Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning"

Transkript

1 Sida 1(9) Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning Bildmaterial härrör från Ronny Sköller, Anuschka Heeb (länsstyrelsen Östergötland), Tilla Larsson och Magdalena Nyberg (jordbruksverkets vattenenhet) Stående vatten varför? Frågor att fundera runt: Varför har vattnet blivit stående här? Sker det ofta eller är det en enstaka händelse? Har det skett med samma frekvens under långt tid eller har det blivit vanligare? När det sker är det efter snösmältning, regn, vanliga eller mer intensiva regn? Sker det lite oftare nu (förr vart sjätte år, nu vart femte eller nästan varje år)? Det första kan tyda på att det med kommande klimatförändringar redan kommer lite mer regn och att man då får översvämningar oftare eller att områden uppströms exploaterats och att man får ut dagvatten som ger högre nivåer och därmed översvämningar något oftare. Det senare kan tyda mer på en förändring i området (byte av vägtrumma t ex) eller att något i dräneringen, t ex täckdikning, inte längre fungerar. Är området täckdikat? Är det inte det kan det finnas behov. Täckdikning upptill 300 mm rör är undantagna från markavvattningsförbudet i delar av Sverige och kräver ej tillstånd. Är det täckdikat och problemen ökat kraftigt kan det bero på att en brunn täpper till (för mycket sediment), att ett rör gått sönder (t ex via rotinträngning) eller att utloppet (täckdikningsögat) rasat. Har det skett någon förändring i området byte av brotrumma nedströms t ex? Har denna rätt dimension jämför med hur det sett ut tidigare. Eller finns det annat nedströms som påverkar. Brotrumman kanske borde bytas för att den är trasig eller underhållas då det ligger sten och sediment i den. Det kan också vara så att diket nedströms, dit eventuell täckdikningen rinner ut, inte är underhållet och att vattnet inte tar sig vidare nedströms.

2 Sida 2(9) I fallet som visas på bilderna här till vänster har området i bild 1 vatten stående för att diket inte är underhållet i bild 3. Det gör också att brotrumman går helt full, men att det inte är så mycket flöde (se bild 2 och 4, bild 4 är nedströms). För att lösa vattenproblemet behöver diket underhållas. 4. Vad innebär det? Vad man behöver veta är om diket tillhör ett markavvattningsföretag. Om ja är det företagets ansvar rekommendera lantbrukaren att ta kontakt med styrelsen om sådan finns. Finns det ingen styrelse, företaget är inte aktivt, bör man aktivera detta. Är diket inte en del av ett företag beror nästa steg av om lantbrukaren äger marken med diket eller inte. Det beror också på om det är ett grävt dike eller ej. Naturliga vattendrag kan inte underhållas och de räknas inte som vattenanläggningar. Är det ett grävt dike och lantbrukaren äger båda sidor om diket på den sträcka det behöver underhållas är det dennes ansvar. Äger han ena sidan delar han ansvaret med ägaren på andra sidan diket. Informera, oavsett alternativ ovan, om att man vid underhåll av diken först ska: Informera sig om eventuella artskydd kontakt tas med länsstyrelsen. Finns det en känd art under artskydd ska det ansökas om dispens från artskyddet. Om det finns det skyddande områden ska man också ta särskild hänsyn till detta. Man ska, innan åtgärden, skriva en åtgärdsplan där man antecknar vad man vet, te x vad som sagts om artskydd vid kontakt med länsstyrelsen, och hur man planerar att utföra åtgärden. Man ska även ange varför man väljer att underhålla vid den tidpunkten. 5. Nedan visas några exempel på underhållsbehov i dike (bild 5, 6,7) Här liksom ovan behöver man fundera på om det är ett markavvattningsföretag och hur man bör sköta underhållet. Markavvattningsföretag har tillstånd att se ut på ett visst sätt, vilka anges i företagets handlingar, främst plan, profil och sektionskartor. Företagen har också både rätt och skyldighet att underhålla sin anläggning, alltså diken m m. Sköts inte detta kan personer som skadas söka skadestånd. Om en lantbrukare funderar kring skadeersättning och är med i företaget är det bättre om han tar upp behovet av underhåll med styrelsen om sådan finns först. Som delägare i företaget kommer han själv att få

3 Sida 3(9) betala en del av eventuellt skadestånd han skulle beviljas. 6. Om ett dike inte ingår i något företag har man rätt att rensa till det djup som diket en gång upptagits till (observera att detta gäller grävda diken och inte naturliga vattendrag). Finns inga handlingar så kan en van grävmaskinist oftast se på sedimentets färg hur djupt diket grävts och känna av var fast botten är. Innan underhålls utförs bör, liksom nämnts ovan, kontakt tas med Länsstyrelsen. 7. Annat exempel på vägtrumma där diket nedströms trumman behöver underhållas. 7. Bra underhållet Ett dike som är bra underhållet har sluttande dikesslänter, detta minimerar risken för ras och därmed hamnar mindre material i dikes som sedimenterar någon annan stans i diket. 8. Foto: Tilla Larsson Tillståndet för ett markavvattningsföretag gäller för all tid men kan omprövas vid ändring eller tas bort om man ansöker om det. Det finns ett begrepp nytt naturtillstånd i vilket ett dike ej underhållits på så lång tid att man bedömer att ett nytt naturtillstånd inträtt. Utifrån några domar kan bedömning göras att det inte verkar gälla för markavvattningsföretag samt att tiden utan underhåll behöver vara åtskilliga decennier. Man ska vara medveten om detta om det gått lång tid. För diken gäller att man som ansvarig (fastighetsägare alternativt markavvattningsföretag) att man har både rättighet och skyldighet att underhålla. Man ska underhålla om behov finns, behöver inte göra det rutinmässigt med ett visst tidsintervall men uppkommer behov skall det göras. Med nuvarande lagstiftning skall för denna åtgärd en åtgärdsplan göras i vilken man dokumenterar planer för åtgärdens utförande samt vilken kunskap man har kring området artskydd, skyddade områden m m och hur man tar hänsyn (val av tidpunkt, försiktighet, val

