Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström"

Transkript

1 Skogsbruk och vatten Johan Hagström Skogsstyrelsen Foto: J. Hagström

2 Sverige är fullt av vatten t ex sjöar I skogen finns över: mil rinnande vatten mil diken 2009 anmäldes ca ha ( avverkningsanmälningar) Kontaktytan mellan brukad skogsmark och vatten är därför stor Foto: A. Lomander

3 Skogsbruk kan påverka Vattenflödet Ljus och temperatur Vattenkvaliteten (ph, näring, gifter, mm) Strukturen på vattendraget Tillförseln av död ved, löv, småkryp Tillförsel av slam, humus, partiklar

4 Vattenkvalitet = Kemiska processer i marken! Foto: Stefan Lövgren Löfgren Podzoljord Humusskikt Blekjord Rostjord Humus, metaller, mineraler och näringsämnen frigörs och följer med vattnet

5 Vad är mark? Mineralpartikel Organiskt material (humus) Rothår Vatten Luft 0,2 mm

6 Mineralpartiklarnas storleksfördelning Grupp Diameter Sedimen- Transport (mm) teringstid (0,5 m/s) Block >200 Sten Grus sek 0,5 m Sand sek 5 m Mo min 60 m Mjäla tim 3,6 km Ler dygn 34,5 mil Finler/kolloider< år ev aldrig

7 VAD HÄNDER NÄR VI AVVERKAR? Träden suger inte längre vatten Trädkronan fångar inte längre upp något vatten vid regn Avdunstningen minskar Skogens förmåga att dämpa avrinningen minskar drastiskt!

8 Gropar, håligheter och spårbildningar blir vattenfyllda pga. höjd grundvattenyta Utströmningsområdets storlek ökar Foto: T. Nyden Foto: T Nyden

9 Ett vattendrag är inte bara det som syns på ytan.

10 Mamma, är de här skadorna miljöförstöring eller är de bara svåra att hoppa över Foto: A. Lomander

11 Extra känsliga områden Fuktiga/blöta marker Kantzoner Kuperad terräng Finjordsrika marker Känsliga vattendrag Höga kultur och naturvärden Högt nyttjande av allmänheten Foton: Anja Lomander

12 Effekter av körskador Erosion (transport av slam/ organiskt material) Läckage av humus, näring och tungmetaller, t ex kvicksilver Minskad stormfasthet (avslitna rötter, grunda tjockare rötter) Ökad rotröta till följd av rotskador Tillväxtförluster Oplanerad utdikning Hinder Foto: A. Lomander Foton: Skogsstyrelsen

13 Körskador viktiga för läckage av Hg och metyl-hg 15-30% av Hg i fisk kan vara orsakat av skogsbruket Alriksson, 2001

14 Kvicksilver och metylkvicksilver Störst metylering sker i myrmarker och nära bäckar (gott om organiskt material, svavel och är blött/syrefritt) Kvicksilver binder till humus och transporteras med detta. Alla åtgärder som ökar utlakningen av humus ökar utlakningen av kvicksilver och metylkvicksilver. 0,7 0, ,1 0,6 2 Procent (%) metylkvicksilver av total halt kvicksilver. Efter Skyllberg

15 Effekter av körskador går inte att återställa, de måste förebyggas OM skadan ändå skett undvik att laga Undantag Körskadan mynnar direkt i ett vattendrag -Täpp igen närmast vattnet eller avled vatten ur spåret Framkomligheten är försvårad -Laga stigar, leder mm

16 Risning Riset från avverkningen läggs i vägen Kostnad: ca 15 kr/m Måste underhållas efter hand Risa förebyggande ev överskott kan användas som GROT Foto: A. Lomander

17 Jämför effekten av risat/orisat! Foto: A. Lomander

18 Flyttbara broar Kostnad: kr Livslängd: beror på material och tillverkning Längd på överfart: upp till 4-5 m Nödvändigt vid överfarter av tex en mindre å eller större bäck Foton: L. Rudqvist

19 Minskat marktryck Bredare däck mm 1/2 spårdjup Merkostnad: ca 10 kr/däck Miljöband 20% minskat spårdjup Kostnad: ca kr/par CTI- eller lägre lufttryck Kostnad: ca kr + högre däckslitage Fler hjul,10 w- koncept (Ponsse) Kostnad: ca 300 kr/kit +band Foton: Skogforsk

20 Foto: G. Isaksson Foto: A. Lomander Foto: L. Rudqvist Foto: A. Lomander

21 Foton: A. Lomander

22 Vägstandard Vägarna håller inte samma klass som beståndet Dåliga väga kostar skogsbruket >500 milj kr årligen Foto: Skogforsk

23 Stabila vägar och permanenta basvägar Minskar körskador vid återkommande körningar Foto: T. Nyden Foto: T. Nyden

24 Vattenanpassning och teknisk utveckling krävs Kunskap Planering Kommunikation Attityd Prioritering Foto: M. Bildström

25 Uttag av stammved, GROToch stubbskörd Stora näringsuttag ger surt avrinnande vatten Foton: Skogsstyrelsen

26 (ha) Uttag av skogsbränsle vid slutavverkning Anmält GROT-uttag Uttag av GROT enlig årligt enkät (SKS) Year Askåterföring Anmäld stubbskörd

