Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde"

Transkript

1 Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde Sammanfattning I Snärjebäcken finns problem med miljögifter, försurning, övergödning och fysiska förändringar. Ansvariga myndigheter för att åtgärda miljöproblemen framgår i Åtgärdsprogram för Södra Östersjöns vattendistrikt, se kapitlet Åtgärder som behöver vidtas av statliga myndigheter och kommuner i Södra Östersjöns vattendistrikt. Beskrivning av åtgärdsområdet Snärjebäckens källområde ligger kring Stensjön i Nybro kommun och mynnar i kustvattenförekomsten Bockskärs skärgård i Kalmarsund. Stensjön dränerar via Smedjevikabäcken till Snärjebäcken. Vid Bölebro ansluter Norrebäcken och nedströms Rockneby ansluter Torsbäcken. Stensjön är en förhållandevis grund sjö med vildmarkskaraktär. Sjömaden söder om sjön är ett våtmarksområde av riksintresse för naturvården och ingår i den nationella myrskyddsplanen. Snärjebäcken rinner genom ett kulturlandskap med höga naturvärden. Bäcken kantas av betesmarker och våtmarker. Även mindre sumpskogar finns längs vattendraget. Snärjebäcken förses även med vatten från Alsterån via en bifurkation. Snärjebäckens källområde är försurningskänsligt p g a låg buffringskapacitet i berggrund och jordlager, Stensjön samt en sträcka av vattendraget är målområde för kalkning. Nedströms Rockneby tätort är jordbruket intensivt. Vandringshinder för fisk finns på fyra ställen i Snärjebäcken, samtliga utgörs av dammar.

2 Karta 1. Åtgärdsområdets omfattning. Skyddade områden Begreppet skyddade områden enligt Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, SFS 2004:660 (Vattenförvaltningsförordningen) skiljer sig från begreppet skyddade områden enligt miljöbalkens 7:e kapitel. Skyddade områden enligt vattenförvaltningsförordningen innebär i sig inte att områden behöver ha ett formellt skydd. Men med anledning av de krav som anges i vattenförvaltningsförordningen, till exempel normer och åtgärder, får området ett visst skydd eftersom miljökvalitetsnormen måste uppnås. I tabellen nedan anges vilka skydd och antalet skyddsområden som finns i distriktet, se även Naturvårdsverkets Faktablad skyddade områden. Huvudskälet till att ett område klassats som ett skyddat område enligt vattenförvaltningsförordningen är att det finns särskilt eller särskilda skyddsvärden enligt EU-direktiv och att skyddsarbetet behöver samordnas. Utöver skydd enligt tabell 1 får alla vattenförekomster ett visst skydd eftersom miljökvalitetsnormen måste uppnås. För områden som utöver miljökvalitetsnormen även omfattas av skydd enligt vattenförvaltningsförordningen (Tabell 1) ska det strängaste kravet gälla vilket betyder att det är skyddsvärdet i området som ska prioriteras.

3 Ett exempel på tolkning av strängaste kravet är fågelsjön Tåkern i Motala Ströms avrinningsområde. Sjön är en vattenförekomst som omfattas av fågeldirektivet. Näringsämnesstatusen i sjön är klassad som otillfredsställande, men den höga halten av näringsämnen bidrar till det miljötillstånd som gör sjön till en välbesökt fågelsjö. Det innebär att sjöns miljökvalitetsnorm kommer att styras av fågeldirektivet och miljökvalitetsnormen för näringsämnen tillåts vara sämre än god. Principen om det strängaste kravet ska även gälla då ett område omfattas av flera skydd enligt förordningen (Tabell 1). Då det i vattenförvaltningsförordningen saknas definition på vad begreppet strängaste kravet innebär är det vattenmyndigheten som avgör vilka krav som ska gälla. Tabell 1. Skyddade områden enligt vattenförvaltningsförordningen. Skyddade områden enl vattenförvaltningsförordning en Skyddet berör hela eller delar av följande antal vattenförekomster i området Åtgärder regleras genom Dricksvattenförekomster: yt- och grundvatten (Ramdirektivet för vatten, artikel 7) 3 Grundvatten Åtgärder för inrättande av vattenskyddsområden eller för att på annat sätt skydda dricksvatten Fiskvatten (Fiskvattendirektivet) Inga områden. Länsstyrelsen ska ta fram åtgärdsprogram om miljökvalitetsnormen öveskrids. Badvatten (Badvattendirektivet) Inga områden. Kontrollplan, resp. kommun ansvarar. Nitrat (Nitratdirektivet) Större delen av de kustnära kommunerna. Tillsyn inom befintlig svensk lagstiftning Kväve (Avloppsdirektivet) Alla kustvattenförekomster. Tillsyn inom befintlig svensk lagstiftning Fosfor (Avloppsdirektivet) Natura 2000 (Art- och habitatdirektivet samt Fågeldirektivet) Alla vattenförekomster i området. Art- och Habitatdirektivet: 1 grundvatten, 1 sjöar, 1 vattendrag Fågeldirektivet: 1 sjö, 1 vattendrag 50% av vattenförekomsterna som berörs av en eller flera Natura 2000 områden uppnår ej god ekologisk status Tillsyn inom befintlig svensk lagstiftning Bevarandeplan. Vattenförekomsternas status 2009 och miljökvalitetsnormer I Snärjebäcken finns 9 vattenförekomster av vilka 1 är en sjö, 5 är vattendrag och 3 är grundvatten. Sjöar och vattendrag klassas utifrån begreppen ekologisk och kemisk status medan grundvattnet klassas utifrån kemisk och en kvantitativ status. Utöver status har alla vattenförekomster bedömts utifrån risk att inte uppnå god status Detta då målsättningen

4 enligt förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, 2004:660 (vattenförvaltningsförordningen) är att alla vattenförekomster ska uppnå god status De vattenförekomster vilka riskerar att inte uppnå god status 2015 omfattas av begreppet miljöproblem. Vidare är det dessa vattenförekomster samt vattenförekomster eller vattenanvändare (t ex kommunala avloppsreningsverk) som omfattas av direktiven som beskrivs i stycket skyddade områden (Tabell 1) som omfattas av åtgärdsprogram enligt vattenförvaltningsförordningen. I karta 2-9 samt figur 1 och 2 visas ekologisk, kemisk och kvantitativ status 2009 samt om vattenförekomsten riskerar att inte uppnå god status 2015.

