Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?"

Transkript

1 Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I Lerum I Tel: I E-post: lerums.kommun@lerum.se

2 Vatten i Lerum Allt liv, både djur och växter, är helt beroende av vatten för att överleva. Vi människor använder dessutom vatten som badsjöar, fiskevatten, avloppshantering, friluftsliv och mycket, mycket mer. Vatten är vår viktigaste naturresurs. Det är vårt ansvar att vara rädda om vattnet och se till att det inte förstörs. I Sverige har vi bra vatten, jämfört med många delar av världen. I våra porlande fjällbäckar är vattnet så rent att det går att dricka, vilket är få länder förunnat. Lerums kommun är känd för sina många och vackra sjöar. Säveån och Lärjeåns strömmar skapar ett värdefullt landskap med vackra bäckraviner. Fisket står för en stor del av turismen i Lerum, både i form av lax- och öringfiske i Säveån och insjöfiske i Mjörn, Aspen eller någon av de många mindre sjöar som finns i kommunen. Tyvärr är flera sjöar och vattendrag i kommunen påverkade av övergödning, försurning, förorenande ämnen eller mekanisk påverkan. För att skydda vårt vatten behöver vi tillsammans arbeta aktivt med dessa problem. I rapporten Vattenöversikt för Lerums kommun, har kommunens alla sjöar och vattendrag undersökts och beskrivits. Varje sjö eller vattendrag har fått en status som visar hur påverkad den är av övergödning, försurning, mekanisk påverkan och förorenande ämnen. Kommunen har beslutat om miljömål för vatten och för att målen ska kunna uppnås finns specifika åtgärder inom olika områden. Enligt målen ska alla sjöar och vattendrag ha god status och de vatten som redan har god status får inte försämras. Aspen, foto: Ingrid Olofsson 2 3

3 Vårt gemensamma vatten - vattendirektivet Vad gör Lerums kommun? Vattendirektivet antogs år 2000 och anger hur vi ska arbeta med de vattenpolitiska frågorna inom EU. Enligt vattendirektivet ska arbetet följa vattnets eget utbredningsområde istället för de gränser vi människor har satt upp. Kommun-, läns- och landsgränser ska inte vara utgångspunkt för arbetet, utan istället vattnets avrinningsområde. Ett avrinningsområde är en yta där allt regn- och smältvatten rinner till samma sjö eller vattendrag. Inom varje avrinningsområde utgör alla större sjöar eller vattendrag en vattenförekomst. Alla sjöar och vattendrag som rinner ut i samma hav bildar tillsammans ett vattendistrikt. Sverige har delats upp i fem olika vattendistrikt med en vattenmyndighet i varje distrikt. De fem olika vattendistrikten är Bottenviken, Bottenhavet, Norra Östersjön, Södra Östersjön och Västerhavet. Lerums kommun ligger inom Västerhavets vattendistrikt. Distriktet sträcker sig från norra Skåne till Göta älvs källor i Härjedalen och Norge. I hela distriktet för Västerhavet ingår 112 kommuner, nio län och två länder. Vattenmyndigheten i varje vattendistrikt arbetar med att kartlägga sjöar och vattendrag och ta fram åtgärder för hur vi ska arbeta med att förbättra vattenkvaliteten. Kartläggningen visar vilken ekologisk status och kemisk status varje vattenförekomst har. Sjön eller vattendragets ekologiska status bestäms av hur påverkad den är av t.ex. försurning, övergödning eller miljögifter. Den kemiska statusen styrs av gränsvärden av vissa speciellt farliga miljögifter. För de vattenförekomster som behöver förbättras tas åtgärder fram för att de ska nå god status till ett visst årtal, ofta Åtgärdsprogrammen tas fram av Vattenmyndigheten och riktar sig enbart till andra myndigheter och till kommuner. Men åtgärderna kan komma att påverka även näringsidkare, organisationer och privatpersoner. Karta: Under 2006 beslutade Miljö- och byggnadsnämnden att inleda arbetet med Vattenöversikt för Lerums kommun. Målet för arbetet var att ge en bild av kommunens ytvattenkvalitet för att kunna säkra god ekologisk status. Kommunen delades in i 46 olika avrinningsområden. Områdena klassades efter status inom övergödning, försurning, förorenande ämnen och mekanisk påverkan. Utifrån dessa resultat fastställdes 2011 lokala miljömål och åtgärder för att förbättra kvaliteten i sjöar och vattendrag. För projektet bildades även en referensgrupp bestående av representanter för LRF, Naturskyddsföreningen, fiskevårdsområden, Sportfiskarna, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Det finns fyra huvud mål och ett flertal detaljerade mål inom olika områden. De fyra huvudmålen är: God ekologisk status Senast år 2021 ska alla sjöar och vattendrag i Lerums kommun ha god ekologisk status. Undantag gäller för de vattendrag och sjöar som har en så pass långsiktig mekanisk påverkan eller påverkan av förorenande ämnen att det inte är skäligt att åtgärda. God kemisk status Alla sjöar och vattendrag i Lerums kommun skall ha god kemisk status, undantag gäller för kvicksilver i fisk. Goda kunskaper inom kommunen Lerums kommun ska ha goda kunskaper och väldokumenterade uppgifter om den ekologiska och kemiska statusen i sjöar och vattendrag inom kommunen. Uppgifterna ska vara lätta för kommunens invånare att få tillgång till. För att målen ska kunna uppfyllas har 37 åtgärder tagits fram. Några av åtgärderna, som att förbättra enskilda avlopp eller att ta fram en vatten- och avloppsplan för kommunen styrs av lagar som miljöbalken och vattendirektivet. Andra åtgärder kan innebära förbättringar av rutiner eller är helt nya arbetsområden för kommunen som blir uppstart på nya spännande projekt. Åtgärderna har fastställts av Kommunstyrelsen och ska genomföras av Sektor samhällsbyggnad. Säveån, foto: Åsa Bergsten Ingen försämring Inga sjöar och vattendrag ska få försämrad status med avseende på någon påverkanstyp (försurning, övergödning, förorenande ämnen, mekanisk påverkan) jämfört med resultatet i 2009 års vattenöversikt. 4 5 Hillefors Grynkvarn, foto: Niclas Hörnquist

