Kategoriseringar, identiteter och språk

Transkript

1 Kategoriseringar, identiteter och språk Fil dr. René León Rosales

2 Vid framtidens hitersta gräns om maskulina elevpostioner i en multietnisk skola

3 Syfte: att synliggöra centrala villkor, normer och värderingar som möjliggör iscensättningen av vissa maskulina elevpositioner och försvårar andra på en skola belägen i den norra delen av kommunen Botkyrka under studieåret

4 Intersektionalitet

5 Intersektionalitet = syftar till att synliggöra hur maktrelationer baserade på etnicitet/ ras, kön/sexualitet och klass ständigt samverkar och påverkar varandra i specifika, institutionella situationer. Det ställer frågor om hur skilda identitetskategorier skapas, naturaliseras inom dessa samverkande relationer. Ställer också frågan: Hur är det möjligt att skapa en berättelse om makt och ojämlikhet som inte är förtryckande och stigmatiserande? (de los Reyes & Mulinari 2005:128)

6 Lyfta upp pojkarnas position som elev i grundskolan, en position skapad av en samhällelig institution med tydligt normerande ramar och villkor. Inte skriva om pojkarna som en enhetlig kategori pojkar, utan lyfta fram skillnader pojkarna emellan när det gäller hur de förhåller sig till lärare, till utbildning, till sin position som elev med mera. På detta sätt motverkas en homogeniserande bild av elevkategorier Peka också på de likheter som finns i existensvillkoren hos skilda kategorier, i stället för att enbart fokusera skillnader. På så sätt motverkas atomiserande berättelser.

7 Kategoriseringar: vi och de andra

8

9 9

10 10

11 11

12 12

13 13

14 14

15 15

16 16

17 17

18 ELEVER MED UTLÄNDSK BAKGRUND?

19 Skolverkets rapport Elever med utländsk bakgrund (Sammanfattning 2005) när hänsyn tas till de bakomliggande faktorer som nämnts så försvinner mycket av skillnaderna i meritvärde mellan elever med respektive utan utländsk bakgrund, vilket t. ex. visas av att effekten av utländsk bakgrund till och med är marginellt positiv för svenskfödda elever med utländsk bakgrund och även elever som invandrat till Sverige före den ordinarie skolstarten (1993 eller tidigare). Det är bara för gruppen elever som anlänt till Sverige efter 1993 ( ) som det finns en negativ effekt av utländsk bakgrund. En möjlig tolkning av detta är att de skillnader som finns mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund till stor del har att göra med elevens socioekonomiska bakgrund och inte utländsk bakgrund eller skolsituationen i sig (sid. 10) 1) a) Föräldrarnas utbildningsnivå 2) Vistelsetid 3) Negativ kontexteffekt = Segregation.

20 UNGAS SJÄLVFÖRSTÅELSE

21 Vad kan jag bli? Atay: Jag vill bli polis. René: Jag tror att du kommer att bli polis också. Men Varför vill du bli polis, förresten? A: För att det är bra jobb, faktiskt. Det är bra jobb, jag tjänar bra pengar. R: Hm. A: Det är bra jobb faktiskt, jag säger det är bättre än att sitta och vara pizzabakare, och göra, alltså bilmekaniker, det är tråkigt det där alltså förstår du? Du är polis, du sitter bara i bilen. Du kör runt, om det händer någonting, du tar fast han, du gör så hära [visar ett grepp] Atay 13 år

22 René: Vad vill du arbeta med i framtiden? Duan: [Suck ] Eyyy, jag ville bli pilot. R: [Skrattar till] Ja? D: jag kommer aldrig att bli det. R: Varför inte? D: Det är bara att plugga. R: Ja. Men om du inte blir pilot, så vet du inte? D: Om jag inte blir pilot, så vet jag inte. R: har du inga andra planer? D: Jag skulle vilja bli typ, pizzasnubbe. R: Hm D: Göra pizzor. R: [skrattar till] OK. Duan, 12 år

