Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016"

Transkript

1 1 (6) Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016 Temat för avsnittet är arbetet mot rasism i skolan. Samtalet utgår från ett scenario som handlar om modet att ta upp frågan om främlingsfientlighet och rasism. Medverkande är Michael Allard, läromedelsförfattare och gymnasielärare på Alléskolan i Hallsberg och Camilla Sjöström, före detta gymnasielärare, nu pedagog på Forum för levande historia. Samtalet leds av undervisningsråd Hugo Wester, Skolverket. Direktlänk till scenariot om modet att ta upp frågan om främlingsfientlighet och rasism: - START - Speaker: Välkommen till Skolverkets poddradio! Tema: Att motverka rasism och främlingsfientlighet. Det här samtalet är ett exempel på hur man kan prata om frågan. Lyssna och fortsätt diskutera på er skola. Hugo Wester: Välkommen till Skolverkspodden om arbetet mot rasism och främlingsfientlighet i skolan. Rasism och främlingsfientlighet är oförenligt med skolans värdegrund. Det står i läroplanerna att detta ska mötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Barn och elever har rätt till skydd mot kränkningar och diskriminering i skolan. De här rättigheterna finns ju där för att vi vet att om man blir utsatt för diskriminering eller kränkande behandling så påverkas man negativt. Det kan alltså också sägas ha att göra med att barn och elever ska ha likvärdiga möjligheter att lära och utvecklas. Det är bra att knyta detta arbete till kunskaper. Vi vet att det här är en utmaning för skolan. Arbetet med kunskaper och värden hänger ihop men hur går det här till rent konkret. Hugo: Med mig idag har jag Michael Allard: Michael Allard heter jag. Jag är lärare i samhällskunskap och historia på Alléskolan i Hallsberg en jättestor gymnasieskola. Vi har alla nationella program på vår skola och nära 2000 elever. Hugo: Välkommen. Michael: Tack. Hugo: Och med oss idag så har vi också Camilla Sjöström: Camilla Sjöström. Jag är en gammal lärare. Jag jobbade länge som lärare ute i Haninge. Jag undervisade i gymnasiet i ämnena Religion, Historia och Filosofi. Sedan tre år tillbaka jobbar jag som pedagog på myndigheten Forum för levande historia och möter bland annat klasser som kommer till oss på besök. Hugo: Ni är båda välkomna hit till Skolverkspodden. Vi utgår från ett konkret scenario och dagens konkreta scenario handlar om modet att ta upp frågor om rasism och främlingsfientlighet. Så här är scenariot: En lärare vet om att det på rasterna bland eleverna förekommer laddade Postadress: Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: vx Fax:

2 2 (6) samtal med rasistiska och främlingsfientliga förtecken. Samtidigt så undviker läraren att lyfta de här frågorna i klassrummet. Detta på grund av omsorg för att elever kan känna sig utsatta för kränkningar. Hugo: Hur är det? Känner du igen dig Micke? Är det så här i skolsverige idag. Händer det som händer i scenariot? Michael: Ja, det tror jag. Jag tror att det finns en viss rädsla inför att föra de jobbiga samtalen. Man är rädd för vad som ska hända. Att det ska gå överstyr eller så. Samtidigt tror jag att man egentligen inte behöver vara rädd. Jag tror att eleverna ofta säger värre saker på rasten än vad de gör i klassrummet. Jag vet och förstår att rädslan finns men den är obefogad. Hugo: Du menar att det blir skillnad på i och utanför klassrummet? Michael: Ja. Hugo: På vilket sätt då? Michael: Många elever anpassar sig efter situationen. Det vill säga att de anpassar sig efter att de är i klassrummet. I klassrummet säger man av olika skäl inte det som man kanske säger till varandra på rasten. Man kanske inte vill säga det för att man tror att läraren ska ta illa upp. Eller det kanske inte stämmer överens med det som man håller på med just då. Man kanske tänker på betygen och anpassar sig på det sättet. Hugo: Det låter som att vi har samtal inom ramen för undervisning och lärande som skulle kunna tippa över till någon slags åsiktskorridor. Att man inte tar upp vad som helst i klassrummet. Michael: Jag tror att lärarna försöker hålla sig inom den korridoren men det gör eleverna också. Hugo: Och sedan kommer det upp ute i korridoren i stället?! Camilla: Då måste man fånga det ändå om man går förbi som lärare. Hugo: Ja, inte bara lärare utan all personal. Camilla: Ja, och det kan vara svårt att ta dessa frågor på volley. Men jag tror att det är viktigt. Hugo: För det är ju så att eleverna har rätt till ett skydd mot kränkande behandling. Om det uppstår en situation att du som elev upplever att din värdighet är kränkt då ska det ju gå igång ett arbete på skolan. Det ansvaret ligger på lärare och övrig personal. Samtidigt kan det vara svårt att veta för upplevelsen av kränkningen är ju subjektiv. Du kan uppleva en kränkning utifrån det någon elev har sagt och yttrat samtidigt har eleverna en starkt skyddad yttrandefrihet. Hur hanterar vi detta spänningsfält i skolan? Camilla: Jag tänker att detta är en del i komplexiteten i att vara lärare eller människa i stort. Men jag tänker också att vi har styrdokument, vi är tjänstemän, vi ska både lära om och lära genom värdegrunden. Vi kan vara trygga i att vi har en tydlig värdegrund som vi ska lära ut. Vi kan luta oss mot styrdokumenten och försöka förmedla den. Vi har uppgiften att göra detta och det i sig kan ge en trygghet.