4 Vad är övergödning? Övergödning uppstår när för stora mängder näringsämnen når vårt vatten. I sötvatten är det oftast problem med tillförsel av fosfor och i saltvatten kväve. De största utsläppen av näringsämnen sker från jord- och skogsbruk samt vid utsläpp av avloppsvatten. Längs vissa kuststräckor kommer en mycket stor del av kvävet via luften från andra länder. Övergödning leder till att både växter och djur växer snabbare och ekosystem förändras. Eftersom det blir mer djur- och växtdelar som måste brytas ner blir vattnet grumligare och vid nedbrytningen ökar syrgasförbrukningen vilket kan ge problem med syrefria bottnar. Vissa typer av alger växer väldigt mycket vid övergödning och i grunda havsvikar kan stora algmattor breda ut sig, slå ut all annan växtlighet och bland annat förstöra viktiga uppväxtområden för fisk. Även den algblomning som kan uppstå under sommarmånaderna orsakas till viss del av övergödning. Vad görs i Lerums kommun? Genom att förbättra dagvattenhantering och bygga våtmarker kan näringsämnen tas omhand och förhindras från att nå sjöar och känsliga vattendrag. Jordbruket arbetar ständigt på att minska att kväve och fosfor läcker ut. Arbetet sker främst med hjälp av de miljöstöd som finns för jordbruket. Miljöstöden kan till exempel ge lantbrukare ersättning vid anläggande av skyddszoner längs vattendrag eller för att låta bli att höstplöja. Jordbruksverket, länsstyrelserna och LRF samverkar för att nå ut med information och rådgivning till lantbrukare om hur förlusten av näringsämnen kan minskas. En viktig uppgift som kommunerna har är att arbeta för förbättrad hantering av avloppsvatten, både vid kommunala avloppsreningsverk och enskilda avloppsanläggningar. Att minska utsläppen av fosforoch kväverikt vatten från avlopp är mycket viktigt för att förhindra övergödning. Övergödning Klass 1 Ingen påverkan Klass 2 Liten påverkan Klass 3 Måttlig påverkan Klass 4 Stor påverkan Klass 5 Mycket stor påverkan Vad kan du göra? Vad du gör har betydelse för om övergödningen ska minska i framtiden. Här är tips till dig som vill bidra till en minskning: 1. Kontroll av eget avlopp Om du inte är ansluten till kommunalt avlopp bör du kontrollera att ditt enskilda avlopp fungerar som det ska och lever upp till de krav som ställs i miljöbalken. Läs mer på 2. Använd miljömärkt tvättmedel och överdosera inte Välj miljömärkt tvättmedel och tänk på att inte överdosera när du tvättar. Sedan den 1 mars 2008 är det förbjudet att använda tvättmedel med fosfater. 3. Ät mer vegetariskt Om antalet djur som föds upp på odlat foder minskar, minskar även utsläppen från jordbruket. Påverkan av övergödning uppdelat i avrinningsområden 6 7

