Likabehandlingsplan och. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. vid Mariefreds skola 1 feb jan 2014

Transkript

1 Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Mariefreds skola 1 feb jan 2014

2 Bakgrund Diskrimineringslagen 2008:567 och skollagen kap 6 ligger till grund för dessa planer. Diskrimineringslagen innehåller Förbud mot diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder Förbud mot annan kränkande behandling som t.ex. mobbning Förbud mot repressalier Skollagen innehåller åtgärder mot kränkande behandling Vision Alla på Mariefreds skola skall känna sig a och inte utsättas för någon form av diskriminering och/eller kränkande behandling. Mål Vi ska motverka alla former av kränkningar och trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt annan kränkande behandling. Ansvar Det åligger rektor att likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling följs. Alla som arbetar på skolan ska aktivt motverka trakasserier och förtryck Mariefreds skola har ett hetsteam som arbetar med utredning och åtgärder enligt skollagen kap 6. Där ingår nedan namngivna: Rickard Bergman Anny Eliasson Katarina Du Rietz Fredrik Isaksson Inger Nordling Eva-Lotta Wall Eva-Lotta Olsson Solveig Danielsson Ida Fransson Lena Adolfsson Karin Sjökvist Anders Nykvist Ovanstående personer kan även nås via mail genom att skriva: förnamn.efternamn@strangnas.se

3 Begreppsförklaringar Kränkande behandling innefattar: Diskriminering/trakasserier. Ett uppträdande som kränker ett barns eller elevs värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna; kön, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Annan kränkande behandling. Ett uppträdande som utan att vara trakasserier kränker ett barns eller en elevs värdighet som t.ex. mobbning. Definitioner Etnisk tillhörighet: Att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Religion: Den trosuppfattning en person har. Sexuell läggning: Homosexuell, bisexuell, transsexuell eller heterosexuell läggning. Funktionshinder: Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Mobbning: En person är mobbad när han eller hon, upprepade gånger och under en viss tid, blir utsatt för negativa handlingar av en eller flera personer. Parterna är inte jämnstarka utan den ena parten är ständigt i underläge och blir kränkt. Repressalier: när hämnd eller hot om hämnd används mot den som påtalat kränkning. Kränkningar kan se ut på följande sätt: fysisk kontakt: slag, sparkar, knuffar, fasthållning och sexuellt ofredande verbalt: förolämpningar, svordomar, hot och sexuella anspelningar kroppsspråk: miner, gester, suckar och utfrysning social utfrysning: anonyma brev, kränkande ryktesspridning i skolan via Internet: genom Bilddagboken, Facebook, SMS eller liknande Främjande arbete För att främja och skapa en miljö i syfte att förhindra kränkande behandling jobbar vi återkommande varje läsår med bland annat följande på skolan Barns rättigheter t.ex. FN-arbete, Jordens barns pris Förintelsen, som skedde under andra världskriget, i åk 9 Elevinflytande i form av olika råd såsom klassråd, elevråd, pedagogiskt råd och kostråd Skolan har regler som eleverna själva fått vara med och utforma Lättillgänglig information om likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling i form av kortversion Utvecklingssamtal mellan elever, föräldrar och lärare Skolledningen tar tillsammans med Trygghetsteamet och elevrepresentanter fram likabehandlingsplanen

4 Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet genomsyrar den dagliga verksamheten och organisationen genom att; Alla vuxna ansvarar för alla elever. De vuxna ingriper snarast de får kännedom om att det förekommer någon form av kränkning Klassläraren/Handledarna har huvudansvaret för elevomsorgsarbetet Det utses kamratstödjare i skolår 3-9 som träffar hetsteamet regelbundet Kartläggning av var elever känner sig a/oa sker genom enkäter varje år Det finns schemalagda rastvakter i de olika arbetslagen Skolan uppmuntrar föräldrarna att stämma av kontinuerligt med sina barn och meddelar skolan om de får kännedom om någon kränkning Skolan har ett hetsteam och det skall vara känt för alla berörda Begreppsförklaring Kamratstödjare är elever från årskurs 3-9 som väljs av vuxna och elever för att finnas som en extra brygga mellan elever på skolan och vuxna på skolan avseende elevernas välbefinnande. Rutin vid utredande arbete Personal som får kännedom om att en elev blivit kränkt/diskriminerad ansvarar för att detta utreds och åtgärdas skyndsamt. Vid upprepade kränkningar ska hetsteamet informeras så att de snarast kan påbörja sitt arbete. Vi utgår från den enskilde elevens upplevelse om att denne blivit kränkt och/eller diskriminerad. En eller två vuxna pratar enskilt med eventuell uppgiftslämnare och den utsatte för att kartlägga ärendet och klargöra vilken form av kränkande behandling denne utsatts för. Två vuxna har samtal med den/dem som utsätter någon annan för kränkande behandling och markerar tydligt att vi inte tolererar någon form av kränkande behandling här på skolan. Efter samtalen informeras hemmen om situationen och hur skolan tänker agera. Elever i de senare skolåren, som utsätter annan elev, ska själv först få en chans att berätta hemma vad som hänt. Klasslärare/Handledare ska fortlöpande informeras om hur arbetet fortskrider. Skolledning och kurator informeras kontinuerligt. Kontinuerlig uppföljning med de inblandade för att klargöra om kränkningarna upphört, visa sitt vuxenstöd till den utsatte men även ge en positiv återkoppling till den/de som kränkt och som nu slutat med sina oönskade handlingar. Om en elev upplever sig kränkt eller utsatt för repressalier av en vuxen, utreder rektor ärendet. Detta gäller även om en vuxen upplever sig kränkt av elev.