3 3 (6) Hugo: Men om man tolkar sitt demokratiuppdrag som lärare som att man i linje med värdegrunden ska verka för att elever inte blir utsatta för kränkande behandling. Det kan ju vara en annan tolkning. Camilla: Det kan det absolut men lärarna måste se skolan som det ställe där möten sker. I alla möten oavsett var kan det ske konflikter. Vi ska rusta eleverna för vardagen utanför skolan och där ute är det ju inte någon som täcker upp och skyddar en. Man måste kunna undervisa så att eleverna kan möta andra människor. Det är också en del av värdegrunden. Demokrati är inte smärtfritt, demokratin är inte fri från konflikter. Det måste man få lära sig. Michael: Man kan se skolan som någon form av arena där åsikter bryts mot varandra. Då är det viktigt att läraren deltar i detta, att läraren finns på arenan. Detta kan man göra både i klassrummet och på rasterna. Hugo: Samtidigt ser vi i studier och i undersökningar att lärare inte identifierar sig i den här delen i demokratiuppdraget och att man av rädsla för att iscensätta eventuella kränkningar backar från samtalen. Eller att man inte känner sig rustad att hålla samtalen. Michael: Man behöver inte vara rädd för att det ska hända i klassrummet. Jag förstår inte vad det är man är rädd för. Det måste vara andra saker som gör att man backar ur. Hugo: Vad kan det vara då? Kunskaper om själva frågorna? Michael: Ja, det kan det vara. Hugo: Är det så att man som lärare alltid måste ha en åsikt. Att ha ett rätt svar? Är det så att man känner att man som lärare borde ha det och att det är därför man backar. Camilla: Jag tror att det är så man känner men egentligen är det tvärtom. Man ska nog inte alltid ha rätt svar. Det är också en del i att undervisa och att agera värdegrunden. Att man öppnar upp för att det är komplext och inte så enkelt men om vi till exempel testar de här två olika utsagorna mot varandra, vart hamnar vi då? Hur illa kan det bli? Hugo: Men samtidigt kan ju skolan aldrig bli värdeneutral. På det sättet kan man ju inte backa. Camilla: Nej, men man kan behöva problematisera även demokrati och tillsammans efter reflektion komma fram till något gemensamt. Michael: Ofta kan man som lärare känna att eleverna förväntar att man ska komma upp med ett svar på en fråga. Jag vänder mig starkt emot det. Det som är intressantare är hur man kan vända och vrida på det. Det som verkar uppenbart sant kanske inte är det. Jag vet att någon sa någon gång att lärare ljuger fem gånger per lektion. Har ni hört det? Camilla: Nej, det har jag aldrig hört. Hugo: Att undersöka värden och vrida och vända på saker tillsammans är att sätta igång en demokratisk process. Men det är inte så lätt alla gånger. Det finns också gränser. Vi har talat om kränkande behandling men det finns ju också gränser i brottsbalken om till exempel hets mot folkgrupp, förolämpning och ärokränkningsbrott. Skapar de en position kring vad man kan ta upp? Vart drar man i så fall den gränsen? När blir det rasism? Är det det som är modet att ta

