Potentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden

Transkript

1 Miljömålsdialog energi målkonflikter och miljöpåverkan Potentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden Falun Håkan Sternberg, HSAE-konsult

2 Potentialbedömningar förnybar energi Uppdrag från Pilotlän Dalarna Biomassa/bioenergi Vindkraft Solenergi Vattenkraft

3 OBS! Dessa potentialer är mycket ungefärliga, och förutsättningarna att kunna förverkliga dem kan vara väldigt olika. Syftet med tabellen är att kunna jämföra ungefärliga storleksordningar mellan förnybar energi från olika källor. Siffran för vindkraft redovisar potentialen för vindkraft på de områden som är avsatta som riksintresse för vindbruk, utan hänsyn till behovet av balanskraft. En utbyggnad av de olika energislagen har också olika tidsperspektiv. Att bygga ut vindkraft eller solenergi enligt ovan tar troligtvis åtskilliga decennier, medan potentialerna för bioenergi och vattenkraft ligger närmare i tiden att kunna förverkliga.

4 Allmänt om synergier och konfliktområden Synergi uppstår när två eller flera åtgärder verkar för samma mål och den sammanlagda verkan blir större än för åtgärderna var för sig

5 Synergier och målkonflikter finns på flera olika nivåer Effektkedja för miljöarbetet; förutsättningar, aktiviteter, effekter. Bubblorna i figuren visar tänkbara områden där synergier och målkonflikter kan uppstå. (Källa: Synergimöjligheter målkonflikter och problem i miljömålsarbetet, Naturvårdsverket 2012)

6 Övergripande konfliktområden Ekonomisk tillväxt miljö Marknadsekonomins mekanismer ger inte alltid den miljömässigt bästa användningen Marknadsmisslyckanden.. Användande av giftiga eller sällsynta ämnen för att uppnå fördelar ur energisynpunkt Kemikaliesamhället förekomst av giftiga ämnen i bränslen Hållbar markanvändning storskalighet i jord- och skogsbruk

7 Övergripande synergieffekter Folkhälsa och miljöåtgärder går ofta hand i hand Lyckade satsningar för förnybar energi ger både ökande medvetenhet om problemens vidd, möjligheterna att lösa dem och större acceptans hos allmänheten för nya lösningar. En positiv utveckling inom området stimulerar nya innovationer och nya företag Ökande antal arbetstillfällen Möjlighet till positiv ekonomisk utveckling, kanske speciellt på landsbygden Tydliggöra miljömålens värde sett ur perspektivet ekosystemtjänster Ta tillvara resurser som tidigare betraktats som avfall Användning av samma material i flera led

8 Biomassa/bioenergi Bioenergi från skogen Restprodukter träindustrin Restprodukter massaindustrin Bioenergi från jordbruket Samhällets avfalls- och avloppshantering Biogas

9 Skogen Samhällets mål - produktion och miljö Samhället har två viktiga mål som som regleras i skogsvårdslagen. 1.Produktionsmålet innebär att skogsmarken ska producera skog och utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger uthållig avkastning. Skogsproduktionens inriktning ska vara handlingsfrihet i fråga om användning och vad skogen producerar. 2.Miljömålet innebär att biologisk mångfald och genetisk variation ska säkras. Skogen ska brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att överleva och vara ett livskraftigt bestånd. Hotade arter och naturtyper skall skyddas. Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden skall värnas. Skogsstyrelsen

10 Konfliktområden skogsbruk Konkurrerande användningsområden: trä- och massaindustrins råvarubehov bioenergi naturvård - kollager Om för mycket växtmaterial tas från markerna hotas näringstillförsel, mullhalt och den långsiktiga bärigheten för fortsatt skogsbruk Markbearbetning ökar risken att växthusgaser släpps ut från marken Vad händer med kolet i markskiktet? Avsättning av orörd skog för biologisk mångfald <-> behov av ökade uttag för skogsindustri och energiändamål. Känsliga växter och djurarter hotas Stubbrytning stor osäkerhet om ekologiska och miljömässiga effekter t ex ökade utsläpp av växthusgaser Gödsling av skogsområden osäkerhet om miljöeffekter Bilvägar in i skogsområden kan ge ökat slitage på naturresurser Stor estetisk, kulturell och ekologisk påverkan på skogsområden Störningar för friluftslivet, bärplockning mm

11 Synergieffekter skogsbruk Biomassa som används i stora förbränningsanläggningar öppnar möjligheter att dra undan koldioxid från atmosfären genom CCS-metoden. (Eller i framtiden ev biokolmetoden) Ett miljöriktigt skött skogsbruk kan ge nya habitat för djur- och växtliv, öka mängden död ved, etc. Bilvägar in i skogsområden förbättrar tillgängligheten för allmänhet och friluftsliv