4 Sida 4(9) av maskiner m m). När man under ett år inte utför underhåll bör detta också dokumenteras i lantbrukarens/markavvattningsföretagets egenkontroll. Egenkontroll är att kontrollera sin egen verksamhet såtillvida att man kontrollerar dess status och behovet av underhåll. Alltså dokumenterar att man ser att det inte är dags att underhålla diket än. I bild 9-15 visas några brunnar de flesta av dem behöver någon typ av underhåll. 9. Bottensediment in rören. Rensning! Allmänt brunnar: Varje år bör man titta ner i sina brunnar och se hur statusen är och vart annat år bör något underhåll utföras ta bort vegetation kring brunnen eller sediment i botten. Detta skall dokumenteras i lantbrukarens egenkontroll. Det kan göras med en enklare anteckning där man anger vilka brunnar man kontrollerat (t ex genom att ange på vilken täckdikningsplan de finns utritade, på vilket skifte och/eller genom att ha dem numrerade på en karta), om man sett behov av underhåll eller ej och när kontrollen utfördes. T ex Kontrollerat 4 brunnar på skifte x (se täckdikningsplan T45-73), inte speciellt mycket sediment eller vegetation Bottensediment in rören. Rensning! Enkelt underhåll av brunn kräver inte att man har koll på artskydd eller skyddade områden, men man ska ta miljöhänsyn. 11. Inget utlopp syns vart tar vattnet vägen? Rensning

5 Sida 5(9) 12. Locket trasigt, skaderisk. 14. Övervuxen med vegetation länge sedan underhåll. Lock sitter ej ordentligt. 13. Behöver troligen grävas om. Det syns tydligt att det är vattenproblem runt om och troligen är stensättningen runt brunnen borta. Detta gör att vattnet har svårare att ta sig in. 15. Bra underhållen brunn Större underhåll som spolning av hela täckdikningssystemet för att det är sediment inne i rören (t ex för att man ej underhållit i brunnarna och sedimentsnivån nått utloppsröret och runnit vidare i systemet) kan kräva att man kontrollerar hur omgivningen, t ex diken nedströms kan påverkas. Bedöms det finnas en risk för det ska man kontrollera artskydd och ta extra hänsyn till eventuella skyddsområden. Stående vatten Risk för fosforläckage Här finns risk för växtnäringsläckage - Föreslå modul 11B fosforstrategi. För dräneringen, vad krävs: Nytäckdikning? Underhåll dike? Kantdike till vänster i bild? 16. Bild är från samma område: 16. Körspår med stående vatten, dike till vänster dåligt underhållet. Körning har skett vid ett olämpligt tillfälle. Man kan förvänta sig packskador som påverkar ett antal år framöver.

6 Sida 6(9) 17. Stående vatten över rörlagt dike, som skall avvattna det skadade området på bild 15. Varför blir vattnet stående? Den svacka som syns i bilden är ett dike som, när marken brukades som åker, rörlagts med anledning av flytjordar vilka var kraftigt eroderande. Senare har åkermarken skogsplanterats och den troliga orsaken till det stående vattnet på bilderna 16 och 17 är rotinväxning i rörledningen. 18. Backdike som är dåligt underhållet Bild 19 och 20 är från samma dike. Diket har inte underhållits på så lång tid att det står träd i diket. Det finns också ett stenröse i diket längre nedströms. Detta ger problem på båda sidor av diket då vattnet blir stående i diket

7 Sida 7(9) Kantdike mellan skog och bete Dike som ej underhållits på lång tid. Klövertramp har fått dikets kanter att rasa och diket fungerar inte längre. Växer även träd i diket. 21. I detta område finns också en utfodringsplats vilket gör att boskapens spillning hamnat i direkt närhet till diket. Här finns risk för växtnäringsläckage - Föreslå 11B fosfor och 42A betesstrategi. Kantdike mellan skog och åker Dike som ej underhållits på lång tid. Växer även träd i diket och vissa på åkersidan av diket, vilket har flyttat kanten mellan åker och skog ca 1,5 m Dräneringsbehov på åkern Detta kan bero på flera saker: Täckdikningsbehov finns det täckdikning innan kan man behöva undersöka hur den ser ut. Är det täckdiknings utlopp som är dåligt, rotinväxtning i ledningar eller behöver stora delar av täckdikningen bytas ut. Diken, brunnar nedströms som behöver underhållas. Diken uppströms som är dåligt underhållna, t ex mot skog som gör att vattnet från skogen rinner ut på åkermarken. Kontrollera kring skiftet för att se vad problemet kan bero på.