5 Vad är försurning? Vattnets ph-värde beskriver hur sur eller basisk sjön eller vattendraget är. ph-värdet har väldigt stor betydelse för djur och växter som lever i vatten. Vid ph-värden under 6,0 uppstår biologiska störningar hos många arter, bland annat försämras vissa fiskarters förmåga att fortplanta sig och känsliga arter som lever på botten dör. Exempel på arter som är känsliga för försurning är lax, mört och flodpärlmussla medan vitmossa som växer i våtmarker och sjöar ökar. Utsläppen av försurande ämnen kommer framför allt från förbränning, till exempel trafik och industri. Försurning uppmärksammades i Sverige först på 1960-talet, då sydvästra Sverige drabbades hårt av sura nedfall från Europa, främst från England och Tyskland. När utsläppen från industri sedan renades och högsta tillåtna svavelhalt i eldningsolja sänktes minskade tillförseln av försurande ämnen i miljön. Idag bidrar skogsbruket till en stor del av försurningen vid avverkning, då träd, grenar och ris förs bort från skogarna. Detta påverkar de kemiska reaktionerna i marken vilket gör att försurning uppstår. Vad görs i Lerums kommun? Den vanligaste åtgärden mot försurning är kalkning. Kalkning hjälper till att neutralisera redan försurat vatten och lindrar därför enbart symptomen. De viktigaste och långsiktigt mest hållbara åtgärderna handlar om att minska utsläpp av försurande ämnen och därmed förhindra låga ph-värden. Genom att återföra aska och lämna kvar grenar, toppar och ris vid avverkning av skog kan man begränsa de försurande effekterna. En annan metod är att lämna kvar växtlighet längs vattendrag så att träden suger upp vatten och förhindrar att försurat vatten når vattendragen. Försurning Klass 1 Ingen påverkan Klass 2 Liten påverkan Klass 3 Måttlig påverkan Klass 4 Stor påverkan Klass 5 Mycket stor påverkan Vad kan du göra? Vad du gör har betydelse för om försurningen ska minska i framtiden. Här är tips till dig som vill bidra till en minskning: 1. Åk kollektivt Om fler åker kollektivt eller tar cykeln istället för bilen minskar utsläppen av kväveoxid vilket bidrar till en minskad försurning. 2. Klipp gräsmattan med handdriven maskin Bensindrivna gräsklippare släpper ut stora mängder försurande ämnen. Byt därför till en handdriven gräsklippare, i andra hand välj en el- eller batteridriven. 3. Köp eldningsolja - miljöklass 1 Om du har oljepanna bör du välja olja med miljöklass 1 eftersom den släpper ut så lite svavel som möjligt. Om det är möjligt byt uppvärmningssystem till solenergi, bergvärme eller något annat system som inte ger några utsläpp av svavel. Påverkan av försurning uppdelat i avrinningsområden 8 9

6 Vad är mekanisk påverkan? Mekanisk påverkan är ett problem som kan orsakas av flera olika anledningar. Det kan vara att vattnets mängd, flöde eller hastighet förändras, till exempel vid dagvatten i stadsmiljö, dikning av våtmarker eller rensningar i vattendrag. Det kan också vara att strukturer i vattendraget förändras, som erosionsskydd eller byggnation i eller nära vattnet. Den mest kända mekaniska påverkan är när möjligheten för djur och växter att ta sig fram i ett vattendrag är försämrad eller helt försvunnen. Detta kan uppstå vid vattenkraftverk eller dammar. Mekanisk påverkan har i princip alltid negativa biologiska effekter, men storleken varierar kraftigt beroende på ingreppens omfattning. Naturliga ekosystem kan förändras eftersom vissa arter ökar stort i antal och andra arter får svårare att överleva. Utöver biologiska effekter kan mekanisk påverkan också få samhällsekonomiska effekter. Ett exempel är att översvämningsproblem och skredrisk kan öka när flöden i vattendrag förändrats. Mekanisk påverkan kan också innebära en stor samhällsekonomisk nytta, som elproduk tion eller dricksvattenuttag och då är problemen svåra att göra något åt. Men det kan även förekomma påverkan som inte har någon funktion i dagsläget, till exempel gamla kraftverksdammar som inte är i bruk. Vad görs i Lerums kommun? Arbete med att åtgärda mekanisk påverkan sker ofta ideellt av fiskevårds områden, sportfiskeorganisationer eller markägare. Vissa typer av åtgärder kan ha stor effekt och är enkla att genomföra, till exempel att lägga ut lekgrus till fiskar eller att rensa passager i vattendrag. Andra åtgärder som större fiskvandringsvägar kan vara mycket tidskrävande och kräva omprövning av vattendomar. Om påverkan har förekommit under lång tid innebär det också att det kan vara svårt att veta hur vattendraget sett ut från början. Mekanisk påverkan Klass 1 Ingen påverkan Klass 2 Liten påverkan Klass 3 Måttlig påverkan Klass 4 Stor påverkan Klass 5 Mycket stor påverkan Vad kan du göra? Som enskild person kan det vara svårt att göra någonting för att minska den mekaniska påverkan. Arbetet sker ofta som ett samarbete mellan ideella organisationer och markägare. Något du ändå kan tänka på är att undvika hårdgjorda ytor, som exempelvis asfalt och stenläggningar, på din fastighet. Större områden med hårdgjorda ytor ger ett högt dagvattenflöde eftersom vattnet inte kan gå ner i marken. Påverkan av mekanisk påverkan uppdelat i avrinningsområden 10 11