5 Karta 2. Ekologisk status för ytvattenförekomster i åtgärdsområdet.

6 Karta 3. Kemisk status för ytvattenförekomster i åtgärdsområdet.

7 Karta 4. Kemisk status för grundvattenförekomster i åtgärdsområdet.

8 Karta 5. Kvantitativ status för grundvattenförekomster i åtgärdsområdet.

9 Figur 1. Ekologisk, kemisk och kvantitativ status Figur 2. Vattenförekomster i riskzonen att inte uppnå god status till En miljökvalitetsnorm har tagits fram för samtliga vattenförekomster i avrinningsområdet, med undantag av grundvattenförekomster som klassats till god status (Tabell 2). Allmänt gäller att denna ska vara god status Undantag och sänkta krav från god status 2015 bedöms utifrån om föreslagna åtgärder kommer att hinna få en effekt till 2015, för mer information se Förslag till miljökvalitetsnormer för Södra Östersjöns vattendistrikt. Tabell 2. Sammanfattning av miljökvalitetsnormer i åtgärdsområdet. MILJÖKVALITETSNORMER Grundvatten Sjöar Vattendrag Antal vattenförekomster Kvalitetskrav ekologisk status

10 Hög ekologisk status God ekologisk status God ekologisk potential Undantag från kvalitetskravet ekologisk status - mindre strängt krav - måttlig status för övergödning otillfredställande status för övergödning Undantag från kvalitetskravet - tidsfrist ekologisk status status för övergödning status för fysisk förändring status för särskilt förorenande ämnen Undantag från kvalitetskravet - tidsfrist ekologisk status status för övergödning Kvalitetskrav kemisk status God kemisk status Undantag från kvalitetskravet kemisk status - mindre strängt krav för kvicksilver Undantag från kvalitetskravet kemisk status - tidsfrist kemisk status 2021 för andra prioriterade ämnen Kvalitetskrav kvantitativ status (inga undantag) Kvalitetskrav skyddade områden Badvattendirektivet Fiskvattendirektivet Art- och habitatdirektivet Fågeldirektivet Dricksvatten Miljöproblem Åtgärdsprogrammet omfattar sju miljöproblem. Vattenkategorierna sjöar och vattendrag kan ha problem med försurning, övergödning, miljögifter, främmande arter, vattenuttag eller fysiska förändringar. Grundvatten kan ha övergödning-, miljögift-, vattenuttag eller övriga vattenkvalitetsproblem. Kustvatten kan ha problem med övergödning, miljögifter, främmande arter och fysiska förändringar. En vattenförekomst kan omfattas av flera miljöproblem. I figur

11 3 visas fördelningen av antalet vattenförekomster per miljöproblem i vattenkategorierna sjöar, vattendrag och grundvatten. Figur 3. Miljöproblem per vattenförekomst i åtgärdsområdet. Försurning I Snärjebäckens avrinningsområde finns inga problem med försurning. Övergödning I området finns en vattenförekomst med kända övergödningsproblem. Parametern för näringsämnen visar hög till måttlig status. Beräkningar visar att det behövs en minskning på kg totalfosfor per år för att uppnå god status i vattendragen (det finns inga sjöar med sämre än god status i området). I åtgärdsprogrammet är målet att nå den undre gränsen för intervallet, alltså 75 kg totalfosfor per år. Betinget är beräknat med avseende på inlandsvattnets status. Snärjebäcken mynnar i kustvattenförekomsten Bockskärs skärgård och precis som resten av kustvattnet längs Smålandskusten har det övergödningsproblem. Belastning av näringsämnen sker både från inlandsvattnet och från utsjön. För att minska övergödningsproblemen längs kusten behövs därför en reduktion av kväve och fosfor från både landbaserade källor och utsjön. Detta innebär att åtgärder kan behövas i syfte att minska problemen i kustvattnen även i de områden i vilka inlandsvattnet inte har övergödningsproblem, se även förslag till åtgärdsprogram för Norra Kalmarsunds skärgård. Kustvattnet påverkar i sin tur Östersjön som också har övergödningsproblem. Sverige och de andra länderna med avrinning till Östersjön kom i november 2008 överens om en aktionsplan för Östersjön, Baltic Sea Action Plan (BSAP). Planens mål är att Östersjön ska nå en god miljömässig status För Sverige innebär preliminära beräkningar att 290 ton fosfor och ton kväve ska reduceras till Egentliga Östersjön, se även åtgärdsprogrammet för Södra Östersjöns vattendistrikt. I Figur 4 och 5 visas källfördelningen för utsläpp av fosfor och kväve (källhänvisning till SMED). Belastningsfigurerna avspeglar markanvändningen i området, då skogen är den största källan till både fosfor- och kväveutsläpp. De antropogena belastningen från reningsverk, jordbruk och enskilda avlopp motsvarar en fjärdedel av fosforutsläppen.

12 Figur 4. Källfördelning för fosforbeslastning i åtgärdsområdet. (Källa: SMED) Figur 5. Källfördelning för kvävebeslastning i åtgärdsområdet. (Källa: SMED) I Sverige infördes den 1 mars 2008 ett förbud mot fosfat i tvättmedel den genom Förordning

13 om ändring i förordningen (1988:944) förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter (2007:1304). Från och med den 31 augusti samma år råder ett förbud mot försäljning av tvättmedel som tillverkats innan förordningen börjat gälla. Det betyder att åtgärdens effekt kommer att bli märkbar först under de kommande åren. Om man drar bort den uppskattade effekten av redan genomförda åtgärder blir målet för åtgärdsprogrammet en minskning av tillförseln av totalfosfor med 45 kg totalfosfor per år. I Tabell 3 visas förslag på åtgärder, deras potential, kostnad i 2005 års prisnivå, och förväntad effekt. Om en ruta är tom saknas uppgifter. Resultaten i Tabell 3 visar att våtmarker är den mest kostnadseffektiva åtgärden i området. Det är dock viktigt att observera att alla åtgärder ej är kostnadsberäknade och att beräkningen för våtmarker omfattas av miljöstöd inom landsbygdsprogrammet. Om bidrag exkluderas blir kostnaden för anläggning och skötsel av våtmark sex gånger större. Även utökad miljöövervakning är en åtgärd som behovs för att verifiera status och att utreda mer om var åtgärder är lämpliga och uppföljning av redan genomförda åtgärder. Den totala förväntade effekten av åtgärderna är 84 kg totalfosfor per år, vilket uppfyller det beräknade betinget för att minska övergödningsproblemet med avseende på inlandsvattnet. Ytterligare åtgärder kommer att behöva göras i Södra Östersjöns distrikt och eventuellt i Snärjebäckens avrinningsområde för att uppnå BSAP-målen. Arbetet med framtagande av åtgärdsprogram för BSAP pågår under Tabell 3. Genomförda åtgärder av betydelse för övergödning. Sektor Åtgärd Skattad åtgärds potential Skatta d effekt (kg) Kostna d Total kostnad Ansvar P N (kr/kgp) (tkr/år) Avloppsrenings-ve rk Effektivar e rening 2 avloppsre ning-verk Kommune r Hushåll Enskilda avlopp - normal skyddsniv å samtliga som ej uppnår krav Kommune r Jordbruk Fånggröd a Jordbruks verket Jordbruk Jordbruk Skyddszo ner Anläggnin g av våtmarke r 30ha * 105 Jordbruks verket 10ha * 24 Jordbruks verket * Beräkningen omfattas av att det är möjligt att få bidrag för anläggning och skötsel av våtmarker. Kostnaderna visas i ett intervall eftersom det är olika bidragsnivåer i Jönköping och Kalmar län. För miljöproblemet övergödning bedöms inte något undantag från kvalitetskravet god