8 Sida 8(9) Vegetationsförlust pga vattenproblem Ett område där vattnet gärna blir stående under våren. Vattnet rinner undan snabbt på ytan, men nivån är troligen för hög i marken under längre period. Detta gör att växtligheten får svårt att etablera ett ordentligt rotsystem och tar sig inte så bra. I detta fall beror det på att rörsystemet i området inte är dimensionerat för högflöden på våren. Då är det tänkta att vattnet ska rinner över rörledningen i en liten halvsvacka. Denna har med tiden försvunnit (kan finnas olika alternativ till det) och vid vårens högre flöden hinner inte systemet med. Man kan här gräva upp svackan igen, vilket kan leda till sämre arrondering, sluta odla på detta område eller ta acceptera den skördeförlusten på viss del av marken vissa år. Dräneringsproblem? I detta fall är problemet inte med dräneringen utan med en uppströms liggande damm som släppt ut sådana vattenmängder så att områden nedströms blivit översvämmade. Detta kan vara något som lantbrukaren känner till, men det kan vara bra att se lite längre än till åkerkanten fundera uppströms och nedströms och fråga hur ofta problemen uppstår, om det är en ny företeelse osv. I fall när problemet ligger utanför lantbrukarens mark kan det vara svårt att ge en lösning på plats. Det kan vara flera olika lagstiftningar och tillstånd som påverkar. Det är bättre att man då säger att man inte kan säga direkt hur man bör gå till väga, men att man i rapporten skall komma med en rekommendation av något slag. Där kan man sedan t ex skriva in namnet på en person t ex på länsstyrselsen som skulle kunna hjälpa till i frågan. I dessa fall kan man också säga att lantbrukaren kan ringa när rapporten kommit om något är oklart. 26. Vattenproblem I detta fall beror problemen på fel nedströms i stamledningen från området då man kan se det höstsådda området tydligt. Felet i stamledningen leder till uppdämning i systemet uppströms och syrebrist för vegetationen. Felet torde ligga i närheten av det skadade områdets nedströms sida, där höstsådden inte lidit skada. Vid problem av detta slag får lantbrukarna skördebortfall och svårare att komma ut på delar av markerna.

9 Sida 9(9) Stamledningen bör i detta fall underhållas genom att grävas upp och eventuellt lägga i en ny. I den nya ska sedan täckdikningens sugledningar kopplas på. Kring stammen bör man grusa upp ordentligt för att dels stabilisera ledningen så den ej deformeras av jordtrycket samt för att leda vatten till ledningen effektivt. Källflöden, Upprinnor. Bild 27 och 28. Uppkommer när grundvattnets övertryck bryter igenom det tätande lerlagret. Dessa kan vara svåra att åtgärda men ett sätt är att gräva ner en större brunnsring, fylla den med dräneringsgrus och genom en dräneringsledning leda bort vattnet. 27. Observera att källflödena kan förväxlas med stopp i dräneringsledningar. 28. Täckdikningsögon Bra markerat täckdikningsöga. Täckdikningsögat bör dock mynna över normalvattenståndet i diket. Diket bör underhållas. 29.

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och

Läs mer

Kokbok till Översyn av dränering 14D

Kokbok till Översyn av dränering 14D Sida 1(7) Kokbok till Översyn av dränering 14D KRAV: Lantbrukaren ska ha fått startbesök (1Aa). GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR: Vid rådgivningen ska eventuella täckdikningsplaner, plankartor och profilritningar

Läs mer

Dränering och växtnäringsförluster

Dränering och växtnäringsförluster Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,

Läs mer

Väg E6 och 896 vid Lomma, kollektivtrafikåtgärder

Väg E6 och 896 vid Lomma, kollektivtrafikåtgärder Tekniskt PM Avvattning och ledningar Väg E6 och 896 vid Lomma, kollektivtrafikåtgärder Lomma kommun, Skåne Län Vägplan 2016-06-03 Projektnummer: 145981 1 Innehåll 2 ALLMÄNT 3 3 AVVATTNING 3 3.1 Förutsättningar

Läs mer

Introduktion till Greppas modul 14D. Översyn av dränering

Introduktion till Greppas modul 14D. Översyn av dränering Introduktion till Greppas modul 14D Översyn av dränering Disposition i korta drag Introduktion av Pernilla Kvarmo, Carl-Johan Rangsjö och Magdalena Nyberg Kartövning hur läser man t ex täckdikningsplaner

Läs mer

Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag.

Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag. REV 2014-04-22 Bakgrund Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag. I dag är ca 35 % av fastighetens area hårdgjord, d.v.s. består

Läs mer

Större avloppsanläggningar - skötsel och underhåll

Större avloppsanläggningar - skötsel och underhåll Större avloppsanläggningar - skötsel och underhåll En avloppsanläggning kräver underhåll och skötsel. Främst genom att regelbundet titta till anläggningen för att se så den fungerar som den ska. Problem

Läs mer

Praktisk handbok för skyddszonsanläggare

Praktisk handbok för skyddszonsanläggare Praktisk handbok för skyddszonsanläggare Omslagsbilden Skyddszonen förhindrar att jordpartiklar rinner ut i vattendraget, gräsremsan på höger sida utgör ett betydligt sämre skydd mot jordtillförsel till

Läs mer

Arkivering och kartläsning. Magdalena Nyberg Vattenenheten

Arkivering och kartläsning. Magdalena Nyberg Vattenenheten Arkivering och kartläsning Magdalena Nyberg Vattenenheten Disposition i korta drag Introduktion av Pernilla Kvarmo, Carl-Johan Rangsjö och Magdalena Nyberg Kartövning hur läser man t ex täckdikningsplaner

Läs mer

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna Klimatförändringarna och täckdikningen Klimatförändringarna och täckdikningen Odlings landskapets tekniska system måste anpassas

Läs mer

Rekreationsområde Laddran i Marieholm

Rekreationsområde Laddran i Marieholm Rekreationsområde Laddran i Marieholm Bakgrund Området som detta projekt berör är det område som ligger i Marieholms sydvästra del och benämns som Åkarp 5:1. Området har en stark koppling till orten och

Läs mer

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Anuschka Heeb Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden

Läs mer

Millbergsstigen 5, Mölndal Besiktning av stenmur

Millbergsstigen 5, Mölndal Besiktning av stenmur Ramböll Sverige AB PM Besiktning--- Mölndals kommun Millbergsstigen 5, Mölndal Göteborg 2005-10-04 Dokument nummer Sida/Sidor PM Besiktning 1/3 Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan 6 402 27 Göteborg

