VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD

Transkript

1 MULLSJÖ KOMMUN 109 VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD Tidan i närheten av Näs, Bjurbäck. HUR SER DET UT? Mullsjö kommun är rik på sjöar och vattendrag. De största sjöarna i kommunen är Stråken, Nässjön, Brängen, Mullsjön, Knipesjön och Sandhemssjön medan de största vattendragen är Tidan, Svartån och Mullsjöån. Kommunens grundvattentillgångar i jordlagren bedöms som stora till mycket stora längs dalgången Stråken/Tidan samt längs Svartån och sjöarna norr om Sandhem. Inom dessa områden utgörs jordarterna mestadels av isälvsmaterial. Även isälvsavlagringarna runt Mullsjön och nordöst därom bedöms ha stora grundvattentillgångar. Kommunens grundvattentillgångar i berggrunden är tämligen goda. Ett flertal större sprickzoner finns inom kommunen vilka indikerar på bättre uttagsmöjligheter än i omgivande berggrund. Vattenförsörjningen i Mullsjö tätort är baserad på en grundvattenförekomst i tätortens sydöstra del. Del av vattentäktens och även reservvattentäktens skyddszoner samt större

2 MULLSJÖ KOMMUN 110 delen av tillrinningsområdet ligger i Habo kommun. I Sandhem ligger grundvattentäkten i tätortens östra del. För båda vattentäkterna har skyddsbestämmelser upprättats. Medelvattenförbrukningen för respektive vattenverk: Mullsjö tätort 1200 m3/dygn 1150 m3/dygn Sandhems tätort 163 m3/dygn 156 m3/dygn Vattenförsörjningen i Mullsjö och Sandhems tätorter har under årens lopp haft en tillfredsställande kvalitet. I Mullsjö har man under hösten 2000 tagit i bruk ett nytt vattenfilter som innebär att vattenkvaliteten har förbättrats. På landsbygden är ett stort antal enskilda vattentäkter påverkade av den allmänna försurningen av landskapet. Det suraste grundvattnet har påträffats i sand- och grusavlagringar i Stråkens dalgång. Även områden med tunt moräntäcke och inslag av myrmark, såsom i de östra och södra delarna av kommunen, har surt grundvatten. I kommunens norra och västra delar påvisar mätningar att grundvattnet har ett något bättre ph-värde. Stråken och Svartån är recipienter för renat avloppsvatten från Mullsjö respektive Sandhems tätorter. Avloppsreningsverket i Mullsjö är dimensionerat för 7500 personekvivalenter och i Sandhem är det dimensionerat för knappt 1200 personekvivalenter. Inom kommunen finns vattenkraftverk vid Ryfors, Kyrkekvarn, Öjaforsen och Hallaströmmen i Tidan, samt i Svartån vid Tunarp. För långsiktigt arbete kring vattenfrågorna i Tidans vattensystem har Tidans Vattenförbund bildats där bland annat de berörda kommunerna ingår. Våra vatten utnyttjas frekvent för både rekreations- och fritidsändamål såsom bad, fiske och båtliv. Åarna och sjöarna i kommunen har inte påverkats av övergödning från jord- och skogsbruk i nämnvärd utsträckning. Svartån och Mullsjöbäcken är dock mycket näringsrika beroende på att de tar emot utsläpp från de två kommunala avloppsreningsverken i Mullsjö och Sandhems tätorter. Trots att vattenförbrukningen stadigt har minskat, ökar mängden avloppsvatten till avloppsreningsverken p g a inläckage av vatten. Fosfor och kväveutsläpp från kommunens båda reningsverk: Fosfor 284 kg/år 124 kg/år 195 kg/år Kväve 17,9 ton/år 16,1 ton/år 19,2 ton/år Några sjöar (Gravsjön, Sjöbackasjön, Andsjön, Trollsjön och Knipesjön) har under talet kalkats kontinuerligt. Kalkningen har tillfälligt förbättrat ph-värdena i sjöarna. De lokala svavelutsläppen i kommunen har under de senaste decennierna minskat beroende på lägre svavelhalt i eldningsoljan i kombination med bättre och modernare

