Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar?"

Transkript

1 Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 3: 2006 Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? En studie kring barns självvärderingar av sin motoriska förmåga Katarina Klerstad GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM Rapport 3:2005/06 Handledare: Åsa Liljekvist

2 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 Sida 1.1 Introduktion Syfte och frågeställningar Urval Metod och genomförande Tidigare forskning 5 2 Resultat Uppskattad prestationsförmåga jämförd med faktisk prestation Upplevd prestationsförmåga jämfört med faktisk prestation Spridningen hos eleverna när det gäller relationen 7 upplevd och faktisk prestation 2.4 Skillnader i faktisk prestation mellan skolorna i testet 7 3 Avslutande diskussion 8 4 Referensförteckning 10 Bilagor Bilaga 1 Självskattningsformulär 1 Bilaga 2 Självskattningsformulär 2 Bilaga 3 Bedömningskriterier Bilaga 4 Missivbrev 2

3 1. Inledning 1.1. Introduktion I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet står, bland annat, följande: Strävan skall vara att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll därvidlag. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växande glädje och få erfara den tillfredställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter 1 Min strävan med denna studie är att öka vår kunskap om hur barn upplever sig själva i förhållande till deras faktiska förmåga. Förhoppningsvis kan den kunskapen öka våra möjligheter att möta våra elever på ett bra sätt Syfte och frågeställningar Syfte: Mitt syfte är att undersöka relationen mellan barns uppskattade, upplevda och faktiska/observerade motoriska prestation. Uppskattade och upplevda innebär att barnen först kommer att få uppskatta hur de tror att de kommer att prestera på några givna övningar och sedan, efter genomförda övningar, få uppskatta sin prestation (=upplevd förmåga). Frågeställningar: - Finns det några skillnader i den uppskattade prestationsförmågan jämfört med den faktiska prestationen om man tittar på hela urvalsgruppen, finns det några skillnader mellan könen och/eller mellan motoriskt svaga och starka elever? - Finns det några skillnader på den upplevda prestationen jämfört med den faktiska prestationen om man tittar på hela urvalsgruppen, finns det några skillnader mellan könen och/eller mellan motoriskt svaga och starka elever? - Hur stor är variationen i hela gruppen när det gäller upplevd prestation jämfört med den faktiska? 1 Skolverket, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Stockholm: Utbildningsdepartementet, 1994). 3

4 - Råder det skillnader i faktisk prestation, när det gäller de utvalda övningarna, mellan skolorna som ingår i studien? 1.3 Urval I studien deltog samtliga elever från årskurs 3 på två olika skolor. Skolorna ligger i en närförort till Stockholm och får elever ifrån samma upptagningsområde. Den ena skolan är i kommunal regi medan den andra är i Friluftsfrämjandets regi. Barnen har i den andra skolan inte lika mycket undervisningstid i gymnastiksal, som den kommunala, men vistas däremot mer ute i skog och mark. Av totalt 31 elever, 13 flickor och 18 pojkar, deltog 25, 12 flickor och 13 pojkar. De som inte deltog var sjuka när undersökningen genomfördes. En flicka ville inte genomföra testet, efter det att hon fyllt i självuppskattningsformulär 1 (se bilaga 1), och togs därför helt bort ifrån resultatet. 1.4 Metod och genomförande Eleverna fick vid undersökningstillfället besvara två självskattningsformulär. Ett före (se bilaga 1) samt ett efter (se bilaga 2) genomförandet av ett motoriskt test (se nedan). För att underlätta bedömningen av barnens prestationer videofilmades barnen när de genomförde det motoriska testet. Föräldrarna fick innan studiens start ta ställning till om deras barn fick ingå i studien (se bilaga 4). Alla föräldrar kryssade i att deras barn fick ingå i studien. Jag träffade en skolas elever i taget. Då jag mötte eleverna presenterade jag mig och berättade kort om min forskaruppgift. Båda skolorna hade varsin lärare som medföljde gruppen och som assisterade mig när så behövdes. Det första eleverna fick göra var att fylla i ovan nämnda självskattningsformulär 1. De satt då utspridda i gymnastiksalen. Jag visade en övning i taget och de fick, efter varje visad övning, fylla i hur de trodde att de skulle klara övningarna. Det motoriska testet bestod av fem olika övningar som baserades på kombinationer av motoriska grundformer. Övning 1 Förflyttning med armgång på bom Övning 2 Balansgång framåt, på bom, med ärtpåse på huvudet Övning 3 Balansgång bakåt, på bom, med ärtpåse på huvudet Övning 4 Stödjande plintgång Övning 5 Jämnvägande i räck, kullerbytta framåt 4