5 Om kränkningarna inte upphör Nya samtal med de inblandade, där skolledning och kurator aktivt ingår. Berörda föräldrar träffas tillsammans med eleven och skolpersonal och diskuterar fortsatta åtgärder. Om kränkningarna inte upphör kan det bli aktuellt med en anmälan till socialtjänst, polis eller eventuell flytt av elev till annan skola. Dokumentation Det utredande och åtgärdande arbetet ska dokumenteras fortlöpande av de ansvariga för ärendet. Dokument från hetsteamets arbete förvaras i särskild pärm. Utvärdering/Uppföljning En muntlig utvärdering i hetsteamet görs efter varje avslutat ärende. Likaså utvärderas gruppens arbete årligen. En uppföljning och revidering av handlingsplanen görs årligen. En utvärdering av arbetet med likabehandlingsplanen ingår i kvalitetsredovisningen. Förankring Likabehandlingsplanen fastställs av skolledning och Trygghetsteamet. Likabehandlingsplanen ska vara känd av och diskuteras med all personal, elever och föräldrar. Den ska finnas tillgänglig på skolans hemsida, mailas hem vid skolstart och tas upp på föräldramöten. Eleverna jobbar med planen vid höstterminens början. Kompetensutbildning Delar av personalgruppen har gått en högskolekurs, 10 hp, Mobbning- skolpraktik och forskningsperspektiv. Läromedel Det är av stor betydelse att läromedel som används i undervisningen inte sprider fördomar och förlegade föreställningar med avseende på kön, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning samt funktionshinder. Kartläggning En årlig kartläggning av skolans nuläge görs under hösten. För HT gäller följande: V 43 genomför skolan en trivselenkät i alla klasser. Resultatet av detta presenteras för personalen under vecka 48, för föräldrarrådet på mötet vecka 50 och för eleverna vecka 50. Resultatet diskuteras sedan i arbetslag, hetsteam, kamratstödjargrupperna, elevråd och föräldrarråd. Dessa grupper arbetar fram förslag på åtgärder som ska genomföras.

6 Skolledning och likabehandlingsteam fastställer åtgärdsplanen som läggs in i likabehandlingsplanen vid den årliga redovisningen. Den reviderade planen presenteras i januari och gäller från 1 februari. Lokal enkät som genomfördes under vecka 43 på hela skolan. Sammanställning F-3 Känner du dig i klassrummet? F-3 16% 32 st. 80 % 165 st. 4% 8 st. 205 st. Känner du dig på rasten? F-3 29% 60 st. 65% 137 st. 6% 13 st. 210 st. Känner du dig när du ska gå på toaletten under skoltid och fritidstid? F-3 18% 37 st. 75% 152 st. 6% 13 st. 202 st. Känner du dig när du ska byta om och duscha då du haft idrott? F-3 21% 42 st. 70% 139 st. 9% 18 st. 199 st. Känner du dig i matsalen? F-3 14% 28 st. 82% 168 st. 4% 9 st. 205 st. Har du någon vuxen på skolan som du kan gå till om du behöver prata eller få hjälp med något? F-3 27% 57 st. 61% 126 st. 12% 25 st. 208 st. Finns det något ställe på skolan där du känner dig o? Ja Nej F-3 32 % 65 st. 68% 141 st.