14 ekologisk status 2015 vara motiverat. Miljögifter Metaller, organiska och oorganiska miljögifter förekommer i vattenmiljön, några med välkända effekter, andra med sämre dokumenterade effekter. Kännedom om förekomst och halter av miljögifter är generellt bristfällig. Även kunskaper om effekter i miljön är begränsad. Vid statusklassning av ytvatten delas miljögifter in i två grupper, särskilt förorenande ämnen och prioriterade ämnen. Gruppen särskilt förorenande ämnen omfattas i begreppet ekologisk status medan prioriterade ämnen ligger till grund för bedömning av kemisk status. Vid klassning av kemisk status i grundvatten används 15 parametrar varav några är prioriterade ämnen. För att undersöka hur stort problemet med miljögifter kan vara i avrinningsområdet har påverkansanalyser för miljögifter gjorts. Figur 6 visar resultatet av påverkansanalysen för ytvatten och indikerar vilka källor som teoretiskt har stor respektive mindre betydelse för ytvatten inom avrinningsområdet. Figuren visar hur stor påverkan sex olika källor har i förhållande till varandra. En hög stapel för en källa visar att den har en större påverkan än en källa med en låg stapel. Det går inte att utläsa om området är påverkat eller inte. Figuren är ett medel för alla vattenförekomster i området vilket medför att punktkällorna undervärderas. För att få mer information om påverkansanalysen se Metodbeskrivning påverkansanalys miljögifter ytvatten inom Södra Östersjön och Norra Östersjöns distrikt. Figur 6. Påverkansanalys för miljögifter i åtgärdsområdet. En påverkanskälla i området är förorenade områden. Dessa hanteras inom Naturvårdsverkets program för efterbehandling av förorenade områden. Inom programmet genomförs en klassificering i olika typer av förorenade områden (riskklasser). I Snärjebäckens avrinningsområde fördelas antalet förorenande områden enligt Tabell 4, där riskklass 1 innebär störst risk och riskklass 4 minst risk. Tabell 4. Riskklassning av förorenade områden. Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 4

15 Påverkansanalysen omfattar också en bedömning av vilka typer av miljögifter som kan finnas i området. Resultatet illustreras i Figur 7. Figuren visar hur troligt det är att det finns miljögifter i området från någon av åtta olika ämnesgrupper. Figuren visar förhållandet mellan de olika ämnesgrupperna. En hög stapel för en ämnesgrupp innebär att den ämnesgruppen är mer trolig att hitta i området än en ämnesgrupp med en låg stapel. För merparten av dessa ämnesgrupper sker det ingen provtagning i ytvatten. Figur 7. Påverkansanalys för källor i åtgärdsområdet. Generellt saknas provtagning av prioriterade ämnen i de flesta av distriktets vattenförekomster. I Snärjebäckens avrinningsområde sker inga mätningar av prioriterade ämnen. Även provtagning av särskilt förorenande ämnen saknas i de flesta vattenförekomster i distriktet och inga mätningar sker i Snärjebäckens avrinningsområde. Kvicksilverföreningar utgör ett av 33 prioriterade ämnen eller ämnesgrupper. I större delen av Sverige finns höga halter av kvicksilver beroende på nedfall från atmosfären och/eller höga naturliga bakgrundshalter. Av dessa anledningar är det i vissa områden ej möjligt att underskrida det föreskrivna gränsvärdet för kvicksilver. Ett allmänt undantag för kvicksilver har därför beslutats. Undantaget gäller alla vattenförekomster förutom de vattenförekomster som idag underskrider gränsvärdet. I Snärjebäckens avrinningsområde finns inga mätningar av kvicksilver. Det har även utförts en påverkansanalys avseende potentiell påverkan/föroreningsbelastning för miljögifter i grundvattenförekomster i sand- och grus. Sedimentära förekomster samt urbergsförekomster omfattades inte av denna påverkansanalys. Den potentiella föroreningsbelastningen analyserades med hjälp av nationella data över föroreningskällor såsom vägar, järnvägar, förorenade områden, jordbruk och tätorter. Varje föroreningskällas föroreningspotential värderades och den sammanlagda potentiella belastningen per grundvattenförekomst beräknades (se (Påverkansbedömning - Grundvatten för metodik). Grundvattenförekomsterna delades in i fyra klasser (klass 1 till klass 4) där klass 4 innebär en, relativt sätt, mycket stor potentiell föroreningsbelastning och klass 1 en liten potentiell föroreningsbelastning (Figur 8).

16 Figur 8. Påverkansanalys för grundvattenförekomster i åtgärdsområdet. Klass 1 innebär liten potentiell föroreningsbelastning och klass 4 innebär en mycket stor föroreningsbelastning. I Snärjebäckens avrinningsområde finns inga uppmätta överskridanden av tröskelvärden för miljögifter i grundvatten. Vattenmyndigheten gör bedömningen att ett bättre kunskapsunderlag behövs för att genomföra några bredare åtgärdsinsatser, medan tillsynsmyndigheterna kan använda miljöbalken på kända källor. För att förbättra kunskapsunderlaget finansierar och utför vattenmyndigheten en screening av miljögifter i distriktet under Befintliga åtgärder för att minska spridningen av miljögifter som löpande genomförs är tillståndsprövningar och länsstyrelsernas arbete med efterbehandling av förorenad mark. Bidrag till lantbrukare för ekologisk odling är en annan befintlig åtgärd eftersom kemiska bekämpningsmedel inte används inom ekologisk odling. Vattentäkter - skydd i området Vattenmyndigheten utgår från att för alla allmänna vattentäkter ska det finnas vattenskyddsområde med föreskrifter med stöd av 7 kap miljöbalken och Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden, detta för att uppfylla kraven om erforderligt skydd av dricksvatten (artikel 7:3 i ramdirektivet för vatten). I undantagsfall, till exempel allmänna vattentäkter med liten föroreningsrisk och som endast försörjer ett mindre antal personer, kan dock tillräckligt skydd tillgodoses även med föreskrifter utformade med stöd av 9 kap miljöbalken. När det gäller större enskilda vattentäkter (samfälligheter, turistanläggningar, sjukhus och dylikt) får lämpliga skyddsformer avgöras för varje enskilt fall. Där miljögifter hittats eller fallit ut som risk för att ej uppnå God kemisk status till 2015 behöver vattenskyddsområdesbestämmelser utformas så att risken upphör. I Snärjebäckens avrinningsområde finns inga vattenskyddsområden som helt saknar skydd. Vattenskyddsområden och föreskrifter som tillkom före miljöbalken med stöd av Vattenlagen (1983:291) eller äldre lagstiftning anses vara i behov av en översyn med hänsyn till förändringar av markanvändning med mera i tillrinningsområdet. Det finns också behov av säkrare underlag för bestämning av tillrinningsområde och påverkan. Dessa äldre former av vattenskydd benämns som vattentäkter med funktionellt vattenskydd och skyddet kan godtas om utredning visar att behov av revidering inte föreligger. I vissa fall pågår utredning kring