23 Ett råd till forskaren om barnets framtidsutsikter Emre: Det får inte bli överdrift heller, att han blir för mycket av andra kulturer! Rickard: Nej... hur menar du då? Emre: Alltså... en av min typ såhär, han kanske blir såhär typ som mig! Rickard: Ja... är inte det bra det? Emre: Nej, vissa dom går åt fel håll ibland också, mina kompisar, dom är ju med invandrarkompisar också, dom går lite såhär, du vet... lite lågt! Rickard: Ja, vaddå går lågt? Emre: Ifall dom skulle sköta sig normalt, och vara svenskar och vara med oss, då tror jag att dom skulle komma längre. Men nu dom... det känns lite konstigt... Rickard: Konstigt att dom gör så? Skulle det kunna gå bättre för dem? Emre: Liksom för ditt barns bästa liksom, för att han ska komma långt... bli advokat! (skratt) Rickard: Skulle ditt liv varit annorlunda, om du varit svensk? Emre:...ja, faktiskt! Rickard: Hur då då? Emre: Jag skulle klara mig bättre! Tror det... ja, jag skulle klara mig bättre, få bättre jobb, men jag håller mig för min egen sida, jag försöker klara mig som jag är! Emre 15 år

24 Svensk = ordning Duan: Hm Nej. Mer som typ, invandrare. René: Varför inte? Hur är svenskar? D: Svenskar, de har ren svenska, typ de har inget, typ, de har bara en språk. Så de kan lära sig engelska snabbare, för dem är det bara en språk, så de lär sig två språk samtidigt, du vet. Och för typ, mig, det kommer att dröja för jag har två språk nu. Och för att kunna den tredje, det kommer typ dröja. Och för dem, det går så där snabbt [knäpper med fingrarna] R: Just det. Hm. Hur är/ finns det andra skillnader mellan svenskar och D: Jaaaa R: Hur är svenskarna? D: Svenskarna, de är i alla fall tysta på lektionerna, typ, vad jag vet att de är typ lugnare än vad vi är. Och sen, de sköter sig i alla fall R: Ok. Känner du, har du svenska vänner? D: Jag har bara en. Han är inte hel svensk, han är hel/ eee finsk och svensk. Men han, han sköter inte sig. (Duan )

25 Språk

26 Riktig svenska René: Hur tror du att det ska gå för dig på Storskolan? Hassan: Jag tror att det går bra, men Kärbospråket kommer att stanna. Alltså jag kommer att ha Kärbospråket hela tiden. R: Men varför är det fel? Eller varför är det dåligt? H: Alltså, de pratar inte riktig, riktig svenska. ( ) R: Hur är, hur är svenskar då, hur är de svenska vännerna? Finns de en skillnad mellan de och killarna här? H: Nej Killarna här? R: Ja. H: Ja. R: Vad är de för skillnad? H: Språket. R: Språket. H: Och de är, ja, språket. De är snällare också. (Hassan )

27 René: [skratt] Är det skillnad mellan de där svenskar och Onur: [nickar] R: Vilken skillnad finns det? O: De, de pratar så här, eget språk. De pratar mer, så hära, svenska. Vi, vi kan inte så mycket som de kan. R: Hm. Har du ha/ O: Vi använder enkla sat/ meningar och sånt. R: Hur vet du det? O: Vi, man ser på orden och sånt. R: Har du märkt det någon gång, när du har talat med dem? O: Ja, det finns flera ord som kan betyda någonting. Och vi, vi tar det lätta alltid. R: Hm. Kan/ alltså, det har hänt dig också? Det har hänt dig? O: Ja. R: När då? När? O: Jag vet inte. När jag brukar prata med Kristina [otydligt] (Onur )

