Vänerns vatten är av bra kvalitet! - LRF Kristinhamns remissvar till Vattenmyndigheten i Västerhavet diarienummer

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vänerns vatten är av bra kvalitet! - LRF Kristinhamns remissvar till Vattenmyndigheten i Västerhavet diarienummer 537-34925-2014"

Transkript

1 Vänerns vatten är av bra kvalitet! - LRF Kristinhamns remissvar till Vattenmyndigheten i Västerhavet diarienummer Nulägesanalys för lantbruken I dagsläget finns 4300 mjölkbönder kvar i Sverige. Av dessa är drygt 800 direkt konkurshotade och hur många som ligger på gränsen till konkurs vill man nog inte ens spekulera i, men dagens verklighet är att ungefär en svensk mjölkbonde per dag försvinner. Läget ser i princip likadant ut inom lantbrukets alla grenar och framförallt grisnäringen har många ekonomiskt tuffa år bakom sig. Branschen är alltså i ett sådant läge att lantbruken inte tål att stå för de kostnader som Havs- och vattenmyndigheten föreslår, speciellt inte om dessa ska genomföras i den nu pågående förvaltningscykeln. När lantbruken, i samförstånd med dåtidens samhälle, under många år skapat den påverkan på vattnet som nu diskuteras i åtgärdsprogrammet kan knappast nuvarande generation av lantbrukaren åläggas att "rätta till" detta under de få år som föreslås i Havs- och vattenmyndighetens förslag. Finansieringsfrågan till dessa åtgärder måste lösas samt att åtgärderna måste sättas in i ett rimligt tidsperspektiv innan detta förslag kan beslutas. "Myndigheten ska sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt" I Förvaltningslag (1986:223), 7 Allmänna krav på handläggningen av ärenden kan man läsa att: "... Myndigheten skall sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt. Även på andra sätt skall myndigheten underlätta för den enskilde att ha med den att göra." Uppenbarligen är det något som inte gäller Havs- och vattenmyndigheten i ärendet med åtgärdsprogrammet. När man beaktar att lantbrukare är en av de mest praktiska yrkesgrupperna, så långt man kan komma från Havs- och vattenmyndighetens tjänstemän, är det lätt att förstå att detta massiva dokument inte är lätta att förstå och ta till sig. Dessutom är det många frågor som rör vårt vatten (bla vattenskyddsområden, nitritdirektiv och åtaganden för EU-stöd) som ställer krav på lantbruken. Det är svårt att hålla isär de olika kraven varav vattendirektivet bara är ett av alla de dokument som medför restriktioner och ställer krav på att lantbrukaren ska ta på sig en administrativ roll vilket få lantbrukare är intresserade eller har kunskap av. I kontakten med tjänstemän och representanter från Havs- och vattenmyndigheten för att få klarhet i hur vi bäst ska lägga upp vårt remissvar har vi fått lika många olika svar som tjänstemän som vi pratat med. (Då är det ändå tjänstemän som jobbar administrativt med dessa frågor och inte lantbrukare vars jobb är att bruka jord och/ eller ta hand om djur) Det vi försökt få klarhet i är vad åtgärdsförslaget innebär för oss på lokal nivå och hur vi kan påverka de krav på åtgärder som finns utpekade på våra marker. Åtgärderna som genomförs måste bli praktiskt genomförbara och framför allt, det som vi alla vill, minska jordbrukets bidrag till övergödningen så att våra vatten kan uppnå god status till Upp till tjänstemännens tolkning Vi har pratat med tjänstemän på både länsstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten, vattenråden och i olika branscher, alltså många av de som jobbar med förvaltningsplanen, åtgärdsförslaget och VISS. Alla har gett olika vinklingar utifrån deras tolkning av åtgärdsprogrammet och vilken nivå som kraven i denna ligger på. Om de tjänstemän som dagligen jobbar med förslaget inte är ense om exakt vad detta innebär för oss finns det en