17 vattentäkter och dessa återfinns då inte i Tabell 5, som visar vattentäkter i området med någon form av vattenskydd, men vars skydd av olika anledningar behöver ses över. I Snärjebäckens avrinningsområde finns två vattentäkter vilkas skydd behöver ses över. Tabell 5. Vattentäkter med funktionellt vattenskydd. Kommun Namn vattentä kt Vatten kategori Typ Vatten förekom st Vatten-s kydd år Kemisk status Kemi risk Kvantita tiv status Kvantitet risk Nybro Bäckebo Grundvatt en utan konstgjor d infiltration Allmän Ås vid Bäckebo- Rockneby, Bäckebo 1998 God Ej risk God Ej risk Nybro Knivingar yd Grundvatt en utan konstgjor d infiltration Allmän Ås vid Bäckebo- Rockneby, Knivingar yd 1960 God Risk God Ej risk För miljöproblemet miljögifter bedöms att inga vattenförekomster behöver tidsfrist 2021 och att inga vattenförekomster har fått ett sänkt miljökvalitetskrav (enbart med avseende på kvicksilver). Främmande arter I avrinningsområdet förekommer amerikansk signalkräfta (Pacifastacus leniusculus). Denna art bedöms generellt ha en måttlig effekt på den ekologiska statusen. I övrigt gäller att det finns ett flertal potentiella främmande arter i delområdet, men att utbredning och/eller effekterna i de specifika avrinningsområdena i flertalet fall är dåligt kända. Vattenuttag I Snärjebäckens avrinningsområde har effekterna av eventuella vattenuttag inte utvärderats. Fysiska förändringar Åtgärdsprogram mot fysiska förändringar omfattar de vattenförekomster där fysisk påverkan har en negativ effekt på den ekologiska statusen genom att vattnet är påverkat av en eller flera av följande faktorer: Kontinuitet - påverkan av till exempel dammar och vägtrummor som stänger av eller hindrar fri passage och spridning av djur och växter i vattensystemen. Hydrologisk regim - avspeglar förändringar orsakade av reglering av vattennivå och flöde vid kraftverksdammar. Det naturliga mönstret av när och hur mycket vatten som flödar genom vattenförekomsten påverkas direkt av regleringen. Morfologiska förändringar - vattenförekomsten är förändrad genom rensning, rätning, kanalisering eller liknande. I Snärjebäckens avrinningsområde är fysiska förändringar en av anledningarna till att den

18 ekologiska statusen är sämre än god i 1 vattendrag. Fysiska förändringar kan vara ett miljöproblem i ytterligare vattenförekomster då hydrologisk regim och morfologiska förändringar ej bedömts enligt bedömningsgrunder. För att nå god ekologisk status med avseende på fysiska förändringar krävs åtgärder. Några av dessa åtgärder redovisas i tabell 6. Det är inte alltid möjligt att avgöra vilka åtgärder som krävs för att nå god ekologisk status 2015, ytterligare undersökningar och åtgärder kan därför behövas./p> Tabell 6. Åtgärder för att minska problemet med fysiska förändringar. Åtgärd Antal åtgärder (kan vara flera i en och samma vattenförekomst) Flödesförändringar Avsättande av svämområden (återställning av våtmarker) Förbättrad flödesreglering Förändrad regleringsamplitud Omhändertagande av dagvatten Kontinuitet Utrivning av damm eller anläggande av inlöp och omlöp Utvandringsväg, ålyngel Åtgärda vandringshinder i form av vägtrummor Öppna vandringsväg - ospecificerad Morfologiska förändringar Biotopvård 1 Meandring Minskad erosion från djurtramp Minskad morfologisk påverkan från hyggen - funktionella kantzoner Minskad morfologisk påverkan från jordbruksmark - funktionella kantzoner Minskad morfologisk påverkan från övrig artificiell mark -funktionella kantzoner Återställa kulverterat vatten Utredning Biotopkartering av biflöde Utredning av status dikningsföretag

19 Utredning och ändring av vattendom Övervakning/verifiering av status - mer utredning Övriga åtgärder Förstärkningsutsättning - Öring Information om bevattningsrestriktioner Genomförande av ovan nämnda åtgärder förbättrar den ekologiska statusen i avrinningsområdet. Dock har ingen analys gjorts för att utreda om åtgärderna är tillräckliga för att nå god ekologisk status Vattenmyndigheten gör därför bedömningen att mer kunskap och analyser behövs. En sådan åtgärd kan vara biotopkartering i vattendrag vilka ännu inte blivit karterade. Vattenmyndigheten kommer att finansiera och göra en utredning av vilka åtgärder som behövs i distriktet under våren Åtgärder som genomförs i syfte att förbättra den ekologiska statusen med avseende på fysiska förändringar kan även motverka övergödning. Problem med fysisk påverkan har bedömts var så omfattande att det i dagsläget är ekonomiskt orimligt, av juridiska och administrativa skäl, att åtgärda till Vattenförekomster med miljöproblemet fysiska förändringar har därför i Södra Östersjöns distrikt generellt fått en tidsfrist till Åtgärder ska dock påbörjas senast I Snärjebäckens avrinningsområde bedöms att en vattenförekomst behöver tidsfrist 2021 för miljöproblemet fysiska förändringar. Övriga vattenkvalitetsproblem Begreppet övriga kvalitetsproblem omfattar grundvattenparametrarna sulfat och klorid. I Snärjebäckens avrinningsområde finns inga kända problem med sulfat och klorid i grundvatten. Övriga miljöproblem Under de senaste åren har sjöar och vattendrag i stora delar av södra Sverige blivit brunare sk brunifiering. Brunifiering orsakas av ökad belastning av humusämnen, järn- och/eller manganföreningar och mäts genom bestämning av färgtal eller absorbans. Brunifiering kan leda till förändringar i ekosystemet samt att vattnet försämras som råvara för produktion och dricksvattenförsörjning. Analys av färgtal tyder på brunifiering i de övre delarna av Snärjebäcken, medan de nedre delarna är mer svårbedömda. Det är därför viktigt att följa den fortsatta utvecklingen av vattenfärg och studera eventuella effekter på ekosystemet. Som en försiktighetsåtgärd bör aktiviteter som kan leda till ytterligare brunifiering begränsas genom t ex ökad hänsyn inom skogs- och jordbruket. Det är även viktigt att förstärka ekosystemets naturliga förmåga att rena vattnet genom att återskapa strukturer och funktioner som har förstörts av mänskliga aktiviteter. Åtgärdsanalys Vid planering och genomförande av åtgärder är det viktigt att beakta effekter av samtliga åtgärder, så att hänsyn kan tas till åtgärdernas synergi eller motsatseffekter. En åtgärdsanalys för en åtgärd, eller en samling åtgärder, måste för att bli användbar utföras av någon som har

20 god kunskap om förhållanden på regional och lokal nivå. Detta talar för att framtida planerade åtgärder ska åtgärdsanalyseras av ett vattenråd, kommun, länsstyrelse eller motsvarande. Dessa åtgärdsanalyser bör därefter sammanställas av Vattenmyndigheten för övergripande analyser, för utvärdering av effekter på distriktsnivå och för att göra jämförelser mellan olika delområden/huvudavrinningsområden.

