VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR"

Transkript

1 VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser fördelas och att alla människor har rätt till ett bra liv. Dessa tre delar måste gå ihop för att en hållbar utveckling ska vara möjlig. Ekosystemtjänster När man talar om hur vi människor på olika sätt använder vår jord, dess resurser och de organismer som lever där, talar man om olika ekosystemtjänster. De visar på vilka sätt vi är beroende av jordens ekosystem. Ekosystemen ger oss mat men även bekvämlighet och nöje, som t.ex. energi och möjlighet till fritidsaktiviteter. Exempel på ekosystemtjänster är att vi kan få vatten, mat och råvaror för att bygga hus och tillverka kläder, mobiltelefoner och andra saker som vi människor använder. Det kan också vara olika processer som sker i naturen så som fotosyntesen och vattnets kretslopp. Ekosystemstjänster är också människors möjlighet att få upplevelser genom att de kan vistas i naturen, lyssna och titta på fåglar, bada, plocka blommor, åka båt i en sjö m.m. m.m. Energi Som ni tidigare har läst om så skapar vi energi genom att använda oss naturen på olika sätt. Vi tillverkar vindkraft, vattenkraft och kärnkraft och vi pumpar upp olja ur berggrunden som vi kan använda till att elda med eller köra våra bilar på. En del av dessa energikällor är förnybara och därmed mer miljövänliga medan andra är icke förnybara.

2 Här kommer en kort sammanfattning av några för- och nackdelar med olika energikällor: SOLENERGI Är förnybar, går att använda om och om igen. Släpper inte ut någon koldioxid. Är inte så effektiv. Beroende av att solen skiner. Dyr investeringskostnad i förhållande till hur mycket energi det ger. VINDKRAFT Är förnybar. Släpper inte ut någon koldioxid. Billig i drift. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det blåser. Har stora investeringskostnader. VATTENKRAFT Är förnybar. Är effektivt, ger mycket energi. Släpper inte ut någon koldioxid. Billig i drift. Innebär stora investeringskostnader. Ger stora ingrepp i naturen där man väljer att placera kraftverket. Påverkar ekosystemet negativt.

3 BIOBRÄNSELN Släpper inte ut mer koldioxid än vad fotosyntesen kan ta hand om. Finns god tillgång. Inte så effektivt som t.ex. fossila bränslen. KÄRNKRAFT Är effektiv. Släpper inte ut någon koldioxid. Billigt i drift. Ger ett farligt avfall som måste förvaras under lång tid. Kärnkraftverk är dyra at bygga. Uranet kommer att ta slut. OLJA Är effektiv Relativ billig i drift. Släpper ut mycket koldioxid. Oljan är inte förnybara utan kommer antagligen att ta slut. En del av dessa energikällor bidrar till miljöförstöring av olika slag. Ni ska nu få lära er lite om några problem som finns på vår jord vad gäller miljöförstöring. Växthuseffekten Runt jordklotet finns ett luftlager, atmosfären. Solenergin som strålar mot jorden värmer upp jordytan som i sin tur sänder ut värmestrålningen. En del av denna värmestrålning tas upp av gaser i atmosfären och gör att temperaturen på jorden är varmare än den skulle varit utan atmosfär. Detta kallas för växthuseffekt. Exempel på värmefångande gaser som finns i atmosfären är

4 koldioxid och vattenånga. Finns det mycket av dessa värmefångande gaser i atmosfären höjs alltså temperaturen på jorden. En orsak till växthuseffekten är ökad användning av fossila bränslen (olja, naturgas m.m.). På grund av det har halten av koldioxid ökat i atmosfären i en sådan takt att de gröna växterna inte har hunnit med att ta hand om den. Om växthuseffekten fortsätter kommer det att bidra till att vi får en höjd medeltemperatur på vår jord och det får följer för livet på jorden. För att undvika detta behöver vi minska halterna av växthusgaser i atmosfären. Detta kan vi göra genom att bl.a. minska på utsläppen genom att använda energikällor som inte släpper ut koldioxid eller öka skogsarealerna på jorden så att fler träd kan ta upp koldioxid. Övergödning För att växter ska kunna växa sig frodiga krävs att de får tillgång till olika näringsämnen som t.ex. kväve och fosfor. Dessa ämnen, som kallas för närsalter, finns naturligt i naturen men de kan variera i mängd mellan olika ekosystem. Om halterna av dessa ämnen ökar mycket i ett ekosystem så gynnar det vissa arter så att de kan föröka sig och därmed tränga undan andra arter. Då säger man att det området har drabbats av övergödning. de till övergödning. Hav och sjöar är de ekosystem som är svårast drabbade av övergödning. Det beror på att kvävehaltiga utsläpp från trafik och kraftverk följer med regnet ner från luften, närsalter läcker ut från jordbruken och när dessa ämnen sedan förr eller senare hamnar i vattendrag, sjöar eller hav bidrar Östersjön är hårt drabbat av övergödning. På grund av att det finns gott om närsalter där kan bakterier och alger föröka sig kraftigt och det leder till att det skapas vattenblomning (kallas ibland för algblomning). När de organismer som orsakar vattenblomning dör sjunker de ner mot bottnen och bryts ner. Vid