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR 2014-08-28. Beredningsgruppen för Höje å vattenråd. Närvarande: Rebecka Nilsson. Vid minnesanteckningarna: Jonas Johansson

MINNESANTECKNINGAR 2014-08-28. Beredningsgruppen för Höje å vattenråd. Närvarande: Rebecka Nilsson. Vid minnesanteckningarna: Jonas Johansson MINNESANTECKNINGAR 2014-08-28 Beredningsgruppen för Höje å vattenråd Närvarande: Cecilia Backe Tim Schnoor Marie-Louise Folkesson Christel Strömsholm-Trulsson Patrik Nilsson Jonas Johansson David Reuterskiöld

Läs mer

Rekommendation för stängsling vid tre faunapassager för utter längs nya E4, region Mälardalen Johanna Arrendal & Per Blomkvist

Rekommendation för stängsling vid tre faunapassager för utter längs nya E4, region Mälardalen Johanna Arrendal & Per Blomkvist Rekommendation för stängsling vid tre faunapassager för utter längs nya E4, region Mälardalen Johanna Arrendal & Per Blomkvist MyraNatur Rapport 2006:2 Uppdraget Vägverket Region Mälardalen önskade rådgivning

Läs mer

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Elfiske i Jönköpings kommun 2012 Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna

Läs mer

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden.

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. 1 (10) Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. Bilaga till planbeskrivning för detaljplan med MKB i Tornby och Kallerstad för del av SKÄGGETORP 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) UUtställningsshandling

Läs mer

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte Naturvårdsenheten Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Inledning och bakgrund Rapporten redovisar den avsänkning som gjordes av Forserumsdammen samt de biotopvårdsåtgärder

Läs mer

Åtgärder för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet

Åtgärder för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet En kunskapssammanställning Joakim Ahlgren joakim.ahlgren@slu.se Institutionen för Vatten och Miljö SLU Bakgrund 89000 mil diken i Sverige

Läs mer

DOM 2015-07-03 Stockholm

DOM 2015-07-03 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060204 DOM 2015-07-03 Stockholm Mål nr M 1416-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-01-30 i mål nr M 2698-14,

Läs mer

Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan

Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan Page 1 of 5 Bruks- och underhållsanvisningar för markbädd Markbädd Slamavskiljare Fördelningsbrunn Uppsamlingsrör Uppsamlingsbrunn Markbädd I en markbädd grundar sig reningen på en biologisk process som

Läs mer

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) OKT 2010 2 (8) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Dagvattenhantering vid Väsjöområdet 3 2.1 Väsjön 3 2.2 Förslag till dagvattenhantering 3 2.3 Reningsbehov

Läs mer

VARA MARKKONSULT AB 2010-11-04

VARA MARKKONSULT AB 2010-11-04 LERUMS KOMMUN SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD Översiktlig gatu- och VA-utredning för detaljplan Götebo 1:5 m.fl Lilla bråta VARA MARKKONSULT AB 2010-11-04 På uppdrag åt Lerums Kommun, sektor samhällsbyggnad, planarkitekt

Läs mer

Sammanfattning av förslag till förnyelseplan 2014

Sammanfattning av förslag till förnyelseplan 2014 Sammanfattning av förslag till förnyelseplan 2014 Varför Förnyelseplan? Planen beskriver status på samfällighetens väg vad som behöver göras och när det behöver göras för att vidmakthålla vägens funktion.

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

PM för objekt AC-15833-890, väg 890, delen Stryckfors Myrheden, Skellefteå kommun.

PM för objekt AC-15833-890, väg 890, delen Stryckfors Myrheden, Skellefteå kommun. PM (Bilaga 2) Ärendenr: TRV 2010/2410 A Till: Från: 2010-05-27 Trafikverket Box 809 971 25 Luleå Besöksadress: Sundsbacken 2-4 Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se Andreas Asplund Investering Nord

Läs mer

Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla?

Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? När du ska inrätta en avloppsanläggning behöver du ha ett tillstånd. Tillståndet söker du hos Miljöförvaltningen. Även om du inte ska göra

Läs mer

Dränering och växtnäringsförluster

Dränering och växtnäringsförluster Sida 1(8) Dränering och växtnäringsförluster Framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2016 Risk för fosforförluster med dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn

Läs mer

Filterbäddar och dammanläggningar

Filterbäddar och dammanläggningar Filterbäddar och dammanläggningar Uppsökande verksamhet projektering och anläggning 2016-01-31 på uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd Tom sida Filterbäddar och dammanläggningar Uppsökande

Läs mer

informerar om LOD Lokalt Omhändertagande av Dagvatten

informerar om LOD Lokalt Omhändertagande av Dagvatten informerar om LOD Lokalt Omhändertagande av Dagvatten 1 Bild 1. Exempel på bra vattenavledning från hus. Utfört med betongränna och lite makadam i änden för att slippa eventuell jorderosion. Bild 2. Ett

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

Tips och råd för villa- och fritidshusägare med egna avloppsanläggningar

Tips och råd för villa- och fritidshusägare med egna avloppsanläggningar Tips och råd för villa- och fritidshusägare med egna avloppsanläggningar I Knivsta kommun finns närmare 2 000 avloppsanläggningar, som töms med olika intervaller. Om du vill veta vad som gäller för just

Läs mer

PM 2005-06-01 Dagvattenåtgärd Mörbyviken

PM 2005-06-01 Dagvattenåtgärd Mörbyviken . Bakgrund Dagvatten från ett område, omfattande bl.a. Kevinge och Mörbyskogen, leds via en bergtunnel ut i Mörbyviken. Med dagvattnet följer en viss mängd oljeföroreningar. Nedan redovisas ett antal förslag

Läs mer

Dagvattenutredning Södra Gröna Dalen

Dagvattenutredning Södra Gröna Dalen Uppdragsnr: 10144353 1 (11) PM Dagvattenutredning Södra Gröna Dalen Komplettering 2011-04-07 Bakgrund PEAB Bostad AB och Skanska Nya Hem AB i samarbete med Upplands-Bro kommun har beslutat att ta fram

Läs mer

Vänerns vatten är av bra kvalitet! - LRF Kristinhamns remissvar till Vattenmyndigheten i Västerhavet diarienummer 537-34925-2014

Vänerns vatten är av bra kvalitet! - LRF Kristinhamns remissvar till Vattenmyndigheten i Västerhavet diarienummer 537-34925-2014 Vänerns vatten är av bra kvalitet! - LRF Kristinhamns remissvar till Vattenmyndigheten i Västerhavet diarienummer 537-34925-2014 Nulägesanalys för lantbruken I dagsläget finns 4300 mjölkbönder kvar i Sverige.