27 Så mycket påverkar skogsbruket försurningen Skogsbrukets effekt på markens näringsbalans och försurning Cecilia Akselsson

28 Askåterföringämnen som tas ut återförs Foto: Skogsstyrelsen Motverkar försurning av mark och vatten Bibehåller markens produktionsförmåga

29 Stickvägsgående markspridare Foto: Skogsstyrelsen

30 Tänk efter före! Smart dikesrensning rensas rensas ej dämme slamfälla återskapad fåra

31 Grumling orsakar ofta akut syrebrist skadar/dödar fisk och bottenlevande djur Foto: T. Nyden Foto: T. Nyden

32 Skogsstyrelsens roll Skogstyrelsen är förvaltningsmyndighet för frågor om skogsbruket och har till uppgift att verka för att landets skogar sköts på ett sådant sätt att de skogspolitiska mål som beslutas av riksdagen kan uppnås Skogsstyrelsen ska medverka i arbetet för hållbar utveckling och hushållning med naturresurser Skogsstyrelsen har ett sektorsansvar för miljömålsarbetet och samordna arbetet med miljökvalitetsmålet Levande skogar

33 Svensk skogspolitik Nyckelord: Frihet, kunskap, ansvar hos skogsbrukets aktörer Skogsproduktion och miljöhänsyn är lika viktigt Skogsstyrelsens uppgift är att verka för att de skogspolitiska målen nås men..utan skogssektorns medverkan lyckas det inte!

34 Den svenska modellen för att nå ett Delat ansvar hållbart skogsbruk Lagen anger miniminivån Rådgivning för att nå målnivåer Långsiktigt skydd för värdefulla miljöer Kampanjer Certifieringssystem (FSC, PEFC) ger frivilligt skydd och hänsyn över lagnivå Landsbygdsprogrammet Dialog

35

36 Skogsvårdslagen 30, Hänsyn till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen Föreskrifter: Skador på mark och vatten Skador till följd av skogsbruksåtgärder skall undvikas eller begränsas på mark och vatten. - läckage - skador på miljön begränsas - försurning - framkomlighet Skyddszoner Skyddszoner med träd och buskar skall lämnas kvar utmed hav, sjöar, vattendrag i sådan utsträckning som behövs av hänsyn till växt- och djurlivet, kulturmiljön och landskapsbilden.

37 Samrådplikt 12:6 Samrådsplikt gäller för: Verksamhet eller åtgärd som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön och som inte omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt enligt andra bestämmelser i MB SKS är tillsynsmyndighet för samråd som avser skogsbruksåtgärder

38 Anmälan för samråd 12:6 Finns ingen generell samrådsplikt!!! Bedömning i det enskilda fallet I första hand gör verksamhetsutövaren den bedömningen Avgörande är typ, omfattning och naturmiljöns känslighet

39 Exempel på åtgärder Skogsstyrelsen bedömt vara samrådspliktiga Byggande av skogsbilvägar Byggande av traktorvägar som innebär grävning och schaktning i större omfattn Askåterföring, skogsgödsling och dikesrensning Skogsbruksåtgärder i nyckelbiotoper Stubbskörd

40 Uthålligt god skogsproduktion/avkastning, bra naturhänsyn och värna andra värden Sektorsansvar Lagnivå

41 Lagens intrångsbegränsning Miljöhänsyn skall på berörd del av fastigheten tas upp till intrångsbegränsningen under förutsättning att sådana specifika miljövärden finns som anges i föreskrifterna till 30. För att uppnå kraven i bestämmelserna skall hänsynen även vara rätt prioriterad.

42 Foto: J. Hagström

43 Foto: J. Hagström

44 Foto: J. Hagström

45 Foto: J. Hagström

46 Foto: J. Hagström

47 Andel av avverkad areal 100,0% Miljöhänsyn vid avverkning, olika ägare, hela landet 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% Enskilda uppfyller 30 SVL Enskilda sämre än 30 SVL Övriga uppfyller 30 SVL Övriga sämre än 30 SVL Sektorsmål 20,0% 10,0% 0,0% 98/99-00/01 99/00-01/02 00/01-02/03 01/02-03/04 02/03-04/05 03/04-05/06 04/05-06/07 05/06-07/08 06/07-08/09 Bolagen och offentliga ägare är bättre på miljöhänsyn än privata skogsägare, men skillnaden minskar.

48 Andel av avverkad areal 80,0% Andel areal som når rådgivningsnivån, enskilda skogsägare 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% Nord Mitt Svea Väst Öst Sektorsmål 10,0% 0,0% 99/00-01/02 00/01-02/03 01/02-03/04 02/03-04/05 03/04-05/06 04/05-06/07 05/06-07/08 06/07-08/09 Rådgivningsnivån nås på % av de enskilda skogsägarnas hyggen. Tämligen konstant och lika nivå i hela landet.