5 nedbrytningen förbrukas stora mängder syre vilket kan leda till att fiskar och andra vattenlevande varelser dör av syrebrist. Försurning Under de senaste femtio åren har utsläppen av kväve- och svavelhaltiga ämnen ökat stort på vår jord. Dessa utsläpp kommer framför allt från transporter och industrier. Vid utsläppen sprids dessa ämnen i luften men stannar inte där utan följer med regnet ner och hamnar i naturen. Detta leder till att PH-värdet i marker, sjöar och vattendrag sjunker och gör att vissa växter och djur får svårt att överleva där. Man säger att marken och sjöarna har blivit försurade. För att minska effekten av det försurade regnet har man under många år kalkat sjöar och vattendrag. Kalk är ett ämne som är naturligt basiskt så när det blandas med det försurade vattnet höjer det PH-värdet. Under de senaste åren har utsläppen av svavelhaltiga ämnen minskat mycket. Detta tack vara ett internationellt samarbete för att minska andelen svavelhaltiga ämnen i bl.a. drivmedel. Dock behöver det minska ännu mer för att artrikedomen i sjöar och vattendrag inte ska påverkas. Ozonförtunning Ozon är en gas med dubbelnatur - nära marken är den allt annat än nyttig, men högt upp i atmosfären skyddar den mot skadlig strålning. Solens livgivande strålar är en förutsättning för allt liv här på jorden. De ger oss värme, håller växternas fotosyntes igång och driver vädermaskineriet. Men solstrålningen innehåller också våglängder som är skadliga för både växter och

6 djur. I stratosfären finns ozonskiktet som skyddar oss från dessa skadliga ultravioletta strålar. Skiktet fungerar som ett filter där de skadligaste våglängderna av ljuset hejdas. Vi människor har i decennier förstört en del av detta skyddande skikt genom att sprida kemikalier som bryter ned ozonet i atmosfären. Det har till och med bildats hål i ozonskiktet, något som är mycket illavarslande. Under 1970-talet upptäckte man att ozonskiktet tunnades ut och man började undersöka vad det kunde bero på. Ganska snart kom man fram till att den största boven hette klorfluorkarbon, mer känt som freon. Freon användes bland annat som kylmedel i kylskåp och luftkonditioneringsanläggningar och som drivgas i sprayflaskor. Det freon som vi människor i decennier spred här nere vid marken, nådde stratosfären inom en tidsrymd av några månader till något år. Men tack vare att man infört förbud och restriktioner mot de kemikalier som orsakar nedbrytningen, verkar det som om ozonskiktet kommer att kunna hämta sig igen. Man gör kontinuerliga mätningar och man har sett att tjockleken har ökat under de senaste åren. Skogsskövlingen När man talar om skogsskövlingen tänker man framför allt på skövlingen av regnskogen. När man inom ett område hugger ner skog betydligt snabbare än det hinner växa upp ny är det en stor miljöbov med tanke på att den koldioxid som har varit bunden i växterna istället frigörs i luften. Det bidrar då till den globala uppvärmningen (växthuseffekten). Under de senaste 100 åren har häften av all regnskog på vår jord huggits ner. Träden huggs ner för att t.ex. marken ska bli odlingsmark eller betesmark åt djur, för att ge bränsle att elda med eller för att ge virke till möbeltillverkning.