5 Pojkarna och flickorna separerades under testet. Under tiden den ena gruppen genomförde övningarna i en del av gymnastiksalen fick övriga elever leka i den resterande delen av salen. En elev i taget gjorde de första fyra övningarna i en följd. Eftersom man i gymnastiksalen inte kan ha bom och räck samtidigt fick barnen vänta tills alla i gruppen gjort övning 1-4 innan man, i samma ordning, fick göra övning 5. Jag agerade testledare och ansvarade för att göra bedömningar utifrån tidigare utformade kriterier (se bilaga 3) medan den medföljande läraren videofilmade övningarna. Direkt efter genomfört test fyllde eleven i självskattningsformulär Tidigare forskning Inspiration och material till denna studie har jag fått från två håll: Maria Hellgren och Johanna Paulsens examensarbete vid GIH med titeln: Jag tror jag kan - jag kunde!. 2 Jag har i stort använt mig av deras metod. I Maria och Johannas studie ingick, liksom i denna, elever från årskurs tre. Efter att ha varit i kontakt med Maria och Johanna vet jag att eleverna i deras studie går i en kommunal skola som har tillgång till gymnastiksal. Bland de 26 elever (10 flickor och 16 pojkar) som ingick påvisades inga signifikanta skillnader mellan könen då den uppskattade prestationen sattes i relation till den faktiska prestationen. Ingen av eleverna upplevde att de presterade sämre än de bedömningar Maria och Johanna gjorde. Ett framräknat medeltal för elevernas sammanlagda faktiska prestation är Det högsta möjliga värdet är 20. Återkommer till detta längre fram i min studie! Kapitlet Flå katt är det något att kunna?, skrivet av Marie Nyberg och Anna Tidén ur boken Mellan nytta och nöje. 3 Till viss del är övningarna i det motoriska testet hämtade härifrån. Till stor del är bedömningskriterierna hämtade från detta kapitel. För att, med hjälp av kriterierna, urskilja elever med svag motorik har jag tagit Maries och Annas sätt att räkna till hjälp. 2 Hellgren, M. & Paulsens, J., Jag tror jag kan - jag kunde! En studie om barns självförtroende kopplat till prestation i idrottsundervisningen, Examensarbete 10 p vid idrottslärarutbildningen på GIH i Stockholm, 2006: 24 (Stockholm: GIH, 2006). 3 Nyberg, M. & Tidén, A., Flå katt -är det något att kunna? i Larsson H. & Redelius, K. (red.) Mellan nytta och nöje: bilder av ämnet idrott och hälsa (Stockholm: Idrottshögskolan, 2004). 5

6 2. Resultat Syftet med denna studie har varit att undersöka relationen mellan barns uppskattade, upplevda och faktiska/observerade fysiska prestation. De frågeställningar som studien baseras på ligger som rubriksättningar. Varje elev i studien har noggrant observerats, först direkt när övningen genomfördes och sedan ytterligare ett par gånger genom att studera videoinspelningen. Varje övning har poängsatts enligt de bedömningskriterier som tidigare nämnts (se bilaga 3). Då inga frågeställningar handlar om specifika övningar lades poängen för övningarna samman. Varje elev kunde således få högst 20 poäng och lägst 5 poäng. Vidare gjordes detta även på deras uppskattade och upplevda prestationer. Även här blir högsta möjliga värde 20 och lägsta 5. Varje elev fick därmed tre poängtal. Elevernas uppskattade prestationsförmåga, formulär 1, liksom deras upplevda prestation, formulär 2, kunde sedan sättas i relation till den faktiska/observerade prestationen. De elever som inte når högre än 10 poäng, i sin faktiska/observerade prestation (hädanefter faktiska prestation), har i genomsnitt stora och små brister på alla övningar och anses, enligt kapitlet Flå katt av Nyberg och Tidén (se Tidigare forskning) ha svag motorik. 2.1 Uppskattad prestationsförmåga jämfört med faktisk prestation Nu är det alltså frågan om den uppskattade prestationsförmågan jämfört med den faktiska prestationen. För att kunna jämföra har jag lagt samman alla enskilda poängtal som eleverna fått. Alla elever, 25 till antalet, får då 394 poäng för sina uppskattade prestationer och 352 poäng för sina faktiska prestationer. Gruppen har som helhet överskattat sina prestationer med 12%. På samma sätt räknar jag fram att flickorna har överskattat sin förmåga med 4% medan pojkarna har överskattat sin förmåga med 20%. Den största överskattningen finns hos de motoriskt svaga eleverna. 6 elever når inte högre än 10 poäng i sina faktiska resultat. Denna grupp har överskattat sin uppskattade förmåga med 46%. 2.2 Upplevd prestation jämfört med faktisk prestation På samma sätt som ovan beskrivits räknar jag fram den upplevda prestationen jämfört med den faktiska prestationen. Alla elever får då 414 poäng för sina upplevda prestationer. 6

7 Gruppen har som helhet överskattat sina upplevda prestationer med 18%. Flickorna har överskattat sin upplevda prestation med 11% medan pojkarna har överskattat sin upplevda prestation med 25%. Den största överskattningen finns hos de motoriskt svaga eleverna som överskattar sin upplevda förmåga med 49%. 2.3 Spridningen hos eleverna när det gäller relationen upplevd och faktisk prestation Här har jag tagit varje enskild elevs poängtal för upplevd prestation och jämfört med elevens poängtal för den faktiska prestationen. Endast två elever har i studien fått ett poängtal för sin upplevda prestation som är lika med den faktiska prestationens poängtal. Den största enskilda överskattningen av upplevd prestation är 60% och den största enskilda underskattningen av upplevd prestation är 12%. 2.4 Skillnader i faktisk prestation mellan skolorna I den kommunala skolan som ingått i min studie deltog 14 elever av 19 möjliga. Dessa elevers faktiska prestation hade ett medeltal på I Friluftsfrämjandets skola deltog 11 elever av 12 möjliga. Deras faktiska prestation hade ett medeltal på Som jag tidigare nämnt hade eleverna i Maria och Johannas studie ett medeltal på 13.2 för den faktiska prestationen, alltså samma medeltal som barnen i Friluftsfrämjandets skola hade. 7