7 Vad är förorenande ämnen? Föroreningar kommer från många olika typer av utsläpp. Några vanliga föroreningar i vattenmiljö är tungmetaller, bekämpningsmedel, läkemedelsrester och andra typer av organiska föreningar, som PCB. Utsläppen kommer från bland annat industri, avloppsreningsverk, deponier, jordbruk och sjöfart. Ett av de mest problematiska miljögifterna är kvicksilver. Kvicksilver kan spridas långa sträckor med luften och hamnar till slut i vatten. Idag bedöms ingen vattenförekomst i Sverige klara det gränsvärde som är fastställt av EU. Utsläpp av förorenande ämnen sker oftast vid markytan, för att sedan sjunka ner till grundvattnet. Ämnena kan förekomma i grundvattnet under mycket lång tid, vilket innebär att ämnen som är förbjudna idag kan finnas kvar i vattnet. Föroreningar kan också ligga i jorden under lång tid för att sedan riskera att rinna ut i yt- och grundvatten om man gräver i jorden, till exempel för att bygga. Då kan omfattande sanering behöva utföras. Hur förorenande ämnen påverkar ekosystem varierar. Många metaller, framför allt tungmetaller stör naturliga biologiska processer redan vid mycket låga halter och kan bland annat påverka fiskars förmåga att fortplanta sig. Vad görs i Lerums kommun? Industrier i kommunen minskar sina utsläpp av farliga ämnen genom att förbättra rening, byta farliga kemikalier mot mindre skadliga, med mera. Detta har gjort att utsläppen av miljöfarliga ämnen har minskat kraftigt. Men ytterligare åtgärder måste genomföras för att ta hand om de höga halter av metaller, tungmetaller och övriga miljögifter som finns i mark och vatten. Under de senare åren har ett stort arbete med att identifiera och inventera områden som kan vara förorenade genomförts i Sverige. Områdena har sedan klassats utifrån föroreningsnivå, spridningsförutsättningar och omgivningens känslighet och skyddsvärde genom så kallad MIFOklassning (Metodik för Inventering av Förorenade Områden). Åtgärder prioriteras i de områden som bedömts utgöra störst risk för människors hälsa och miljön. Den som har bedrivit verksamhet på platsen kan bli tvungen att sanera. Finns ingen ansvarig kan sanering ske antingen med hjälp av statliga medel, frivillig sanering av kommunen eller i samband med exploatering av området. Förorenande ämnen Klass 1 Ingen påverkan Klass 2 Liten påverkan Klass 3 Måttlig påverkan Klass 4 Stor påverkan Klass 5 Mycket stor påverkan Påverkan av förorenande ämnen uppdelat i avrinningsområden Vad kan du göra? Vad du gör har betydelse för om förorenande ämnen ska minska i framtiden. Här är tips till dig som vill bidra till en minskning: 1. Undvik att använda kemikalier i onödan Undvik så långt det är möjligt att använda kemikalier. När du använder kemikalier så köp miljömärkta produkter. 2. Välj ekologisk mat Vid ekologisk odling används inte bekämpningsmedel som kan skada miljön. 3. Ta hand om ditt farliga avfall Sortera det farliga avfall som uppkommer i hemmet och lämna det till återvinning. Häll inte ut några kemikalier eller annat farligt avfall i avloppet! Exempel på farligt avfall är lösningsmedel, hushållskemikalier, batterier och elektronik. 4. Tvätta inte bilen på gatan Mycket föroreningar från vägarna fastnar på bilen och om du tvättar bilen på gatan rinner vattnet ofta rakt ut i våra sjöar och vattendrag. Tvätta istället bilen på en biltvätt som har en ordentlig reningsanläggning för att ta hand om vattnet

8 Ordförklaring De ord som förklaras i denna lista är markerade med fet stil i broschyren. Avrinningsområde Ekologisk status Ekosystem Fiskvandringsväg Den geografiska yta från vilken regn- och smältvatten rinner till samma sjö eller vattendrag. Den ekologiska kvaliteten hos en sjö eller ett vattendrag. Uttrycks som hög, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig. Ett avgränsat område i naturen där djur och växter lever tillsammans och påverkar varandra. Ett vattenflöde som gör att fisk och andra vattenlevande organismer kan ta sig förbi t.ex. ett vattenkraftverk. Kemisk status Den kemiska kvaliteten hos en sjö eller vattendrag baserat på 33 prioriterade ämnen. Uttrycks som god eller uppnår ej god. Miljökvalitetsnorm Vattendom Vattenförekomst Anger de föroreningsnivåer som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. Fastställer bland annat hur mycket vatten som ska eller får tappas ur en sjö eller genom ett vattenkraftverk. Den minsta enhet som beskrivs i vattenförvaltningen och som får fastställda miljökvalitetsnormer. En vattenförekomst är ett avgränsat vattenområde som t.ex. en sjö, en å eller en kustvattensträcka. För sjöar gäller en minsta yta på 1 km 2, och för vattendrag skall uppströms liggande tillrinningsområde vara minst 10 km 2. I undantagsfall kan även mindre sjöar och vattendrag, värdefulla vatten och vatten med miljöproblem vara vattenförekomster. Vilken status har min sjö? VISS VISS, VattenInformationsSystem Sverige, är en databas där du hittar information om klassificeringar, miljökvalitetsnormer, miljöövervakning och bedömningar av miljöproblem i sjöar och vattendrag. Alla större sjöar och vattendrag, som är vattenförekomster i vattendirektivet, finns att hitta i VISS. Sök upp just din sjö eller det vattendrag du är intresserad av på Vattenöversikt för Lerums kommun I Vattenöversikt för Lerums kommun ser du hur påverkade kommunens sjöar och vattendrag är av övergödning, försurning, förorenande ämnen och mekanisk påverkan. Rapporterna Vattenöversikt för Lerums kommun och Vattenöversikt - mål och åtgärder hittar du på klicka på Invånare, Miljö- och hälsoskydd, Sjöar och vattendrag. Kartor från Vattenöversikten finns även i Infovisaren. Gå in på och titta! Stora Långetjärnet, 14 foto: Maja Andersson 15

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Sida 1 av 7 Grundvattnet ska vara

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt Torshälla stads nämnd 2015-02-12 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning & administration TSN/2014:413 Ulrika Hansson 016-710 73 25 Torshälla stads nämnd Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns

Läs mer

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, GÄDDEDE VATTENVERK

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, GÄDDEDE VATTENVERK Dokumentnamn: Bilaga 3 - Förslag vattenskyddsområde Dokumentet gäller för: VA-försörjning, dricksvatten Strömsund kommun Framtaget av: Ansvarig för dokumentet: Anna Norman, ProVAb VA-chef, Strömsund kommun

Läs mer

Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån

Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS i september

Läs mer

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6 Avloppsvatten Varför gör vi ett material om vatten? Vatten- och avloppsavdelningen i Enköpings kommun arbetar för att vattnet som vi använder

Läs mer

Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde

Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde Sammanfattning I Snärjebäcken finns problem med miljögifter, försurning, övergödning och fysiska förändringar. Ansvariga myndigheter för att åtgärda miljöproblemen

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning 2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av

Läs mer

Övertorneå kommun - översiktsplan. BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten

Övertorneå kommun - översiktsplan. BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten Övertorneå kommun - översiktsplan BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten Sammanställd av Mia Sundström, MAF arktiktkontor AB, 2013 Miljökvalitetsnormer Det svenska genomförandet

Läs mer

Sammanställning för åtgärdsområde 12. Göta älv (huvudfåra)

Sammanställning för åtgärdsområde 12. Göta älv (huvudfåra) Sammanställning för åtgärdsområde 12. Göta älv (huvudfåra) Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS

Läs mer

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande Miljöbokslut 22 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration

Läs mer

Och vad händer sedan?

Och vad händer sedan? Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar

Läs mer

3. Bara naturlig försurning

3. Bara naturlig försurning 3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten

Läs mer

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde 61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun

Läs mer

-Hans Oscarsson- Vattenmyndigheten Västerhavets för. vattendistrikt Västerhavets vattendistrikt

-Hans Oscarsson- Vattenmyndigheten Västerhavets för. vattendistrikt Västerhavets vattendistrikt emissvaren attenmyndighetens eslut tanför Sverige tgärdsplaner tgärder riktade till ommunerna mvärden -Hans Oscarsson- Vattenmyndigheten -Hans Oscarsson- för Vattenmyndigheten Västerhavets för vattendistrikt

Läs mer

VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD

VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD MULLSJÖ KOMMUN 109 VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD Tidan i närheten av Näs, Bjurbäck. HUR SER DET UT? Mullsjö kommun är rik på sjöar och vattendrag. De största sjöarna i kommunen är Stråken, Nässjön, Brängen,

Läs mer

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015 Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015 Alla kan bidra till ett bättre vatten! Bottenhavets status Blå-Hög ekologisk status Grön- God ekologisk status Gul-Måttlig ekologisk status Orangeotillfredsställande

Läs mer

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling. 10. Nationella mål är livsviktigt för människan och en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnet rör sig genom hela ekosystemet, men för också med sig och sprider föroreningar från en plats till en

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt Tjänsteutlåtande 0 Östen Samhällsbyggnadsförvaltningen Kristina Eriksson Datum 2015-03-09 Dnr KS 2015/0077-422 Till Kommunstyrelsen Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar Vattenövervakning i Sverige Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar Innehållsförteckning Inledning...... 3 Definitioner... 4 Vattenövervakning i Sverige ur ett historiskt perspektiv...

Läs mer

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Sida 1 av 6 TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Giftfri miljö Frisk luft god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt odlingslandskap Levande skogar Myllrande våtmarker

Läs mer

Tillsyn av båtklubbar 2014

Tillsyn av båtklubbar 2014 Sida 1 (7) Bild: Blästring av båtbottenfärg med kolsyreis Tillsyn av båtklubbar 2014 stockholm.se Tillsyn av båtklubbar 2014 Dnr: Utgivare: Miljöförvaltningen Kontaktperson: Pendar Behnood Sida 2 (7) Bakgrund

Läs mer

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001 Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag

Läs mer

ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015

ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015 Enabygdens miljömål Siktar mot framtiden ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-11-17 Enabygdens Miljömål 2010-2015 Enköpings kommun ska vara en föregångare inom miljöområdet.

Läs mer

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning

Läs mer

Åtgärdsarbete för renare vatten

Åtgärdsarbete för renare vatten Åtgärdsarbete för renare vatten Tyresåns vattenvårdsförbunds åtgärdsprogram och annan åtgärdsplanering Iréne Lundberg Tyresåns vattenvårdsförbund Miljö- och samhällsbyggnadsutskottet Tyresö kommun 17 december

Läs mer

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant.

Läs mer

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021 Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt

Läs mer

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor

Läs mer

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2007 avverkades ca 240 000 ha

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2016-03-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Enskilda avlopp 2016-02-23, 18 Miljö- och byggnämnden Tills vidare Dokumentansvarig

Läs mer

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,

Läs mer

tentamen TT061A Af 11, Arle11, Log11, By11, Pu11, Bt2, Htep2, En2, HTByp11, Process2

tentamen TT061A Af 11, Arle11, Log11, By11, Pu11, Bt2, Htep2, En2, HTByp11, Process2 Miljökunskap och miljöskydd Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: fre 13 april 2012 Tid: 14.00-18.00 Hjälpmedel: svenskt-engelsk/engelskt-svenskt

Läs mer

Gäller 2016-01-01 2017-01-01. Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun

Gäller 2016-01-01 2017-01-01. Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun 1 Gäller 2016-01-01 2017-01-01 Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun 2 Denna skrift vänder sig till dig som har enskilt avlopp. Det kan vara ett minireningsverk, två,-och

Läs mer

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun. 1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 Projekt nr 600 219 Östersund 2013-08-30 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.