7 Detta påverkar både miljön lokalt, kan leda till jorderosion och minskning av den biologiska mångfalden och globalt genom ökningen av koldioxid i atmosfären. Idag pågår fler projekt för att rädda de kvarvarande regnskogarna. Man har t.ex. skyddat områden genom att bilda nationalparker och genom att plantera ny skog. Maten vi äter Om alla människor på vår jord skulle leva på samma sätt som vi gör i Sverige så skulle inte jordens resurser räcka till. Då skulle vi behöva 3-4 jordklot till. Det är bara ca 30% av jordens yta som är land, resten är hav. Denna landyta ska räcka till mycket och delas av många, både växter, människor och djur. Hur vi använder den blir därför en viktig fråga för en hållbar framtid. Matproduktionen på vår jord är viktig och stora ytor används för odling av spannmål, djurfoder eller som betesmark. Ju fler människor vi blir på vår jord desto mer måste denna mark kunna producera. All mark är inte odlingsbar men för att maten ska räcka i framtiden måste den mark som finns utnyttjas effektivt. Vi måste också tänka på vad vi äter. Det går åt mer resurser för att få fram kött och mjölkprodukter än vegetariska produkter. Vi behöver också tänka på hur vi odlar. Det är effektivt att odla stora åkrar med samma gröda. Att göra detta är dock ganska sårbart. Det är lätt att dessa områden drabbas av insektsangrepp eftersom den goda tillgången på föda gör att skadeinsekterna snabbt kan föröka sig. Ett sätt att rädda skördarna blir då att bespruta med bekämpningsmedel, giftiga kemikalier, som tar död på insekterna. Tyvärr dödar bekämpningsmedlen inte bara de insekter som skadar grödan utan också nyttiga insekter som t.ex. fjärilar, bin och humlor som behövs för pollineringen. En del av bekämpningsmedlen kan också stanna kvar i själva skörden vilket innebär att vi sedan får i oss dessa ämnen

8 när vi äter maten som har blivit besprutad. Ett sätt att minska risken för skadeinsekter och därmed behovet av bekämpningsmedel är att odla mer småskaligt. Det betyder att man odlar på mindre åkrar men olika grödor. Detta sätt att odla på är dock inte så effektivt vilket innebär att produkterna man får fram blir dyrare. Vill man undvika att äta mat som odlats med kemiska bekämpningsmedel bör man välja ekologiska produkter. Dessa produkter får inte ha behandlats med bekämpningsmedel och man får inte ha använt konstgödsel för att få dem att växa snabbare. Vad gäller kött så finns det regler som styr hur djuren ska ha det medan de växer upp. De ska t.ex. få ha möjlighet att vara utomhus och det mesta av fodret de äter ska ha odlats på den egna gården. Vill man ha ett miljötänk när man handlar mat bör man också tänka på var maten kommer ifrån och hur den produceras. En del mat fraktas långa sträckor innan den hamnar på ditt bord och ju längre sträcka en matvara har transporterats desto mer utsläpp blir det från olika transporter. Saker vi använder En av ekosystemtjänsterna handlar om att vi från naturen kan ta vatten, mat och de råvaror som vi använder för att bygga hus, tillverka kläder och andra prylar som vi använder i vår vardag. För att resurserna på vår jord ska räcka till är det viktigt att vi går tillbaka till naturen igen i olika kretslopp eller att de på något annat sätt kan återvinnas. Om du har ätit ett päron och kastar skruttet i naturen bryts den snabbt ner och kan tas upp i naturens kretslopp igen. Om du däremot kastar en spik på marken tar det lång tid till dess att den är nedbruten och har återgått till kretsloppet. Även konstgjorda material som t.ex. plast är svårt att byta ner i naturen.

9 När saker och material inte hyfsat snabbt återgår i olika kretslopp kan det bli brist på olika ämnen och råvaror och det bildas avfall, sopor. I många länder finns det enorma sopberg där mycket värdefulla råvaror ligger. Under de senaste 20 åren har resurserna i våra sopor uppmärksammats allt mer. Istället för att bara slänga allt på en soptipp sopsorterar de flesta och lämnar in saker för återvinning. På så sätt kan man återvinna material utan att de ska gå tillbaka till det naturliga kretsloppet vilket innebär en stor energivinst. Vill man vara miljömedveten ska man alltså återvinna de saker som man inte längre behöver men man bör också tänka på vad vi köper och varför. Köper vi saker som är tillverkade långt bort kräver de transporter som leder till utsläpp. Man kan också fundera på varför man köper sakerna, är det för att man vill ha nytt eller för att man verkligen behöver dem? Ekologiska fotavtryck När man pratar om hur mycket vår jord påverkas av det vi gör, pratar men om ekologiska fotavtryck. Ett ekologiskt fotavtryck visar hur stor yta som krävs för att ta fram allt vi konsumerar och för att ta hand om avfallet som bildas. Sverige ligger idag högt upp på listan över hur stort fotavtryck vi gör per person. Vi i Sverige behöver alltså tänka på vad vi förbrukar för att vårt jordklot ska räcka till alla människor som bor där. Vad kan man göra själv? När man läser om miljöförstöring och om att resurserna på vårt jordklot inte räcker till är det lätt att känna sig maktlös. Det är lätt att känna att det man själv kan påverka inte kan göra mycket skillnad. Fast så är det inte. Om många människor tar sitt ansvar för vårt jordklot som kommer det tillsammans att ge en enorm effekt. Här kommer en lista med några exempel på vad man själv kan tänka på i vardagen för att minska på sitt ekologiska fotavtryck: - Minska bilåkningen och ta cykeln istället när det är möjligt. - Kompostera eller återvinn matavfall så kan det omvandlas till ny energi. - Handla inte mer saker än de du behöver.