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Sammanfattning Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten är en gruppering av de sjutton kustvattenförekomsterna Hossmoviken, Västra sjön, S n Kalmarsund,

Läs mer

Åtgärdsförslag för Skånes östra kustområden

Åtgärdsförslag för Skånes östra kustområden Åtgärdsförslag för Skånes östra kustområden Sammanfattning I Österlenåarnas avrinningsområde saknas sjövattenförekomster med det finns åtta rinnande vattenförekomster och 15 grundvattenförekomster. Avrinningsområdets

Läs mer

Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24

Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24 Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24 Sjöar Vattendrag Grundvatten Kustvatten Hillevi Hägnesten Vattenstrategiska enheten 040-25 26 20,

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning 2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av

Läs mer

Åtgärdsförslag för Vätterns avrinningsområde

Åtgärdsförslag för Vätterns avrinningsområde Åtgärdsförslag för Vätterns avrinningsområde Sammanfattning Delområde Vättern utgörs totalt av 208 vattenförekomster varav 52 är sjöar (25%), 78 vat-tendrag (37,5%) samt 78 grundvatten (37,5%). I huvudavrinningsområdet

Läs mer

Åtgärdsförslag för Kalmarsunds kustvatten

Åtgärdsförslag för Kalmarsunds kustvatten Åtgärdsförslag för Kalmarsunds kustvatten Sammanfattning Kalmarsunds kustvatten är en gruppering av de sju kustvattenförekomsterna S Kalmarsunds utsjövatten, S v s Kalmarsunds kustvatten, M v s Kalmarsunds

Läs mer

Hagby-Halltorp. Förslag upplägg på möte. EUs Vattendirektiv. 6-års cykel med återkommande moment. Utpekade vattenförekomster

Hagby-Halltorp. Förslag upplägg på möte. EUs Vattendirektiv. 6-års cykel med återkommande moment. Utpekade vattenförekomster Förslag upplägg på möte Hagby-Halltorp Vattenförvaltning med fokus på Hagbyån, Halltorpsån och kustområde Hagby samt utanförliggande kustvatten. Status Miljöproblem Övervakning Påverkan Åtgärder Diskussion

Läs mer

Åtgärdsförslag för Kalmarsunds norra kustområden

Åtgärdsförslag för Kalmarsunds norra kustområden Åtgärdsförslag för Kalmarsunds norra kustområden Sammanfattning I Kalmarsunds norra kustområden finns problem med miljögifter, övergödning och fysiska förändringar. Ansvariga myndigheter för att åtgärda

Läs mer

Övertorneå kommun - översiktsplan. BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten

Övertorneå kommun - översiktsplan. BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten Övertorneå kommun - översiktsplan BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten Sammanställd av Mia Sundström, MAF arktiktkontor AB, 2013 Miljökvalitetsnormer Det svenska genomförandet

Läs mer

Ola Gustafsson Chef Vattenstrategiska enheten

Ola Gustafsson Chef Vattenstrategiska enheten Ola Gustafsson Chef Vattenstrategiska enheten Tfn: 040-25 22 95 Mobil: 070-28 06 905 E-post. Ola.Gustafsson@lansstyrelsen.se VATTENSTRATEGISKA ENHETEN Arbetar med: Vatten och marina direktivet Miljömål

Läs mer

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Övre Österdalälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås

Läs mer

Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Oreälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås för

Läs mer

ÅTGÄRDSPROGRAM Södra Östersjöns vattendistrikt 2009 2015

ÅTGÄRDSPROGRAM Södra Östersjöns vattendistrikt 2009 2015 ÅTGÄRDSPROGRAM Södra Östersjöns vattendistrikt 2009 2015 Åtgärdsprogram 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt Utgivare: Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt vid Länsstyrelsen Kalmar

Läs mer

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,

Läs mer

Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån

Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS i september

Läs mer

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun. 1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se

Läs mer

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Syfte Vattenmyndigheterna ska klassificera den ekologiska och kemiska statusen i våra svenska ytvatten för att kunna avgöra var det behövs åtgärder för att klara

Läs mer

Kartläggning och analys: Skyddade områden

Kartläggning och analys: Skyddade områden Kartläggning och analys: Skyddade områden 1. Vad avses med skyddade områden? Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF) (2004:660): 1 kap 3. Med skyddade områden avses sådana områden

Läs mer

Åtgärdsförslag för Gotlands huvudavrinningsområden, kustområden och kustvatten

Åtgärdsförslag för Gotlands huvudavrinningsområden, kustområden och kustvatten Åtgärdsförslag för Gotlands huvudavrinningsområden, kustområden och kustvatten I Gotlands delområde ingår följande avrinningsområden, kustområden och kustvatten: Gothemsåns avrinningsområde Snoderåns avrinningsområde

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun? www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se

Läs mer

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde 61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun

Läs mer

Åtgärdsförslag för Smålandskustens huvudavrinningsområden, kustområden och kustvatten

Åtgärdsförslag för Smålandskustens huvudavrinningsområden, kustområden och kustvatten Åtgärdsförslag för Smålandskustens huvudavrinningsområden, kustområden och kustvatten I Smålandskustens delområde ingår följande avrinningsområden, kustområden och kustvatten: Alstersåns avrinningsområde

Läs mer

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2013-01-23 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Funktionskrav......3 Säker funktion och användarvänlighet.........3

Läs mer

Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län

Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Publ nr 2011:15 ISSN 0284-6845 Länsstyrelsen Värmland, 651 86 Karlstad, 054-19 70 00 www.lansstyrelsen.se/varmland

Läs mer

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt Tjänsteutlåtande 0 Östen Samhällsbyggnadsförvaltningen Kristina Eriksson Datum 2015-03-09 Dnr KS 2015/0077-422 Till Kommunstyrelsen Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