2 alldeles för stor tolkningsmån och otydlighet i åtgärdsprogrammet varav hela dokumentet måste tydliggöras. Ett dokument som leder till att praktiska åtgärdsförslag (de i VISS) faktiskt står utpekat för lantbrukare att genomföra är givetvis oroväckande eftersom det på grund av otydligheten är tjänstemännens fria tolkning av dessa som gäller, även om det inte är det som är meningen från Havs- och vattenmyndigheten. Så länge som konkreta åtgärder står utpekat kommer tjänstemän som är längre bort från huvuddokumenten om förvaltningsplanen att göra sin egen tolkning och ställa krav utifrån förslagen i VISS. De större lantbruken som miljöprövas av länsstyrelsen med lokalkännedommen från kommunens tjänstemän kommer definitivt få villkor i sitt tillstånd utifrån åtgärderna i VISS. Tjänstemän som argumenterar med alla de dammägare som redan nu har tumskruvarna åtdragna för att riva sina dammar ger givetvis argument som är klippta från VISS för att övertyga markägaren att det bästa vore om dammen revs. En kommunal tjänsteman som har intresse av ex våtmarker kommer nog även denna använda åtgärdsförslagen i VISS för att "spetsa till" sin argumentation gentemot lantbruken. Lantbrukens tanke Det är på inget sätt så att vi lantbrukare är ovilliga att vidta åtgärder, men det vore väl rimligt att det hamnar på oss själva att bestämma vad som ska genomföras på våra egna marker? Det är ju trots allt vi som har kännedom om hur markerna ser ut och vad som lämpar sig bäst att genomföra. Även hur gärna länsstyrelsen än hävdar att de modeller och schabloner som räknar ut hur och vad som ska genomföras är bra och ger en sann bild av åtgärder de anser ska genomföras ställer vi oss frågande hur detta ska kunna ersätta generationers detaljkunskap!? För att belysa hur fel det blir om man genomför de åtgärder som länsstyrelsen föreslår i VISS ges nedan några exempel från några utvalda vattendrag i Kristinehamns kommun. Givetvis kommer även några exempel på andra åtgärder man skulle kunna genomföra vilket passar jordbruken utifrån avrinningsområdets lokal förutsättningar. Dessa förslag är även förankrade hos lantbrukarna och alltså praktiskt genomförbart, om bara frågan om finansieringen av åtgärden löser sig först. Dessutom går det hand i hand med ett av våra andra miljömål om ett rikt odlingslandskap. En tävling på ojämna villkor De vikar som finns i Kristinehamn som har klassats med måttlig status med tanke på övergödning är Ölmeviken och Varnumsviken. Att tro att dessa kan nå samma låga nivåer gällande näringsämnen som Storvänern visar att man inte tagit hänsyn till den naturliga variationen i olika vattendrag. Många vikar där vattnet har låg omsättning gör att näringsämnena under årtionden bundit till bottensedimenten vilka bidrar till pågående och även i lång tid framöver kommer bidra till kommande interngödning. Speciellt fosfor, som binds hårt i jord/ sediment och då även frigörs under lång tid. Har viken ett rikt fågelliv, som till exempel Ölmeviken där havsörnen nyligen bestämt sig att flytta tillbaka kan väl inte statusen på vattnet, för just den vikens förutsättningar, i verkligheten vara allt för dåligt!? Sätter man i stället normen för vikars vatten till en nivå anpassad till just vikar, eller i schablonen tar hänsyn till vattnets omsättningstid blir vattendirektivets spelregler mer schysta. Vikar med låg omsättning av vattnet kommer aldrig få samma kvalité som storvänern även om påverkande aktörer saknas. Med ändrad nivå för vad som är god status för vikar ges dock en verklig chans att nå målet!

3 Några utvalda vattendrag i Kristinehamns kommun Ölman Enligt viss ska 710 ha av avrinningsområdet strukturkalkas. Vad man inte tar hänsyn till är att stora delar av dessa hektar är arealer som är anslutna till KRAV där strukturkalkning är en otillåten åtgärd. Är länsstyrelsens tanke att dessa ska återgå till konventionell produktion och att det skulle vara ett bättre alternativ för vattnets status? Vad man kan läsa sig till är att strukturkalkning bara lämpar sig på lerhaltiga jordar. Men att ta hänsyn till lerhalt verkar inte vara något man är intresserad av innan man föreslår detta som åtgärd. Efter en snabb blick på jordartskartan på SGU:s hemsida kan man konstatera att marken runt Ölman till största del består av silt. Efter ett försöka få reda på hur marker med siltjordar lämpar sig för strukturkalkning enligt förslaget i VISS kan dock konstateras att tillförlitliga källor överhuvudtaget verkar vara så svåra att hitta eftersom det inte verkar finnas mer än en pågående undersökning som ligger till grund till detta förslag. Den enda svenska studie som verkar finnas om strukturkalkning är det försök som pågår vid Bornsjön söder om Stockholm men något om siltjordar finns inte i denna rapport. Vi får dock hoppas att Havsoch vattenmyndigheten har grundat ett av de mest genomgående åtgärdsförslaget i VISS på mer underlag än denna undersökning? Anledningen till att Ölmeviken har dålig status med avseende på övergödning kan till stor del vara den interngödning som förekommer där fosfor läcker från botten och bidrar till pågående övergödning. I en rapport från SGI kan man läsa följande: Mellan- och grovsilt är tillsammans med sand de mest lätteroderade jordmaterialen. Vid vattendrag förstärks stabilitetsproblemen av siltens erosionsbenägenhet, som medför stor risk för erosion vid släntfoten. Nederbörd och ytvattenavrinning respektive grundvattenerosion kan på motsvarande sätt förorsaka erosion. Alltså är Ölmes jordarna av sådan karaktär att de eroderar lätt och då för med sig fosfor bundet till sliten vilket fastnar i det delta ölmeviken håller på och skapas till. Från en satelitbild över Ölmeviken ser man tydligt att det är just det som håller på och hända. För att delvis avhjälpa detta krävs att man återinför en naturligare reglering av Vänern där man tillåter vattnet att stiga till högre nivåer vilket skulle blanda om vattnet i viken på ett sätt som inte sker i dagsläget. På sådant sätt skulle Ölmevikens status bli bättre, men tyvärr saknar den förutsättningar för att bli "bra" sett med Havs- och vattenmyndighetens sätt att se på vikars status. En sådan åtgärd som naturlig reglering av Vänern, skulle även vara positiv för att få en naturlig uppstädning av alla kobbar, skär och stränder som håller på att växa igen. Att sköta dem enligt dagens sätt att välja ut några som man röjer manuellt kan på inget sätt vara en hållbar lösning. Ser man till andra påverkande aktörer till Ölmeviken och kollar i SMEDs rapport nr kan man på belastningskartan se att E18 som passerar genom Ölme har den högsta påverkansgraden med en tillförsel av 1-3,6 kg fosfor per km och år vilket tillförs recipienten direkt via vägen. Kollar man i VISS under "diffusa källor" till fosforbelastningen för Ölmevikens dåliga status saknas både uppgifter om påverkan från interngödning och E18 trots att bägge dessa källor knappast kan ses som marginella i sammanhanget. Eventuellt kanske Havs- och vattenmyndigheten anser att dagvattnet ingår i "atmosfärisk deposition" men det framgår inte tydligt i så fall och inte heller finns det utpekat under åtgärder. Med tanke på omfattningen av alla åtgärdskrav på lantbruken bör man först reda ut hur stor påverkan dagens lantbruk faktiskt har samt hur mycket som vägen, interngödningen och andra aktörer bidrar till. Förutom fosfor (uppskattningsvis bidrar de större vägarna i Sverige till en direkttillförsel av 200ton fosfor per år till recipienten) bidrar vägarna även till den nationellt sett största