Läs mer

VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel

VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel Varför finns det regler för kemisk bekämpning? Kemiska bekämpningsmedel kan skada miljön, människors hälsa

Läs mer

Uppdaterad Dagvattenutredning Troxhammar 7:2 mfl

Uppdaterad Dagvattenutredning Troxhammar 7:2 mfl Detaljplaneområdet, Färingsö trä, åker och infartsparkering sett från nordväst. Uppdaterad Dagvattenutredning Troxhammar 7:2 mfl Ekerö kommun Stockholm 2015-07-01 Uppdaterad Dagvattenutredning Troxhammar

Läs mer

INFORMATION FRÅN MILJÖAVDELNINGEN. AVLOPP PÅ RÄTT SÄTT Information till dig som skall anlägga enskild avloppsanläggning

INFORMATION FRÅN MILJÖAVDELNINGEN. AVLOPP PÅ RÄTT SÄTT Information till dig som skall anlägga enskild avloppsanläggning INFORMATION FRÅN MILJÖAVDELNINGEN AVLOPP PÅ RÄTT SÄTT Information till dig som skall anlägga enskild avloppsanläggning INNEHÅLLSFÖRTECKNING VILKA RIKTLINJER STYR?... 3 OLIKA RENINGSMETODER... 3 ALLMÄNT...

Läs mer

Metapopulation: Almö 142

Metapopulation: Almö 142 141 142 Metapopulation: Almö Lokal 80 Läge: Almö, Slättahammar. Beskrivning: Ca 15*30 meter stort, relativt mycket vass i vattnet. Norr om lokalen finns lövskog, söder om sank mark/havsvik och väster om

Läs mer

Dagvattenutredning, Borås Stad

Dagvattenutredning, Borås Stad Dagvattenutredning, Borås Stad Detaljplan för Brämhults Kärra 1:3 Koncept 081103 2008-11-03 Beställare Borås Stad, Stadsbyggnadskontoret Kristine Bayard Konsult Vägverket Konsult Affärsområde Syd Avdelning

Läs mer

Vattenrådsmöte tema INFRASTRUKTUR Tranås Energi 2014-03-19

Vattenrådsmöte tema INFRASTRUKTUR Tranås Energi 2014-03-19 Vattenrådsmöte tema INFRASTRUKTUR Tranås Energi 2014-03-19 Lars-Erik Fälth, ordförande i arbetsgruppen Uppströms Sommen, hälsar välkommen och berättar lite om Vattenråd Motala ström Sydvästra. Han förklarar

Läs mer

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra

Läs mer

Vykort från Cucao, Isla de Chiloé

Vykort från Cucao, Isla de Chiloé Vykort från Cucao, Isla de Chiloé Vi längtade ut till havet Océano Pacífico där vi trodde att vi kunde idka lite beach walking, dvs. vandring på stranden. Har man en gång provat detta vill man alltid tillbaka.

Läs mer

LRF ÖSTHAMMAR KOMMUNGRUPP YTTRANDE OM VATTEN VÅREN 2015. Avser yttrande tillhörande diarienummer 537-5058-14.

LRF ÖSTHAMMAR KOMMUNGRUPP YTTRANDE OM VATTEN VÅREN 2015. Avser yttrande tillhörande diarienummer 537-5058-14. LRF ÖSTHAMMAR KOMMUNGRUPP YTTRANDE OM VATTEN VÅREN 2015. Avser yttrande tillhörande diarienummer 537-5058-14. Centrala frågor. Grundläggande att översvämningar måste förhindras. Detta är det bästa för

Läs mer

Kort kring markavvattningsföretag. Översyn av dränering

Kort kring markavvattningsföretag. Översyn av dränering Kort kring markavvattningsföretag Översyn av dränering Disposition i korta drag Introduktion av Pernilla Kvarmo, Carl-Johan Rangsjö och Magdalena Nyberg Kartövning hur läser man t ex täckdikningsplaner

Läs mer

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen

Läs mer

P-05-70. Platsundersökning Oskarshamn. Fältundersökning av diskrepanser gällande vattendrag i GIS-modellen. Jakob Svensson, Aqualog AB.

P-05-70. Platsundersökning Oskarshamn. Fältundersökning av diskrepanser gällande vattendrag i GIS-modellen. Jakob Svensson, Aqualog AB. P-05-70 Platsundersökning Oskarshamn Fältundersökning av diskrepanser gällande vattendrag i GIS-modellen Jakob Svensson, Aqualog AB Maj 2005 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste

Läs mer

Översvämning i Hallsbergsområdet

Översvämning i Hallsbergsområdet Uppdragsrapport Översvämning i Hallsbergsområdet i september 2015 - Konsekvenser för växtodlingen Johan Gottfridsson, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB 2 Innehåll Om rapporten... 5 Sammanfattning...