10 - Släng inte saker du inte längre vill ha utan sälj dem eller skänk dem till någon som vill ha dem. - Köp mer ekologisk mat. Om fler kunder efterfrågar varor som är odlade utan gifter kommer det tillslut bara odlas sådana eftersom inget annat efterfrågas. - Odla själv dina grönsaker eller köp närproducerade som är producerade på ett miljövänligt sätt. - Använd en energikälla som är miljövänlig för att värma upp ditt boende. - Sänk värmen någon grad i ditt hus och ta istället på en extra tröja om du fryser. - Använd egna återanvändningsbara kassar när du handlar och tacka nej till kassar i affärer om du redan har en som du kan stoppa ner det du köpt i. - Ta inte mer än vad du behöver eller vill ha, kan gälla servetter på restaurangen, mat i skolmatsalen, toapapper när du har kissat, tvål när du tvättar händerna.

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6 Avloppsvatten Varför gör vi ett material om vatten? Vatten- och avloppsavdelningen i Enköpings kommun arbetar för att vattnet som vi använder

Läs mer

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Ekosystemets kretslopp och energiflöde Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når

Läs mer

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING EKONOMI OCH EKOLOGI Varor som vi köper och konsumerar är huvudsakligen tillverkade av råvaror som kommer från våra naturresurser. Ökad konsumtion medför bland annat ökad

Läs mer

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

10 Vår miljö. OH2 Anrikning i näringskedjan

10 Vår miljö. OH2 Anrikning i näringskedjan 10 Vår miljö 10.1 1 Energi igår, idag och i morgon 2 Energislukande prylar 3 Att resa energisnålt och miljövänligt OH1 Världens energianvändning 4 Oljekatastrof i miniformat 5 Handlar du miljövänligt?

Läs mer

Grundläggande miljökunskapsutbildning

Grundläggande miljökunskapsutbildning Grundläggande miljökunskapsutbildning 3 oktober 2013 Per Nordenfalk per.nordenfalk@jarfalla.se, 08-580 287 06 Jessica Lindqvist jessica.lindqvist@jarfalla.se, 08-580 291 36 www.jarfalla.se/miljodiplom

Läs mer

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun? www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se

Läs mer

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga.

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga. KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för kemivetenskap Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, DEN 7 JUNI 2006

Läs mer

Klass 6B Guldhedsskolan

Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B i Guldhedsskolan har gjort ett temaarbete i NO, svenska och bild. Vi gör alla avtryck i miljön. Hur mycket jag tar av naturens resurser och belastar miljön brukar kallas

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Title Body text 1 Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Mats Alfredson Anna Jiremark Eskilstuna 14 mars 2013 2 3 Att agera för en framtid på en

Läs mer

Kompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd

Kompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd Kompis med kroppen 1. Häng med på upptäcksfärd Hej! Häng med och lär dig mer om hur du är schysst mot kroppen och blir mer klimatsmart! Du kan säkert redan en hel del om frukt och grönsaker och vet att

Läs mer

Oktahamn Vårat koncept Energi

Oktahamn Vårat koncept Energi Oktahamn Vårat koncept Vårt koncept bygger på att minska energiåtgången på alla tänkbara sätt. Endast förbruka vad vi kan producera, både gällande elektricitet och livsmedel. Vi vill alltså få en stark

Läs mer

En hållbar utveckling

En hållbar utveckling FINNES: SÖKES: En hållbar utveckling Material om Stockholms miljöprogram kan beställas på www. eller från Miljöförvaltningen i Stockholm, Box 380 24, 100 64 Stockholm Tel 08-508 28 800, Fax 08-508 28 808

Läs mer

Inför nationella proven i Biologi

Inför nationella proven i Biologi Inför nationella proven i Biologi Natur och samhälle Hur människan påverkar naturen lokalt och globalt: t.ex. växthuseffekt, nedskräpning miljöfarliga ämnen, övergödning, försurning Under sommaren drabbas