7 Sammanställning åk 4-5 Hur känner du dig i klassrummet? 1-inte 2-mindre 3-4-mycket Antal svar 0% 0 st. 5% 5 st 30% 33 st 65% 70 st 108 st. Hur känner du dig på rasterna? 1-inte 2-mindre 3-4-mycket Antal svar 0% 0 st. 14% 15 st. 36% 39 st. 50% 55 st. 109 st. Hur känner du dig när du ska gå på toaletten under skoltid? 1-inte 2-mindre 3-4-mycket Antal svar 9% 10 st. 18% 20 st. 37% 40 st. 36% 39 st. 109 st. Hur känner du dig när du ska duscha då du haft idrott? 1-inte 2-mindre 3-4-mycket Antal svar 7% 7 st. 17% 19 st. 34% 37 st. 42% 46 st 109 Har du någon vuxen på skolan som du kan prata med när du behöver det? 1-stämmer 2-stämmer 3-stämmer 4-stämmer Antal svar inte ibland bra 6% 7 st. 22% 24 st. 33% 36 st. 39% 42 st. 109 st. Finns det något ställe på skolan där du känner dig o? Ja Nej 24% 26 st. 76% 82 st. Sammanställning åk 6-9 Hur känner du dig i klassrummet? 1-inte 2-mindre 3-4-mycket Antal svar 4% 7 st. 6% 9 st. 30% 49 st. 60% 98 st. 163 st. Hur känner du dig när du går mellan de olika lektionssalarna? 1-inte 2-mindre 3-4-mycket Antal svar 2% 2 st. 8% 10 st. 32 % 41 st. 58% 75 st. 128 st.

8 Hur känner du dig vid ditt skåp? 1-inte 2-mindre 3-4-mycket Antal svar >1% 1 st. 10% 15 st. 26% 40 st. 63% 97 st. 153 st. Hur känner du dig på rasterna? 1-inte 2-mindre 3-4-mycket Antal svar 3% 5 st. 8% 12 st. 24% 36 st. 65% 99 st. 152 st. Hur känner du dig när du ska gå på toaletten under skoltid? 1-inte 2-mindre 3-4-mycket Antal svar 11% 17 st. 23% 34 st. 21% 32 st. 45% 67 st. 150 st. Hur känner du dig när du ska byta om och duscha då du haft idrott? 1-inte 2-mindre 3-4-mycket Antal svar 6% 10 st. 15% 22 st. 31% 46 st. 48% 72 st. 150 st. Har du någon vuxen på skolan som du kan prata med när du behöver det? 1-stämmer 2-stämmer 3-stämmer 4-stämmer Antal svar inte ibland bra 10 % 15 st. 14% 20 st. 24% 35 st. 54% 79 st. 147 st. Finns det något ställe på skolan där du känner dig o? Ja Nej 18% 27 st. 82% 125 st. Förra årets planerade insatser Följande åtgärder genomfördes under 2012: Fortsatt arbete med att göra likabehandlingsplanen känd bland eleverna genom att anslå kortversionen på väl synlig plats i varje klassrum, mejla hem den till alla föräldrar och att lärarna gick igenom den med eleverna under värdegrundsveckorna. Trygghetsteamet presenterade sig i alla klasser och vilka som ingår i teamet framgår även i likabehandlingsplanen och i skolans fotokatalog. Information och påminnelse till eleverna om att de ska vända sig till rastvakterna på skolan om de behöver hjälp av en vuxen under rasten. Alla rastvakter är till för alla barn. De haspar som sattes upp på insidan av toalettdörrarna kontrolleras kontinuerligt och byts ut om de gått sönder. Toaletten i matsalen åtgärdades genom bostadsbolagets försorg. Tre gemensamma aktiviteter för hela skolan genomfördes i syfte att olika åldersgrupper skulle mötas och lära känna varandra, vilket i förlängningen skapar större het framförallt för de yngre eleverna.

9 Årets planerade insatser Fortsätta göra likabehandlingsplanen känd bland elever och föräldrar genom att årligen gå igenom den med eleverna och sända hem den till föräldrarna. Fortsätta göra hetsteamet känt bland eleverna genom att årligen presentera sig i alla klasser. Fortsätta informera och påminna eleverna om att de ska vända sig till rastvakterna på skolan om de behöver hjälp av en vuxen på rasten. Alla rastvakter är till för alla barn. Renovering av duscharna i gymnastikhallen sker under läsåret och detta innebär bland annat att skiljeväggar byggs i duschrummet. En vikvägg kommer att sättas upp i nuvarande årskurs fya korridor för att göra den miljön lugnare. Arbetslagen tittar på enkätsammanställningen och hittar sina respektive förbättringsområden, som de sedan arbetar med under året. Förbättringsarbetet sker i dialog med eleverna.