Läs mer

ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06. Ann-Marie Pettersson 2007

ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06. Ann-Marie Pettersson 2007 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06 Ann-Marie Pettersson 2007 2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken

Läs mer

Fördelningsbrunn I denna ska avloppsvattnet fördelas jämt till två eller flera infiltrationsrör ut till bädden.

Fördelningsbrunn I denna ska avloppsvattnet fördelas jämt till två eller flera infiltrationsrör ut till bädden. Infiltrationsbädd Planskiss Makadambädd Slamavskiljare Fördelningsbrunn Infiltrationsrör Infiltration fungerar enbart om marken är genomsläpplig. A B C D Slamavskiljare Plast- eller cementbrunn där fasta

Läs mer

BERNSTORPSBÄCKEN VELLINGE

BERNSTORPSBÄCKEN VELLINGE BERNSTORPSBÄCKEN VELLINGE VATTENVÅRDSPLANERING Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne NATURCENTRUM AB DECEMBER 2014 1 Uppdragsgivare Länsstyrelsen i Skåne Uppdragstagare Naturcentrum

Läs mer

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren Vad ska vi gå igenom? Syftet med markytestabilisering Planering Material och anläggning Kostnader

Läs mer

Teknisk Fastighetsförvaltning VT15 Pass 2: Kommentarer till bild 36-51

Teknisk Fastighetsförvaltning VT15 Pass 2: Kommentarer till bild 36-51 BILD 36 Sättningsspricka i en grundplatta/grundmur. Sättningssprickor kan bero på ex: - felaktigt utförande vid upprättandet, till exempel att materialet i undergrunden är för dåligt packat, eller att

Läs mer

HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Bakgrund

HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Bakgrund 2009-06-09 Täby kommun Gripsvall HYROLOGISKA FÖRHÅLLANEN Bakgrund Täby kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan gällande bebyggelse i Gripsvallsområdet (Figur 1). Inom ramen för detta arbete tar Conec

Läs mer

Gavleån. En ren kraftkälla för Gävle

Gavleån. En ren kraftkälla för Gävle Gavleån En ren kraftkälla för Gävle Att beskriva Gavleån som Gävles blå pulsåder är ingen överdrift. Från Gavleån får vi delar av vårt rena dricksvatten och en källmärkt energi. I vattnen leker fisken

Läs mer

Policy för miljökrav. på fordonstvättar i Mjölby kommun

Policy för miljökrav. på fordonstvättar i Mjölby kommun Mjölby Kommun Miljönämnden Policy för miljökrav på fordonstvättar i Mjölby kommun Antagen av miljönämnden 2004-08-25, 93 1 Inledning... 3 2 Definitioner... 4 Små... 4 Mellanstora... 4 Stora... 4 3. Övergripande

Läs mer

Egenkontroll för vattenverksamheter 2010-01-27

Egenkontroll för vattenverksamheter 2010-01-27 Egenkontroll för vattenverksamheter 2010-01-27 Vad odlingslandskapets aktörer bör leva upp till 1 Jag ska prata om; Vad vattenverksamheter enligt 11 kapitlet miljöbalken är, Exempel på vattenverksamheter

Läs mer

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Naturtypsinventering av område Garpkölen med omnejd Området norr om Garpkölen domineras av produktionsskog med stora ytor med contortatall (Pinus contorta).

Läs mer

HS Skaraborg rapport nr 1/12. Christina Marmolin

HS Skaraborg rapport nr 1/12. Christina Marmolin Fosforförluster i Örekilsälvens avrinningsområde Delprojekt 1. HS Skaraborg rapport nr 1/12 Christina Marmolin Fosforförluster i Örekilsälvens avrinningsområde. Delprojekt 1. Kvalitativ studie för att

Läs mer

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Profi Dagvattenutredning Freden Större 11 Uppdragsnummer 1143520000 Stockholm 2012-10-03 Sweco Environment AB Dagvatten och ytvatten Handläggare: Johanna Rennerfelt Kvalitetsgranskare: Agata Banach 1 (11)

Läs mer

DAGVATTENUTREDNING MEDELTIDENS VÄRLD, ETAPP II AV DAGVATTENUTREDNING EXPLOATERINGSOMRÅDE E20

DAGVATTENUTREDNING MEDELTIDENS VÄRLD, ETAPP II AV DAGVATTENUTREDNING EXPLOATERINGSOMRÅDE E20 DAGVATTENUTREDNING MEDELTIDENS VÄRLD, ETAPP II AV DAGVATTENUTREDNING EXPLOATERINGSOMRÅDE E20 Etapp II Definitiv Växjö 2007-12-17 SWECO VIAK AB Växjö Anders Svensson Uppdragsnummer 1291392000 SWECO VIAK

Läs mer

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på

Läs mer

Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel. En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge

Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel. En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge Titel: Utgiven av: Författare: Copyright: Arealbaserade

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015.

Behovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015. Behovsbedömning Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun Bild på Alby gård, mars 2015. Behovsbedömningen av detaljplan för Alby Gård, del av Alby 15:32, är framtagen

Läs mer

Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult

Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult 2013-05-13 Syfte Syfte har varit att undersöka förekomsten av amfibier i Bengts göl med närområde. Metod Tre besök gjordes 2013 från kl. 17:00 till

Läs mer

Inventering av enskilda avlopp i Gisekvarns fritidsområde

Inventering av enskilda avlopp i Gisekvarns fritidsområde Inventering av enskilda avlopp i Gisekvarns fritidsområde 2011 En samlad bedömning och beskrivning av de enskilda avloppens funktion i Gisekvarns fritidsområde Bakgrund Miljökontoret i Trosa kommun arbetar

Läs mer

Tillfälligt färjeläge Tyska Botten

Tillfälligt färjeläge Tyska Botten Anmälan om vattenverksamhet Tillfälligt färjeläge Tyska Botten Stockholms kommun, Stockholms län Komplettering 2010-10-13 Projektnummer: 883850 Dokumenttitel: Tillfälligt färjeläge Tyska Botten Skapat