8 3. Avslutande diskussion Min strävan med denna studie har varit att öka kunskapen kring hur barn upplever sig själva i förhållande till sin faktiska förmåga. Har jag lyckats? Vad jag säkert kan säga är att mina funderingar på hur man bättre kan möta varje barn i undervisningen har satt ännu högre fart. Med viss förvåning kan jag konstatera att barnen i min studie som helhet överskattar sin uppskattade liksom sin upplevda prestation i förhållande till den faktiska. Som jag tidigare nämnt var det ingen av eleverna, i Maria och Johannas studie, som upplevde att de presterade sämre än de bedömningar Maria och Johanna gjorde. Är detta positivt? Tyvärr är det för få deltagare i båda dessa studier för att statistiskt kunna säkerställa några resultat. I Maria och Johannas studie påvisades inga signifikanta skillnader mellan könen då den uppskattade prestationen sattes i relation till den faktiska. I min studie fanns, som redovisats ovan, en skillnad mellan könen. En mycket större skillnad mellan uppskattad och faktisk prestation finner jag dock hos de motoriskt svaga. Samma sak gäller när den upplevda prestationen sätts i relation till den faktiska. Vad kan det bero på? Att barnen överskattar sin förmåga kan kanske förklaras med den ständigt uppmuntrande och påhejande idrottsläraren. Jag hörde häromdagen en historia där en föreläsare frågade sin publik om varför det gick så bra för barnen i skolan i Finland. Föreläsaren svarade på sin egen fråga med: de finska barnen har aldrig fått reda på att det ska vara roligt i skolan. Visst skrattar jag men kan ändå inte komma ifrån att det viktigaste med idrottsämnet är att de har roligt! När jag går till mig själv och det viktigaste med min undervisning är det att få med mig alla barnen. Därför ligger jag på hela tiden och uppmuntrar de svaga för att ha dem med mig. Får de genom detta en skev bild av verkligheten? Det vore kanske bättre med en mer konkret återkoppling där jag inte bara berömmer utan också talar om vad det är jag berömmer. Till hösten funderar jag på att låta mina treor göra en liknande undersökning, som i denna studie beskrivits, dels för att bättre kunna fånga in de motoriskt svaga men också för att få kunskap om hur barnen värderar sig själva. Med denna kunskap skulle återkopplingen från mig till eleverna kunna bli mer konkret och ännu mer individanpassad. Eftersom jag har ett väldigt litet urval från varje skola kan jag varken säga att det är bättre eller sämre för barnens motoriska utveckling att gå i en skola i Friluftsfrämjandets regi (Ur- 8

9 och Skurskola). Däremot kan jag i denna studie se, när jag tittar på enskilda elevers resultat, att andelen motoriskt svaga är högre i Ur- och Skurskolan, jämfört med den kommunala skolan. Vad skulle det kunna bero på? Att träna alla de motoriska grundformerna, liksom att uppmärksamma barn som är senare i sin motoriska utveckling, är troligtvis lättare i en gymnastiksal än ute i naturen. 9

10 4. Referensförteckning Skolverket, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Stockholm: Utbildningsdepartementet, 1994). Nyberg, M. & Tidén, A., Flå katt -är det något att kunna? i Larsson H. & Redelius, K. (red.) Mellan nytta och nöje: bilder av ämnet idrott och hälsa (Stockholm: Idrottshögskolan, 2004). Hellgren, M. & Paulsens, J., Jag tror jag kan - jag kunde! En studie om barns självförtroende kopplat till prestation i idrottsundervisningen, Examensarbete 10 p vid idrottslärarutbildningen på GIH i Stockholm, 2006: 24 (Stockholm: GIH, 2006). 10

11 Bilaga 1 Undersökning 1 Jag heter: Jag är: år Organiserade idrotter/aktiviteter som jag gör efter skoltid: Så här mår jag på idrottslektionerna: (Ringa in en gubbe) Inte alls bra Mindre bra Bra Mycket bra 11

12 Övning 1 Jag klarar av den Övning 2 Jag klarar av den Övning 3 Jag klarar av den 12

13 Övning 4 Jag klarar av den Övning 5 Jag klarar av den Tack för hjälpen! 13

14 Undersökning 2 Bilaga 2 Jag heter: Så här tycker jag om övningarna Inte alls bra Mindre bra Bra Mycket bra Övning 1 Jag klarade av den Övning 2 Jag klarade av den 14

15 Övning 3 Jag klarade av den Övning 4 Jag klarade av den Övning 5 Jag klarade av den Tack för hjälpen! 15

16 Bilaga 3 Bedömningskriterier Motoriska testet Övning 1 Förflyttning med armgång på bom 1. Stora brister Mycket svag styrka i armar Orkar ej genomföra övningen. 2. Små brister Övningen utförs orytmiskt och kantigt 3. Tillfredställande Övningen utförs korrekt enligt instruktion Viss kantighet och orytm accepteras. 4. Mycket tillfredställande Övningen utförs lätt, rytmiskt och spänstigt med god fart. (Om barnet faller ned från bommen har han / hon ej klarat uppgiften och får därmed en 1:a.) Övning 2 Balansgång framåt, på bom, med ärtpåse på huvudet 1. Stora brister Okontrollerat med stora brister i balans och koordination. Kan eller vågar ej. 2. Små brister Övningen utförs orytmiskt med bristande balans. 3. Tillfredställande Rörelsen utförs korrekt enligt instruktion Viss kantighet och orytm accepteras. 4. Mycket tillfredställande Övningen utförs med god fart rytm och balans. (Om barnet trillar av bommen har han / hon ej klarat uppgiften och får därmed en 1:a. Ärtpåsens funktion inkluderas ej i bedömningskriterierna.) 16

17 Övning 3 Balansgång bakåt, på bom, med ärtpåse på huvudet 4. Stora brister Okontrollerat med stora brister i balans och koordination. Kan eller vågar ej. 5. Små brister Övningen utförs orytmiskt med bristande balans. 6. Tillfredställande Rörelsen utförs korrekt enligt instruktion Viss kantighet och orytm accepteras. 4. Mycket tillfredställande Övningen utförs med god fart rytm och balans. (Om barnet trillar av bommen har han / hon ej klarat uppgiften och får därmed en 1:a. Ärtpåsens funktion inkluderas ej i bedömningskriterierna.) Övning 4 Stödjande plintgång 1. Stora brister Mycket svag styrka i bål och armar, orkar ej genomföra övningen. 2. Små brister Övningen utförs med något svag kroppsspänning samt med svårigheter att fullfölja. 3. Tillfredställande Övningen utförs utan större svårighet och med bibehållen kroppsspänning. 4. Mycket tillfredställande Övningen utförs med väl avvägd kraftinsats, bra balans samt med styrka att fortsätta övningen. 17