49 Andel av avverkad areal 80,00% Andel areal som når rådgivningsnivån, övriga skogsägare 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% Nord Mitt Svea Väst Öst Sektorsmål 10,00% 0,00% 99/00-01/02 00/01-02/03 01/02-03/04 02/03-04/05 03/04-05/06 04/05-06/07 05/06-07/08 06/07-08/09 Rådgivningsnivån nås av övriga i söder och norr, men i regionerna Svea och Mitt är bolag och offentliga inte bättre än de enskilda skogsägarna.

50 Andel av aktuell areal Andel av aktuell areal 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 50,0% Hänsynskrävande biotoper, obetydlig hänsyn enskilda skogsägare Hänsynskrävande biotoper, obetydlig hänsyn övriga skogsägare Nord Mitt Svea Väst Öst Sektorsmål För hänsynskrävande biotoper är sektorsmålet att högst 10,5 % ska ha obetydlig hänsyn. De enskilda skogsägarna blir bättre mot söder. Region Väst har en klart positiv trend. 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Nord Mitt Svea Väst Öst Sektorsmål För övriga skogsägare klarar Öst och Väst målet, men resten har negativ trend.

51 Andel av aktuell areal Andel av aktuell areal Skyddszoner, obetydlig hänsyn, enskilda 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Skyddszoner, obetydlig hänsyn, övriga Nord Mitt Svea Väst Öst Sektorsmål Väst: uppgift saknas för de två senaste åren. Nord Mitt Svea Väst Öst Sektorsmål För skyddszoner är sektorsmålet att högst 4 % ska ha obetydlig hänsyn. Enskilda markägare har positiv trend i Götaland och norra Norrland, svagt negativ i resten av landet. Övriga markägare visar negativ trend utom i region Öst.

52 Andel av avverkad areal Andel av avverkad areal Mark och vatten, obetydlig hänsyn, enkilda 30,0% 20,0% Nord Mitt 10,0% Svea Väst Öst 0,0% Sektorsmål Mark och vatten, obetydlig hänsyn, övriga 30,0% 20,0% Nord Mitt 10,0% Svea Väst Öst 0,0% Sektorsmål För hänsyn till mark och vatten är sektorsmålet att högst 3,5 % ska ha obetydlig hänsyn. Enskilda skogsägare har negativ trend utom för region Mitt. Övriga skogsägare visar stor skillnad mellan Öst och Väst. Öst når målet medan Väst och Svea har starkt negativ trend. Mitt och Nord visar positiva tendenser.

53 Tack för uppmärksamheten Foto: J. Hagström

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2007 avverkades ca 240 000 ha

Läs mer

Skogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet. Johan Hagström Skogsstyrelsen

Skogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet. Johan Hagström Skogsstyrelsen Skogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet Johan Hagström Skogsstyrelsen Skogsstyrelsens roll Skogstyrelsen är förvaltningsmyndighet för frågor om

Läs mer

Skogsbrukseffekter på. Stefan Anderson

Skogsbrukseffekter på. Stefan Anderson Skogsbrukseffekter på vattendrag Stefan Anderson Skogsstyrelsen Flera skogsbruksåtgärder påverka marken och därmed d vattnet t Föryngringsavverkning GROT-uttag och stubbskörd Markberedning Skyddsdikning/Dikesrensning

Läs mer

Skogsbruket. och kvicksilver

Skogsbruket. och kvicksilver Skogsbrukets påverkan på Skogsbruket vattnet, Oskarshamn 2012 11 29 och kvicksilver Vattenrådens dag Göteborg 2013 Johan Hagström Skogsstyrelsen Region Väst Kvicksilverhalter i mark Alriksson, 2001 Kvicksilver

Läs mer

Skogsstyrelsen och vatten. Daniel Palm, Johan Baudou

Skogsstyrelsen och vatten. Daniel Palm, Johan Baudou Skogsstyrelsen och vatten Daniel Palm, Johan Baudou Aktuell statistik Problem (Skogsstyrelsen) Skogsstyrelsens arbete Andel av avverkad areal där transport över vattendrag förekommer % 45 40 35 30 25 20

Läs mer

Ser du marken för skogen?