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA REMISSYTTRANDE Länsstyrelsen i Västmanlands län Samrådssvar dnr: 537-5058-14 Vattenmyndighetens kansli 721 86 Västerås Yttrande över förslag till förvaltningsplan,

Läs mer

Slam från slamavskiljare med inkopplad WC tömning vart annat år Ange skäl för dispens

Slam från slamavskiljare med inkopplad WC tömning vart annat år Ange skäl för dispens Blanketten skickas till: Västerviks kommun Miljö och byggnadskontoret 593 80 Västervik FÖRLÄNGT HÄMTNINGSINTERVALL FÖR SLAMBRUNN OCH/ELLER WC-TANK Ansökan om dispens gällande hushållsavfall Enligt 15 kap

Läs mer

Underhållsinventering av asfaltsbelagda vägar inom Mälarbadens Samfällighetsförening med kostnadsprognos

Underhållsinventering av asfaltsbelagda vägar inom Mälarbadens Samfällighetsförening med kostnadsprognos 1 Underhållsinventering av asfaltsbelagda ar inom Mälarbadens Samfällighetsförening med kostnadsprognos Upprättad av Christer Westergren Marcus Falk Infrastructure Project Westergren AB Kvicksund 2012-10-07

Läs mer

Läggningstips för anläggande av eller byte till vägbro eller valvbåge

Läggningstips för anläggande av eller byte till vägbro eller valvbåge Miljömål 8: Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden

Läs mer

Detaljplan för del av Rödögården 1:5 och 1:33 Rödön, Krokoms kommun

Detaljplan för del av Rödögården 1:5 och 1:33 Rödön, Krokoms kommun Detaljplan för del av Rödögården 1:5 och 1:33 Rödön, Krokoms kommun PLANBESKRIVNING Samrådshandling 23 oktober 2014 HANDLINGAR Planhandlingarna består av: Planbeskrivning med illustrationer Plankarta med

Läs mer

Shakedown inför rallycross EM och SM.

Shakedown inför rallycross EM och SM. Shakedown inför rallycross EM och SM. Jag fick en inbjudan till Strängnäs där dom svenska EM- förarna i rallycross skulle hålla en presskonferens och shakedown inför 2007 säsong. Tanken att åka ner lockade

Läs mer

Fiskevårdsplan över Gaula vid Kjeldengården i Norge

Fiskevårdsplan över Gaula vid Kjeldengården i Norge Fiskevårdsplan över Gaula vid Kjeldengården i Norge Lars-Göran Pärlklint augusti 2003 Fisk o Vattenvård i Norrland AB Säte i Timrå VAT nr 556418-6723 Köpenhamnvägen 8 860 32 FAGERVIK Innehar F-skattebevis

Läs mer

Till dig som vill göra fältförsök med genetiskt modifierade växter

Till dig som vill göra fältförsök med genetiskt modifierade växter Till dig som vill göra fältförsök med genetiskt modifierade växter Avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade växter i miljön för andra ändamål än att släppa ut dem på marknaden (fältförsök) kräver

Läs mer

Miljönämnden 146 10.09.2014. Vattenavledning vid fastigheterna 3:4 och 3:45, Järvis, Houtskär 1353/11.01.01/2014. Miljönämnden 10.09.

Miljönämnden 146 10.09.2014. Vattenavledning vid fastigheterna 3:4 och 3:45, Järvis, Houtskär 1353/11.01.01/2014. Miljönämnden 10.09. Miljönämnden 146 10.09.2014 Vattenavledning vid fastigheterna 3:4 och 3:45, Järvis, Houtskär 1353/11.01.01/2014 Miljönämnden 10.09.2014 146 Beredare Miljövårdschef Carl-Sture Österman, tfn 044 458 5927

Läs mer

Minnesanteckningar 1(5) Datum 2014-10-16. Naturmiljöenheten Karin Wiklund 010-22 33 373

Minnesanteckningar 1(5) Datum 2014-10-16. Naturmiljöenheten Karin Wiklund 010-22 33 373 Minnesanteckningar 1(5) Naturmiljöenheten Karin Wiklund 010-22 33 373 Möte med Samrådsgruppen för naturvård den 16 oktober 2014 Länsstyrelsen, lokal Nyfiket, kl. 15.00 18,00 Tema: Juridiska frågor i samband

Läs mer

BESLUT. Sida 1/4. Delgivningskvitto Överklagande av beslut om vattenskyddsområde med föreskrifter för Visbys grundvattentäkter

BESLUT. Sida 1/4. Delgivningskvitto Överklagande av beslut om vattenskyddsområde med föreskrifter för Visbys grundvattentäkter Länsstyrelsen GOTLANDS LÄN BESLUT Sida 1/4 Datum 2015-06-23 Diarienummer 505-1539-2015 Emilie Vejlens Miljö- och vattenenheten 010-2239302 Björn Pettersson Träkumla Gottskalks 117 A 621 94 Visby Delgivningskvitto

Läs mer

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun? www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se

Läs mer

DAGVATTENUTREDNING ERSMARK 1:7, 2:7, m fl. Rapport. 2015-07-10 Upprättad av: Tara Roxendal Granskad av: Linda Hörnsten

DAGVATTENUTREDNING ERSMARK 1:7, 2:7, m fl. Rapport. 2015-07-10 Upprättad av: Tara Roxendal Granskad av: Linda Hörnsten DAGVATTENUTREDNING ERSMARK 1:7, 2:7, m fl. Rapport 2015-07-10 Upprättad av: Tara Granskad av: Linda Hörnsten DAGVATTENUTREDNING ERSMARK 1:7, 2:7, m fl KUND Umeå kommun Detaljplanering 901 84 Umeå KONSULT

Läs mer

När det gäller avloppsanläggningens placering finns olika avstånd man måste ta hänsyn till. När behöver man söka tillstånd eller göra en anmälan?