12 Skogsindustrins råvaruflöden Källa: PM Biomassaflöden i svensk skogsnäring 2004, PO Nilsson

13 Skogsindustrins restprodukter Konfliktområden: Andra användningsområden än energi Synergier: Att avfall omvandlas till nyttigheter Ta tillvara energiinnehållet i avfallet Stora utvecklingsmöjligheter

14 Energi från jordbruket Konfliktområden Markbearbetning kan ge växthusgasutsläpp Odling för energiändamål minskar tillgänglig mark för matproduktion konflikten mat energi Odlingsbar mark som används för infrastruktur och ny bebyggelse minskar tillgängligheten för mat- och energiproduktion Om för mycket växtmaterial tas från markerna hotas deras långsiktiga bärkraft för odling. Göra gas eller förbränna växtmaterial vad är effektivast? Djurhållning ger växthusgaser, men bidrar också till ett levande landskap Storskalighet - småskalighet

15 Energi från jordbruket Synergieffekter Ta tillvara resurser som tidigare betraktats som avfall Ta tillvara näringsämnen på ett effektivare sätt, minskar problemen med övergödning Odling av energigrödor kan minska problem med övergödning Stimulerar ny syn på jordbrukets roll, och utvecklingen av nya innovationer Odlingsbar mark blir en alltmer värdefull resurs både för mat- och energiproduktion Ett mer levande jordbruk kan både gynna den biologiska mångfalden och regional utveckling Åtgärder som minskar utsläpp av växthusgaser från mark och produktion, och ger ett större ekonomiskt utbyte Nya metoder för odling som minskar miljöproblem och ger andra fördelar, t ex plöjningsfritt jordbruk, biokolmetoden, etc

16 Jordbruk - biogas Synergieffekter Ta tillvara resurser som tidigare betraktats som avfall för energiproduktion Utvinner metangas som annars skulle ha avgått till atmosfären som växthusgas Ger en restprodukt (rötrest) som är ett mer högvärdigt gödselmedel än det obearbetade gödslet Hygieniserar gödslet så att näring kan spridas från djurgårdar med ett överskott av gödsel till växtgårdar som har underskott Minskar luktproblem med gödselhanteringen Konfliktområden Göra gas eller förbränna vad är effektivast? Biogas, som är väldigt positivt ur miljösynpunkt, öppnar samtidigt för ett gassamhälle. För att kunna investera i större infrastruktur förutsätter det ofta tillgång till naturgas så länge biogasen inte räcker.

17 Samhällets avfallsprodukter Synergieffekter Att ta tillvara avfall och omvandla det till en energiresurs minskar utsläpp från t ex soptippar av starka växthusgaser Att alltmer se avfall som en resurs ger underlag och motivation till en allt bättre sortering av avfallet, vilket minskar utsläppen av farliga kemikalier och andra ämnen Minskar luktproblem från soptippar Konfliktområden Använd avfallstrappan som ledstjärna: 1. Minimera avfall ändra konsumtionsmönster. 2. Återanvändning. 3. Materialåtervinning. 4. Energiutvinning. 5. Deponi. Egentligen ska material till energiutvinning vara litet! Innehållet av miljögifter i restprodukterna är i vissa fall stort. Förbränning eller förgasning av restprodukterna? Hur ta vara på näringsinnehållet i mat- och trädgårdsavfall så effektivt som möjligt? Kompostering eller biogas?

18 Avlopp Synergieffekter Biogasproduktion av avloppsslam ger energi och minskar utsläppen till atmosfären av växthusgaser Konfliktområden Innehållet av miljögifter i slammet är stort. Samtidigt innehåller avloppsvattnet viktiga näringsämnen som inte ska spolas ut i vattendragen. Det är i längden ohållbart framförallt fosfor är en ändlig resurs som är viktig att vi lär oss hantera på ett bättre sätt. Hur hantera slammet och i förlängningen hela avloppssystemet så att vi tar vara på näringsämnena så effektivt som möjligt? Förbränning eller förgasning av restprodukterna? KREPROmetoden ger möjlighet att utvinna framförallt fosfor ur slammet, så att det kan återföras till markerna utan att gifterna följer med.

19 Vindkraft Potentialen för vindkraft Vindkraft till lands - stora anläggningar Vindkraft - mindre anläggningar Vindkraft till havs

20 Konfliktområden vindkraft Nätfrågan är en viktig knut. Det är en kraftigt begränsande faktor, speciellt under den närmaste tioårsperioden Elnät här finns oklarheter om hur det ska finansieras Behov av balanskraft behöver lösas Störningar i naturen, framförallt fågellivet, men även växter och övriga djur pga ökat tryck på markerna Vägar som dras genom skogen vid etablering av vindkraftsparker ger möjlighet för det rörliga friluftslivet och skogsnäringen att lättare nå ut i markerna, vilket kan ge ökat slitage på känsliga marker, och möjlighet att avverka skog på områden som tidigare varit mer svårtillgängliga Bullerstörningar för närboende. Störningar av landskapsbilden Störningar som gör det svårt för närliggande markägare att få utbyte av vindkraftverk på sin mark.