Bottenhavets vattendistrikt Delområdesrapport Ångermanälven 2009 2015

Bottenhavets vattendistrikt Delområdesrapport Ångermanälven 2009 2015 Bottenhavets vattendistrikt Delområdesrapport Ångermanälven 2009 2015 Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Ångermanälven Innehållsförteckning Kapitel 1 Läsanvisning - delområdesrapport för Bottenhavets

Läs mer

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt Torshälla stads nämnd 2015-02-12 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning & administration TSN/2014:413 Ulrika Hansson 016-710 73 25 Torshälla stads nämnd Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns

Läs mer

Sammanställning för åtgärdsområde 12. Göta älv (huvudfåra)

Sammanställning för åtgärdsområde 12. Göta älv (huvudfåra) Sammanställning för åtgärdsområde 12. Göta älv (huvudfåra) Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS

Läs mer

Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021

Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 Kommunstyrelsen 2015-05-05 1 (7) Kommunledningskontoret Miljö och samhällsbyggnad KSKF/2014:466 Lars-Erik Dahlin 016-710 12 47 Kommunstyrelsen Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan,

Läs mer

SE696375-160695 - SE696375-160695

SE696375-160695 - SE696375-160695 SE696375-160695 - SE696375-160695 Vattenkategori Typ Distrikt Huvudavrinningsområde Vattendrag Vattenförekomst 2. Bottenhavet (nationell del) - SE2 Kustområde - SE38039 Län Västernorrland - 22 Kommun Härnösand

Läs mer

-Hans Oscarsson- Vattenmyndigheten Västerhavets för. vattendistrikt Västerhavets vattendistrikt

-Hans Oscarsson- Vattenmyndigheten Västerhavets för. vattendistrikt Västerhavets vattendistrikt emissvaren attenmyndighetens eslut tanför Sverige tgärdsplaner tgärder riktade till ommunerna mvärden -Hans Oscarsson- Vattenmyndigheten -Hans Oscarsson- för Vattenmyndigheten Västerhavets för vattendistrikt

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (6) Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021 Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt

Läs mer

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram Med detta kapitel avser vi att, utifrån gällande lagstiftning, ge främst vattenmyndigheterna vägledning i utarbetandet av åtgärdsprogram för vatten Syftet är också att ge information till

Läs mer

Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt: Tid för bättre vatten

Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt: Tid för bättre vatten KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Zahrah Lifvendahl (MK) Åhlman Michael (KLK) Datum 2015-04-22 Diarienummer KSN-2014-1441 Kommunstyrelsen Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt: Tid för

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 13. Unnåns avrinningsområde Version 1.0 2015-03-31 2 13. Unnåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant.

Läs mer

Vattenförvaltning och kommunerna

Vattenförvaltning och kommunerna Vattenförvaltning och kommunerna 11-12 februari 2015 Medlefors folkhögskola Malin Naess & Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid VATTENMYNDIGHETEN.... genomför

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 22. Fulans avrinningsområde uppströms Fulunäs Version 1.0 2015-04-29 2 22. Fulans avrinningsområde uppströms Fulunäs Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2016-03-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Enskilda avlopp 2016-02-23, 18 Miljö- och byggnämnden Tills vidare Dokumentansvarig

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 1. Storåns (Idre) avrinningsområde Version 1.1 2 1. Storåns (Idre) avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

ÅTGÄRDSPROGRAM FÖRSLAG TILL. Mellanbygdens vattenrådsområde - VRO 9

ÅTGÄRDSPROGRAM FÖRSLAG TILL. Mellanbygdens vattenrådsområde - VRO 9 FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM Mellanbygdens vattenrådsområde - VRO 9 Mångbyån, Kålabodaån,, Dalkarlsån, Sävarån, Tavleån och Bureälvens huvudavrinningsområden samt kustmynnande vatten belägna mellan huvudavrinningsområden

Läs mer

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015 Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015 Alla kan bidra till ett bättre vatten! Bottenhavets status Blå-Hög ekologisk status Grön- God ekologisk status Gul-Måttlig ekologisk status Orangeotillfredsställande

Läs mer

Handlingsplan 2015-2025 Enskilda avlopp

Handlingsplan 2015-2025 Enskilda avlopp Handlingsplan 2015-2025 Enskilda avlopp Dokumenttyp Plan För revidering ansvarar Sa mhällsbyggnadschef Dokumentet gäller till och med 2015-01-01 2025-12-31 Diarienummer 2014-532 403 Uppföljning och tidplan

Läs mer

Bottenhavets vattendistrikt Delområdesrapport Dalälven 2009 2015

Bottenhavets vattendistrikt Delområdesrapport Dalälven 2009 2015 Bottenhavets vattendistrikt Delområdesrapport Dalälven 2009 2015 Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Dalälven Innehållsförteckning Kapitel 1 Läsanvisning delområdesrapport för Bottenhavets

Läs mer

Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun. Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37

Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun. Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37 Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37 Inledning Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp för olika sorters förorenat vatten. Spillvatten

Läs mer

Samrådssvar från Länsstyrelsen i Kalmar län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt

Samrådssvar från Länsstyrelsen i Kalmar län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt 1(6) Samrådssvar från Länsstyrelsen i Kalmar län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.

Läs mer

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25) Rydjabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Kalmarviken Lejondalssjön Björkfjärden Namn Rydjabäcken EU_ID (VISS) NW661177-159791 Vattenförekomst nej DelARO

Läs mer

Vattenrådets arbete. Samrådsmaterialet. Engagemang och målkonflikter

Vattenrådets arbete. Samrådsmaterialet. Engagemang och målkonflikter Vattenrådet Nyköpingsån och Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbunds samrådsyttrande gällande vattenmyndigheten i Norra Östersjöns förslag till åtgärdsprogram mm, dr nr 537-5346-2014 Vattenrådets arbete Nyköpingsåarnas

Läs mer

PM, dagvattenhantering

PM, dagvattenhantering , dagvattenhantering Tillhörande detaljplan för Isgärde 4:74, Mörbylånga kommun 2015-12-02 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND... 5 2 PLANERAD MARKANVÄNDNING... 5 3 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN... 6 4 DAGVATTEN...