18 Övning 5 Jämnvägande på räck, kullerbytta framåt 1. Stora brister Okontrollerad rörelse med stora brister Kan eller vågar ej. 2. Små brister Övningen utförs orytmiskt och kantigt. Ej sträckning i jämnvägande. 3. Tillfredställande Övningen utförs korrekt enligt instruktion Viss kantighet accepteras. 4. Mycket tillfredställande Övning utförs lätt och spänstigt med bra balans i jämnvägandet och med väl avvägd kraftinsats i rotationen. Rörelsen har en tydlig start och avslutning. 18

19 Bilaga 4 Till föräldrar med barn i skolår 3 på.. skola. Hej! Jag heter Katarina Klerstad och arbetar sedan många år som idrottslärare på Klockargårdens skola. Det här läsåret går jag en forskarkurs på Gymnastik och idrottshögskolan i Stockholm och nu ska jag genomföra min examensuppgift. Jag planerar i min studie att göra en värdering av elevers motoriska förmåga. Jag kommer att göra en observationsstudie (då även en kort enkät ska ifyllas av eleverna) under en idrottslektion. Delar av lektionen kommer att videofilmas. Filmen kommer endast att ses av mig för att kunna analysera barnens prestationer. Efter studien kommer filmen att förstöras. Information om barnen kommer inte att kunna spåras till dem. Jag ber härmed om ert medgivande då barnen är minderåriga. Mitt barn: (namn) får deltaga i studien får ej deltaga i studien Målsmans underskrift Datum Kontakta mig gärna om ni har några frågor - Katarina Klerstad, tel , Skicka detta brev med ert barn senast torsdag den 30 mars till (elevernas idrottslärare). Tack på förhand! 19

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009 Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:29 Får vi vara trygga? En undersökande studie om elevers uppfattning om kränkande handlingar under lektioner i idrott och hälsa Jonas Bergdahl

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers

Läs mer

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Inledning Konstruktionen av de nationella ämnesproven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att stödja en likvärdig och rättvis bedömning

Läs mer

Gymnastik och kul på loven. Föräldrar- Barn gymnastik. Barr och Bom. Sport och Spark. Födelsedagskalas. Karate. Lek och Lär

Gymnastik och kul på loven. Föräldrar- Barn gymnastik. Barr och Bom. Sport och Spark. Födelsedagskalas. Karate. Lek och Lär Föräldrar- Barn gymnastik Lek och Lär Barr och Bom Sport och Spark Karate Gymnastik och kul på loven Födelsedagskalas Ta tillvara varje steg i utvecklingen. En av livets största gåvor är självförtroende

Läs mer

Vi vill veta vad tycker du om skolan

Vi vill veta vad tycker du om skolan Vi vill veta vad tycker du om skolan 1 1 Hur gammal är du? år 2 Är 1 2 du Flicka Pojke 3 Går du i skolår 1 4 2 5 3 6 4 Har du och dina föräldrar valt en annan skola än den som ligger närmast ditt hem?

Läs mer

INFORMATION OM VALIDERING INOM LÄRARLYFTET HT15

INFORMATION OM VALIDERING INOM LÄRARLYFTET HT15 INFORMATION OM VALIDERING INOM LÄRARLYFTET HT15 Den här informationen riktar sig till dig som är antagen till kursen Idrott och Hälsa vid Linköpings Universitet, inom Lärarlyftet HT15. (kurskod: 960L51,

Läs mer

Under min praktik som lärarstuderande

Under min praktik som lärarstuderande tomoko helmertz Problemlösning i Japan och Sverige Japansk matematikundervisning skiljer sig på många sätt från svensk. Vilka konsekvenser får det för hur elever i respektive länder löser problem? Tomoko

Läs mer

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas 52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer

Läs mer

Enkät till 5-åringar som går på förskola i Enskede-Årsta och ska börja förskoleklass hösten 2006. Anmälan av rapport

Enkät till 5-åringar som går på förskola i Enskede-Årsta och ska börja förskoleklass hösten 2006. Anmälan av rapport Förskola- skola Enskede- Årsta stadsdelsförvaltning Handläggare: Katharina Norström Tfn: 08-508 14 018 Tjänsteutlåtande Sid 1 (6) 2006-09-04 Enskede- Årsta stadsdelsnämnd Enkät till 5-åringar som går på

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret 2008-2009

Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret 2008-2009 Dokumentnamn Kvalitetredovisning Datum 2009-09-14 Adress Bo Sundberg Diarienummer 1(7) Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret 2008-2009 Förskolan Tallbacken Handläggare

Läs mer

Målkriterier Beskrivning Exempel

Målkriterier Beskrivning Exempel Bollspel - År 3: Eleven klarar enklare bollövningar enskilt, behärskar bollen. Eleven klarar bollövningar parvis, med olika typer av bollar. Eleven klarar olika bollekar och bollspel tillsammans med andra.

Läs mer

FRITIDS FREDRIKSBERGS SKOLA KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2012-2013

FRITIDS FREDRIKSBERGS SKOLA KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2012-2013 FRITIDS FREDRIKSBERGS SKOLA KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2012-2013 Fritidsresan gick i år till Linköping. På hemväg stannade vi vid Cloetta och köpte godis. Innehållsförteckning : 1. Inledning...s.1 2.