4 4 (6) upp frågor om främlingsfientlighet och rasism? Behöver man mer på fötterna som lärare och skolpersonal där? Michael: Jag tror att det man kan diskutera är främlingsfientlighet. Inte ens de som är rasister vill ju kännas vid att de är det. Att påstå att människor är olika och ska behandlas olika beroende på varifrån de kommer det kan vi aldrig acceptera. Det är inte en åsikt utan mer en vanföreställning. Sen finns det ett gränsområde som kan vara svårt att navigera i. Vad är främlingsfientligt och vad är invandringskritik? Hugo: Just det, det är ett nytt begrepp som seglat upp. Camilla: Jag tänker att rasism är väldigt svårt. Vad är rasism? Det finns flera olika definitioner av begreppet. Michael: Vissa politiska uppfattningar som får stort utrymme idag gränsar till att vara rasistiska. Vissa nätsajter som ligger något parti nära ger uttryck för detta. När man bara visar på det negativa med romer så blir det för mig rasism. I klassrummet kan det dyka upp ett sådant påstående som man kan fånga upp och fråga vad bygger du det på?. Hugo: Sedan har vi utmaningen med kapitel sex i skollagen om kränkande behandling. Här är det ju elevens upplevelse av kränkningen som är utgångspunkten och som man ska agera på och inte hur man själv uppfattar uttrycket som rasistiskt eller inte. Det kan vara svårt att på volley läsa av situationen. Camilla: Tyvärr kan man säga att det skulle vara omöjligt för en lärare att navigera efter ett kränklöst klassrum. Detta för att det sitter 25 individer där som du som lärare inte känner till någonting om. Jag kanske känner till några lite bättre och några ingenting alls. Om jag t ex tar upp dödsstraffet så kan det vara oerhört kränkande trots att jag tror att ingen kan ha varit med om något liknande. Man kan ha en god avsikt att ta upp något i värdegrundsarbete men ändå kan det bli fel. Det tror jag tyvärr är oundvikligt. Hugo: Man kan behöva hantera det. Man ska också understryka att skollagens kapitel sex om kränkande behandling inte kan trumfa ut grundlagsskyddande rättigheter som t ex yttrandefriheten. Man kan inte använda den yttrandefrihetsbegränsande. Hugo: Men för att gå tillbaka till temat om modet att ta upp frågor om främlingsfientlighet och rasism. Detta kopplat till scenariot om läraren som vet att det förekommer men undviker ämnet under lektionstid. När man ändå har möjlighet att som professionell och tränad pedagog att leda de här samtalen, hur gör vi det? Vilka verktyg för att skapa bra möjligheter att tala om värden tillsammans med barn och elever? Vad finns det för olika verktyg? Michael: Jag har testat en grej som kallas för Safe Classroom. Det är egentligen inget nytt. Man gör gemensamt upp med den gruppen man har hur klassrumsklimatet ska vara när vi diskuterar svåra frågor. Man bestämmer tillsammans vad det är som gäller helt enkelt. Hur man behandlar varandra och så. Man börjar i att bygga ett bra klimat. Hugo: Är det överenskommelser om hur samtalen ska föras? Michael: Kanske framförallt vad man inte ska göra. Detta för att alla ska känna trygghet. Det här gör man enligt en speciell metod där alla får säga sin mening. Det är en viss arbetsgång

5 5 (6) kring det här och det är viktigt att alla kommer till tals och att alla får tala om hur de upplever det. För det kan ju vara så att du som lärare uppfattar en grupp på ett sätt som inte eleverna gör. De kan ha en annan uppfattning om klimatet i gruppen än den som jag har. Det är rätt vanligt att det är så. Man kanske känner att man är grupperad men vågar inte säga det för att man stöter sig med någon. Man kanske inte kränker men man stöter sig och det vill man inte göra. Michael: Sen tror jag mycket på att använda elevaktiva metoder som till exempel casemetoden som ett bra redskap i att konkretisera svåra samtal. Hugo: Vad ser du som möjligheten med att jobba med case-metoden och svåra frågor? Michael: Själva metoden uppmuntrar till eftertanke och lugna samtal. Diskussionen blir ganska styrd om man gör den enligt metoden men det är deltagarna som uttrycker åsikterna. Som lärare undviker man åsikterna och försöker istället vara någon form av katalysator och leda diskussionen. Då kan man koncentrera sig mindre på vad man själv ska säga och mer på vad man ska fråga eleverna om. Enligt min uppfattning blir det nästan alltid väldigt bra diskussioner. Det ger möjligheter att ta upp svåra frågor. Ett case måste handla om en svår fråga annars är det inte ett bra case. Hugo: Case-metodik och Safe Classrooms som exempel på verktyg att leda svåra samtal. Har du Camilla några exempel från din tid som lärare? Camilla: Om man lyfter det bort lite från just samtal, även om jag tror att samtal är en väldigt bra metod för att diskutera de här frågorna. Om syftet är att eleverna ska problematisera och reflektera själva över sina egna påståenden så kan man jobba med argumentationsanalys. I argumentationsanalys jobbar man med ett påstående så ska man se vilka argument som funkar för och emot. Sen ska man titta på om argumenten bygger på värderingar eller fakta. Så ska man granska vartenda argument och titta på vilka argument som egentligen håller utifrån det som påstås. Vad blir kvar? Stämmer påståendet eller inte? Bara att göra en argumentationsanalys innebär en stor reflektion inom sig. Det kan vara en bra utgångspunkt. Sedan kan man prata om saker och ting. En del saker kanske man behöver ta inom sig själv först innan man tar dem i stor grupp. Hugo: Att leda samtal om värden är också en del i en deliberativ demokratiundervisning. Detta har också kopplats till skolans värdegrund och det finns mycket att hämta där. Detta handlar om iscensatta samtal om värden men det som vi rört oss kring här rör också frågan om att kunna ta dessa saker på volley. Det handlar kanske om en annan typ av samtal. Vi inledde också med att tala om skillnaden mellan klassrummet och korridoren, att det handlar om olika miljöer. Men alla de här delarna behövs i skolan för att man ska kunna hantera spänningsfältet mellan skydd mot kränkande behandling och yttrandefrihet, att jobba med skolans demokratiuppdrag utifrån de förutsättningar man har. Michael: Jag tror att grunden i det hela handlar om att skapa ett klimat på skolan som är tillåtande och där alla känner sig säkra. Det kan man göra på olika sätt men det viktiga är att personalen på skolan är överens om att så här ska vi göra och att man backar upp varandra. De här frågorna som kommer på volley kan vara skönt att känna att man inte är själv med. Det är bra om man känner att det jag tar nu kommer någon annan lärare också att ta. Jag tror att det är