Läs mer

Vad händer med Storsjön?

Vad händer med Storsjön? Vad händer med Storsjön? Storsjön är idag en övergödd sjö och detta har tidvis fört med sig besvärande massförekomst av alger. Syftet med denna skrift är att, utifrån genomförda undersökningar, informera

Läs mer

Information om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län. och projekt. Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark

Information om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län. och projekt. Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark Information om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län och projekt Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark Projektbeskrivning 2003 Innehållsförteckning Förord 3 Sammanfattning 4 Syfte 5 Beskrivning av fiskevårdsarbete

Läs mer

Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt: Tid för bättre vatten

Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt: Tid för bättre vatten KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Zahrah Lifvendahl (MK) Åhlman Michael (KLK) Datum 2015-04-22 Diarienummer KSN-2014-1441 Kommunstyrelsen Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt: Tid för

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 1. Storåns (Idre) avrinningsområde Version 1.1 2 1. Storåns (Idre) avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

SKYDDSFÖRESKRIFTER inom skyddsområdet för ytvattentäkten Nedre Glottern, Norrköpings kommun

SKYDDSFÖRESKRIFTER inom skyddsområdet för ytvattentäkten Nedre Glottern, Norrköpings kommun 1(7) SKYDDSFÖRESKRIFTER inom skyddsområdet för ytvattentäkten Nedre Glottern, Norrköpings kommun Nedan angivna föreskrifter, meddelade med stöd av 7 kap. 21-22 miljöbalken (1998:808), gäller inom de skyddszoner

Läs mer

TYRESÅPROJEKTET. - Tillsynsprojekt inom miljömålet Friska vatten. 28 november 2013. Christian Weyer

TYRESÅPROJEKTET. - Tillsynsprojekt inom miljömålet Friska vatten. 28 november 2013. Christian Weyer TYRESÅPROJEKTET - Tillsynsprojekt inom miljömålet Friska vatten 28 november 2013 Christian Weyer Sammanfattning Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under hösten 2013 genomfört ett tillsynsprojekt

Läs mer

Miljöbokslut 2003. Miljöåtgärder år 2003

Miljöbokslut 2003. Miljöåtgärder år 2003 Miljöbokslut 2003 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration

Läs mer

Vatten- och avloppspolicy. Den andra delen av vatten- och avloppsplanen

Vatten- och avloppspolicy. Den andra delen av vatten- och avloppsplanen Vatten- och avloppspolicy Den andra delen av vatten- och avloppsplanen 2 (6) 1. Inledning Hultsfreds kommun arbetar med sin VA-planering i enlighet med den vägledning för kommunal VA-planering som tagits

Läs mer

Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Oreälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås för

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 22. Fulans avrinningsområde uppströms Fulunäs Version 1.0 2015-04-29 2 22. Fulans avrinningsområde uppströms Fulunäs Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning

Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning Sida 1(9) Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning Bildmaterial härrör från Ronny Sköller, Anuschka Heeb (länsstyrelsen Östergötland), Tilla Larsson och Magdalena Nyberg (jordbruksverkets vattenenhet)

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

INFORMATION FRÅN MILJÖAVDELNINGEN. AVLOPP PÅ RÄTT SÄTT Information till dig som skall anlägga enskild avloppsanläggning

INFORMATION FRÅN MILJÖAVDELNINGEN. AVLOPP PÅ RÄTT SÄTT Information till dig som skall anlägga enskild avloppsanläggning INFORMATION FRÅN MILJÖAVDELNINGEN AVLOPP PÅ RÄTT SÄTT Information till dig som skall anlägga enskild avloppsanläggning INNEHÅLLSFÖRTECKNING VILKA RIKTLINJER STYR?... 3 OLIKA RENINGSMETODER... 3 ALLMÄNT...

Läs mer

Snösätra upplagsområde

Snösätra upplagsområde MILJÖFÖRVALTNINGEN Snösätra upplagsområde - en tillsynskampanj för att minska områdets påverkan på Magelungen En rapport från Miljöförvaltningen Nanna Spett November 2009 www.stockholm.se/miljoforvaltningen

Läs mer

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Övre Österdalälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

DEL II - MILJÖBEDÖMNING. 4 Miljökonsekvensbeskrivning. 4.1 Behovet av miljöbedömning

DEL II - MILJÖBEDÖMNING. 4 Miljökonsekvensbeskrivning. 4.1 Behovet av miljöbedömning DEL II - MILJÖBEDÖMNING 4 Miljökonsekvensbeskrivning 4.1 Behovet av miljöbedömning Vattenmyndighetens åtgärdsprogram omfattas av miljöbalkens krav på miljöbedömning. Enligt MKB-förordningen ska den plan

Läs mer

Vilka miljöregler gäller för dig som driver en mindre fordonsverkstad eller fordonstvätt?