Läs mer

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik

Läs mer

Övning: Dilemmafrågor

Övning: Dilemmafrågor Övning: Dilemmafrågor Placera föräldrarna i grupper med ca 6-7 st/grupp. Läs upp ett dilemma i taget och låt föräldrarna resonera kring tänkbara lösningar. Varje fråga kan även visas på OH/ppt samtidigt,

Läs mer

Nivå 2 Lära för att träna 9-10 år

Nivå 2 Lära för att träna 9-10 år Nivå 2 Lära för att träna 9-10 år Fokusområden: - Driva - Passa - Mottagning - Vändning - Riktningsförändring - Avslut - Väggspel - Spelbarhet, Spelavstånd Spelarens mognad Fysisk utveckling Lugn tillväxtperiod

Läs mer

Målsättningar & Kriterier

Målsättningar & Kriterier & HTKs kursverksamhet och kriterier FAMILJETENNIS 1 träningstillfälle/vecka Ca 3-5 år Lördagar 09:00-10:00 Familjetennis är en bra inskolning för både barn och föräldrar som vill testa på tennis. Här träffas

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2005/2006

Kvalitetsredovisning 2005/2006 2006-09-30 Kvalitetsredovisning Dagbarnvårdarna i Sala tätort Rektor Kerstin Öberg 0224-55437 Beskrivning av verksamheten per 15 oktober 2005 Familje- Kommunen daghem i Sala tätort Barn 1-3 år 41 54 Barn

Läs mer

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten Färjestadsskolan Fritidshemmens arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt fritidshemmet ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens strategiska plan,

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr sidan 1 Författare: Morten Dürr Vad handlar boken om? Boken handlar om Amir som är 9 år och går i andra klass. Amir vill göra saker på sitt eget sätt. I skolan ska de skriva om sitt sommarlov och Amir

Läs mer

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna.

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna. Tips Lära känna varandra Vid första träffen är det viktigt att man lär känna varandra. Det ger trygghet för hela gruppen och individen. Alla kommer också att lära sig namnen fortare vilket är bra för både

Läs mer

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Av Jenny Karlsson och Pehtra Pettersson LAU370 Handledare: Viljo Telinius Examinator: Owe Stråhlman Rapportnummer: VT08-2611-037 Abstract

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Vi hoppas att ni har glädje av berättelsen om Undra och Lollo som ska träna sina krångelhänder så de blir hjälparhänder!

Vi hoppas att ni har glädje av berättelsen om Undra och Lollo som ska träna sina krångelhänder så de blir hjälparhänder! Barn mår bra av att veta En del barn har en hand som fungerar bra och en hand som är svårare att använda. Då kan man behöva träna den hand som är lite svårare att använda. Det finns en träningsmetod som

Läs mer

Forskningsprojektet Motoriken i skolan

Forskningsprojektet Motoriken i skolan Forskningsprojektet Motoriken i skolan Idrottslärare och skolledare i svenska skolor inbjöds under hösten 1998 av Malmö högskola att medverka i forskningsprojektet Motoriken i skolan. Ett fyrtiotal skolor

Läs mer

PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET

PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET 2009-200 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR LÄSÅRET 09/0... 4 METODER...5 Ansvarsområden:...5...

Läs mer

T r o l l k a r l e n s h a t t

T r o l l k a r l e n s h a t t T r o l l k a r l e n s h a t t Verksamhetsplan för vårterminen 2010 Innehåller en beskrivning av vår verksamhet, våra kopplingar till läroplanen för förskolan, hållbar utveckling, viktiga datum att komma

Läs mer

Övning 1: Vad är självkänsla?

Övning 1: Vad är självkänsla? Självkänsla Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

Likabehandlingsplan 2015/2016

Likabehandlingsplan 2015/2016 Likabehandlingsplan 2015/2016 2015-08-31 Vision Inget barn ska ställas utan ett säkert, tydligt och aktivt skydd. Bastasjö Förskola ska därför bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL >>SYSTRAR FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA. Affischbild: Pia Nilsson Grotherus

>>HANDLEDNINGSMATERIAL >>SYSTRAR FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA. Affischbild: Pia Nilsson Grotherus >>HANDLEDNINGSMATERIAL FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA >>SYSTRAR Affischbild: Pia Nilsson Grotherus >>VÄLKOMNA Vad kul att du har valt att se Systrar på Uppsala stadsteater med din klass. Vi är stolta över

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014 Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns

Läs mer

Guide till handledare

Guide till handledare Globala Kronobergs Guide till handledare Komma igång KRONOBERG Globala Kronoberg en del av Nätverket SIP www.globalakronoberg.se Om Nätverket SIP och verksamheten Globala Kronoberg Nätverket SIP är ett

Läs mer

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Ronja. En dag får hon ett meddelande på Facebook av Lisa i klassen. Det står bara Tjockis! Ronja vill vara kompis med Lisa.

Läs mer

Sammanfattning av Nationella provens genomförande och resultat våren 2014 Sjöängsskolan 6-9, Askersund

Sammanfattning av Nationella provens genomförande och resultat våren 2014 Sjöängsskolan 6-9, Askersund Sammanfattning av Nationella provens genomförande och resultat våren 2014 Sjöängsskolan 6-9, Askersund 2014-06-26 Sammanställning utförd av Anneli Jöesaar INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning och bakgrund...

Läs mer

BOX BARNTRÄDGÅRD PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN - 1 - (14)

BOX BARNTRÄDGÅRD PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN - 1 - (14) BOX BARNTRÄDGÅRD PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN - 1 - (14) Innehållsförteckning 1 ENHETENS VERKSAMHETSIDÉ... 3 1.1 PRIMÄR UPPGIFT... 3 1.2 VÄRDEN... 3 1.3 INLÄRNINGSSYN... 3 1.4 SPECIALDRAG, STYRKA, TYNGDPUNKTER

Läs mer

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet: 1 Vår vision: Vår vision på Långängskolan är att alla elever ska vara trygga, trivas och må bra. Ingen ska utsättas för diskriminering eller kränkande behandling. På Långängskolan skall alla elever och

Läs mer

Pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg är ett samlingsbegrepp för verksamhet som erbjuds istället för förskola och fritidshem.

Pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg är ett samlingsbegrepp för verksamhet som erbjuds istället för förskola och fritidshem. 1 (6) 2013-01-22 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro 821 80 Bollnäs Stadshustorget 2 www.bollnas.se 0278-250 00 bollnas@bollnas.se 594-2636 2 (6) Pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg

Läs mer

STUDIEPLAN. Pedagogik för ridlärare STRÖMSHOLMSMETODEN

STUDIEPLAN. Pedagogik för ridlärare STRÖMSHOLMSMETODEN STUDIEPLAN Pedagogik för ridlärare STRÖMSHOLMSMETODEN Boken Pedagogik för ridlärare passar bra att läsa i studiecirkel. Därför har vi sammanställt en studieplan med diskussionsfrågor för varje kapitel.

Läs mer

RIKTLINJER FÖR POJKAR OCH FLICKOR 7 ÅR

RIKTLINJER FÖR POJKAR OCH FLICKOR 7 ÅR 2015 3-manna RIKTLINJER FÖR POJKAR OCH FLICKOR 7 ÅR Målsättning föreningen Älvsborg FF erbjuder barn, ungdomar och vuxna i närområdet en mötesplats där alla är välkomna att ha trevligt med fotboll som

Läs mer

Lokal kursplan för idrott och hälsa Wallerska skolan

Lokal kursplan för idrott och hälsa Wallerska skolan Lokal kursplan för idrott och hälsa Wallerska skolan Inledning Varje moment kommer igen i alla årskurser och utvecklas efter elevernas mognadsnivå. För att få en röd tråd i utvecklingen stegras alltså

Läs mer

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka Våren 2014 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar

Läs mer

SAMUEL HÖR GUD ROPA 2:A SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 18 JANUARI 2015. Tidsram: 20-25 minuter.

SAMUEL HÖR GUD ROPA 2:A SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 18 JANUARI 2015. Tidsram: 20-25 minuter. SAMUEL HÖR GUD ROPA 2:A SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 18 JANUARI 2015 Tidsram: 20-25 minuter. Dagens evangelieläsning är Joh 1:35-42, men i detta kapitel fokuserar vi på den första läsningen som handlar

Läs mer

Geparden Kvicke Prick ett spännande val

Geparden Kvicke Prick ett spännande val Geparden Kvicke Prick ett spännande val Hejsan! Jag är Geparden Kvicke Prick. Jag är sju år gammal och går i förskola, tillsammans med Iggy Igelkott och ekorrtvillingarna Ila och Kila. Men jag är mycket

Läs mer

Vad tycker du om sfi?

Vad tycker du om sfi? Oktober 2012 Vad tycker du om sfi? Skolverket gör under hösten en stor undersökning om vad elever tycker om sin utbildning. Det är första gången undersökningen görs och resultatet kommer att användas till

Läs mer

VINBÄRSNYTT F-2 v.39 Allmän information

VINBÄRSNYTT F-2 v.39 Allmän information KALENDARIUM höstterminen 2014 Höstterminens sista dag 19 december Lov, studiedagar och planeringsdagar Höstlov - v. 44 Jullov - 20/12 2014-7/1 2015 Studiedag 7/1 2015 (fritids öppet) på studiedagar och

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Välkommen till Grodan, våren 2009

Välkommen till Grodan, våren 2009 Välkommen till Grodan, våren 2009 Ett nytt år och en ny termin står framför oss med massor av nya utmaningar och spännande lärande. Vi planerar för fullt vad våren ska innehålla men vi tänker också ta

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010

Kvalitetsredovisning 2010 Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING 2007

KVALITETSREDOVISNING 2007 KVALITETSREDOVISNING 2007 Klockarbacken Föreståndare Jenny Bengtsson Ordförande Madeleine Andersson Adress Axénsv 11 Postadress 591 97 Motala Telefon 0141-220410 Fax 0141-220411 E-post info@klockarbacken.se

Läs mer

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Karlsängskolan - Filminstitutet

Karlsängskolan - Filminstitutet Projektrapport Karlsängskolan - Filminstitutet 1. Om Skolan Karlsängskolan är en högstadieskola i Nora kommun som ligger 3,5 mil norr om Örebro och i Örebro län men tillhör landskapet Västmanland. Skolan

Läs mer

studiehandledning Studiehandledning VINNARE I DIN EGEN TÄVLING

studiehandledning Studiehandledning VINNARE I DIN EGEN TÄVLING studiehandledning Varför ett studiematerial? Jag vet inte hur många människor jag har jobbat med och coachat som läst alla utvecklingsböcker i världen, men de lever fortfarande inte det liv de vill eller

Läs mer

Det viktigaste är att se till att så många som möjligt är med så länge som möjligt.

Det viktigaste är att se till att så många som möjligt är med så länge som möjligt. Svensk barn- och ungdomsfotbolls inriktning tar bl.a. upp följande: Fotbollen ska vara tillgänglig för alla och bidra till samhällsnyttiga värderingar samt ge ett bättre, roligare och friskare liv. Barn-

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Prärien Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Kattens Janssons månadsbrev

Kattens Janssons månadsbrev Kattens Janssons månadsbrev Okt-14 Hej föräldrar! Vi har fortfarande ett fokus på skogen och naturens härliga lekplats, dock är våra utflykter lite beroende på väder och vilka kläder barnen haft på sig

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

... Blir skjutsad med bil. Blir skjutsad med bil med kompisar (samåkning) Bli skjutsad med bil med kompisar (samåka)

... Blir skjutsad med bil. Blir skjutsad med bil med kompisar (samåkning) Bli skjutsad med bil med kompisar (samåka) Bilaga 1: Enkät om resvanor Namn:. Klass:... Enkät om resvanor På skolan pågår just nu ett arbete med att ta fram en skolreseplan. En skolreseplan ska lyfta fram frågor att arbeta med när det gäller trafiksäkerhet,

Läs mer

1. Inledning. 2. Uppvärmning vi bekantar oss med ämnet 3. Vad är det frågan om Djupdykning i ämnet 4. Avslutning. Förhandsuppgift

1. Inledning. 2. Uppvärmning vi bekantar oss med ämnet 3. Vad är det frågan om Djupdykning i ämnet 4. Avslutning. Förhandsuppgift 1. Inledning 1. Inledning 2. Uppvärmning vi bekantar oss med ämnet 3. Vad är det frågan om Djupdykning i ämnet 4. Avslutning Vad lärde jag mig idag? är ett globalfostran projekt som Interpedia rf förverkligar

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Örebro kommun. Föräldrar Förskola - Grenadjärskolans förskola. 9 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.