6 6 (6) viktigt att man tillsammans i personalgruppen för de här resonemangen om hur det ska vara på den här skolan. Hur vill vi att det ska vara? Man kan börja med sig själv. Hur vill jag att vi ska vara mot varandra vi som jobbar här? Sen utgår man från det. Hugo: Vad finns det för redskap att jobba med det här på Forum för levande historia när det kommer skolklasser till er och ser utställningar och ni har diskussioner med dem? Camilla: Våra utställningar bygger ofta mycket på samtalet. Att få eleverna att reflektera, få eleverna att ställa frågor. Att våga ifrågasätta är också ett sätt att pröva demokratin. Vi jobbar mycket med samtal men också med konkreta värderingsövningar. Vi jobbar mycket med film och bilder. I utställningarna jobbar vi med mycket konkreta historiska saker. Det tycker vi är en bra brygga för att föra ett samtal om nutiden. Historien är kanske inte direkt personligt för de individer som står där nu men att se mekanismer i historien och jämföra med nu kan ge en aha-upplevelse. Det kan man säga är ett sätt som vi jobbar mycket med. Hugo: Vi har ju även här på Skolverket olika resurser och stödmaterial som berör de här frågorna om modet att ta upp frågor om rasism och främlingsfientlighet. Vi har stöd som kan användas för att jobba med samtal som metod. Då tänker jag på vårt stödmaterial Förskolan och skolans värderund där ett helt kapitel handlar om olika metoder för att leda den här typen av samtal. Samtalen är viktiga i skolans värdegrundsarbete och demokratiuppdrag. Hugo: Ni ska ha stort tack för att ni ville komma hit. Tack för ert deltagande i Skolverkspodden om arbetet mot rasism och främlingsfientlighet i skolan. Speaker: Tack för att du har lyssnat. Samtalet leddes av Hugo Wester, undervisningsråd på Skolverket. Inspelningsår SLUT -

Textning av avsnitt 4, Skolverkets poddradio 2016

Textning av avsnitt 4, Skolverkets poddradio 2016 1 (5) Textning av avsnitt 4, Skolverkets poddradio 2016 Temat för avsnittet är arbetet mot rasism i skolan. Samtalet utgår från ett scenario som handlar om hat på nätet. Medverkande är Johnny Lindqvist

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/2016 Vision På vår skola ska det inte förekomma någon form av kränkande behandling. Ingen elev ska bli diskriminerad, trakasserad eller

Läs mer

Likabehandlingsplan läsåret 2008/2009 Österstad skola

Likabehandlingsplan läsåret 2008/2009 Österstad skola Inledning Likabehandlingsplan läsåret 2008/2009 Österstad skola En ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever trädde i kraft den 1 april 2006. Enligt denna lag

Läs mer

Textning av avsnitt 5, Skolverkets poddradio 2016

Textning av avsnitt 5, Skolverkets poddradio 2016 1 (5) Textning av avsnitt 5, Skolverkets poddradio 2016 Temat för avsnittet är arbetet mot rasism i skolan. Samtalet utgår från ett scenario som handlar om att försvara åsiktsfrihet och samtidigt stå bakom

Läs mer

Oderljunga skolas likabehandlingsplan. Läsåret 15/16

Oderljunga skolas likabehandlingsplan. Läsåret 15/16 Perstorps kommun Revideras Okt 2015 Barn och utbildningsnämnden OD F-6 Oderljunga skolas likabehandlingsplan Läsåret 15/16 att främja barns och elevers rättigheter och att förebygga och förhindra diskriminering,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling På vår förskola ska alla trivas, vara trygga och känna lust att lära och rätt att lyckas. Skogshaga förskola och Naturförskolan Stövlan 2015-16 Inledning

Läs mer

Björnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Björnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Björnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015-2016 Biträdande förskolechef Jessica Svensson jessica.svensson@horby.se

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN STUBBEN

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN STUBBEN LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN STUBBEN Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan Ett barn eller en elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon

Läs mer

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret 12-13 Klass: SPR2

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret 12-13 Klass: SPR2 8 Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt EAS 1. Hur var ditt första intryck av denna kurs? Mycket bra 6 21 Bra 21 75 Dåligt - - Mycket dåligt 1 4 EAS - - Antal EAS:. Antal svarande: 28. Mv: (Skala 1) = 78,57

Läs mer

Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet

Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet av Kerstin Adolfsson, Annette Andersson, Mariann Henriksen och Roger Nilsson I vårt arbetslag fick vi våren 2006 kontakt

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011

LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011 LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Lagar 1.3 Skollagen 1.4 Diskrimineringslagen 1.5 Läroplan för förskolan 98, reviderad 2010 1.6 Kolsva

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

Likabehandling och trygghet 2015

Likabehandling och trygghet 2015 Likabehandling och trygghet 2015 1 Jag är Man 58 48,3 Kvinna 58 48,3 Jag avstår från att definiera 4 3,3 mig Total 120 100 100% (120/120) 2 Det känns bra att gå i skolan Alltid 46 38,3 Oftast 55 45,8 Ibland