Ser du marken för skogen? Ser du marken för skogen?! Marken är starkt kopplad till produktion! Skogsbruk har stor effekt på mark och vatten! Skall vi diskutera detta måste vi ha förståelse för hur marken fungerar Vad är mark? Mineralpartikel

Läs mer

Körskador och kvicksilver. åtgärder inom skogsbruket

Körskador och kvicksilver. åtgärder inom skogsbruket Körskador och kvicksilver åtgärder inom skogsbruket Anja Lomander Skogsstyrelsen Kvicksilver och metylkvicksilver S törst metylering sker i myrmarker och nära bäckar (gott om organiskt material, svavel

Läs mer

Övervakning av skogsvatten i Sverige, utvärdering av Balån och framåtblick

Övervakning av skogsvatten i Sverige, utvärdering av Balån och framåtblick Övervakning av skogsvatten i Sverige, utvärdering av Balån och framåtblick Stefan Löfgren Inst. f. vatten & miljö, SLU Eva Ring Skogforsk Lars Högbom Skogforsk Jakob Schelker Universitetet i Wien, Österrike

Läs mer

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra

Läs mer

Markavvattning i skogen

Markavvattning i skogen Markavvattning i skogen eller en vandring ut i det okända Anja Lomander 1 Dikningsåtgärder i skogen tre centrala begrepp Markavvattning: Åtgärd som utförs för att avvattna mark med syftet att varaktigt

Läs mer

Skogsbrukets lönsamhet. Virkesforum 2010. Göran Örlander Södra Skogsägarna. Södra Skog

Skogsbrukets lönsamhet. Virkesforum 2010. Göran Örlander Södra Skogsägarna. Södra Skog Skogsbrukets lönsamhet Virkesforum 2010 Göran Örlander sägarna Rapport 2004-10 Om virkesförrådets utveckling. Uppdaterat till 2008/2009 Kostnader och priser avser 2009 års prisnivå Data har hämtats från:

Läs mer

Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss.

Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss. 2013-05-31 Skogsstyrelsen Remissvar Översyn av föreskrifter och allmänna råd för 30 SvL Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss. Sammanfattningsvis välkomnar Svenska

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och

Läs mer

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun? www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se

Läs mer

Ansökan om tillstånd till avverkning i fjällnära skog m.m.

Ansökan om tillstånd till avverkning i fjällnära skog m.m. Ansökan om tillstånd till avverkning i fjällnära skog m.m. 1(6) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö Ansökan om tillstånd till avverkning

Läs mer

MAGGÅS 25:6 ID 9197. Vålarna Östra-1-121008 ORSA. Avverkning

MAGGÅS 25:6 ID 9197. Vålarna Östra-1-121008 ORSA. Avverkning Vålarna Östra-1-121008 ID 9197 Fastighetsägare SVEN UHLÅS SJURBERG BOCKGATAN 7 79532 RÄTTVIK sven.uhlas@naturbruketsiljan.se Beståndsuppgifter Areal: 5,3 ha Nord: 6770049,7 Lat: Öst: 497957,3 N 61 3 54,7023"

Läs mer

Hallands läns författningssamling

Hallands läns författningssamling Hallands läns författningssamling 1(7) Länsstyrelsens i Hallands län fastställelse av vattenskyddsområde med föreskrifter för Älvsereds vattentäkt i Falkenbergs kommun; 13 FS 2012:1 Utkom från trycket

Läs mer

Beslut om bildande av naturreservatet Ryrbäcken i Trollhättans kommun

Beslut om bildande av naturreservatet Ryrbäcken i Trollhättans kommun 1(9) Handläggning Jeanette Wadman Jörgen Olsson Datum 2009-05-13 Beslut om bildande av naturreservatet Ryrbäcken i Trollhättans kommun Innehåll Administrativa uppgifter Beslut om bildande m m Syfte Beslut

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e 45 2013 08 29 Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING

SAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e 45 2013 08 29 Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING Inledning Denna checklista används som hjälpmedel när det kommer till att bedöma behovet av en miljökonsekvensbeskrivning. Checklistan används även för att avgränsa vilka typer av miljöpåverkan

Läs mer

Sammanfattning av förslag till förnyelseplan 2014

Sammanfattning av förslag till förnyelseplan 2014 Sammanfattning av förslag till förnyelseplan 2014 Varför Förnyelseplan? Planen beskriver status på samfällighetens väg vad som behöver göras och när det behöver göras för att vidmakthålla vägens funktion.

Läs mer

Dränering och växtnäringsförluster

Dränering och växtnäringsförluster Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,

Läs mer

- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar.

- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar. Vårt Dnr: Till Skogsstyrelsen Jönköping Stockholm 2015-04-13 Kunskapsplattform för skogsproduktion Naturskyddsföreningens remissvar Sammanfattning av Naturskyddsföreningens synpunkter Föreningen anser

Läs mer

Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet

Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet av Peter Feuerbach, Hushållningssällskapet Halland Att anlägga skyddszoner utmed våra vattendrag har som yttersta syfte att förbättra vattenkvalitèn

Läs mer

Ansökan om tillstånd till avverkning

Ansökan om tillstånd till avverkning Ansökan om tillstånd till avverkning i ädellövskog m.m. 1(6) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö Ansökan om tillstånd till avverkning Den

Läs mer

Krondroppsnätet. Miljöövervakning, metodutveckling och forskning. Krondroppsnätet

Krondroppsnätet. Miljöövervakning, metodutveckling och forskning. Krondroppsnätet Miljöövervakning, metodutveckling och forskning Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Cecilia Akselsson*, Veronika Kronnäs och Sofie Hellsten IVL Svenska Miljöinstitutet * Lunds Universitet Regional