4 föroreningskällan av tungmetaller. Något åtgärdsförslag i VISS riktat till Trafikverket saknas i Kristinehamns kommun liksom hur kommun (enl åtgärdsförslaget till kommunerna punkt 5 ) ska arbeta för att komma tillrätta med interngödningen i Ölmeviken. För att ändå komma med ett annat bättre förslag till åtgärd än de som står utpekat i VISS kan man tänka sig följande. Eftersom större delen av Ölmes lantbruk har mjölkkor består största delen gödsel av flytgödsel. Enligt förordningen ska gödsel kunna lagras sex till åtta månader vilket det även finns kapacitet till. Fanns möjligheten till ökad lagringskapacitet där gödseln kunde lagras ännu längre fanns även möjligheten att sprida den i exakt rätt tid, alltså då växterna behöver den som mest varav fosforförlusten till recipienten från tillförda näringsämnen skulle bli minimal. Vi föreslår därför att man arbetar fram ett investeringsstöd för ökad lagringskapacitet av gödsel. Vårt förslag är att staten finansierar en utbyggnad av lagringskapaciteten på gårdarna i form av ett morotsstöd istället för som nu föreslagits piskan (Havs- och vattenmyndighetens förslag). Detta skulle kunna se ut som följer: För varje djurenhet utökas lagringskapaciteten med 15 kubikmeter och detta finansieras till 50 procent av staten. Bonden ska alltså kunna välja att göra denna investering, inte bli tvingad till den. Det skulle vara ganska enkelt att motivera bönder till en sådan utbyggnad eftersom den enskilde bonden spar pengar på minskat näringsläckage som han då slipper köpa in i form av handelsgödsel. När bonden ökar sin lagringskapacitet och sprider gödseln när växterna behöver det minskar läckagen. Både bonden och miljön blir vinnare och framförallt vet vi att det skulle få effekt på vattnet. Lötälven Havs- och vattenmyndigheten föreslår till restaurering av vatten som åtgärd för en bättre vattenkvalitet. En restaurering, förutom att den gynnar fisklivet, innebär även fler slänter och raviner som eroderar. Samtidigt stoppar det upp flödet som riskerar att göra så att marken översvämmas vilket gör att näringsämnen spolas direkt ut i sjön. Vattendrag som lämpar sig för restaurering måste dels ha en sådan nivåskillnad/ ravin att det vid ett högre flöde inte svämmar över mark samt att den har en lämplig jordart som inte eroderar lätt. Ett bra exempel på vattensträcka som lämpar sig för att ha sin ursprungliga form ser man på Lötälvens nedre hälft innan den rinner in i Kristinehamn och ansluts till Varnan och vidare till Varnumsviken. Då denna sträcka lämpar sig bra till att vara "naturlig" är den därför lämnad i den formen och har aldrig blivit rätad. Ytterligare förslag är att lämna kantzoner mot vatten vilka inte får skötas. Med detta måste lantbruken ta dessa ur produktion och förlusten av mark att odla på kan bli kännbar. Från och med 2014 ingår Kristinehamns kommun i nitratkänsligt område. Detta innebär att det ställs hårdare krav på spridning av gödsel samt att man måste lämna skyddszoner där man inte får sprida gödsel mot vattendrag. Har man i Havs- och vattenmyndigheten räknat in denna åtgärd vilket gäller hela kommunen innan man presenterade de förslag på åtgärder som finns i VISS? Även om det handlar om nitrit följs ju kvävet och fosfor åt i form av växtnäring och bidrar således till övergödning om det hamnar på fel ställe. Denna åtgärd är alltså redan införd och bidrar i allra högsta grad till att minska övergödning till vatten i alla kommunens vattendrag men det framgår inte någonstans att man har tagit hänsyn till denna minskning av näringsförlust från lantbruken och därmed bör man minska övriga krav på jordbruken. Ytterligare kan man ifrågasätta varför det inte finns utpekade krav i VISS på djur/hästhållare