Läs mer

Svenskt Näringsliv 2009 Ansvarig Utgivare: Kristina Scharp Produktion: XRDSi Stockholm-Brussels Författare: Frida Demervall Textredigerare: Eva

Svenskt Näringsliv 2009 Ansvarig Utgivare: Kristina Scharp Produktion: XRDSi Stockholm-Brussels Författare: Frida Demervall Textredigerare: Eva Miljö så funkar det Svenskt Näringsliv 2009 Ansvarig Utgivare: Kristina Scharp Produktion: XRDSi Stockholm-Brussels Författare: Frida Demervall Textredigerare: Eva Wikberg Grafisk Form: Andreas Enghed

Läs mer

Vilket väder?! Pär Holmgren

Vilket väder?! Pär Holmgren Vilket väder?! Christian Runeby inledde och presenterade talarna. Jan Grimlund redogjorde för Miljökvalitetsmålens bakgrund och att det faktiskt finns ett klart samband mellan klimatförändringar och vad

Läs mer

Vänö miljöbeskrivning I projektet Green Islands

Vänö miljöbeskrivning I projektet Green Islands Vänö miljöbeskrivning I projektet Green Islands www.greenislands.se Om Green Islands Green Islands projektet har under tre år samlat information om hur vi kan leva mer hållbart med fokus på energi-, avfalls-,

Läs mer

Potentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden

Potentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden Miljömålsdialog energi målkonflikter och miljöpåverkan Potentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden Falun 2012 05 11 Håkan Sternberg, HSAE-konsult Potentialbedömningar förnybar energi

Läs mer

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö SUNDSVAL LS KOMMUN Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö Boende Makt Avfall Transporter Natur Produktion Hälsa Energi Kunskap Konsumtion Vägvisare för miljö och utveckling för de kommande 25 åren.

Läs mer

Är teflonsågen bättre än den vanliga sågen som redskap? Kooperationen provar. Se sidan 2.

Är teflonsågen bättre än den vanliga sågen som redskap? Kooperationen provar. Se sidan 2. ~ Totalsyn på miljövården Om konsumentkooperationens syn på miljövården och glimtar från dess tillämpning. Ergonomi- och miljövårdslaboratoriet, de regionala hälsocentralerna, miljövårdsrådet. Är teflonsågen

Läs mer

Lösning för syrefattiga bottnar SYREPUMPAR

Lösning för syrefattiga bottnar SYREPUMPAR Lösning för syrefattiga bottnar SYREPUMPAR En kan inte göra allt, alla måste göra någonting Arbete av: Linda Holmgren Rylander, Gemini Rebecca Jansson, Lynx Claudia Viinikka, Lynx 1 Innehållsförteckning

Läs mer

MILJÖBEGREPP OCH KRETSLOPP

MILJÖBEGREPP OCH KRETSLOPP Introduktion MILJÖBEGREPP OCH KRETSLOPP Miljö tillhör ett av läroplanens fyra övergripande perspektiv. Redan i skollagens första paragraf fastställs vikten av miljöarbetet: Var och en som verkar inom skolan

Läs mer

Högsåra miljöbeskrivning I projektet Green Islands

Högsåra miljöbeskrivning I projektet Green Islands Högsåra miljöbeskrivning I projektet Green Islands www.greenislands.se Om Green Islands Green Islands projektet har under tre år samlat information om hur vi kan leva mer hållbart med fokus på energi-,

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Matavfallsinsamling i Borgholms kommun startar i januari 2015

Matavfallsinsamling i Borgholms kommun startar i januari 2015 Matavfallsinsamling i Borgholms kommun startar i januari 2015 BORGHOLM ENERGI Nu inför vi gröna påsen i Borgholms kommun! Matavfall innehåller näring och energi som vi vill ta tillvara. Mer än hälften

Läs mer

X X. Drickchokladkort (att klippa ut) Elevblad 10

X X. Drickchokladkort (att klippa ut) Elevblad 10 Drickchokladkort (att klippa ut) Elevblad 10 Information till läraren: Skriv ut på OH-film, klipp ut korten och fördela dem i klassen. Be eleverna som fått de fyra kryssmarkerade korten att placera ut

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

3. Bara naturlig försurning

3. Bara naturlig försurning 3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

Information och utbildningsmaterial

Information och utbildningsmaterial Information och utbildningsmaterial Älvstädar-SM Ett miljösamarbete mellan Städa Sverige och Fortum Syftet med Älvstädar-SM är att involvera föreningar i miljöaktiviteter kring älvar där Fortum verkar.