Läs mer

Åtgärdsprogram för Stockholms inre skärgårds och Igelbäcken, Edsviken och Brunnsvikens åtgärdsområden

Åtgärdsprogram för Stockholms inre skärgårds och Igelbäcken, Edsviken och Brunnsvikens åtgärdsområden Åtgärdsprogram för Stockholms inre skärgårds och Igelbäcken, Edsviken och Brunnsvikens åtgärdsområden -samrådsmaterial Länsstyrelsen Västmanlands län 721 86 Västerås Telefon 010-224 90 00 Hemsida www.vattenmyndigheterna.se

Läs mer

Sammansta llning fo r a tga rdsomra de 15. Klara lven Del i Sverige

Sammansta llning fo r a tga rdsomra de 15. Klara lven Del i Sverige Sammansta llning fo r a tga rdsomra de 15. Klara lven Del i Sverige Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns

Läs mer

Policy för enskilda avloppsanordningar (upp till 25 pe) i Orust kommun

Policy för enskilda avloppsanordningar (upp till 25 pe) i Orust kommun FÖRFATTNINGSSAMLING (6.2.7) Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-04-10 84 (MBN/2008:104), 2008-05-13 139 (MBN/2008:104) Policy för enskilda avloppsanordningar (upp till 25 pe) i Orust kommun Gäller

Läs mer

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen

Läs mer

Möte med Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten. 24/4 2009 Fullmäktigesalen, Rådhuset, Kristianstad. Mötesprotokoll

Möte med Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten. 24/4 2009 Fullmäktigesalen, Rådhuset, Kristianstad. Mötesprotokoll Möte med Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten 24/4 2009 Fullmäktigesalen, Rådhuset, Kristianstad Mötesprotokoll 1. Mötet öppnades av Johanna Larsson. 2. Dagordningen godkändes. 3. Till mötesordförande

Läs mer

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015 Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015 Alla kan bidra till ett bättre vatten! Bottenhavets status Blå-Hög ekologisk status Grön- God ekologisk status Gul-Måttlig ekologisk status Orangeotillfredsställande

Läs mer

Förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsplan för södra Östersjöns vattendistrikt

Förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsplan för södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen GOTLANDS LÄN YTTRANDE Datum 2015-05-05 D nr 537-501-14 1(5) Länsstyrelsen i Kalmar län Samrådssvar dnr: 537-5346-2014 vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Förslag till förvaltningsplan,

Läs mer

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Else-Marie Mejersjö 1. EU:s vattendirektiv. Beslut om åtgärdsprogram tas i december 2009. 2. Baltic Sea Action Plan. 13 åtgärder föreslogs i somras av Jordbruksverket

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2013 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

Länssstyrelsen Kalmar Län Regional Vattenförsörjningsplan Kalmar Län

Länssstyrelsen Kalmar Län Regional Vattenförsörjningsplan Kalmar Län Handläggare Kerstin Ahlberg 0480-45 03 27 Datum Ärendebeteckning 2013-1967 SamhäUsbyggnadsnämnden YTTRANDE Fastighet: Sökande: Ärende: *Remiss Länssstyrelsen Kalmar Län Regional Vattenförsörjningsplan

Läs mer

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 FRÅGEFORMULÄR 1 (12) Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11 Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11 Innehållsförteckning Inledning...... 3 Funktionskrav.. 3 Säker funktion och användarvänlighet.......

Läs mer

Ekonomisk analys. Miljöekonomisk profil för vattendistriktet

Ekonomisk analys. Miljöekonomisk profil för vattendistriktet Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Ekonomisk analys motsvarande sidorna 114-119 Ekonomisk analys Ekonomisk analys inom vattenförvaltningsarbetet

Läs mer

Nedre Motala ströms och Bråvikens vattenråd har erbjudits att svara på rubricerad remiss med ert diarienummer 537-5346-2014.

Nedre Motala ströms och Bråvikens vattenråd har erbjudits att svara på rubricerad remiss med ert diarienummer 537-5346-2014. YTTRANDE 1(10) 2015-05-05 SPN 2009/0810 349 Handläggare, titel, telefon Magnus Gullstrand, fysisk planerare 011-15 19 66 Vattenmyndigheten Södra Östersjön Länsstyrelsen Kalmar län Samråd om förslag till

Läs mer

YTTRANDE 1(13) 2015-04-29 Dnr: 400-6754-14. Vattenmyndigheten Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndigheten.vastmanland@lansstyrelsen.

YTTRANDE 1(13) 2015-04-29 Dnr: 400-6754-14. Vattenmyndigheten Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndigheten.vastmanland@lansstyrelsen. YTTRANDE 1(13) Samhällsutvecklingsenheten Åsa Blomster 010-22 33 226 asa.blomster@lansstyrelsen.se Vattenmyndigheten Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndigheten.vastmanland@lansstyrelsen.se Samråd

Läs mer

Riktlinje. Riktlinjer för enskilt avlopp 2014-11-19. Bmk Mh 2014/4358. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256.

Riktlinje. Riktlinjer för enskilt avlopp 2014-11-19. Bmk Mh 2014/4358. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256. Riktlinje 2014-11-19 Riktlinjer för enskilt avlopp Bmk Mh 2014/4358 Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256. Ersätter Riktlinjer för enskilt avlopp 17, 2011-01-26 Riktlinjerna ska vägleda

Läs mer

Vattenförvaltningens underlag i den fysiska planeringen - exempel från Jönköping

Vattenförvaltningens underlag i den fysiska planeringen - exempel från Jönköping Vattenförvaltningens underlag i den fysiska planeringen - exempel från Jönköping Samverkan med vatten och VA i fokus - Mölndal 22 mars 2011 Svensk vattenförvaltningarbetet med Ramdirektivet för vatten

Läs mer

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling. 10. Nationella mål är livsviktigt för människan och en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnet rör sig genom hela ekosystemet, men för också med sig och sprider föroreningar från en plats till en

Läs mer

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

Åtgärdsprogram för Köpingsvikens, Fredens, Brobyvikens och Galtens åtgärdsområden

Åtgärdsprogram för Köpingsvikens, Fredens, Brobyvikens och Galtens åtgärdsområden Åtgärdsprogram för Köpingsvikens, Fredens, Brobyvikens och Galtens åtgärdsområden -samrådsmaterial Länsstyrelsen Västmanlands län 721 86 Västerås Telefon 010-224 90 00 Hemsida www.vattenmyndigheterna.se

Läs mer

Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning 2015-2021

Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning 2015-2021 1(8) Tekniska nämnden Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning 2015-2021 Ärendet Den 1 november 2014 till den 30 april 2015 genomförs samråd kring förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer

Läs mer

ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND.

ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND. BILAGA 1 GRISBÄCKEN STEG 2 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND. Bilder från Grisbäckens avrinningsområde som togs vid vattendragsvandring ut med

Läs mer

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001 Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag

Läs mer

Riktlinjer för hög skyddsnivå för miljöskydd vid anläggande av enskilda avlopp

Riktlinjer för hög skyddsnivå för miljöskydd vid anläggande av enskilda avlopp Dnr MN-2012-0027 Dpl 545 sid 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Tjänsteskrivelse 2012-01-04 Linnea Broström, 054-540 46 67 Bengt Jonsson, 054-540 46 73 Miljönämnden Riktlinjer för hög skyddsnivå för miljöskydd vid

Läs mer

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Sida 1 av 7 Grundvattnet ska vara

Läs mer

Recipientkontroll i vatten Gemensam strategi i Kalmar län

Recipientkontroll i vatten Gemensam strategi i Kalmar län Recipientkontroll i vatten Gemensam strategi i Kalmar län Maria Hauxwell, Länsstyrelsen Kalmar - Bakgrund - Situationen i Kalmar län Vad är problemet? - Arbetsplan Syfte med recipientkontrollen Åtgärder

Läs mer

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 Den här broschyren vänder sig till dig som planerar att anlägga en enskild avloppsanläggning.