5 utan mark!? Enligt den tillgängliga statistik som finns har Sverige nu fler hästar än mjölkkor. I princip alla kogårdar finns ordnade gödsellagringsplatser och tillräcklig egen spridningsareal medan i princip alla hästgårdar saknar ordnade gödsellagringsplatser och tillräcklig spridningsareal. På allt för många ställen går alltså djur, ofta hästar, i beteshagar väldigt nära vattendrag och gödselhögen växer sig större och större för varje år. Kommunen i sin tur fortsätter kontrollera lantbrukare med egna spridningsarealer och mycket djurenheter följt av oftast god kunskap och ordnad gödselhantering men lämnar de med färre djurenheter och därmed alla hästgårdar helt utan tillsyn, även om de nog gott och väl även de ser övergödslade beteshagar och gigantiska gödselstackar ute på landsbygden. Kommunen motiverar detta med att de inte hinner ut till mindre verksamheter och har alltså valt att prioritera på detta sätt och med tanke på att hästgårdar inte alls är utpekade i VISS utan bara nämns i Havs- och vattenmyndighetens åtgärdsförslag, ger det en signal och ett stöd till att kommunens tillsynsplan är rätt prioriterad. Förlorarna i det hela blir då inte bara lantbruken som åläggs att åtgärda även det hästgårdar påverkar utan framför allt vattnet som tar emot näringsämnena från djurslag som det inte finns utpekade åtgärder mot. I åtgärdsförslaget har man alltså inte räknat på vad hästgårdar tillför när åtgärderna pekades ut men likaväl som att peka ut lantbruk och enskilda avlopp som påverkningskällor bör man även ta med djur/hästhållare utan möjlighet att lagra eller sprida sin gödsel på så att det syns i VISS att även de påverkar vattenkvalitén till stor del! Visman För att nå en bättre vattenkvalitet i Vismans nedre delar är även här en åtgärd att strukturkalka. Eftersom dessa jordar till största delen består av lera kalkas redan denna åkermark regelbundet vilket har gjorts sedan ett antal år tillbaka, långt innan Havs- och vattenmyndighetens första förvaltningscykel trädde i kraft. Även ett annat av länsstyrelsen förslag till åtgärder skulle här gynna jordbruksmarken och då även vattenkvalitén, nämligen att riva dammen vid Bossgården. Denna damm stoppar i dagsläget upp flödet vilket gör att vattnet, vid nederbörd, inte kan avledas fort nog från jordbruksmarken. Att ett vattendrag har kapacitet att avleda vattnet fort är en förutsättning i ett förändrat klimat. På regeringens hemsida kan man läsa "Sverige kommer att påverkas kraftigt av klimatförändringarna. Anpassningen till klimatförändringarna bör påbörjas redan idag. Den slutsatsen drar Klimat- och sårbarhetsutredningen i sitt slutbetänkande, och föreslår bland annat ökat ansvar för kommuner och länsstyrelser liksom statligt stöd för storskaliga kostnadskrävande insatser." I Kristinehamns fall lever vi med sommarns händelse färskt i minnet där stora delar av staden var översvämmade. I detta fall var det staden som inte kunde avleda dagvattnet vilket påverkade stora delar av befolkningen. Om inte vattnet avleds tillräckligt snabbt översvämmas givetvis även jordbruksmarken. Detta påverkar förstås inte befolkningen i samma omfattning som en översvämmad stad men den gemensamma förloraren oavsett vart översvämningen sker är ju i slutänden vattnet, i vårt fall Västerhavet, som tar emot stora mängder föroreningar och näringsämnen. Även en asfalterad/ hårdgjord yta tillför (enl länsstyrelsen i Örebro) i princip samma mängd fosfor som jordbruksmark. Dessutom innehåller dagvattnet från stad och väg ofta höga halter tungmetaller och andra föroreningar (enl SMED). Här kan man ifrågasätta hur de åtgärder i VISS som innebär att vattnet fördröjs är förankrade i det nationella arbetet som pågår med att anpassa sig till förändringar för ett nytt klimat. Förslagen i VISS som bygger på fördröjning av vattnet är många och även i Visman föreslår man att vattendragen ska växa igen eller "restaureras" vilket man valt att kalla det. Räknas det föresten som en restaurering om man bara ändrar tillbaka vattendragets tidigare form när

6 flödet, pga dagvatten och täckdikning är betydligt högre nu än förr? Eller är tanken att även tillflödet ska "restaureras"? Det säger sig självt att ett vattendrags form inte kan återställas till det ursprungliga om flödet bibehålls vilket skulle leda till frekventa översvämningar. I VISS kan man hur som helst läsa om åtgärden i klimatförändringen men bara ur synvinkeln hur åtgärden i sig påverkas alltså ex "åtgärdernas effekt kan påverkas vid flödesförändringar". Det framgår inte vad åtgärden leder till för omgivningen. Det saknas även förslag på hur lantbruken, med dessa åtgärder ska kunna anpassa sig till ett förändrat klimat där 100 års regn förutspås återkomma kanske så tätt som vart vart 5:e år. Oavsett vilket scenario som används att förutspå nederbördsmängden i SOU 2007:60 är resultatet kraftigt ökad nederbörd under höst, vinter och vår, alltså då inte växterna kan vara till hjälp att ta hand om nederbörden. I ett förändrat klimat kommer alltså större ansvar läggas på att lantbruken har ett väl fungerande täckdikningssystem och underhåller vattendragen så de snabbt klarar av att transportera bort stora flöden. För att återgå till Visman kan man efter att ha säkerställt ett snabbare flöde se vilka åtgärder man skulle kunna gå vidare med. Får man ned vattennivån finns möjlighet att på några hektar skapa en fosfordamm för att fånga upp ett ev fosforläckage från ett 100-tal ha produktiv mark innan vattnet når Visman. En förutsättning för att detta ska vara praktiskt genomförbart är alltså först att finansieringsfrågan löses och att dammen nedströms försvinner så vattennivån på Visman blir lägre vilket skapar en naturlig nivåskillnad som kan nyttjas till fosfordammen. Flödet i Visman måste sen fortsättningsvis hållas snabbt för att inte Vismans vattennivå vid högre flöden ska stiga och gå upp i fosfordammen och spola rent den och därmed frigöra de näringsämnen som fastläggs i sedimenten i fosfordammen. En fosfordamm som översvämmar uppfyller ju inte sitt syfte att binda till sig näringsämnen. Morot är bättre än piska I kontakten med lantbrukarna runt om i kommunen finns otroligt många kreativa och lokalanpassade lösningar som i varje specifikt fall skulle gynna vattenkvaliteten betydligt. Däremot finns det ingen möjlighet att "tvinga in" markerna i standardlösningar och tro att utfallet skulle bli bra för varken lantbrukaren, omgivningen, närmsta recipienten eller Västerhavet. De standardlösningar till åtgärder, vilket är de som finns representerade i VISS, kan alltså inte ses som en hållbar lösning utan snarare ses som ett bevis för att Havs- och vattenmyndighetens förslag är dåligt underbyggt och saknar förankring i landsbygdens förutsättningar och potential att verkligen skapa något bra! Det man kan se som faktiskt har en positiv inverkan på lantbrukens minskade fosforbelastning på vattnet är till exempel den teknikutveckling som konstant sker inom branschen. Tex har man i konventionell odling de senaste åren fått teknik för att enbart sprida gödsel exakt efter grödans behov. Med hjälp av sensorer och GPS sprider man gödsel med olika givor exakt efter grödans behov på en och samma åker vilket gör att inget näringsläckage förekommer. De lantbrukare anslutna till KRAV eller andra certifieringsorgan har redan en rad åtaganden som går ut på att minska lantbrukens påverkan på vatten och miljön med målet att nå ett kretslopp. Man kan också se att den insats som skett de sista åren via projektet Greppa näring (rådgivningsprogram i sammarbete med jordbruksverket, LRF och länsstyrelserna) lett till en förbättring. Mellan åren 1995 till 2009 minskade fosforläckaget från jordbruket med 9 %. Alltså information och hjälp till lantbruken att ordna med de lösningar som många av de redan har i åtanke men behöver en "spark i baken" och en morot för att komma igång att genomföra!