Örebro kommun. Föräldrar Förskola - Grenadjärskolans förskola. 9 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Örebro kommun 9 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Juni 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Örebro kommun har genomfört en kundundersökning i förskola, familjedaghem, grundskola

Läs mer

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka Hösten 2014 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar

Läs mer

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan

Läs mer

Parkour! Lärarmaterial

Parkour! Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Kalle Güettler Vad handlar boken om? Isak är en blyg kille som går i nian. Han har ett stort intresse för att åka bräda och på nätet brukar han kolla parkour. Han gillar när de hoppar

Läs mer

REFERAT FRÅN INFORMATIONSMÖTET OM HVB-HEMMET UDDESTEN PÅ GALTARÖ

REFERAT FRÅN INFORMATIONSMÖTET OM HVB-HEMMET UDDESTEN PÅ GALTARÖ REFERAT FRÅN INFORMATIONSMÖTET OM HVB-HEMMET UDDESTEN PÅ GALTARÖ 11 februari 2016 Nösnäsgymnasiet, Aulan Moderator: Ulla-Carin Moberg, Social resursförvaltning Göteborg Närvarande: Peter Galatius, Uddesten

Läs mer

Datum. 2014-06-26 Rev 2014-08-22. att lägga rapporten Uppföljning av ferieskola vårterminen 2014 till handlingarna, samt

Datum. 2014-06-26 Rev 2014-08-22. att lägga rapporten Uppföljning av ferieskola vårterminen 2014 till handlingarna, samt Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Annbritt Öqvist Datum 14-06-26 Rev 14-08-22 Diarienummer BUN-14-23 Barn- och ungdomsnämnden Rapport Uppföljning av ferieskolan vårterminen

Läs mer

IDROTTSKUNSKAP Handboll

IDROTTSKUNSKAP Handboll Träff 1: Handbollstermer Vet du vad dessa elva viktiga handbollsord betyder? Avstämt skott Underarmskott Mittväxel Kantväxel Kantövergång 6-0 försvar 5-1 försvar Helkontring Speldjup Individuell teknik

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med

Läs mer

Manual FaR-METODEN. Personcentrerad. samtalsmetodik. Receptet: Uppföljning. FYSS 2015 och andra rekommendationer

Manual FaR-METODEN. Personcentrerad. samtalsmetodik. Receptet: Uppföljning. FYSS 2015 och andra rekommendationer Manual FaR-METODEN Personcentrerad samtalsmetodik Receptet: FaR/MIN PLAN Samverkan med aktivitets arrangörer/ egen aktivitet FYSS 05 och andra rekommendationer Utgåva april 05. Allt material kan laddas

Läs mer

Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten?

Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten? Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten? Liss Kerstin Sylvén, fil.dr i engelska I Sverige talar de flesta av oss svenska. Svenskan är ett litet språk.

Läs mer

Veckobrev v.12. Hej på er alla elever och föräldrar i Kristallens Förskoleklass!

Veckobrev v.12. Hej på er alla elever och föräldrar i Kristallens Förskoleklass! Veckobrev v.12 Hej på er alla elever och föräldrar i Kristallens Förskoleklass! Nä vad trist att det började snöblandat regn och inte var det särskilt varm, vi som vant oss vid sol och värme. Den här veckan

Läs mer

Barn och familj 2012-03-21

Barn och familj 2012-03-21 I Eslövs kommun genomförs ett test av alla barn i förskoleklass av barnens fonologiska medvetenhet. Materialet som används är Bornholmsmaterialet vilket är utformat av professor Ingvar Lundberg, som är

Läs mer

Sportis. Idrottskola med barn i centrum

Sportis. Idrottskola med barn i centrum Sportis Idrottskola med barn i centrum 1 Bra barnidrott är när barnen trivs, har roligt och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. 2 Idrottsskolan Sportis En idrottskola eller Sportis som vi väljer

Läs mer

Avlösning som anhörigstöd

Avlösning som anhörigstöd Avlösning som anhörigstöd Viktiga faktorer som styr när anhöriga ska ta beslut om avlösning Pia Rylander och 2015-05-13 Arbetet har genomförts med hjälp av Utvärderingsverkstaden på FoU Sjuhärad Innehåll

Läs mer

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS 1 (5) SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS Basdata Kursen ingår i den utbildningsvetenskapliga kärnan och är en

Läs mer

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet Sammanställning av enkäten Lust att lära åk 8 och åk 2 på gymnasiet Lå 2008-2009 Barn- och ungdomssektorn (BUS) Innehållsförteckning Inledning...3 Syfte...3 Metod...4 Resultat...5 Trivsel och trygghet...

Läs mer

Vandrande skolbussar Uppföljning

Vandrande skolbussar Uppföljning Fariba Daryani JANUARI 2007 Vandrande skolbussar Uppföljning När man börjat blir man fast (Förälder i Vandrande skolbuss) Att gå med Vandrande skolbussen är något vi ser fram emot (Barn i Vandrande skolbuss)

Läs mer

Färe Montessoriförskola. Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen reviderades 2015-04-27

Färe Montessoriförskola. Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen reviderades 2015-04-27 ! Färe Montessoriförskola Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen reviderades 2015-04-27 Planen revideras årligen vid vårterminens studiedag senast 2016-04-30 Ansvarig:

Läs mer

För årskurs 1 50 poäng IDH

För årskurs 1 50 poäng IDH 2012 Del 1 av 2 Idrott och Hälsa 1 För årskurs 1 50 poäng IDH Två terminer där sex projekt ska genomföras innan sommarlovet. I samarbete med: Alexander Persson Idrottslärare Stockholms Tekniska Gymnasium

Läs mer

Hälsovanor eller ovanor? En hälso- & fritidsvaneundersökning av skolelever vid Snösätraskolan.