21 Synergieffekter vindkraft Synergieffekter Vägar som dras genom skogen vid etablering av vindkraftsparker ger möjlighet för det rörliga friluftslivet och skogsnäringen att lättare nå ut i markerna. Vindkraftverk behöver inte efterlämna några stora sår i naturen. De är förhållandevis lätta att montera ner när de inte behövs längre, och fundament och annat kan tas bort så att naturen kan återställas nästan helt.

22 Vindkraft gårdsanläggningar Synergieffekter Vindkraftverk (av olika storlekar) som placeras på stora öppna jordbruksmarker kan ge små habitat för växt- och djurliv öka mängden miljöer som liknar åkerholmar, dikeskanter, etc Använda nya och befintliga byggda strukturer tak, kraftledningsstolpar, broar etc för att applicera många små vindkraftverk (Hasse Alfredssons idé från 1980) Konfliktområden Störningar av växt- och djurliv Buller Störningar av landskapsbild, kulturmiljö, etc

23 Vindkraft till havs Synergieffekter Fundamenten för vindkraftverk till havs kan bli nya habitat för växt och djurliv, om de placeras rätt Från en biologisk synvinkel kan påväxt vara bra. Den leder till en lokalt ökad biodiversitet, som i senare skeden leder till etablering av smådjur, t.ex. mindre kräftdjur, som i senare steg leder till attraktion av predatorer som sen kan leda till fler fiskar i området. Även det skydd som bojar och grundfundament utgör kan förmodligen leda till fler fiskar i området, vilket möjligen kan gynna vissa fiskarter och populationer. De betongfundament som kommer att gjutas kan också utformas så att de särskilt gynnar vissa organismer som t.ex. krabbor och hummer. Konfliktområden Störningar i naturen, framförallt för fågellivet, och bottenfloran och bottenfaunan där betongfundament anbringas. Vindkraft till havs är beroende av grunda bankar för sin lokalisering, bankar som kan vara biologiskt känsliga Störningar för fiske och fritidsbåtar Bullerstörningar för närboende, och förbipasserande båtar. Störningar av havslandskapsbilden

24 Solenergi Solvärme Sol-el Sol-kyla

25 Solenergi Synergieffekter Energiutvinning på redan befintliga byggnadsstrukturer Nya estetiska/arkitektoniska möjligheter i befintlig och ny bebyggelse Komplettering av bebyggelsen med nya strukturer för solenergiutvinning kan ge fördelar och nya nyttigheter för bebyggelsen solavskärmning, skärmtak över parkerings- och gångytor, etc Användning av övergivna ytor Konfliktområden Konflikt med kulturminnesvård om solenergianläggningar läggs in alltför okänsligt i bebyggelsen Konkurrens om ytorna mellan solvärme solel solkyla Skuggning av anläggningar p g a ny bebyggelse, växande träd, nya installationer, etc

26 Vattenkraft Effektivisering av befintliga verk Nybyggnad småskalig vattenkraft

27 Effektivisering befintliga verk Synergieffekter En effektivisering kan innebära att man vidtar åtgärder för att höja vattennivåerna före fallet, resp sänka dem efter fallet för att öka fallhöjden med några dm. Dessa åtgärder vid fallet kan ge en chans att samtidigt förbättra viss påverkan på naturen som redan har skett tex anlägga förbättrade möjligheter för vandrande fisk att passera fallet. Konfliktområden Den stora störningen i naturen har redan skett vid byggandet av vattenkraftverket. En effektivisering kan innebära att man vidtar åtgärder för att höja vattennivåerna före fallet, resp sänka dem efter fallet för att öka fallhöjden med några dm. Dessa åtgärder kan ge ökad påverkan på naturen, växt- och djurliv

28 Nybyggnad småskalig vattenkraft Synergieffekter Viss möjlighet finns att i samband med en varsam anläggning i små vattendrag både ge en fin estetisk utformning, och skapa nya habitat för växt och djurliv. Konfliktområden Kan ge stor påverkan på vattenlevande organismer, djur- och växtliv. Kan i vissa fall vara förödande för vissa organismers överlevnadsförmåga i vattendraget. Estetiskt okänsliga installationer förekommer

29 Framtida utvecklingsmöjligheter Alger Synergieffekter Algodling i avloppsvatten, eller i förorenade sjöar, hav, vattendrag kan vara ett sätt både få en ny stor bioenergipotential och samtidigt rena förorenat vatten.

30 Tack! Håkan Sternberg Energi- och miljökonsult