Läs mer

Sammanställning - Reflektionsblad dag 1

Sammanställning - Reflektionsblad dag 1 Sammanställning - Reflektionsblad dag 1 EL-konferens 21-22/10 på Mälardalens högskola Pia Lindberg, akadmichef UKK, MDH Intressant historielektion som sätter in EL i ett perspektiv som ger inspiration

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Lärkdrillen

Likabehandlingsplan. Förskolan Lärkdrillen Likabehandlingsplan Förskolan Lärkdrillen 2011 10 25 Styrdokument Läroplanen för förskolan, Lpfö 98/10, poängterar vikten av en lika behandling av alla individer inom verksamheten, bl.a. går det att läsa:

Läs mer

Korvettens förskola 2015-2016

Korvettens förskola 2015-2016 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015-2016 Inget barn ska behöva vara rädd för att gå till förskolan. Alla barn ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. Vår

Läs mer

Likabehandlingsplan för Nobelgymnasiet

Likabehandlingsplan för Nobelgymnasiet Likabehandlingsplan för Nobelgymnasiet Postadress: Nobelgymnasiet, 651 84 Karlstad Besöksadress: Nokiagatan 20. Webb: karlstad.se/nobelgymnasiet Tel: 054-540 15 00 E-post: nobelgymnasiet@karlstad.se 1

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Jönåkers skola Förskoleklass Grundskola Fritidshem 2013/14 Vi Lyckas tillsammans! Syftet med planen är: Syftet är att skydda elever mot diskriminering och

Läs mer

Förskolans allmänna förebyggande arbete: *Vi arbetar utifrån våra styrdokument, skollag/läroplan.

Förskolans allmänna förebyggande arbete: *Vi arbetar utifrån våra styrdokument, skollag/läroplan. LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BJÖRKLIDEN 2015-2016 Förskolans vision: Hos oss på Björkliden känner sig alla barn, vårdnadshavare och pedagoger välkomna och trygga. Alla bemöts och behandlas med respekt.

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Likabehandlingsplan läsåret 2014/2015. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling och för likabehandling. Björkhälls förskola

Likabehandlingsplan läsåret 2014/2015. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling och för likabehandling. Björkhälls förskola Datum 2015-04-29 Sida 1/10 Likabehandlingsplan läsåret 2014/2015 Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling och för likabehandling Björkhälls förskola Karin Svensson Till förvaltningen senast

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola 1 Antagen: 2014-10-16 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Korvettens förskola 2014-2015

Korvettens förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014-2015 Inget barn ska behöva vara rädd för att gå till förskolan. Alla barn ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. Vår

Läs mer

Om du blir mobbad, orättvist eller elakt behandlad i skolan...

Om du blir mobbad, orättvist eller elakt behandlad i skolan... Om du blir mobbad, orättvist eller elakt behandlad i skolan... Plan mot kränkande behandling och diskriminering för Grundsärskolan i Ljusdal 2015-2016 Alla elever ska känna sig välkomna till Grundsärskolan.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. läsåret 2014/2015. Reviderad 141007

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. läsåret 2014/2015. Reviderad 141007 Plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2014/2015 Reviderad 141007 Innehållsförteckning Inledning - verksamhetens långsiktiga mål och policy s. 3 Kartläggning av läsåret 2013/2014 s. 4

Läs mer

Likabehandlingsplan. Nordanby förskola

Likabehandlingsplan. Nordanby förskola Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Nordanby förskola November 2010 Inledning Det här är Nordanby förskolas handlingsplan för att motverka alla former av trakasserier, diskriminering och

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den

Läs mer

Västerbergslagens utbildningscentrum, VBU. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Introduktionsprogrammen Stegelbackens skola, VBU

Västerbergslagens utbildningscentrum, VBU. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Introduktionsprogrammen Stegelbackens skola, VBU Västerbergslagens utbildningscentrum, VBU Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Introduktionsprogrammen Stegelbackens skola, VBU Lå 2012/2013 Innehållsförteckning Introduktionsprogrammen,

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsåret 2011-2012 Definition av likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Sävsjö Kristna Skolas likabehandlingsplan och plan mot kränkande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Hasselbacken

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Hasselbacken Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Hasselbacken Antagen: 2014-10-30 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8 Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8 2 Innehåll 1. Beskrivning av verksamheten... 2 1.1 Aktuella styrdokument... 2 1.2 Enhetens mål... 3 1.3 Vision... 3 2. Normer och värden... 4 2.1 Enhetens

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för skolor och förskolor i Vindelns kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för skolor och förskolor i Vindelns kommun VINDELNS KOMMUN Datum 2015-03-30 Utbildnings och Fritidsförvaltningen Hällnäs skola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för skolor och förskolor i Vindelns kommun Det här är Vindelns kommuns

Läs mer

Likabehandlingsplan/ plan mot trakasserier och kränkande behandling. Skarpnäcks Fria Skola. Upprättad: jan. 2012