3 MULLSJÖ KOMMUN 111 pannor. De lokala och regionala utsläppen av kväveoxider från biltrafiken har dock inte minskat. Detta beror på att den trafikökning som skett har ätit upp den minskning av utsläppen som orsakats av de modernare katalysatorbilarna. Kommunen har i detaljplaner för tre fritidsstugområden i Stråkens norra del startat en process med syfte att skapa moderna, gemensamma avloppsanläggningar för ca 150 fritidsfastigheter som idag har enskilda avlopp i någon form eller inget avlopp alls. Den vanligaste formen av avloppslösning utanför tätort är trekammarbrunn med efterföljande infiltration. Några större markbäddar förekommer i anslutning till lägergårdar, Nyhem, Knaggebo och gruppbebyggelse. IRIS utvecklingscenter har installerat ett miniavloppsreningsverk. Stråken vid Stråkensstrand. Sjön är den mest framträdande av kommunens många fina sjöar. Kvicksilverhalten i gädda har i början på 1990-talet undersökts i Mullsjön, Stråken, Sandhemssjön, Gravsjön, Knipesjön, Andsjön och Nässjön varvid halterna varierade från 0,22 mg/kg i Mullsjö till 1,18 mg/kg i Knipesjön. För fisk fångad i Knipesjön och Andsjön där kvicksilverhalten (Hg) ligger över 1,0 mg/kg fiskkött är det förbjudet att sälja eller ge bort fisken. Kommunens sjöar och vattendrag har inga direktutsläpp av kvicksilver från någon verksamhet eller liknande, varför de höga kvicksilverhalterna som uppmätts sannolikt beror på luftnedfall i kombination med försurning. Tre gamla avfallsupplag bedöms läcka lakvatten; Mullsjös gamla tipp, Mullsjös gamla industritipp, Sandhems gamla tipp. Byggavfallstippen i Lilla Bråared har sedan början av 80-talet drivits som en typisk byggavfallstipp och bedöms läcka lakvatten.

4 MULLSJÖ KOMMUN 112 HUR VERKAR DET BLI? Vatten är ett livsviktigt ämne, som uppträder i ett kretslopp och är en förutsättning för allt liv. Naturliga processer påverkar vattenkvaliteten och påskyndas eller förändras av mänsklig aktivitet exempelvis genom tillförande av gödningsämnen, försurande ämnen eller genom dikning m.m. Det finns många olika anspråk på vattenanvändning. Det gäller såväl bevarande som olika typer av nyttjande. Det finns även ett nära samband mellan mark- och vattenanvändning. Kommunen har i samband med översiktsplanearbetet tagit fram en Vattenöversikt för Mullsjö kommun. Syftet med vattenöversikten är att långsiktigt säkerställa en god hushållning med kommunens vattenresurser. MÅL Kommunens renvatten och avloppsrening skall hålla hög kvalitet. Utsläppen av näringsämnen till våra vattendrag skall minimeras. Processvattnet från industrier skall renas så att det inte är sämre än hushållsavloppsvattnet. Slutna system skall eftersträvas där det är befogat. Kvaliteten på slam från de kommunala reningsverken skall bevaras och om möjligt förbättras. Slammet ska utgöra en del av kretsloppet. STRATEGIER Mullsjö kommun ska vara en kommun som tar ansvar för såväl dricksvattenkvalitet som sjöar och vattendrag. Mullsjö tätorts grundvattentäkt vid Fisket bör skyddas från utsläpp vid olycksfall på länsväg 1819 (Järnvägsgatan) och Jönköpingsbanan. Delar av järnvägen är belägen inom vattentäktens inre skyddsområde.

5 MULLSJÖ KOMMUN 113 Långsamfiltren vid vattenverket i Mullsjö. Det bortre är i drift medan det främre är tömt. Arbete pågår med att skrapa av några cm filterhud som innehåller avsättningar av bl a järn och mangan. Reservvattentäkten som i dag inte är produktionsklar och som är belägen intill huvudvattentäkten strax söder om denna, bör flyttas. Ett nytt läge bör utredas och den nya reservvattentäkten snarast göras produktionsklar. Denna åtgärd måste vidtas innan området "Södra Fisket" exploateras för bostadsbebyggelse. Placeringen av den befintliga grundvattentäkten i Sandhems tätort med det kommunala reningsverket beläget inom det yttre skyddsområdet för täkten bör omstuderas. Lämpligt läge för produktionsklar reservvattentäkt bör tas fram. Avloppsslam bör återföras till jord- och skogsbruket. På sikt skall inget dagvatten från kommunens dagvattennät belasta sjöar och vattendrag utan föregående rening. Avlopp från enskilda fastigheter ska inte bidra till olägenheter och övergödning av sjöar och vattendrag. I jordbruket bör dagvattnet (exempelvis vid dikning) passera våtmarker eller dammar innan det når vattendragen.

6 MULLSJÖ KOMMUN 114 Befintliga vattentäkter med skyddsområden i Mullsjö och Sandhems tätorter. Se över möjligheterna till att anordna biodammar och våtmarksrening efter utgående renat avloppsvatten från avloppsreningsverken. Verka för snålspolande toaletter i nybyggnad/ombyggnad där så är möjligt. Åtgärder skall vidtas i syfte att minska inläckaget av grundvatten resp dagvatten i avloppsnätet. Nässjön är en mycket omtyckt badsjö liksom Stråken (Stråkensstrand).

7 MULLSJÖ KOMMUN 115 När man är inne på ämnet badsjöar får inte Mullsjön glömmas! (Barnbadet vid Sjövägen). Systemet med dammar vid Tunarp är rester från forna dagars vattenvård och vattenbruk. Det kulturella och rekreativa värdet av anläggningen är mycket högt. I ett större perspektiv fungerar den som ett fördröjningsmagasin med rening för den genomströmmande Svartån. T v Parkdammen och t h Kvarndammen.

8 MULLSJÖ KOMMUN 116 Kommunens sjöar samt en del andra pärlor i närliggande områden.

9 MULLSJÖ KOMMUN 117