Läs mer

3. Bara naturlig försurning

3. Bara naturlig försurning 3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten

Läs mer

om körskador på skogsmark

om körskador på skogsmark Branschgemensam miljöpolicy Avsändare: Bergvik Skog Holmen Korsnäs Mellanskog Norra Skogsägarna Norrskog SCA SMF Skogsentreprenörerna Stora Enso Sveaskog Svenska kyrkan Södra www.skogsindustrierna.org

Läs mer

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län Delrapport inom projektet Samverkan för utveckling och förädling av regionens outnyttjade skogsresurser Sundsvall, december 2006 Sören Hägg, Skogsstyrelsen

Läs mer

Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån

Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS i september

Läs mer

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 Projekt nr 600 219 Östersund 2013-08-30 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012

Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012 Datum 2012-11-21 Diarienr 1(6) Stockholms distrikt Sören Nissilä, Natur/Miljö Sörmlands distrikt Linda Nilsson Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012 Introduktion till dagen Frågeställningar

Läs mer

Branschgemensam miljöpolicy. om körskador på skogsmark. Svenska kyrkan Sveaskog SMF Skogsentreprenörerna

Branschgemensam miljöpolicy. om körskador på skogsmark. Svenska kyrkan Sveaskog SMF Skogsentreprenörerna Avsändare: Branschgemensam miljöpolicy Svenska kyrkan Sveaskog SMF Skogsentreprenörerna StoraEnso Bergvik Skog Holmen Korsnäs Mellanskog Norrskog Norra Skogsägarna Södra SCA Skogsindustrierna LRF Skogsägarna

Läs mer

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)

Läs mer

Varför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 2014 Stefan Anderson Skogsstyrelsen

Varför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 2014 Stefan Anderson Skogsstyrelsen Varför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 214 Stefan Anderson Skogsstyrelsen 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Intresset för bioenergi är stort Anmäld areal, ha 35 3 25 32 %

Läs mer

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken FÖRSLAG TILL BESLUT 1 (6) Datum Vår beteckning 2009-06-02 2009-001066 Handläggare: Peter Klintberg Tel: 0226-645047 E-post: peter.klintberg@avesta.se Er beteckning Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Läs mer

Vision: Kretsloppsanpassad produktion

Vision: Kretsloppsanpassad produktion Återföring av restprodukter från skogsindustrin till skogen Ett FoU-projekt inom Södra Vision: Kretsloppsanpassad produktion CO 2 Trävaror Pappersmassa Bioaska & grönlutsslam inkl. mesa (Vedens oorganiska

Läs mer

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Läs mer

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant.

Läs mer

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra

Läs mer

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Elfiske i Jönköpings kommun 2012 Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna

Läs mer

Vanliga frågor och svar om Natura 2000

Vanliga frågor och svar om Natura 2000 Vanliga frågor och svar om Natura 2000 Vad är Natura 2000? Natura 2000 är EU s nätverk av skyddade naturområden. Alla medlemsstater är skyldiga att peka ut en viss areal av varje naturtyp som finns representerad

Läs mer

Hagby-Halltorp. Förslag upplägg på möte. EUs Vattendirektiv. 6-års cykel med återkommande moment. Utpekade vattenförekomster

Hagby-Halltorp. Förslag upplägg på möte. EUs Vattendirektiv. 6-års cykel med återkommande moment. Utpekade vattenförekomster Förslag upplägg på möte Hagby-Halltorp Vattenförvaltning med fokus på Hagbyån, Halltorpsån och kustområde Hagby samt utanförliggande kustvatten. Status Miljöproblem Övervakning Påverkan Åtgärder Diskussion

Läs mer

PEFC miljöstandard för skogsentreprenörer

PEFC miljöstandard för skogsentreprenörer PEFC miljöstandard för skogsentreprenörer Utdrag ut TD II med tillämpningsanvisningar. Version 1.5 Tel: 08-655 41 94 mail: info@smfcert.se Internet: www.smfcert.se PEFC skogsstandard Målsättningen för

Läs mer

Sammanställning för åtgärdsområde 12. Göta älv (huvudfåra)

Sammanställning för åtgärdsområde 12. Göta älv (huvudfåra) Sammanställning för åtgärdsområde 12. Göta älv (huvudfåra) Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS

Läs mer

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21 Underlagsrapport Bara naturlig försurning Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten 2002 1 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun.