Hälsovanor eller ovanor? En hälso- & fritidsvaneundersökning av skolelever vid Snösätraskolan. Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5: 2006 Hälsovanor eller ovanor? En hälso- & fritidsvaneundersökning av skolelever vid Snösätraskolan. Rikard Stenberg GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN

Läs mer

Frågor och svar - Förslag om modersmålstöd i förskolan

Frågor och svar - Förslag om modersmålstöd i förskolan UTBILDNINGSNÄMNDEN Datum 2016-05-18 Frågor och svar - Förslag om modersmålstöd i förskolan Kommer mitt barn att få samma modersmålsstöd som idag? Kommer det finnas barn som inte får något modersmålsstöd

Läs mer

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN D sovande flicka mamma lat son lat son lat son flitig gårdskarl gift med Ingvild flitig gårdsfru gift

Läs mer

SAMNORDISK UNDERSÖKNING OM BARNENS RÄTT ATT DELTA 2009/2010 UNICEF SVERIGE

SAMNORDISK UNDERSÖKNING OM BARNENS RÄTT ATT DELTA 2009/2010 UNICEF SVERIGE SAMNORDISK UNDERSÖKNING OM BARNENS RÄTT ATT DELTA 2009/2010 UNICEF SVERIGE 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...4 1.1 Bakgrunden till undersökningen...4 1.2 Undersökningens syfte och metod...5 2 BESKRIVNING

Läs mer

Jag. Din familj och ditt hem. 1. Jag är en Flicka Pojke. 2. Jag går i årskurs fyra fem sex

Jag. Din familj och ditt hem. 1. Jag är en Flicka Pojke. 2. Jag går i årskurs fyra fem sex 2008 Frågeformulär Jag 1. Jag är en Flicka Pojke 2. Jag går i årskurs fyra fem sex Din familj och ditt hem 3. Hur bor du (om du bor på två ställen kan du kryssa i två rutor)? med mamma och pappa bara med

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Utbildning

Max18skolan årskurs 7-9. Utbildning Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad av något skäl. Genom att reflektera

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2011 MARIEHAMNS GYMNASTIKFÖRENING R.F. SAMMANFATTNING

VERKSAMHETSPLAN 2011 MARIEHAMNS GYMNASTIKFÖRENING R.F. SAMMANFATTNING VERKSAMHETSPLAN 2011 SAMMANFATTNING Gymnastik är en form av idrott, som alla har nytta av att hålla på med. Gymnastiken ger en god kroppskontroll, är utvecklande av motoriken samt dynamisk och mångfacetterad.

Läs mer

Kvalitetsdokument 2012-2013

Kvalitetsdokument 2012-2013 Kvalitetsdokument 2012-2013 Förskola: Prästkragen Förskolechef: Susan Hellström Beskrivning av förskolan: Prästkragens förskola ligger nära Danderyds sjukhus och kommunikationerna. Förskolan består av

Läs mer

Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa

Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Presentation från Idrottsvetenskapliga programmet, C-uppsats vid Umeå Universitet

Läs mer

Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER

Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER I ETT SAMARBETE MED FÖRSAMLINGSPROGRAMMET I EVANGELISKA FRIKYRKAN, HYLLIE PARKS FOLKHÖGSKOLA OCH STUDIEFÖRBUNDET BILDA 2 Nära smågrupp

Läs mer

Handlingsplan för frånvaro

Handlingsplan för frånvaro Sjömarkenskolan F-6 Augusti 2014 Handlingsplan för frånvaro När träder handlingsplanen in? Vid Orosfrånvaro... då anmäld frånvaro överstiger något av följande kriterier: Ströfrånvaro överstigande 6 dagars

Läs mer

Välkommen till Skogens förskola

Välkommen till Skogens förskola Utbildningsförvaltningen Hyacintvägen 9 343 35 Älmhult Tuvan 0476-552 90, 072-383 58 61 Gläntan 0476-550 35, 072-381 58 02 Kotten 0476-550 05, 072-381 57 75 Välkommen till Skogens förskola För att starten

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten Inledning: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Igelkottens

Läs mer

Lektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare

Lektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare Lektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare Tusen gånger starkare är en långfilm baserad på Christina Herrströms bok med samma namn. Filmen finns att se som strömmande media via www.selma.pedc.se

Läs mer

Vi måste tyvärr meddela att lössen är tillbaka. Vi ber er att kolla och luskamma barnen.

Vi måste tyvärr meddela att lössen är tillbaka. Vi ber er att kolla och luskamma barnen. Månadsblad november/december 2015 Hej alla föräldrar! Nu går det mot juletid och ledighet. Här kommer terminens sista brev. Vi vill tacka er alla föräldrar för ett fint och bra samarbete. Vi ser fram emot

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING Utbildning KVALITETSREDOVISNING Klågerupskolan F-5 2007 2008-02-06 Klågerupskolan F-5 Enligt Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet skall varje kommun senast den 1 maj varje år

Läs mer

Fotbollsskolan. skott.indd 1 07-06-05 16.17.58

Fotbollsskolan. skott.indd 1 07-06-05 16.17.58 Fotbollsskolan skott.indd 1 07-06-05 16.17.58 Välkommen till fotbollsskolan! Fotboll är en meningsfull sysselsättning året runt. För att få ett friskare och roligare liv och inte minst - för att lära sig

Läs mer

Engelska skolan, Järfälla

Engelska skolan, Järfälla Elever År - Våren svar, % Kunskaper och bedömning. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 0 0 Medelvärde,,,,. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår. 0 0,0,,,. Lärarna

Läs mer