 Reella och komplexa

Läs mer

Valet 2010 på facebook!

Valet 2010 på facebook! Valet 2010 på facebook! Är det inte en valseger jag ser där borta? Tips från SAP:s IT grupp i Helsingborg Bakgrund Hösten 2009 bildade vi en arbetsgrupp där vi diskuterade hur IT kan gagna oss i valet

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Utomhusmatematik i förskolan Martina Borg Eva Petersson

Utomhusmatematik i förskolan Martina Borg Eva Petersson Institutionen för pedagogik och didaktik Utomhusmatematik i förskolan Eva Petersson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehållsförteckning 1. Förutsättningar...

Läs mer

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation? 1. Hur tycker du att det har varit att gå i sjuan som helhet? Gör ett omdöme som handlar om rolighetsgraden (hur kul det har varit) och ett omdöme som handlar om hur du upplever ditt lärande (hur mycket

Läs mer

BLI FÄRDIG MED LÄRDOMSPROVET

BLI FÄRDIG MED LÄRDOMSPROVET BLI FÄRDIG MED LÄRDOMSPROVET Riitta Aikkola 2011 Innehåll 1. Till användaren av arbetsboken... 2 2. Vilket skede är du nu?... 3 3. Uppställande av mål för lärdomsprovet... 5 4. Lärdomsprovets framskridande...

Läs mer

Artiklarna. Grindenheten 2015-01-19. Ämne, årskurs och tidsperiod. Arbetsformer. Spanska, åk 6, vecka 3-10.

Artiklarna. Grindenheten 2015-01-19. Ämne, årskurs och tidsperiod. Arbetsformer. Spanska, åk 6, vecka 3-10. Grindenheten 2015-01-19 Ämne, årskurs och tidsperiod Spanska, åk 6, vecka 3-10. Artiklarna LOKAL PEDAGOGISK PLANERING (LPP) Susanna Bertilsson Arbetsformer VAD? Vi ska lära oss vad och vilka artiklarna

Läs mer

Kursrapport Datorlingvistisk grammatik (första skiss)

Kursrapport Datorlingvistisk grammatik (första skiss) Mats Dahllöf 090218 Kursrapport Datorlingvistisk grammatik (första skiss) Jag har försökt utforma undervisningen och examinationen på kursen så att de följer lärandemålen, och jag tror att den föresatsen

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det stämmer. Motivera ditt val av tecken.

1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det stämmer. Motivera ditt val av tecken. Modul: Taluppfattning och tals användning. Del 3: Det didaktiska kontraktet Likhetstecknet Ingrid Olsson, fd lärarutbildare Mitthögskolan Läraraktivitet. 1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det

Läs mer

Vid läsning av berättande texter handlar förutsägelserna om vad som kommer att hända senare i berättelsen.

Vid läsning av berättande texter handlar förutsägelserna om vad som kommer att hända senare i berättelsen. Spågumman Spågumman förutspår vad som ska hända i en text. Hon kan ibland även gissa vad en bok ska handla om genom att titta på bilden som finns på bokens framsida. Spågumman hjälper dig att sätta igång

Läs mer

Arbetar ämneslärare språkutvecklande?

Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Camilla Borg Carenlöv 2012 Uppsats, högskolenivå, 7,5 hp Svenska språket Svenska som andraspråk 31-60 hp Handledare: Olle Hammermo Examinator:Ulrika Serrander Sammandrag

Läs mer

"Vi ska ge barnen många möjligheter att ta hänsyn och leva sig in i andra människors situation samt att vilja hjälpa andra:"

Vi ska ge barnen många möjligheter att ta hänsyn och leva sig in i andra människors situation samt att vilja hjälpa andra: Normer och värderingar 1. Mål: "Vi ska ge barnen många möjligheter att ta hänsyn och leva sig in i andra människors situation samt att vilja hjälpa andra:" 2. Hur vi ska arbeta för att uppnå målet, metoder,

Läs mer

Artiklarna. Grindenheten 2015-01-19. Ämne, årskurs och tidsperiod. Arbetsformer. Spanska, åk 6, vecka 2-8.

Artiklarna. Grindenheten 2015-01-19. Ämne, årskurs och tidsperiod. Arbetsformer. Spanska, åk 6, vecka 2-8. Grindenheten 2015-01-19 Ämne, årskurs och tidsperiod Spanska, åk 6, vecka 2-8. Artiklarna LOKAL PEDAGOGISK PLANERING (LPP) Susanna Bertilsson Arbetsformer VAD? Vi ska lära oss vad och vilka artiklarna

Läs mer

STUDIETEKNIK. Heurika

STUDIETEKNIK. Heurika STUDIETEKNIK Heurika VAD ÄR STUDIETEKNIK? Studieteknik är metoder och tekniker som används i syfte att underlätta och förbättra teoretisk inlärning. Det inkluderar exempelvis; lärstilar, hjärnan och minnet

Läs mer

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Matematikdidaktik hur förbättrar vi resultaten? I olika undersökningar de senaste 25 åren visar det sig att de

Läs mer

Några tips och tankeställare om Studieteknik

Några tips och tankeställare om Studieteknik Några tips och tankeställare om Studieteknik Huvuddelen hämtat från: Ingmar Andersson Ingmar.andersson@oviknet.com telefon: 0660-58434 och 070-6368751 adress: Murarvägen 12, 891 77 Järved Alla har vi olika

Läs mer

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år.