7 För Kristinehamns LRF Kajsa Edbom Emil Holmquist Birger Hedberg

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Else-Marie Mejersjö 1. EU:s vattendirektiv. Beslut om åtgärdsprogram tas i december 2009. 2. Baltic Sea Action Plan. 13 åtgärder föreslogs i somras av Jordbruksverket

Läs mer

ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND.

ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND. BILAGA 1 GRISBÄCKEN STEG 2 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND. Bilder från Grisbäckens avrinningsområde som togs vid vattendragsvandring ut med

Läs mer

Krav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning (dnr N2015/5206/JM)

Krav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning (dnr N2015/5206/JM) 1(6) Regeringen Näringsdepartementet 103 33 Stockholm n.registrator@regeringskansliet.se Krav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning (dnr N2015/5206/JM) Länsstyrelsen i Västra Götalands län,

Läs mer

Nedre Motala ströms och Bråvikens vattenråd har erbjudits att svara på rubricerad remiss med ert diarienummer 537-5346-2014.

Nedre Motala ströms och Bråvikens vattenråd har erbjudits att svara på rubricerad remiss med ert diarienummer 537-5346-2014. YTTRANDE 1(10) 2015-05-05 SPN 2009/0810 349 Handläggare, titel, telefon Magnus Gullstrand, fysisk planerare 011-15 19 66 Vattenmyndigheten Södra Östersjön Länsstyrelsen Kalmar län Samråd om förslag till

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

LRF ÖSTHAMMAR KOMMUNGRUPP YTTRANDE OM VATTEN VÅREN 2015. Avser yttrande tillhörande diarienummer 537-5058-14.

LRF ÖSTHAMMAR KOMMUNGRUPP YTTRANDE OM VATTEN VÅREN 2015. Avser yttrande tillhörande diarienummer 537-5058-14. LRF ÖSTHAMMAR KOMMUNGRUPP YTTRANDE OM VATTEN VÅREN 2015. Avser yttrande tillhörande diarienummer 537-5058-14. Centrala frågor. Grundläggande att översvämningar måste förhindras. Detta är det bästa för

Läs mer

Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket

Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket 2006 Åtgärdsprogrammet Sveriges åtgärdsprogram Det första svenska åtgärdsprogrammet för minskat kväveläckage togs fram redan i slutet av 1980-talet

Läs mer

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet FRÅGEFORMULÄR 1 (16) Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.

Läs mer

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Sida 1 av 7 Grundvattnet ska vara

Läs mer

Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt: Tid för bättre vatten

Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt: Tid för bättre vatten KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Zahrah Lifvendahl (MK) Åhlman Michael (KLK) Datum 2015-04-22 Diarienummer KSN-2014-1441 Kommunstyrelsen Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt: Tid för

Läs mer

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt Torshälla stads nämnd 2015-02-12 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning & administration TSN/2014:413 Ulrika Hansson 016-710 73 25 Torshälla stads nämnd Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns

Läs mer

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun? www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA REMISSYTTRANDE Länsstyrelsen i Västmanlands län Samrådssvar dnr: 537-5058-14 Vattenmyndighetens kansli 721 86 Västerås Yttrande över förslag till förvaltningsplan,

Läs mer

Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning 2015-2021

Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning 2015-2021 1(8) Tekniska nämnden Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning 2015-2021 Ärendet Den 1 november 2014 till den 30 april 2015 genomförs samråd kring förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer

Läs mer

Dränering och växtnäringsförluster

Dränering och växtnäringsförluster Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND Skåne 2015-04-29

LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND Skåne 2015-04-29 LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND Skåne 2015-04-29 Ref Göran Kihlstrand, LRF Skåne Vattenmyndigheten för Södra Östersjön dnr 537-5346-2014 Vattenmyndigheten för Västerhavet Dnr 537-34925-2014 Remissvar till