Läs mer

Vindpark Lyckås komplettering till ansökan, bilaga 3

Vindpark Lyckås komplettering till ansökan, bilaga 3 Vindpark Lyckås komplettering till ansökan, bilaga 3 - Aktuella höjdlägen, vägar vägområden tänkbar påverkan på dessa. 25 höjdlägen återstår som tänkbara för placering av turbiner. Jämfört med ansökan

Läs mer

Skogsbrukets hållbarhetsproblem

Skogsbrukets hållbarhetsproblem Skogsbrukets hållbarhetsproblem Vattendagarna 20-21:a november 2006 Johan Bergh Sydsvensk Skogsvetenskap Miljömålet "Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga skall bevaras. En biologisk mångfald och

Läs mer

VATTENSKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR SVARTTORP VATTENTÄKT I JÖNKÖPINGS KOMMUN

VATTENSKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR SVARTTORP VATTENTÄKT I JÖNKÖPINGS KOMMUN VATTENSKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR SVARTTORP VATTENTÄKT I JÖNKÖPINGS KOMMUN Beslutade av kommunfullmäktige i Jönköpings kommun 2010-03-25 77 med stöd av 7 kap 21-22 miljöbalken. Vattenskyddsområdet för Svarttorp

Läs mer

Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar 2015

Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar 2015 1 2016-02-19 Södra Skog Miljöavdelningen Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar 2015 1. Inledning Södra gör varje år ett Grönt bokslut. Interna revisorer kontrollerar då hur drygt 150 slutavverkningar

Läs mer

SLÄTMOSSENS NATURPARK

SLÄTMOSSENS NATURPARK SLÄTMOSSENS NATURPARK Slätmossens naturpark är formad av människan under åtminstone hundra år. Men först nu, genom dammanläggningen, på ett avsiktligt sätt. Denna gång står paradoxalt nog naturen som förebild.

Läs mer

Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen

Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen sid 1 (5) TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN Natur- och parkenheten 2012-12-14 Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen Karlstads kommuns skogsinnehav är indelat i två

Läs mer

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring Erfarenheter och regelverk/ föreskrifter för bruk av aska, Oslo 8 juni 2011, Stefan Anderson

Läs mer

Verksamhetsstrategi 2015

Verksamhetsstrategi 2015 Verksamhetsstrategi 2015 Innehåll Inledning 4 Vårt uppdrag 5 Bruka utan förbruka 5 Skogsriket med värden för världen 6 Skogspolitiska mål 6 Produktionsmålet 6 Miljömålet 6 Sveriges miljömål och miljöarbete

Läs mer

G r ö n t b o k s l u t s l u t a v v e r k n i n g

G r ö n t b o k s l u t s l u t a v v e r k n i n g 1 1 (12) Dokumentet upprättat 120115 Beteckning Tjänsteställe, handläggare Senast uppdaterat Er beteckning Södra Skog/Miljö-Kvalitet Gustaf Aulén 120331 Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar

Läs mer

SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR ULRICEHAMN VATTENSKYDDSOMRÅDE, ULRICEHAMNS KOMMUN

SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR ULRICEHAMN VATTENSKYDDSOMRÅDE, ULRICEHAMNS KOMMUN SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR ULRICEHAMN VATTENSKYDDSOMRÅDE, ULRICEHAMNS KOMMUN Fastställda av kommunfullmäktige 2012-10-29 142 Med stöd av 7 kap 21 miljöbalken har kommunfullmäktige i Ulricehamn beslutat om

Läs mer

Kronobergs läns författningssamling

Kronobergs läns författningssamling Kronobergs läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om naturreservatet Flymossen, Ljungby kommun 07FS 2011:06 Utkom från trycket den 20 juni 2011 beslutade den

Läs mer

Sektorsmål och skogsproduktion Södras syn på framtiden och de krav som kommer att ställas på skogsbruket Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog

Sektorsmål och skogsproduktion Södras syn på framtiden och de krav som kommer att ställas på skogsbruket Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog Sektorsmål och skogsproduktion Södras syn på framtiden och de krav som kommer att ställas på skogsbruket Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog Korta fakta om koncernen Omsättning 17 miljarder kronor

Läs mer

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning

Läs mer

FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR SKULTORPS RESERVVATTENTÄKT, SKÖVDE KOMMUN

FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR SKULTORPS RESERVVATTENTÄKT, SKÖVDE KOMMUN BILAGA 2 FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR SKULTORPS RESERVVATTENTÄKT, SKÖVDE KOMMUN Bilagan är uppdelad i två delar. I den första delen anges de skyddsföreskrifter som föreslås

Läs mer

Water Profile för den svenska skogsindustrin

Water Profile för den svenska skogsindustrin Water Profile för den svenska skogsindustrin 10 litres of water for 1 sheet of A4-paper Vattnets kretslopp Water Profile IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Skogsindustrierna utfört studien Water

Läs mer

Ser du marken för träden?

Ser du marken för träden? Ser du marken för träden? Anja Lomander Skogsvårdsstyrelsen Västra Götaland 1 Att inte se skogen för alla träden, är ett känt uttryck. Än mer slående är att vi oftast inte ser marken för alla träden. Ändå

Läs mer

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.

Läs mer

Efterbehandling av torvtäkter

Efterbehandling av torvtäkter Efterbehandling av torvtäkter Tall och gran, 17 år efter plantering vid Spjutaretorpsmossen i Kronobergs län. Produktiv skogsmark inklusive förna lagret binder c:a 1600 kg CO2/ha och år. Genom att aktivt

Läs mer

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande Miljöbokslut 22 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

En naturlig partner för trygga skogsaffärer.