Läs mer

OZON - O3. O z on O3. Ozon O3. O z on O 3

OZON - O3. O z on O3. Ozon O3. O z on O 3 O z on O 3 OZON - O3 AIR FORCE O z on O3 Ozon O3 Luftens föroreningar påverkar människor och miljö. Här kan du läsa om några föroreningar som du inandas dagligen. Information från Redan i 1300-talets

Läs mer

Och vad händer sedan?

Och vad händer sedan? Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar

Läs mer

Lektionsupplägg: Ozon vad gör det?

Lektionsupplägg: Ozon vad gör det? Lektionsupplägg: Ozon vad gör det? Ozonskiktets funktioner blandas ofta ihop med förstärkt växthuseffekt på ett felaktigt sätt. Genom övningen reder ni ut vad som gör vad i atmosfären och varför ozonskiktet

Läs mer

redogöra för hur våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar och fiskar fortplantar sig

redogöra för hur våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar och fiskar fortplantar sig NO 1-6 BIOLOGI År 1-3 Djur redogöra för hur våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar och fiskar fortplantar sig känna igen och namnge några av våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar,

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Miljöbokslut. Foto: Daniel Helsing

Miljöbokslut. Foto: Daniel Helsing Miljöbokslut 2015 Foto: Daniel Helsing Innehåll Inledning... 3... 3 Vad innehåller miljöbokslutet?... 3 Miljömålen... 3 Begränsad klimatpåverkan... 4 Frisk luft... 5 Bara naturlig försurning... 6 Giftfri

Läs mer

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.

Läs mer

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Den här modulen tangerar Ekologi, d.v.s. slutet av kurs BI1 och hela BI3. Börja på samma sätt som i föregående modul: återkalla i minnet vad du kommer

Läs mer

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, Betydande miljöaspekt - värderingsmodell)

Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, Betydande miljöaspekt - värderingsmodell) 1(7) Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, miljöaspekt - värderingsmodell) Utsläpp Utsläpp till luft - pelletspanna - oljepannor - lokala transporter - förbränning trädgårdsavfall - köldmedia Utsläpp

Läs mer

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

EGEN MATKOMPOST. www.rekosundsvall.se

EGEN MATKOMPOST. www.rekosundsvall.se EGEN MATKOMPOST + www.rekosundsvall.se FÖRBEREDELSER Med en matkompost kan du minska vikten på hushållsavfallet som skickas med sopbilen och på så sätt göra sophämtningen billigare för dig själv. Regler

Läs mer

Granstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.

Granstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala. BIODYNAMISK ODLING I FORSKNING OCH FÖRSÖK Av Artur Granstedt Det är nu tjugo år sedan den lilla boken Biodynamiska Odling i Forskning och Försök gavs ut på Telleby bokförlag 1. Tack vare stipendier kan

Läs mer

Johannas Lilla Gröna. En handbok i konsten att kompostera.

Johannas Lilla Gröna. En handbok i konsten att kompostera. Johannas Lilla Gröna En handbok i konsten att kompostera. Innehåll: Det uthålliga kretsloppssamhället...3 Detta är Gröna Johanna...4 Varför kompostera?...6 Källsorteringen börjar under diskbänken...7 Så

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Har vi mat i morgon?

Har vi mat i morgon? Har vi mat i morgon? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Inledning Kommer våra barn och barnbarn att få tillräckligt med mat? Det beror på vilken teknik

Läs mer

Resilienta mikroregioner

Resilienta mikroregioner Resilienta mikroregioner Att ta till vara på sina lokala resurser för ett framtida överlevande AgrDr Bengt Lundegårdh Studiefrämjandet/Global Organic Sweden AB I en värld som allt mer karaktäriseras av

Läs mer

Kompostering Hushålls- och trädgårdsavfall

Kompostering Hushålls- och trädgårdsavfall Kompostering Hushålls- och trädgårdsavfall Ta chansen och ta hand om ditt avfall samtidigt som du gör något nyttigt av det! Genom att kompostera ditt eget köks- och trädgårdsavfall skapar du själv ett

Läs mer

Klimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet

Klimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet 1970 Klimat och Mat Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet 160 Antropogen växthuseffekt 140 120 Naturlig växthuseffekt,

Läs mer

A Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande

A Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande Sammanfattning Liv i utveckling En introduktion och diskussion kring vad liv är Vad är levande och vad är inte levande runt oss? Hur har livet utvecklats och hur kommer det sig att just jorden har liv?