Likabehandlingsplan/ plan mot trakasserier och kränkande behandling. Skarpnäcks Fria Skola. Upprättad: jan. 2012 Likabehandlingsplan/ plan mot trakasserier och kränkande behandling Skarpnäcks Fria Skola 2012 Upprättad: jan. 2012 Skolans uppdrag Skolan har som uppdrag att målmedvetet och systematiskt arbeta för en

Läs mer

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska

Läs mer

Välkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Välkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Välkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Vänner ger glädje! Läsåret 2013-2014 1 Innehållsförteckning Framsida. 1 Innehållsförteckning.. 2 Grunduppgifter

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvarnstenens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvarnstenens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvarnstenens förskola 2014/2015 Sektor Utbildning Antagen 141020 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem

ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem Sidan 1 av 5 ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem Lagar och styrdokument Skollagen 1 kap 2 Utbildningen ska

Läs mer

Kvarnbäcksskolans plan mot kränkande behandling och diskriminering

Kvarnbäcksskolans plan mot kränkande behandling och diskriminering Kvarnbäcksskolans plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/2016 PHONE EMAIL WEB Monstensvägen 4, 13768 Jordbro Kvarnbacksskolan@haninge.se www.kvarnbacksskolan.se INNEHÅLL 1 INLEDNING... 3

Läs mer

Arbetar ämneslärare språkutvecklande?

Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Camilla Borg Carenlöv 2012 Uppsats, högskolenivå, 7,5 hp Svenska språket Svenska som andraspråk 31-60 hp Handledare: Olle Hammermo Examinator:Ulrika Serrander Sammandrag

Läs mer

Textning av avsnitt 2, Skolverkets poddradio 2016

Textning av avsnitt 2, Skolverkets poddradio 2016 2016-03-02 1 (5) Textning av avsnitt 2, Skolverkets poddradio 2016 Temat för avsnittet är arbetet mot rasism i skolan. Samtalet utgår från ett scenario om förintelseförnekande och antisemitism. Medverkande

Läs mer

Likabehandlingsplan vid Tjelvarskolan

Likabehandlingsplan vid Tjelvarskolan Likabehandlingsplan vid Tjelvarskolan Inledning. Den här planen omfattar alla verksamheter, skola såväl som förskoleklass och fritidshem, på Tjelvarskolan. Eftersom våra verksamheter samarbetar tätt kring

Läs mer

Kästa förskola och skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola och fritidshem

Kästa förskola och skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola och fritidshem Kästa förskola och skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola och fritidshem Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

SSP Svenska skolan i Paris

SSP Svenska skolan i Paris SSP Svenska skolan i Paris Likabehandlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Läsåret 2015-16 1 Likabehandlingsplanen på Svenska Skolan i Paris Gäller klass

Läs mer

Enheten Bagarmossen-Brotorps skolors samlade dokument kring vår värdegrund

Enheten Bagarmossen-Brotorps skolors samlade dokument kring vår värdegrund Enheten Bagarmossen-Brotorps skolors samlade dokument kring vår värdegrund VÅR VISION Fokus på Framtiden Kunskap och Kreativitet är våra ledstjärnor Trivsel och Trygghet ger arbetsglädje Detta kompendium

Läs mer

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner

Läs mer

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1 Sammanställning värdegrundsbegrepp personal. Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1 Begrepp som

Läs mer

Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor

Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor Plan för arbetet att motverka alla former av diskriminering, kränkande behandling och trakasserier 2015/2016 Förskolan Kastanjen Detta är vårt

Läs mer

Plan för arbetet mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier, för trygghet och studiero.

Plan för arbetet mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier, för trygghet och studiero. Plan för arbetet mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier, för trygghet och studiero. Reviderad 150427 Nulägesbeskrivning utifrån elevenkät dec 14 samt antalet inrapporterade rapporter

Läs mer

Likabehandlingsplan 2012-2013

Likabehandlingsplan 2012-2013 Likabehandlingsplan 2012-2013 Ytterhogdals skola Bildning, Fritid och Kultur Ytterhogdals skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen:

Läs mer

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling /Plan mot kränkande behandling För: Kila skola och Fritidshem Datum: 120924 2 (24) INLEDNING 3 (24) INNEHÅLL INLEDNING... 5 DEFINITIONER... 6 DISKRIMINERINGSGRUNDER... 7 LEDNINGSDEKLARATION... 9 VISION...

Läs mer

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Arbetsplan Förskolan Blåsippan Arbetsplan Förskolan Blåsippan Vår vision: Barnen och deras föräldrar skall tycka att de är på världens bästa förskola och när barnen lämnar vår förskola skall de vara väl rustade för framtiden. 1. Inledning

Läs mer

Brott, straff och normer 3

Brott, straff och normer 3 Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera

Läs mer

HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING.

HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING. HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING. Bakgrund styrdokumenten säger: Det demokratiska uppdraget är formulerat i skollagen, läroplaner och kursplaner. Det består

Läs mer

Lev inte under Lagen!