28 Multietniskt kamratsspråk René: Om vi börjar så här: om du skulle träffa någon som du aldrig träffat förut i ditt liv, och du måste presentera dig, så att den person vet vem du är, hur skulle du presentera dig? Ted: Alltså är det han eller hon? R: Hm, vi säger att det är en hon. T: Jag skulle gå och säga vad jag heter, sen jag skulle fråga henne vad hon heter, sen jag skulle fråga henne om vi kunde var kompisar. R: OK, men säg, säg, säg [jag vill att han ska säga orden han skulle använda.] Prata, presentera dig T: Ah. Hej, jag heter Ted. Vad heter du? R: Hm T: Ja, jag vet inte. R: Ok. Men hur vill du presentera dig då, om det är en han då? T: Shooo, jag heter Ted. Vad heter du? R: [skratt] Men presentera dig för mig då, vem är du? Du är Ted T: Jag heter Ted, jag går i Kärboskolan. Jag är tretton år och går i sexan i Kärboskolan. (Ted )

29 René: Är det bra att kunna prata Kärbosvenska? Gabriel: Nej. R: Varför inte? G: Man lär sig inte vanlig svenska R: Är det bra att kunna vanlig svenska? G: Ja. R: Varför? [skratt] G: För, till exempel vi säger man har såna där prov och såna saker, så att man ska kunna förstå vad orden betyder, och det. När man läser. (Gabriel )

30 Pedagogiska praktiker

31 Undervisning När jag börjar hjälpa till, märker jag att det är vissa ord de har svårt för. En fråga är till exempel: Vilka källor kan du använda för att hämta information?. Här tror eleverna i gruppen att det handlar om vattenkällor. Någon nämner som ett möjligt svar Botvidskällan. När gruppen i grupprummet ska svara på frågan Har det hänt någonting inom ert område på sistone?, tror de att frågan handlar om ifall det har hänt någonting inom deras bostadsområde på sistone. Fikret börjar berätta att gympasalen har brunnit upp. Bora skriker: Det där var för två år sen!, och viftar irriterat på handen, eftersom det inte är något som hänt nyligen. Jag inser då att de inte förstår att område här syftar på det kunskapsområde de ska fördjupa sig i och inte på deras bostadsområde. (Fältanteckningar från 04091)

32 På eftermiddagen är det en SO-lektion i 6b med Sara. Vi börjar lektionen med högläsning av några sidor som handlar om Nordamerika. Därefter delar läraren ut de instuderingsfrågor som barnen ska svara på, med hjälp av texten. Jag hjälper eleverna att svara på frågorna. Jag konstaterar snabbt att flera av dem svarar på frågorna utan att riktigt förstå innebörden av texten. Trots att vi började med högläsning av de sidor de skulle leta svaren på frågorna i. Detta får mig att komma ihåg det läraren Stina kommenterade för mig häromdagen: de verkar vara vana vid att inte förstå. Exempel på ord de läser och skriver av utan att förstå var situation (Hur är situationen för indianerna idag?), brist på (européer utvandrade på grund av brist på mat och arbete), föda upp (vilka djur föder man upp på rancher), boskap. Ett annat exempel på att de inte riktigt förstår vad de svarar, eller frågorna, eller orkar läsa texten, är att Saman svarar att strutsen begraver huvudet under marken för att försvara sig mot rovdjur, något som Seyda som sitter bredvid skriver rakt av, trots att det uttryckligen står i texten att detta är en myt och att vi har talat om det under högläsningen. (Fältanteckningar )

33 Segregation Segregation: Ett rumsligt åtskiljande av befolkningsgrupper baserat på socioekonomisk bakgrund, etnicitet, hudfärg, religion med mera. En viktig del i återskapandet av sociala och ekonomiska maktrelationer i samhället - personer socialiseras in i olika miljöer och villkor, får tillgång till olika sociala nätverk med mera. Etnisk och ekonomisk segregation innebär i grunden olika uppväxtvillkor för ungdomar i staden

34 Påverkar hur eleverna förstår sig själva: Kan påverka förväntningar (elevernas, lärarnas)när det gäller kunskap Kan påverka framtidsdrömmar Segregation kan även återfinnas i skolan Indelningar där ett vi och dem återskapas i skolan. I dessa diskussioner är det ofta etnicitet som får dominera, vilket osynliggör hur skillnadsskapandet också kan vara kopplat till klass

35 TACK!