Vilka miljöregler gäller för dig som driver en mindre fordonsverkstad eller fordonstvätt? Vilka miljöregler gäller för dig som driver en mindre fordonsverkstad eller fordonstvätt? Innehåll Miljörisker och lagstiftning 3 Avfallshantering 3 Avloppsvatten och oljeavskiljare 4 Kemiska produkter

Läs mer

ÅTGÄRDSPROGRAM FÖRSLAG TILL. Mellanbygdens vattenrådsområde - VRO 9

ÅTGÄRDSPROGRAM FÖRSLAG TILL. Mellanbygdens vattenrådsområde - VRO 9 FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM Mellanbygdens vattenrådsområde - VRO 9 Mångbyån, Kålabodaån,, Dalkarlsån, Sävarån, Tavleån och Bureälvens huvudavrinningsområden samt kustmynnande vatten belägna mellan huvudavrinningsområden

Läs mer

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk

Läs mer

Miljösituationen i Malmö

Miljösituationen i Malmö Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt

Läs mer

Vattenrådets arbete. Samrådsmaterialet. Engagemang och målkonflikter

Vattenrådets arbete. Samrådsmaterialet. Engagemang och målkonflikter Vattenrådet Nyköpingsån och Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbunds samrådsyttrande gällande vattenmyndigheten i Norra Östersjöns förslag till åtgärdsprogram mm, dr nr 537-5346-2014 Vattenrådets arbete Nyköpingsåarnas

Läs mer

Bilaga 1. Yttrandet är uppdelat enligt nedan. Läsanvisningar

Bilaga 1. Yttrandet är uppdelat enligt nedan. Läsanvisningar Bilaga 1. Förslag till yttrande/tjänsteskrivelse angående samråd för förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram för perioden 2015-2021, föreskrifter för miljökvalitetsnormer samt MKB för åtgärdsprogrammet

Läs mer

En hållbar utveckling

En hållbar utveckling FINNES: SÖKES: En hållbar utveckling Material om Stockholms miljöprogram kan beställas på www. eller från Miljöförvaltningen i Stockholm, Box 380 24, 100 64 Stockholm Tel 08-508 28 800, Fax 08-508 28 808

Läs mer

Miljöbokslut. Foto: Daniel Helsing

Miljöbokslut. Foto: Daniel Helsing Miljöbokslut 2015 Foto: Daniel Helsing Innehåll Inledning... 3... 3 Vad innehåller miljöbokslutet?... 3 Miljömålen... 3 Begränsad klimatpåverkan... 4 Frisk luft... 5 Bara naturlig försurning... 6 Giftfri

Läs mer

Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i Södra Östersjöns vattendistrikt sammanställning av inkomna remissvar

Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i Södra Östersjöns vattendistrikt sammanställning av inkomna remissvar REMISSAMMANSTÄLLNING -11-13 537-1-7 Enligt sändlista Vår referens: Johanna Egerup - 9 Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i Södra Östersjöns vattendistrikt sammanställning av inkomna remissvar

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) OKT 2010 2 (8) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Dagvattenhantering vid Väsjöområdet 3 2.1 Väsjön 3 2.2 Förslag till dagvattenhantering 3 2.3 Reningsbehov

Läs mer

Badvattenprofil Grumlan, Östanå

Badvattenprofil Grumlan, Östanå Badvattenprofil Grumlan, Östanå Sammanfattning Östanå badplats är en relativt liten insjö, ca 4 km2 belägen i Vetlanda kommun med ca 250 m lång sandstrand. Vid badet finns bryggor samt hopptorn. Badplatsen

Läs mer

Vägledning för intern kemikaliekontroll

Vägledning för intern kemikaliekontroll Vägledning för intern kemikaliekontroll Inledning Denna vägledning vänder sig till dig som har ansvar för inköp och hantering av kemiska produkter inom verksamheten. Att välja rätt metod och kemikalie

Läs mer

Vänerns vatten är av bra kvalitet! - LRF Kristinhamns remissvar till Vattenmyndigheten i Västerhavet diarienummer 537-34925-2014

Vänerns vatten är av bra kvalitet! - LRF Kristinhamns remissvar till Vattenmyndigheten i Västerhavet diarienummer 537-34925-2014 Vänerns vatten är av bra kvalitet! - LRF Kristinhamns remissvar till Vattenmyndigheten i Västerhavet diarienummer 537-34925-2014 Nulägesanalys för lantbruken I dagsläget finns 4300 mjölkbönder kvar i Sverige.

Läs mer

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 FRÅGEFORMULÄR 1 (12) Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Något om efterbehandling och sanering

Något om efterbehandling och sanering Något om efterbehandling och sanering Relativt ofta får jag blir jag kontaktad av olika skytteföreningar därför att de har fått frågor eller föreläggande av tillsynsmyndigheten, kommunen, när det gäller

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

Miljöprogram för Högsby kommun

Miljöprogram för Högsby kommun Miljöprogram för Högsby kommun 2 Inledning 2008-12-19 antog Kommunfullmäktige ett lokalt miljöprogram, för Högsby kommun, med koppling till de nationella miljökvalitetsmålen. Detta dokument är en sammanställning

Läs mer

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, FLOXENS VATTENVERK

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, FLOXENS VATTENVERK BILAGA 2 RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, FLOXENS VATTENVERK 1. Identifiering av risker Identifiering av risker (potentiella föroreningskällor) utfördes i en projektgrupp med personal på Nordmalings kommun.