Lev inte under Lagen! "Följande text är en ordagrann översättning av videoundervisningen Don t Be Under the Law. Avsikten är att göra det lättare för dig att förstå sammanhanget mellan tal, text, bilder, media och diagram och

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling förskolorna, Boxholms kommun November 2014 Innehållsförteckning Vår vision sid. 2 Planens giltighetstid sid. 2 Ansvarig för denna plan sid. 2 Bakgrund

Läs mer

Älvdansens och Pärlans förskolor/enheten Ugglan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Älvdansens och Pärlans förskolor/enheten Ugglan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Älvdansens och Pärlans förskolor/enheten Ugglan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1 Sammanfattning Vi har använt oss av webbverktyget Planforskolan som hjälpmedel när vi har skrivit fram

Läs mer

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik 140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning

Läs mer

L I K A B E H A N D L I N G S P L A N

L I K A B E H A N D L I N G S P L A N L I K A B E H A N D L I N G S P L A N handlar om: 1. att främja barns och elevers lika rättigheter. 2. att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,

Läs mer

Församlingens verktygslåda del 2 Av: Johannes Djerf

Församlingens verktygslåda del 2 Av: Johannes Djerf Församlingens verktygslåda del 2 Av: Johannes Djerf Idag så tänkte jag fortsätta där vi slutade sist, förra söndagen, och ni som inte var här då, ja ni missade något kan man säga, vilket man alltid gör

Läs mer

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Innehållsförteckning Vision 4 Så här arbetar vi för att nå vår vision: 4 Kyrkenorumskolans värdegrund 5 På Kyrkenorumskolan

Läs mer

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda En definition av begreppet delaktighet Delaktighet

Läs mer

STURESKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN

STURESKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN Barn- och utbildningsförvaltningen Stureskolan Likabehandlingsgruppen Datum 2009-02-04 1 (7) STURESKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2006-10-25 2009-02-04 ARB300 v 1.4 2006-03-06 Postadress Besöksadress Telefon

Läs mer

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet och fritidshem Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Storyline Familjen Bilgren

Storyline Familjen Bilgren Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för

Läs mer

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll Kyrkenorumskolans vision sid 3 Diskrimineringslagen sid 3 Definition av begreppen sid 3 Åtgärder vid diskriminering och kränkande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i Förskolan. läsåret 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i Förskolan. läsåret 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i Förskolan läsåret 2014/2015 Innehåll Inledning... 3 Lagar och styrdokument... 4 Begreppsförklaringar - Definitioner... 5 Kartläggning och nulägesanalys...

Läs mer

Vad eleverna behöver. Eleverna behöver rätt språk

Vad eleverna behöver. Eleverna behöver rätt språk Vad eleverna behöver Publicerad här den 4 januari 2016 hur jag tycker att den goda skolan skulle se ut. Ingen liten fråga. Men jag kan nysta lite i den med utgångspunkt från det som jag har funnit att

Läs mer

Förskolornas plan mot diskriminering och kränkande behandlig

Förskolornas plan mot diskriminering och kränkande behandlig Förskolornas plan mot diskriminering och kränkande behandlig Krokom 2013-01-01 Inger Olsson, förskolechef Innehåll Inledning...5 Bakgrund...6 Mobbning kännetecknas av:... 7 Befogade tillsägelser... 7 Lagar

Läs mer

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet? Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan En del av det livslånga lärandet Innehållsförteckning Inledning...3 Verksamhetsperspektiv...5 Prioriterade mål... Resultat och måluppfyllelse... Medborgarperspektiv...6

Läs mer

MADESJÖ VERKSAMHETSOMRÅDE ORREFORS SKOLA F-6. Årlig plan mot kränkande behandling och diskriminering

MADESJÖ VERKSAMHETSOMRÅDE ORREFORS SKOLA F-6. Årlig plan mot kränkande behandling och diskriminering MADESJÖ VERKSAMHETSOMRÅDE ORREFORS SKOLA F-6 Årlig plan mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan för Orrefors Skola år F-6 år 2015-2016 Inledning Planen mot diskriminering, trakasserier

Läs mer

Bergshamraskolan 2014-2015. Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bergshamraskolan 2014-2015. Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bergshamraskolan 2014-2015 Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014-2015 Genomförda aktioner och kartläggningar under året: Vi har under årets gång upprättat

Läs mer

2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Upprättad september 2014 I samarbete med personal, elever, föräldrar och rektor samt fastställd av rektor. 2014-09

Läs mer

Likabehandlingsplan för Gribbylunds kommunala F-9 skola

Likabehandlingsplan för Gribbylunds kommunala F-9 skola Likabehandlingsplan för Gribbylunds kommunala F-9 skola Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, lag (2006:67), innebär att diskriminering på grund av kön,

Läs mer

HAGBYSKOLAN F-6 OCH FRITIDSHEM

HAGBYSKOLAN F-6 OCH FRITIDSHEM Handläggare Datum Ärendebeteckning Henrik Hansson 13 2014-11-19 Likabehandlingsplan 0480-45 20 60 HAGBYSKOLAN F-6 OCH FRITIDSHEM Likabehandlingsplan 2015 Åtgärder för att förebygga och motverka alla former

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN YTTERBYSKOLAN

LIKABEHANDLINGSPLAN YTTERBYSKOLAN LIKABEHANDLINGSPLAN YTTERBYSKOLAN 2014-2015 1 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014-2015 Innehållsförteckning: sida 3: Mål och vision. Så säger lagen. YTTERBYSKOLAN sida 4: Ansvarsfördelning för arbetet kring likabehandling.