Läs mer

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan) Läsårsplanering NO-ämnen () Utgångspunkten för hur vi på arbetar i de olika ämnena är vad som står i Läroplanen (Lgr-11). Under ett läsår på arbetar vi enligt nedanstående. Ordningsföljden kan variera,

Läs mer

tentamen TT061A Af 11, Arle11, Log11, By11, Pu11, Bt2, Htep2, En2, HTByp11, Process2

tentamen TT061A Af 11, Arle11, Log11, By11, Pu11, Bt2, Htep2, En2, HTByp11, Process2 Miljökunskap och miljöskydd Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: fre 13 april 2012 Tid: 14.00-18.00 Hjälpmedel: svenskt-engelsk/engelskt-svenskt

Läs mer

1(5) Datum 2015-07-03. Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck

1(5) Datum 2015-07-03. Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck 1(5) Datum 2015-07-03 Diarienummer VDMB 2014-000059 Mirjam Nykvist Energi- och klimatrådgivare Program för Krylbo Utveckling mot en lockande, grön, miljövänlig ekostadsdel Beräkning av ekologiska fotavtryck

Läs mer

Temperatur. Värme är rörelse

Temperatur. Värme är rörelse Temperatur NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET TEMPERATUR SKA DU veta vad som menas med värme veta hur värme påverkar olika material känna till celsius-, fahrenheit- och kelvinskalan känna till begreppet värmeenergi

Läs mer

Försurning. Joel Langborger. Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10

Försurning. Joel Langborger. Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10 Försurning Joel Langborger 9A Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10 Innehållsförteckning: Sida Inledning 1 Bakgrund 1 Syfte 1 Material 1 Metod 2 Resultat 2 Slutsats 2 Felkällor 3 Avslutning 3 Inledning: Försurning

Läs mer

EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT

EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT Maria Cosnier 19 maj 2014 Vilka är U&We? 16 konsulter i Stockholm och i Brasilien Catalyst for Good Business - hållbarhetsdriven affärsutveckling

Läs mer

Skolmaterial om matavfallsinsamling

Skolmaterial om matavfallsinsamling Skolmaterial om matavfallsinsamling Nu finns ett enkelt skolmaterial om matavfallsinsamlingen (Gröna Påsen) i pdf format. Materialet är framtaget för att det enkelt ska kunna anpassas till barn och elever

Läs mer

Vad gör freonet? Framtiden är vårt gemensamma ansvar

Vad gör freonet? Framtiden är vårt gemensamma ansvar FREON SKADAR OZONSKIKTET 15 30 kilometer ovanför jordytan ligger ozonskiktet som skyddar oss mot den skadliga ultravioletta strålningen från solen. Tack vare detta tunna gasmoln kan mänskligt liv existera

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Ekologisk hållbarhet och klimat

Ekologisk hållbarhet och klimat Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på

Läs mer

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI ORDLISTA FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI LÄRAN OM ÄMNENS UPPBYGGNAD OCH EGENSKAPER, OCH OM DERAS REAKTIONER MED VARANDRA NAMN: Johan

Läs mer

Bruksanvisning. Gröna Hinken Bokashi kökskompostering. www.bokashi.se

Bruksanvisning. Gröna Hinken Bokashi kökskompostering. www.bokashi.se Bruksanvisning Gröna Hinken Bokashi kökskompostering Bruksanvisning Rev 2c. Bokashi kökskompost levereras av: ME Gård & Teknik AB Säffle. Reg. Nr. 556216-0167 Webb: E- post: info@bokashi.se Sida 2 Gratulerar!

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Avfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012

Avfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012 Avfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012 Det lilla barnets fundering är något som angår oss alla. Hur vi tar hand om vårt avfall är en avgörande fråga när det gäller vår miljö. Upplands-Bro kommun

Läs mer

Vattenkraft. Av: Mireia och Ida

Vattenkraft. Av: Mireia och Ida Vattenkraft Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Biogaskunskaper på stan

Biogaskunskaper på stan Biogaskunskaper på stan - En studie om vad gemene man känner till om biogas Pontus Björkdahl, Mari Rosenkvist och Julia Borgudd 9 Sammanfattning Under 9 har Biogas Öst genomfört en undersökning där personer

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Elevportfölj 2 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 2 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Några material & Ekologi

Några material & Ekologi Några material & Ekologi Syfte Mål Kemi: Kemin; använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Biologin; använda biologins

Läs mer

VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel

VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel Varför finns det regler för kemisk bekämpning? Kemiska bekämpningsmedel kan skada miljön, människors hälsa

Läs mer

ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015

ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015 Enabygdens miljömål Siktar mot framtiden ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-11-17 Enabygdens Miljömål 2010-2015 Enköpings kommun ska vara en föregångare inom miljöområdet.