En naturlig partner för trygga skogsaffärer. En naturlig partner för trygga skogsaffärer. Vi bygger hus och broar av din skog. Värdet stannar i bygden. Det är många som är intresserade av din skog i dag, samtliga erbjuder rådgivning, högsta kvalité

Läs mer

Forum TD III Svenska PEFC MINNESANTECKNINGAR tisdagen den 3/3 kl 09.30 14.30 LRF Skogsägarna Franzéngatan 6 Stockholm

Forum TD III Svenska PEFC MINNESANTECKNINGAR tisdagen den 3/3 kl 09.30 14.30 LRF Skogsägarna Franzéngatan 6 Stockholm Forum TD III Svenska PEFC MINNESANTECKNINGAR tisdagen den 3/3 kl 09.30 14.30 LRF Skogsägarna Franzéngatan 6 Stockholm Närvarande: Jan Åke Lundén, Johanna Fintling LRF Skogsägarna, Göran Karlsson Sågtjänst

Läs mer

FSC -gruppcertifiering för ett hållbart skogsbruk

FSC -gruppcertifiering för ett hållbart skogsbruk FSC -gruppcertifiering för ett hållbart skogsbruk Ett ansvarsfullt skogsbruk Ett hållbart skogsbruk är en konkurrensfördel för Sverige. Sveaskog utvecklar skogens värden och är drivande i utvecklingen

Läs mer

Sveriges Jordägareförbund har beretts tillfälle att avge yttrande över rubricerad rapport. Förbundet anför följande.

Sveriges Jordägareförbund har beretts tillfälle att avge yttrande över rubricerad rapport. Förbundet anför följande. Miljödepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE över Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens redovisning av regeringsuppdraget att föreslå kompletterande metoder vid skydd av värdefull natur; Dnr M2007/2364/Na

Läs mer

Vatten. Mål och riktlinjer. Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt.

Vatten. Mål och riktlinjer. Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt. Vatten Mål och riktlinjer Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt. Strandområden av betydelse för bad och rekreation ska långsiktigt skyddas från

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Bärighet vid avverkning Att besluta sig för att avverka på sin fastighet är inte alltid lätt. Att sedan veta när under året man ska avverka kräver kunskap och erfarenhet. 2

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

SE696375-160695 - SE696375-160695

SE696375-160695 - SE696375-160695 SE696375-160695 - SE696375-160695 Vattenkategori Typ Distrikt Huvudavrinningsområde Vattendrag Vattenförekomst 2. Bottenhavet (nationell del) - SE2 Kustområde - SE38039 Län Västernorrland - 22 Kommun Härnösand

Läs mer

Naturvårdsverkets förslag till ändrade föreskrifter för Ängsö nationalpark

Naturvårdsverkets förslag till ändrade föreskrifter för Ängsö nationalpark Naturvårdsverkets förslag till ändrade föreskrifter för Ängsö nationalpark Författningsförslag Med stöd av 4 första stycket nationalparksförordningen (1987:938) föreskriver Naturvårdsverket följande. Inom

Läs mer

Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun

Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun Österåkers kommun Samhällsbyggnadsnämnden Datum: 2015-09-18 Ärende/nr: 2012/0210-0043 Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun (3 bilagor) Uppgifter om naturreservatet

Läs mer

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001 Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag

Läs mer

Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade.

Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade. Distrikt Södra Dalarnas synpunkter på remiss Ändringar av föreskrifter och allmänna råd till 30 skogsvårdslagen samt remiss Målbilder för god miljöhänsyn. Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i

Läs mer

Bevarandeplan för Hovgårdsån

Bevarandeplan för Hovgårdsån Bevarandeplan för Hovgårdsån Bakgrund Länderna inom EU arbetar gemensamt för att bevara sitt växt- och djurliv för framtida generationer. En viktig del i arbetet är det ekologiska nätverket Natura 2000

Läs mer

Detaljplan för Häggvik 2:4, 6:9, 7:8 m fl

Detaljplan för Häggvik 2:4, 6:9, 7:8 m fl Detaljplan för Häggvik 2:4, 6:9, 7:8 m fl Fritidshus på Ringkallen Nordingrå, Kramfors kommun Upprättad av Palle Sjölander AB 2014-01-16 Ringkalleberget sett från Mädan (nordväst om planområdet) PLANBESKRIVNING

Läs mer

När det gäller avloppsanläggningens placering finns olika avstånd man måste ta hänsyn till. När behöver man söka tillstånd eller göra en anmälan?