Läs mer

Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR

Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR Det är i de vardagliga mötena som värderingar och attityder förmedlas Varje verksamhet skall ha skriftlig plan för

Läs mer

Enkätsvar 2013. Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm

Enkätsvar 2013. Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm Enkätsvar 13 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm Enkätsvar 13 Under en fyraveckorsperiod, 25/2 till22/3 13, bad vi våra besökare på mottagningarna i Stockholm och Handen att fylla i och svara på en brukarenkät.

Läs mer

Dilemman och utmaningar. Emma Arneback & Jan Jämte Örebro universitet

Dilemman och utmaningar. Emma Arneback & Jan Jämte Örebro universitet Dilemman och utmaningar Emma Arneback & Jan Jämte Örebro universitet Offentlighetens dilemma Fall 1: SDU på besök i skolan. Tisdagen den 25 mars 2014 blockerade en grupp elever vid Globala gymnasiet i

Läs mer

Likabehandlingsplan för Balltorps skolenhet

Likabehandlingsplan för Balltorps skolenhet Likabehandlingsplan för Balltorps skolenhet Alla barn ska ha möjlighet till en glädjefylld och trygg tid i vår verksamhet där de ska känna tillit till oss vuxna och till varandra. Därför accepterar vi

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot annan kränkande behandling 1. Inledning En av förskolans uppgifter är att aktivt forma en framtida

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med

Läs mer

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009 Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:29 Får vi vara trygga? En undersökande studie om elevers uppfattning om kränkande handlingar under lektioner i idrott och hälsa Jonas Bergdahl

Läs mer

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Handlingsplan mot kränkande behandling Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga

Läs mer

Värdegrund och uppdrag

Värdegrund och uppdrag MONTESSORIFÖRSKOLAN PÄRLUGGLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH FÖR LIKABEHANDLING. Lagar och förordningar som styr arbetet mot diskriminering och för lika behandling. Skollagen (2010:800) Diskrimineringslagen

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete. Barn- och ungdomsnämnden, Laholms kommun

Systematiskt kvalitetsarbete. Barn- och ungdomsnämnden, Laholms kommun Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och ungdomsnämnden, Laholms kommun Juni 2014 www.laholm.se Systematiskt kvalitetsarbete För huvudman, förskolor, skolor och fritidshem i Laholms kommun I detta dokument

Läs mer

Den fria tidens pedagogik. Maria Hjalmarsson, Lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet

Den fria tidens pedagogik. Maria Hjalmarsson, Lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet Den fria tidens pedagogik Maria Hjalmarsson, Lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet Presentationens upplägg Historik Fritidshem lite fakta Fritidshemmets uppdrag Olika förståelser av begreppet

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning Grundskola 1-6 Läsåret 2013/2014 Sövestad skola Ansvarig rektor: Jim Priest Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter

Läs mer

DEMOKRATI 6 NÄTHATET OCH DET ÖPPNA SAMHÄLLET

DEMOKRATI 6 NÄTHATET OCH DET ÖPPNA SAMHÄLLET OCH DET ÖPPNA SAMHÄLLET SIDA 1/6 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du

Läs mer

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016 Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016 Diskrimineringsgrunder och definitioner Diskrimineringsgrunder Enligt diskrimineringslagen (2008:567) är diskriminering när verksamheten behandlar ett

Läs mer

RAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan

RAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan RAPPORT 1 2011-05-30 Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan Inledning och bakgrund Utbildningsnämnden tog beslut 2008-12-02 att införa skriftlig

Läs mer

Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria

Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria Likabehandlingsplan Montessoriföreningen Maria Läsåret 2015-2016 Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria 1. Vi på

Läs mer

Enhet Stenstorps likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling

Enhet Stenstorps likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Enhet Stenstorps likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014-2015 Dokumentet berör grundskolan åk 1-9 på Gustaf Dahlénskolan och Stenstorpsskolan. Ansvarig för planen

Läs mer

Näsums skola och skolbarnomsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Näsums skola och skolbarnomsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling Näsums skola Ingrid Andersson, 0456-82 27 30 Ingrid.andersson@bromolla.se TJÄNSTESKRIVELSE 1(11) Näsums skola och skolbarnomsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

För att kunna genomföra en diskussion bör ämnet och syftet för diskussionen vara kända för eleven.

För att kunna genomföra en diskussion bör ämnet och syftet för diskussionen vara kända för eleven. Att kunna föra en strukturerad diskussion handlar om att på ett fungerande sätt delge andra sina åsikter och tankar i ett ämne. Det handlar om att både kunna tala, lyssna och förstå turtagningens principer.

Läs mer

Årlig plan för lika behandling

Årlig plan för lika behandling Årlig plan för lika behandling Ålberga förskola Nyköpings kommun 2012-2013 Postadress Ålberga förskola Mossvägen 2-4 61190 Ålberga Telefon 0155-72265 sida Innehållsförteckning 1 1. Inledning och syfte

Läs mer