Läs mer

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021 Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt

Läs mer

Vattenvård i lantbruket

Vattenvård i lantbruket Vattenvård i lantbruket Vad gör svenska lantbrukare för att sjöar, åar, hav och grundvattnet ska bli renare? Vattenvård i lantbruket Odling av livsmedel, och foder till djuren, medför att det lakas ut

Läs mer

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,

Läs mer

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde 61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun

Läs mer

Sammanställning av intervjuer med rådgivare

Sammanställning av intervjuer med rådgivare Bilaga 7 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning av intervjuer med rådgivare I april 2011 har telefonintervjuer genomförts med 25 växtodlingsrådgivare från Skåne, Östergötland, Västergötland

Läs mer

Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån

Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS i september

Läs mer

Åtgärdsarbete för renare vatten

Åtgärdsarbete för renare vatten Åtgärdsarbete för renare vatten Tyresåns vattenvårdsförbunds åtgärdsprogram och annan åtgärdsplanering Iréne Lundberg Tyresåns vattenvårdsförbund Miljö- och samhällsbyggnadsutskottet Tyresö kommun 17 december

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF s kommungrupp i Uddevalla Länsstyrelsen i Västra Götaland Samrådssvar dnr 537-34925-2014 Venmyndigheten i Västerhavet 40340 GÖTEBORG Samrådssvar ang Vendirektivet, avser i

Läs mer

Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län

Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Publ nr 2011:15 ISSN 0284-6845 Länsstyrelsen Värmland, 651 86 Karlstad, 054-19 70 00 www.lansstyrelsen.se/varmland

Läs mer

Rapportering av Bilaga 3 Text - Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg

Rapportering av Bilaga 3 Text - Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg 1(6) Rapportering av Bilaga 3 Text - Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg Inledande kommentar Göteborg har pekats ut som en av de orter med betydande översvämningsrisk

Läs mer

Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021

Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 Kommunstyrelsen 2015-05-05 1 (7) Kommunledningskontoret Miljö och samhällsbyggnad KSKF/2014:466 Lars-Erik Dahlin 016-710 12 47 Kommunstyrelsen Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan,

Läs mer

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång

Läs mer

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt Tjänsteutlåtande 0 Östen Samhällsbyggnadsförvaltningen Kristina Eriksson Datum 2015-03-09 Dnr KS 2015/0077-422 Till Kommunstyrelsen Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001 Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

Ammoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången.

Ammoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången. Ammoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången. Hästgödsel en tillgång för alla HELENA ÅKERHIELM OCH STIG KARLSSON Sveriges cirka 300 000 hästar producerar 2 3 miljoner ton gödsel årligen. En

Läs mer

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun. 1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3 PROTOKOLL Nummer 32 6.7.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Vattenbiolog

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2013 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

YTTRANDE 1(13) 2015-04-29 Dnr: 400-6754-14. Vattenmyndigheten Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndigheten.vastmanland@lansstyrelsen.

YTTRANDE 1(13) 2015-04-29 Dnr: 400-6754-14. Vattenmyndigheten Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndigheten.vastmanland@lansstyrelsen. YTTRANDE 1(13) Samhällsutvecklingsenheten Åsa Blomster 010-22 33 226 asa.blomster@lansstyrelsen.se Vattenmyndigheten Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndigheten.vastmanland@lansstyrelsen.se Samråd

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

Östersjön. Gemensamt ansvar. Finlands jord- och skogsbruksproducenter. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.

Östersjön. Gemensamt ansvar. Finlands jord- och skogsbruksproducenter. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. Gemensamt ansvar Östersjön Finlands jord- och skogsbruksproducenter Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK r.f. Östersjön......

Läs mer

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant.

Läs mer

-Hans Oscarsson- Vattenmyndigheten Västerhavets för. vattendistrikt Västerhavets vattendistrikt

-Hans Oscarsson- Vattenmyndigheten Västerhavets för. vattendistrikt Västerhavets vattendistrikt emissvaren attenmyndighetens eslut tanför Sverige tgärdsplaner tgärder riktade till ommunerna mvärden -Hans Oscarsson- Vattenmyndigheten -Hans Oscarsson- för Vattenmyndigheten Västerhavets för vattendistrikt

Läs mer

Vattenrådets arbete. Samrådsmaterialet. Engagemang och målkonflikter

Vattenrådets arbete. Samrådsmaterialet. Engagemang och målkonflikter Vattenrådet Nyköpingsån och Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbunds samrådsyttrande gällande vattenmyndigheten i Norra Östersjöns förslag till åtgärdsprogram mm, dr nr 537-5346-2014 Vattenrådets arbete Nyköpingsåarnas

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning 2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av

Läs mer

Praktisk handbok för skyddszonsanläggare

Praktisk handbok för skyddszonsanläggare Praktisk handbok för skyddszonsanläggare Omslagsbilden Skyddszonen förhindrar att jordpartiklar rinner ut i vattendraget, gräsremsan på höger sida utgör ett betydligt sämre skydd mot jordtillförsel till

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk

Läs mer

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin?

Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin? nr 102 Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin? Anna Richert Stintzing JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2003 Bruket av

Läs mer

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29 Bilaga 1 - Sammanställning per åtgärdsområde Fortum lämnar i det följande synpunkter på de avrinningsområden där företaget bedriver reglering och

Läs mer

Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning

Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning Sida 1(9) Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning Bildmaterial härrör från Ronny Sköller, Anuschka Heeb (länsstyrelsen Östergötland), Tilla Larsson och Magdalena Nyberg (jordbruksverkets vattenenhet)

Läs mer

Var saknas finansiering i förslaget till åtgärdsprogram. Niklas Holmgren, vattendelegationen 2015-10-07

Var saknas finansiering i förslaget till åtgärdsprogram. Niklas Holmgren, vattendelegationen 2015-10-07 Var saknas finansiering i förslaget till åtgärdsprogram Niklas Holmgren, vattendelegationen 2015-10-07 DAGENS FINANSIERING 9 000 Vattenvårdande åtgärder årligen (Mkr) 8 000 7 735 7 000 6 000 5 000 4 000

Läs mer

Minnesanteckningar Avloppsgruppen 2008-12-09

Minnesanteckningar Avloppsgruppen 2008-12-09 Minnesanteckningar Avloppsgruppen 2008-12-09 Närvarande: Eva-Lena Oscarsson Agneta Lenngren Sara Skur Jan Ohlander Ulrica Palmblad Erika Kurberg Linda Eriksson Cia Holmberg Barbro Almlöf-Ekholm David Lundqvist

Läs mer

Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion

Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion 26 juni 2008 Näringsdepartementet Via E-post Ert diarenummer: N2008/1408/E Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion Svensk Vindenergi, lämnar härmed följande

Läs mer

Remissförslag. Borås Stads. Riktlinjer för dricksvatten- och avloppsförsörjning

Remissförslag. Borås Stads. Riktlinjer för dricksvatten- och avloppsförsörjning Remissförslag Borås Stads Riktlinjer för dricksvatten- och avloppsförsörjning 0 Borås Stads Styrdokument»Aktiverande Strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås Program verksamheter och metoder

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne. Konsekvensanalys vattenskyddsområden i Skåne

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne. Konsekvensanalys vattenskyddsområden i Skåne LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne Konsekvensanalys vattenskyddsområden i Skåne 2010 1(1) Förord Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och vi är alla överens om att dricksvattnet behöver värnas. I

Läs mer

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2013-01-23 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Funktionskrav......3 Säker funktion och användarvänlighet.........3

Läs mer

Rekreationsområde Laddran i Marieholm

Rekreationsområde Laddran i Marieholm Rekreationsområde Laddran i Marieholm Bakgrund Området som detta projekt berör är det område som ligger i Marieholms sydvästra del och benämns som Åkarp 5:1. Området har en stark koppling till orten och

Läs mer

Förenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare

Förenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare Förenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare Under 2013 har Jordbruksverket tillsammans med Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, genomfört Förenklingsresan. Vi har besökt lantbrukare

Läs mer

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande Miljöbokslut 22 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration

Läs mer

Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag. Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten

Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag. Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Förslag till etappmål för hållbar återföring av fosfor och andra växtnäringsämnen Kretsloppen

Läs mer

Förslag till ändring i förordningen om områdesskydd. KS 2014-346

Förslag till ändring i förordningen om områdesskydd. KS 2014-346 Beslutsförslag 2014-11-17 Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnadskontoret Daniel Helsing Förslag till ändring i förordningen om områdesskydd. KS 2014-346 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde

Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde Sammanfattning I Snärjebäcken finns problem med miljögifter, försurning, övergödning och fysiska förändringar. Ansvariga myndigheter för att åtgärda miljöproblemen

Läs mer

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling. 10. Nationella mål är livsviktigt för människan och en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnet rör sig genom hela ekosystemet, men för också med sig och sprider föroreningar från en plats till en

Läs mer

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar Vattenövervakning i Sverige Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar Innehållsförteckning Inledning...... 3 Definitioner... 4 Vattenövervakning i Sverige ur ett historiskt perspektiv...

Läs mer

Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter. Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten. Tumba 2014-02-14

Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter. Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten. Tumba 2014-02-14 Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten Tumba 2014-02-14 Förord Följande behovsbedömning av detaljplan för Dioriten1/Grönstenen 4 i Storvreten

Läs mer

Slutrapport för projektstöd

Slutrapport för projektstöd Slutrapport för projektstöd Ympade gurkplantor Journalnummer 2010-593 Hushållningssällskapet Väst Sida 1 1. Redovisning av följande projekt Ympade gurkplantor Journalnummer 2010-593 Stödmottagare Hushållningssällskapet

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Kalmar län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Kalmar län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (8) Återrapportering från Länsstyrelsen Kalmar län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet

Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet av Peter Feuerbach, Hushållningssällskapet Halland Att anlägga skyddszoner utmed våra vattendrag har som yttersta syfte att förbättra vattenkvalitèn

Läs mer

Kommunen överklagade omprövningsbeslutet till va-nämnden.

Kommunen överklagade omprövningsbeslutet till va-nämnden. 6 Länsstyrelses åläggande för kommun att bygga ut allmän dricksvattenanläggning har upphävts då vattenförsörjningen inte kunde anses avse ett större sammanhang. En grupp fastighetsägare i Långaröd i Hörby

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I GÄVLEBORG

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I GÄVLEBORG LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I GÄVLEBORG REMISSYTTRANDE Länsstyrelsen Västernorrlands län Samrådsvar dnr 537-7197-14 Att: Vattenmyndigheten 871 86 Härnösand Yttrande över förslag till förvaltningsplan,

Läs mer

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav.

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav. PROMEMORIA VAS-kommittén Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav. Under 2009 slogs två av VAS arbetsgrupper samman i projektet Genomförande av vattenförvaltning

Läs mer

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 FRÅGEFORMULÄR 1 (12) Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015. Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER

LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015. Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015 Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER Vi är Sveriges bönder Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en partipolitiskt obunden intresse- och

Läs mer

Och vad händer sedan?