När det gäller avloppsanläggningens placering finns olika avstånd man måste ta hänsyn till. När behöver man söka tillstånd eller göra en anmälan? Varför är avloppsrening viktigt? Minska syrebrist och övergödning Utsläpp av dåligt renat avloppsvatten till våra hav, sjöar, åar och bäckar kan ge syrebrist i vattnet med dålig lukt som följd. Det kan

Läs mer

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun BESLUT Sida 1/8 Doss nr 0680-02-226 Marie Andersson Områdesskydd Naturavdelningen 036-39 5408 Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen förklarar

Läs mer

Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Oreälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås för

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Större avloppsanläggningar - skötsel och underhåll

Större avloppsanläggningar - skötsel och underhåll Större avloppsanläggningar - skötsel och underhåll En avloppsanläggning kräver underhåll och skötsel. Främst genom att regelbundet titta till anläggningen för att se så den fungerar som den ska. Problem

Läs mer

Exkursion inom projektet DIALOG OM MILJÖHÄNSYN

Exkursion inom projektet DIALOG OM MILJÖHÄNSYN MINNESANTECKNINGAR 1(5) Datum 2012-10-24 Diarienr Exkursion inom projektet DIALOG OM MILJÖHÄNSYN Tid: 2012-10-24 Plats: Deltagare: Antecknat av: Siljansfors Ca 42 deltagare (Se adresslista från Maria Nilsson)

Läs mer

Ökad naturvårdshänsyn i skogsbruket (samhälls)ekonomiska konsekvenser

Ökad naturvårdshänsyn i skogsbruket (samhälls)ekonomiska konsekvenser Ökad naturvårdshänsyn i skogsbruket (samhälls)ekonomiska konsekvenser Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Department of Economics Umeå University Syfte Analys av förändrad skogsbrukspolicy

Läs mer

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion

Läs mer

Vatten- och avloppspolicy. Den andra delen av vatten- och avloppsplanen

Vatten- och avloppspolicy. Den andra delen av vatten- och avloppsplanen Vatten- och avloppspolicy Den andra delen av vatten- och avloppsplanen 2 (6) 1. Inledning Hultsfreds kommun arbetar med sin VA-planering i enlighet med den vägledning för kommunal VA-planering som tagits

Läs mer

DIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL.

DIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL. Bara naturlig försurning Den av människan orsakade försurningen, som under det senaste århundradet ökade kraftigt, har under de senaste årtiondena nu börjat avta. Industrialiseringen och den ökande energianvändningen

Läs mer

Biobränsle. - energi för kommande generationer

Biobränsle. - energi för kommande generationer Biobränsle - energi för kommande generationer Mats Goop, Weda Skog: - Vi har bara en planet För en långsiktigt hållbar utveckling för alla på vårt enda jordklot, är de allra flesta överens om att det viktigt

Läs mer

SKYDDSFÖRESKRIFTER inom skyddsområdet för ytvattentäkten Nedre Glottern, Norrköpings kommun

SKYDDSFÖRESKRIFTER inom skyddsområdet för ytvattentäkten Nedre Glottern, Norrköpings kommun 1(7) SKYDDSFÖRESKRIFTER inom skyddsområdet för ytvattentäkten Nedre Glottern, Norrköpings kommun Nedan angivna föreskrifter, meddelade med stöd av 7 kap. 21-22 miljöbalken (1998:808), gäller inom de skyddszoner

Läs mer

1 Långsiktig strategi för Skogsstyrelsens medverkan i det regionala tillväxtarbetet

1 Långsiktig strategi för Skogsstyrelsens medverkan i det regionala tillväxtarbetet PROTOKOLL Nr H- 11/2015 Datum 2015-03-24 1(1) Närvarande: Monika Stridsman Göran Rune Peter Blombäck Göran Lindberg Generaldirektör, beslutande Avdelningschef Enhetschef Handläggare, föredragande Justeras

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter (SKSFS 2011:2) och allmänna råd om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket; beslutade den X månad 2014. SKSFS 2014:X Utkom

Läs mer

Dränering och växtnäringsförluster

Dränering och växtnäringsförluster Sida 1(8) Dränering och växtnäringsförluster Framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2016 Risk för fosforförluster med dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn

Läs mer

Hållbar utveckling tema Energi och Miljö. Petra Norman

Hållbar utveckling tema Energi och Miljö. Petra Norman Hållbar utveckling tema Energi och Miljö Petra Norman Energi och Miljö Eftersom vi är många här på jorden och resurserna är begränsade och vissa håller redan på att ta slut idag så måste vi ta vara på

Läs mer

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.

Läs mer

Åtgärdsarbete för renare vatten

Åtgärdsarbete för renare vatten Åtgärdsarbete för renare vatten Tyresåns vattenvårdsförbunds åtgärdsprogram och annan åtgärdsplanering Iréne Lundberg Tyresåns vattenvårdsförbund Miljö- och samhällsbyggnadsutskottet Tyresö kommun 17 december

Läs mer

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009 Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009 Tullstorpsån Ekonomiska förening Lund 2009-06-15 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Sid 1 (9) INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING 3 2 INLEDNING 4 3 FÖRUNDERSÖKNINGAR

Läs mer

Vad händer med Storsjön?

Vad händer med Storsjön? Vad händer med Storsjön? Storsjön är idag en övergödd sjö och detta har tidvis fört med sig besvärande massförekomst av alger. Syftet med denna skrift är att, utifrån genomförda undersökningar, informera

Läs mer