När det gäller avloppsanläggningens placering finns olika avstånd man måste ta hänsyn till. När behöver man söka tillstånd eller göra en anmälan? Varför är avloppsrening viktigt? Minska syrebrist och övergödning Utsläpp av dåligt renat avloppsvatten till våra hav, sjöar, åar och bäckar kan ge syrebrist i vattnet med dålig lukt som följd. Det kan

Läs mer

Arstafältet, Valla å och Valla damm

Arstafältet, Valla å och Valla damm o Arstafältet, Valla å och Valla damm SLUTRAPPORT NOVEMBER 2008 c*- H o H g EXPLOATERINGS www.stockholm.se Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad Diarienummer för ursprunglig ansökan:

Läs mer

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2013-01-23 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Funktionskrav......3 Säker funktion och användarvänlighet.........3

Läs mer

Omläggning till ekologisk grönsaksodling

Omläggning till ekologisk grönsaksodling Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text

Läs mer

Lantbrukarnas syn på viltskador orsakade av gäss och tranor kring Tåkern resultat av en enkätundersökning

Lantbrukarnas syn på viltskador orsakade av gäss och tranor kring Tåkern resultat av en enkätundersökning Lantbrukarnas syn på viltskador orsakade av gäss och tranor kring Tåkern resultat av en enkätundersökning LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr 218-20969-06 FÖRORD I januari 2006 skickade Länsstyrelsen Östergötland,

Läs mer

UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING

UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING SLUTRAPPORT (REV. 2013-09-12) Uppdrag: 246365, Översiktlig geoteknik, dagvatten Norra Industriområdet, Storuman Titel på rapport: Norra Industriområdet,

Läs mer

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Tyresö Kommun Hantering av BDT-vatten i Östra Tyresö Uppdragsnummer 1141230000 Leverans Stockholm 2011-08-15 Sweco Environment AB Denis van Moeffaert 1 (15) Sweco Vatten & Miljö Gjörwellsgatan 22 Box 34044,

Läs mer

Naturreservatet Rosfors bruk

Naturreservatet Rosfors bruk FÖR Naturreservatet Rosfors bruk Piteå kommun 1 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT OM PLANEN...2 2 RESERVATETS SYFTE...2 3 UPPGIFTER OM RESERVATET...2 4 RESERVATSBESKRIVNING...2 5 SKÖTSELOMRÅDEN...3 5.1

Läs mer

Allt du behöver veta om slam

Allt du behöver veta om slam Allt du behöver veta om slam Gäller från 1 februari 2016 2016-04-27 Vi ber om ursäkt för att vi inte börjat tidigare! Ända sedan 1970-talet har det varit kommunernas skyldighet att ta hand om slam från

Läs mer

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Fortum Generation AB Att. Johnny Norrgård Gammelkroppa 682 92 Filipstad Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Bakgrund Föreliggande elfiske samt allmänna beskrivning av Kolsjöbäcken, är genomförd

Läs mer

Enhetlig utformning av lägenhetsnummer

Enhetlig utformning av lägenhetsnummer RED O G Ö RELSE Dnr 502-2000/1151 2000-10-20 Dnr 9490-00/100 1 (12) Enhetlig utformning av lägenhetsnummer Regeringens dnr Ju2000/2292/F 1 Sammanfattning Vi föreslår att det informationsbärande lägenhetsnumret

Läs mer

Metod för kartläggning av skyddszoner

Metod för kartläggning av skyddszoner Metod för kartläggning av skyddszoner Miljöavdelningen, Fiske- och vattenvårdsenheten Praktikant, Emma Cederlund 1 Titel: Författare: Handledare: Metod för kartläggning av skyddszoner Emma Cederlund Lukas

Läs mer

Ansökan om tillstånd till avverkning

Ansökan om tillstånd till avverkning Ansökan om tillstånd till avverkning i ädellövskog m.m. 1(6) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö Ansökan om tillstånd till avverkning Den

Läs mer

Inventeringar av långbensgroda i skånska dammar 2008-10

Inventeringar av långbensgroda i skånska dammar 2008-10 Inventeringar av långbensgroda i skånska dammar 2008-10 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se Bakgrund Under år 2004 gjorde Boris Berglund en omfattande inventering av långbensgrodan för Länstyrelsen i Skåne.

Läs mer

Elevblad biologisk mångfald

Elevblad biologisk mångfald Elevblad biologisk mångfald Ekologi i skogen Hur fungerar naturen och vilka samband finns mellan olika organismer? En ekologisk undersökning ger oss svar på dessa frågor. Varje ekologiskt system har sina

Läs mer

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

Badvattenprofil Grumlan, Östanå

Badvattenprofil Grumlan, Östanå Badvattenprofil Grumlan, Östanå Sammanfattning Östanå badplats är en relativt liten insjö, ca 4 km2 belägen i Vetlanda kommun med ca 250 m lång sandstrand. Vid badet finns bryggor samt hopptorn. Badplatsen

Läs mer

Margretelund - Åkersberga Dykande besiktning 2014-12-02

Margretelund - Åkersberga Dykande besiktning 2014-12-02 Margretelund - Åkersberga Dykande besiktning 2014-12-02 Rapport från besiktning av föreningens brygganläggningar i Margretelund Bakgrund I enlighet med offert daterad 2014-10-12 har besiktning av brygganläggningarnas

Läs mer

Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin

Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin 2013-04-27 Valstadbäcken Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin Bildtext. Per-Anders Freyhult från Tidans Vattenförbund och markägare Gösta Sandahl och Torgny Sandstedt

Läs mer