Och vad händer sedan? Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar

Läs mer

Begäran om planbesked inom Kattleberg 1:3 m.fl.

Begäran om planbesked inom Kattleberg 1:3 m.fl. TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Sektor samhällsbyggnad Diarienummer: KS.2015.296 Datum: 2015-10-29 Planarkitekt Elin Celik E-post: elin.celik@ale.se Kommunstyrelsen Begäran om planbesked inom Kattleberg 1:3 m.fl.

Läs mer

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i

Läs mer

Åtgärdsförslag med utgångspunkt från en undersökning av fosforformer i sjösediment i sju sjöar i Tyresåns sjösystem. Version 2013-11-05

Åtgärdsförslag med utgångspunkt från en undersökning av fosforformer i sjösediment i sju sjöar i Tyresåns sjösystem. Version 2013-11-05 Åtgärdsförslag med utgångspunkt från en undersökning av fosforformer i sjösediment i sju sjöar i Tyresåns sjösystem Version 2013-11-05 Tyresåns vattenvårdsförbund 2013 Tyresåns vattenvårdsförbund är ett

Läs mer

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och

Läs mer

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 %

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Norge Generellt Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Markanvändning inom EU (Inkl. Norge) 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10

Läs mer

Villkor för framtidens kretslopp om vi nu ska ha något? Örebro 20 januari 2015 Sunita Hallgren, LRF, Anders Finnson Svenskt Vatten

Villkor för framtidens kretslopp om vi nu ska ha något? Örebro 20 januari 2015 Sunita Hallgren, LRF, Anders Finnson Svenskt Vatten Villkor för framtidens kretslopp om vi nu ska ha något? Örebro 20 januari 2015 Sunita Hallgren, LRF, Anders Finnson Svenskt Vatten Världens fosforreserver Ryssland 2 % USA 8 % Jordanien 3 % Kina 27 % Marocko/Västsahara

Läs mer

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, GÄDDEDE VATTENVERK

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, GÄDDEDE VATTENVERK Dokumentnamn: Bilaga 3 - Förslag vattenskyddsområde Dokumentet gäller för: VA-försörjning, dricksvatten Strömsund kommun Framtaget av: Ansvarig för dokumentet: Anna Norman, ProVAb VA-chef, Strömsund kommun

Läs mer

Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17

Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17 1(18) Dnr 4.1.17 12465/2014 2015-02-26 Växt- och miljöavdelningen Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17 Jordbruksverket har i Vattenmyndigheternas

Läs mer

Kungsbacka vattenrike

Kungsbacka vattenrike Grönt: Våtmarksanläggning avsedd att ytterligare rena det utgående avloppsvatten från reningsverket Rött: Tillsammans med natura 2000-området Kungsbackafjorden kan det bilda ett Kungsbacka vattenrike Kungsbacka

Läs mer

Rapportering av Bilaga 3 Text - Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg

Rapportering av Bilaga 3 Text - Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg 1(5) Rapportering av Bilaga 3 Text - Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg Inledande kommentar Göteborg har pekats ut som en av de orter med betydande översvämningsrisk

Läs mer

LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015. Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER

LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015. Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015 Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER Vi är Sveriges bönder Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en partipolitiskt obunden intresse- och

Läs mer

Vattnets betydelse i samhället

Vattnets betydelse i samhället 9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från

Läs mer

Åtgärder för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet

Åtgärder för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet En kunskapssammanställning Joakim Ahlgren joakim.ahlgren@slu.se Institutionen för Vatten och Miljö SLU Bakgrund 89000 mil diken i Sverige

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll 2015-06-01 45 (50) Plats och tid Kommunhuset Vingåker, måndagen den 1 juni 2015, kl. 08.00-09.00 Beslutande Leif Skeppstedt (S) ordf Björn Andersson (M) Övriga deltagande Thorsten Schnaars, enhetschef

Läs mer

Hydrologiska och hydrokemiska förändringar i Gripsvallsområdet 2010-03-09

Hydrologiska och hydrokemiska förändringar i Gripsvallsområdet 2010-03-09 Hydrologiska och hydrokemiska förändringar i Gripsvallsområdet 2010-03-09 1 2 Figur 1. Gripsvall, planområde. Från kommunens FÖP. BAKGRUND I samband med utarbetandet av FÖP Gripsvall undersöktes också

Läs mer

och odling i typområden

och odling i typområden Inventering av fastigheter och odling i typområden 1 Programområde: Jordbruksmark Undersökningstyp: Inventering av fastigheter och odling i typområden Bakgrund och syfte med undersökningstypen Det övergripande

Läs mer

HS Skaraborg rapport nr 1/12. Christina Marmolin

HS Skaraborg rapport nr 1/12. Christina Marmolin Fosforförluster i Örekilsälvens avrinningsområde Delprojekt 1. HS Skaraborg rapport nr 1/12 Christina Marmolin Fosforförluster i Örekilsälvens avrinningsområde. Delprojekt 1. Kvalitativ studie för att

Läs mer

Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag.

Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag. REV 2014-04-22 Bakgrund Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag. I dag är ca 35 % av fastighetens area hårdgjord, d.v.s. består

Läs mer

Övergripande synpunkter och ställningstaganden

Övergripande synpunkter och ställningstaganden YTTRANDE 1 (6) MILJÖENHETEN Ann-Charlotte Duvkär Telefon 010-224 94 41 ann-charlotte.duvkar@lansstyrelsen.se m.registrator@regeringskansliet.se kopia till niclas.damm@regeringskansliet.se Yttrande över

Läs mer