Läs mer

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29 Bilaga 1 - Sammanställning per åtgärdsområde Fortum lämnar i det följande synpunkter på de avrinningsområden där företaget bedriver reglering och

Läs mer

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav.

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav. PROMEMORIA VAS-kommittén Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav. Under 2009 slogs två av VAS arbetsgrupper samman i projektet Genomförande av vattenförvaltning

Läs mer

Bedömningsgrunder för hög och normal skyddsnivå hos enskilda avlopp

Bedömningsgrunder för hög och normal skyddsnivå hos enskilda avlopp 1 (7) Bedömningsgrunder för hög och normal skyddsnivå hos enskilda avlopp Inledning Arbetet har genomförts i samarbete mellan Kronobergs kommuner, Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge och Länsstyrelsen i

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

Krav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning (dnr N2015/5206/JM)

Krav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning (dnr N2015/5206/JM) 1(6) Regeringen Näringsdepartementet 103 33 Stockholm n.registrator@regeringskansliet.se Krav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning (dnr N2015/5206/JM) Länsstyrelsen i Västra Götalands län,

Läs mer

ANTAGET AV MILJÖ-OCH SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN 2015-02-25. Riktlinjer för enskilda avlopp i Hedemora kommun

ANTAGET AV MILJÖ-OCH SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN 2015-02-25. Riktlinjer för enskilda avlopp i Hedemora kommun ANTAGET AV MILJÖ-OCH SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN 2015-02-25 Riktlinjer för enskilda avlopp i Hedemora kommun Lagstiftning och andra styrdokument Miljöbalken Olika typer av förorenat vatten definieras som avloppsvatten.

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten

Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten Ytvattenområden inom Norra Östersjöns vattendistrikt Norra Östersjöns vattendistrikt, som sträcker sig från Tämnarån i norr till Kilaån i söder, mynnar till både

Läs mer

Tillsynsplan vatten & avlopp 2013-2021

Tillsynsplan vatten & avlopp 2013-2021 Dnr 2012-10-15 2012-001629 Tillsynsplan vatten & avlopp 2013-2021 Tillsynsplanen avser all tillsyn som miljö- och byggnadskontoret bedriver inom vatten och avloppsområdet, såväl enskilda, gemensamma som

Läs mer

Kalmar läns författningssamling

Kalmar läns författningssamling Kalmar läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Kalmar läns (Vattenmyndighet i Södra Östersjöns vattendistrikt) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Södra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

Utställningshandling april 2011 45

Utställningshandling april 2011 45 Miljökonsekvensbeskrivning miljökonsekvensbeskrivning Utställningshandling april 2011 45 Bakgrund Ändringar i strandskyddslagstiftningen Ändringar i miljöbalken och plan- och bygglagen beslutade av riksdagen

Läs mer

Välkommen till samrådsmöte!

Välkommen till samrådsmöte! Välkommen till samrådsmöte! Arbetsprogram och översikt väsentliga frågor Arbetsprogram med tidtabell (3 år innan fastställande av FP) Preliminär översikt av väsentliga frågor för vattenförvaltningen (2

Läs mer

Sammanställning för åtgärdsområde 18. Kustnära områden norr

Sammanställning för åtgärdsområde 18. Kustnära områden norr Sammanställning för åtgärdsområde 18. Kustnära områden norr Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS

Läs mer

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet FRÅGEFORMULÄR 1 (16) Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Västerås stads vattenplan

Västerås stads vattenplan Västerås stads vattenplan 201 11 2021 Antagen av XX 2011 XX XX REMISSUTGÅVA Västerås stads vattenplan Antagen i XX 20XX XX XX Utgivare: Västerås stad, www.vasteras.se Organisation Vattenplanen har tagits

Läs mer

Förslag till planläggning av Dalarö

Förslag till planläggning av Dalarö Förslag till planläggning av Dalarö Uppdrag: Föreslå hur ett planläggningsarbete bör initieras och prioriteras för fler bostäder, infrastruktur, service mm i syfte att skapa ett långsiktigt hållbart Dalarö

Läs mer

Bilaga 1. Yttrandet är uppdelat enligt nedan. Läsanvisningar

Bilaga 1. Yttrandet är uppdelat enligt nedan. Läsanvisningar Bilaga 1. Förslag till yttrande/tjänsteskrivelse angående samråd för förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram för perioden 2015-2021, föreskrifter för miljökvalitetsnormer samt MKB för åtgärdsprogrammet

Läs mer

Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag

Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag Sötvatten 2013 Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag Trendstationer i vattendrag visar hur miljön förändras Sveriges trendvattendrag är vattendrag där bottenfauna, kiselalger, fisk och vattenkemi

Läs mer

SMEDJEBACKENS KOMMUN. Försörjning av vatten och avlopp i Smedjebackens kommun. VA- Strategi. Reviderad 2013, av Kretsloppsgruppen

SMEDJEBACKENS KOMMUN. Försörjning av vatten och avlopp i Smedjebackens kommun. VA- Strategi. Reviderad 2013, av Kretsloppsgruppen h SMEDJEBACKENS KOMMUN Försörjning av vatten och avlopp i Smedjebackens kommun VA- Strategi Reviderad 2013, av Kretsloppsgruppen Innehåll Inledning... 3 Syfte och mål... 4 Bakgrund... 4 Lagar och myndigheter...

Läs mer

Åtgärdsprogram för Västra Södertörn och Södertäljes södra fjärdsystems åtgärdsområde

Åtgärdsprogram för Västra Södertörn och Södertäljes södra fjärdsystems åtgärdsområde Åtgärdsprogram för Västra Södertörn och Södertäljes södra fjärdsystems åtgärdsområde -samrådsmaterial Länsstyrelsen Västmanlands län 721 86 Västerås Telefon 010-224 90 00 Hemsida www.vattenmyndigheterna.se

Läs mer

LRF ÖSTHAMMAR KOMMUNGRUPP YTTRANDE OM VATTEN VÅREN 2015. Avser yttrande tillhörande diarienummer 537-5058-14.

LRF ÖSTHAMMAR KOMMUNGRUPP YTTRANDE OM VATTEN VÅREN 2015. Avser yttrande tillhörande diarienummer 537-5058-14. LRF ÖSTHAMMAR KOMMUNGRUPP YTTRANDE OM VATTEN VÅREN 2015. Avser yttrande tillhörande diarienummer 537-5058-14. Centrala frågor. Grundläggande att översvämningar måste förhindras. Detta är det bästa för

Läs mer

Vattnets betydelse i samhället

Vattnets betydelse i samhället 9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från

Läs mer