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år. 1 av 15 2010-11-03 12:46 Syftet med den här enkäten är att lära mer om hur lärare tänker och känner när det gäller matematikundervisningen, särskilt i relation till kursplanen och till de nationella proven.

Läs mer

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa:

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa: RESAN År 6 I år 6 är målet att du ska kunna kommunicera på mycket enkel franska. För att nå målet lär du dig ord och uttryck inom många olika områden, t.ex. familjen, djur, frukter, klockan, sporter och

Läs mer

Lärarhandledning. Skolprojektet Klimatuppdraget med tema klimat, energi och återvinning är ett utbildningsprojekt.

Lärarhandledning. Skolprojektet Klimatuppdraget med tema klimat, energi och återvinning är ett utbildningsprojekt. Lärarhandledning Skolprojektet Klimatuppdraget med tema klimat, energi och återvinning är ett utbildningsprojekt. Genom att undersöka hur vi gjorde igår och vad vi gör idag kan eleverna forma sig en bild

Läs mer

Kapitel 2 Hinderbanan. Detta smakprov innehåller två av totalt elva avsnitt i kapitel 2.

Kapitel 2 Hinderbanan. Detta smakprov innehåller två av totalt elva avsnitt i kapitel 2. Kapitel 2 Hinderbanan Detta smakprov innehåller två av totalt elva avsnitt i kapitel 2. 27 Barn och ungdomar skriver ibland berättelser som saknar den spänning de egentligen önskar skapa. De kan också

Läs mer

Pedagogisk planering Åk 2 Skriva brev

Pedagogisk planering Åk 2 Skriva brev 2016-01-12 Pedagogisk planering Åk 2 Skriva brev Följande förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i lgr11 ligger till grund för detta arbetsområde i ämnet Svenska: Inom detta arbetsområde får möjlighet

Läs mer

Identifiering av stödbehov

Identifiering av stödbehov Identifiering av stödbehov Bedömning i matematik Årskurs 2 Vinter Lärarhandledning Allmänna principer för bedömningen Bekanta dig på förhand med instruktionerna och materialet. Kontrollera att du har allt

Läs mer

Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER

Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER I ETT SAMARBETE MED FÖRSAMLINGSPROGRAMMET I EVANGELISKA FRIKYRKAN, HYLLIE PARKS FOLKHÖGSKOLA OCH STUDIEFÖRBUNDET BILDA 2 Nära smågrupp

Läs mer

Språket är konkret och enkelt. Alla kan känna igen sig i de varma känslorna som förmedlas.

Språket är konkret och enkelt. Alla kan känna igen sig i de varma känslorna som förmedlas. Om boken Boken är skriven i diktform. Berättelsen förmedlar en känsla. Känslan är glädje, lycka och kärlek till en annan person. Språket är konkret och enkelt. Alla kan känna igen sig i de varma känslorna

Läs mer

PRÖVNING Kurs: Grundläggande engelska Kurskod: GRNENG2

PRÖVNING Kurs: Grundläggande engelska Kurskod: GRNENG2 prövning grnengz Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Kurs: Grundläggande engelska Kurskod: GRNENG2 Innan du anmäler dig till en prövning i Grundläggande engelska, bör du göra ett språktest på Vägledningscentrum,

Läs mer

1. Inledning. 2. Uppvärmning vi bekantar oss med ämnet 3. Vad är det frågan om Djupdykning i ämnet 4. Avslutning. Förhandsuppgift

1. Inledning. 2. Uppvärmning vi bekantar oss med ämnet 3. Vad är det frågan om Djupdykning i ämnet 4. Avslutning. Förhandsuppgift 1. Inledning 1. Inledning 2. Uppvärmning vi bekantar oss med ämnet 3. Vad är det frågan om Djupdykning i ämnet 4. Avslutning Vad lärde jag mig idag? är ett globalfostran projekt som Interpedia rf förverkligar

Läs mer

Paper från lärgruppen i matematik. S:t Olofsskolan vt 13

Paper från lärgruppen i matematik. S:t Olofsskolan vt 13 Paper från lärgruppen i matematik S:t Olofsskolan vt 13 Agneta Sillman Karlsson Carolina Strömberg Katrin Lingensjö Ulla Sjöstedt Bakgrund: Många elever tycker matte är att enbart räkna i en mattebok.

Läs mer

om demokrati och föreningskunskap

om demokrati och föreningskunskap Lärgruppsplan Vår förening om demokrati och föreningskunskap Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet

Läs mer

Förskolan Grindslanten personalkooperativ, ek. för. VERKSAMHETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN 2015-2016

Förskolan Grindslanten personalkooperativ, ek. för. VERKSAMHETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN 2015-2016 VERKSAMHETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN 2015-2016 1 Mål och utveckling Förskolan Grindslanten arbetar efter Förskolans Läroplan Lpfö 98, som är reviderad 2010. Vi arbetar alltid med alla läroplanens

Läs mer

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Vad är era egna erfarenheter kring att genomföra klassrumsbesök? Syfte, möjligheter och utmaningar med klassrumsbesök? Hur förbereder man sig som rektor

Läs mer

Storyline Familjen Bilgren

Storyline Familjen Bilgren Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen

Läs mer

Studieteknik för vuxenstuderande

Studieteknik för vuxenstuderande Studieteknik för vuxenstuderande Vuxnas inlärning Tidsplanering Tentförberedelser, tentsvar, essäer, hemtent etc. Studier för examen; öpu-leden Studievägledningsservice INLÄRNING = ATTITYD + MOTIVATION

Läs mer