Läs mer

NACKAS MILJÖPROGRAM 2016 2030

NACKAS MILJÖPROGRAM 2016 2030 NACKAS MILJÖPROGRAM 2016 2030 Det krävs samverkan och samspel för a t vi ska kunna tänka nytt, långsiktigt och innovativt. Begränsad klimatpåverkan... 4 Frisk luft... 6 Giftfri miljö... 8 Rent vatten...10

Läs mer

Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström

Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström Skogsbruk och vatten Johan Hagström Skogsstyrelsen Foto: J. Hagström Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2009 anmäldes ca 216 243

Läs mer

Riktlinjer för hög skyddsnivå för miljöskydd vid anläggande av enskilda avlopp

Riktlinjer för hög skyddsnivå för miljöskydd vid anläggande av enskilda avlopp Dnr MN-2012-0027 Dpl 545 sid 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Tjänsteskrivelse 2012-01-04 Linnea Broström, 054-540 46 67 Bengt Jonsson, 054-540 46 73 Miljönämnden Riktlinjer för hög skyddsnivå för miljöskydd vid

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK

SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK KVARNHAGENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK För medlemmarna i Kvarnhagens samfällighetsförening om vad vi får och inte får spola ner i våra avlopp. VAD FÅR VI SPOLA NER I VÅRT AVLOPP - vad

Läs mer

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun 1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning

Läs mer

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och

Läs mer

Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län

Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Publ nr 2011:15 ISSN 0284-6845 Länsstyrelsen Värmland, 651 86 Karlstad, 054-19 70 00 www.lansstyrelsen.se/varmland

Läs mer

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Sammanfattning Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten är en gruppering av de sjutton kustvattenförekomsterna Hossmoviken, Västra sjön, S n Kalmarsund,

Läs mer

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson 12-05-21

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson 12-05-21 Ingen övergödning Malin Hemmingsson 12-05-21 Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald

Läs mer

Råsbäcks vattenskyddsområde

Råsbäcks vattenskyddsområde Sida 1 av 8 Handläggare Datum Beteckning Grit Hofer 2014-04-03 Vattenskyddsområde Tel 0480-45 12 74 Länsstyrelsen i Kalmar län Miljöenheten 391 86 Kalmar Råsbäcks vattenskyddsområde Kalmar Vatten AB har

Läs mer

Förbättra ditt avlopp

Förbättra ditt avlopp Förbättra ditt avlopp En viktig åtgärd för Björnöfjärden! 1 Utgivare/copyright: BalticSea2020 Text: Marika Palmér Rivera, Mats Johansson m.fl. Illustratör: Bo Rosander Grafisk formgivning: Bild & Kultur

Läs mer

Är teflonsågen bättre än den vanliga sågen som redskap? Kooperationen provar. Se sidan 2.

Är teflonsågen bättre än den vanliga sågen som redskap? Kooperationen provar. Se sidan 2. ~ Totalsyn på miljövården Om konsumentkooperationens syn på miljövården och glimtar från dess tillämpning. Ergonomi- och miljövårdslaboratoriet, de regionala hälsocentralerna, miljövårdsrådet. Är teflonsågen

Läs mer

Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, Betydande miljöaspekt - värderingsmodell)

Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, Betydande miljöaspekt - värderingsmodell) 1(7) Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, miljöaspekt - värderingsmodell) Utsläpp Utsläpp till luft - pelletspanna - oljepannor - lokala transporter - förbränning trädgårdsavfall - köldmedia Utsläpp

Läs mer

Utsläpp till vatten. Program för Airport city. Härryda kommun 2011-05-13. Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson

Utsläpp till vatten. Program för Airport city. Härryda kommun 2011-05-13. Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson Utsläpp till vatten Program för Airport city Härryda kommun 2011-05-13 Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson Kund Swedavia Flygplatsfastigheter i Landvetter AB, Härryda

Läs mer

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Den här modulen tangerar Ekologi, d.v.s. slutet av kurs BI1 och hela BI3. Börja på samma sätt som i föregående modul: återkalla i minnet vad du kommer

Läs mer

Allt du behöver veta om slam

Allt du behöver veta om slam Allt du behöver veta om slam Gäller från 1 februari 2016 2016-04-27 Vi ber om ursäkt för att vi inte börjat tidigare! Ända sedan 1970-talet har det varit kommunernas skyldighet att ta hand om slam från

Läs mer

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Dricksvatten Dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel och kvaliteten kontrolleras regelbundet. Göteborgarnas råvatten, det producerade dricksvattnet vid vattenverken

Läs mer

Vattenförvaltning och kommunerna

Vattenförvaltning och kommunerna Vattenförvaltning och kommunerna 11-12 februari 2015 Medlefors folkhögskola Malin Naess & Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid VATTENMYNDIGHETEN.... genomför

Läs mer

PM, dagvattenhantering

PM, dagvattenhantering , dagvattenhantering Tillhörande detaljplan för Isgärde 4:74, Mörbylånga kommun 2015-12-02 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND... 5 2 PLANERAD MARKANVÄNDNING... 5 3 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN... 6 4 DAGVATTEN...

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2013 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.

Läs mer