Läs mer

2 Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön

2 Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön De flesta fartyg som trafikerar havsområdena runt Sverige följer internationella miljöregler. Trots det belastar sjöfarten havet genom oljeutsläpp,

Läs mer

Tygblöjor. Olika typer av tygblöjor

Tygblöjor. Olika typer av tygblöjor De som tror att tygblöjor är svåra, jobbiga och bara läcker har bara inte hittat rätt blöja än. Tygblöjemarknaden översvämmas av olika nya innovationer och system, det finns något för alla. Man behöver

Läs mer

OGRÄSET. En paviljong i parken. Lunds Konst/Designskola 2014 OGRÄSET. ARKITEKTURPROJEKT 2014 LUNDS KONST/DESIGNSKOLA. Alexandra Nylander

OGRÄSET. En paviljong i parken. Lunds Konst/Designskola 2014 OGRÄSET. ARKITEKTURPROJEKT 2014 LUNDS KONST/DESIGNSKOLA. Alexandra Nylander OGRÄSET En paviljong i parken Lunds Konst/Designskola 2014 Alexandra Nylander PROJEKTBESKRIVNING Arkitekturprojektet går ut på att studera och formge en mindre paviljong där du tar hänsyn till estetik,

Läs mer

Ekologiska fotavtryck vår påverkan på planeten

Ekologiska fotavtryck vår påverkan på planeten Arbetsuppgifter för studiegruppen Ekologiska fotavtryck vår påverkan på planeten Arbetsmaterial: Underlag och fakta hittar ni i ert faktahäfte som ni laddar hem: http://www.wwf.se/source.php/1476873/ekologiska_fotavtryck_lr.pdf

Läs mer

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar

Läs mer

Tema matavfall Lärarhandledning

Tema matavfall Lärarhandledning Tema matavfall Lärarhandledning 1 Lärarhandledningen innehåller fakta och guide till lektioner och byggnation av er egen klasskompost. Innehåll Hur kan ni arbeta med temaarbetet?... 3 Tips... 3 Fakta...

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER PÅ riktigt Den som odlar ekopotatis behöver välja potatissort extra noga varför? tuffa potatisar När äpplen eller

Läs mer

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Kompostera mera. Komposten. Trädgårdskomposten... 1. Kompostbehållaren... 1. Kompostera så här... 1. Livet i komposten... 2

Kompostera mera. Komposten. Trädgårdskomposten... 1. Kompostbehållaren... 1. Kompostera så här... 1. Livet i komposten... 2 Komposten Innehåll Trädgårdskomposten... 1 Kompostbehållaren... 1 Kompostera så här... 1 Livet i komposten... 2 När det inte fungerar... 2 Hushållskomposten... 2 Problem med hushållskomposten... 4 Varmbänk

Läs mer

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer

Vatten och luft. Åk

Vatten och luft. Åk Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker

Läs mer

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Jordklotet är vårt hem. Jordklotet omgivs av atmosfären som innehåller olika ämnen som

Läs mer

Organisk kemi Kolets kemi

Organisk kemi Kolets kemi Organisk kemi Kolets kemi Vad är ett organiskt ämne? Organiska ämnen kommer från djur- och växtriket. Alla dessa ämnen innehåller kolatomer. T.ex. trä, bomull och ull. Organiska ämnen kan både förändras

Läs mer

GREEN TECH. Livsstil. vind vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

GREEN TECH. Livsstil. vind vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck energiformer förnyelsebar energi Klimatförändringar energikällor fossila bränslen kroppens energi VÄDER Naturkatastrofer Växthuseffekten Klimatförändringar KLIMAT & ENERGI klimat- och energipolitik beteende

Läs mer

Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011

Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011 Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011 Våra 5 mål Kretslopp alla ska kunna redogöra för vattnets kretslopp Liv i vatten alla ska kunna berätta om något som lever i vatten Rädd om vatten alla ska förstå att det

Läs mer

Exempeluppgift. Förutsättningar för liv

Exempeluppgift. Förutsättningar för liv Exempeluppgift Förutsättningar för liv exempeluppgift för läraren FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LIV I den här uppgiften får eleverna träna på informationssökning i en läroboks text. Informationen använder eleverna

Läs mer