Är teflonsågen bättre än den vanliga sågen som redskap? Kooperationen provar. Se sidan 2.

Transkript

1 ~ Totalsyn på miljövården Om konsumentkooperationens syn på miljövården och glimtar från dess tillämpning. Ergonomi- och miljövårdslaboratoriet, de regionala hälsocentralerna, miljövårdsrådet. Är teflonsågen bättre än den vanliga sågen som redskap? Kooperationen provar. Se sidan 2.

2 Det här är Katrinefors bruk, en av de skogsindustrier som KF äger. Som andra skogsindustrier har Katrinefors miljöproblem. Ska man tillverka papper uppstår med nödvändighet avloppsvatten som innehåller vedämnen. Vedämnena konsumerar syre oeh bidrar därigenom till den syrebrist i ån som förekommer ibland på somrarna. Syrebrist o l an Andra KF-industrier som EImo-Calf, Helios och Celloplast släpper ut kemikalier i sina avloppsvatten. I konserv- och charkuterifabrikernas avlopp finns växtdelar, fett m m, vilka bidrar till att vattendragen växer igen.

3 Föroreningarna släpps förstås inte ut hur som helst. Omfattande rening sker. Men räcker den? Från koopcrativa anläggningar kommer också betydande luftföroreningar, främst från industriernas och varuhusens pannor. Oljeeldningen gcr svavel- och sotutsläpp. Från några kooperativa industrier kommer lukter, t ex från kafferosterierna och chokladfabriken vilkas annars angenäma dofter kan bli besvärande för de grannar som tvingas känna dem jämt. Det fasta avfallet är ett annat problem. Man bör kontrollera vart det tar vägen. Lysrören i varuhusen exempelvis mängder går åt - innehåller utom glas giftigt kvicksilver. Listan över kooperationens problem med den yttre miljön är lång, precis som för sam- Från svenska hushåll släpps årligen ut ton organisk substans och ton fosfor. Fosformängden motsvarar en algtillväxt j vattendragen av 1 miljon ton alger. Algtillväxten gör att vattendragen växer igen och att syrebrist uppstår - fisken kan inte leva. hället i övrigt. En ny skärpt lag på området trädde i kraft l juli Lagen som berör nästan samtliga kooperativa anläggningar kräver åtgärder inom en femårsperiod. För att underlätta dessa bidrar staten i vi ssa fall t iu kostnaderna. Detta tillsammans med kooperationens sedan många år positiva vilja är bakgrunden till den inventering av kvarstående miljöproblem som ergonomi- och miljövårdslaboratoriet inlett. Genom inventeringen får kooperationen överblick över läget och kan göra ett effektivt handlingsprogram.

4 Vad betyder en ny jättestor fabrik för ett mindre samhälle som Gislaved? Hur påverkar den nya jättefabriken luften i samhället? I Gislaved bor ungefär 8000 människor. Den helt dominerande industrin är KF:s gummifabrik som beslutat bygga en ny bildäcksfabrik - en anläggning med en golvyta stor som fem fotbollsplaner. Genom gummifabrikens andra anläggningar visste man vilka föroreningar den nya fabriken skulle kunna medföra - utsläpp av sot och svaveldioxid från panncentralen. Men man visste inte hur stora. Nya bildäcksfabrikens panncentral skulle givetvis förses med moderna reningsanordni ngar. Skulle de räcka? Man beslöt undersöka. Ergonomi- och miljövårdslaboratoriet kopplades in. La GI5LA\lED 14 Ovan: Hur förorenad är luften här? Fotografiet visar en av mätpunkterna. Luft sugs ständigt in genom tratten och svaveldioxid- och sotinnehållet mäts. Kartan visar var de sju mätpunkterna placerats ut i Gislaved.

5 boratoriet föreslog alt man tillsammans med Gislaveds kommun skulle mäta luftföroreningssituationen i Gislaved under två år. Ett år innan nya fabri ken sattes i dri ft och ett år därefter. Då skulle man få besked om hur 'läget var och om ytterligare reningsåtgärder krävdes. Sedan si utet av 1969 har man haft sju mätpunkter igång. Var oeh en består aven tratt någon meter över marken. En pump suger in luft genom tratten. Luften passerar först I Från de svenska skorstenarna släpps årligen ut ton svaveldioxid. Av svaveldioxiden bildas så småningom svavelsyra som regnar ner och ger rost- och frätskador på maskiner, bilar och byggnader för en miljard kr om året. ett filter som sotet fastnar på och sedan genom en kemikalie som möjliggör mätning av svaveldioxidinnehållct. En gång per dygn byts fi Iter och kemikalie och föroreningarna mäts. Kombinerat med uppgifter om vindriktning. vindhastighet och andra väderleksobservationer kan man så få en bild av hur stora föroreningarna är och varifrån de kommer. När detta skrivs är resultaten klara endast för ett kvartals mätningar. De visar att luftföroreningarna i Gislaved ligger inom acceptabla gränser. men ändå är betydande. Gummifabrikcn är utan tvekan samhällets största utsläppskälla, men inte den enda. Annan fabriks- och fastighetsuppvärmning, biltrafiken och förbränningen på sopstationen är också stora smutskällor. Ovan: Här mäts vindstyrkan och vindriktningen. Nedan: Den nya bildäcksfabriken. I dess panncentral ska ansenliga mängder olja gå åt. Okas Gislaveds luftföroreningar?

6 Här färgas och formas strumpbyxbenen. Maskinen avger besvärande mycket värme och fukt. För att minska obehaget för de anställda installerades en ventilationsanordning som snabbt drar ångorna rakt upp. 16 Genom att sätta upp en mängd bafflar - skivori taket dämpades bullret.

7 Miljövårdaren med redan i planeringen Det bästa sättet att få en industri miljövänlig är givetvis att redan när den planeras och byggs ta hänsyn till miljön. När KF skulle bygga en strumpbyxfabri k 1969 i Östersund kopplades därför ergonomi- och miljövårdslaboratoriet in på planerings- och byggnadsstadiet. I arbetsmiljön stötte laboratoriet på flera problem. Under inkörningen av fabriken visade noggranna undersökningar att man främst måste göra något åt bullret. Bullret togs upp på band och analyserades på laboratoriet. Man fann att det på flera platser var högfrekvent - dvs innehöll höga toner - och så starkt att risken för hörselskador var stor. I hallen där man kräppar garnet var ljudnivån så hög att man förutom att sätta hörselskydd på de anställda måste bygga om innertaket. Ljudisolerande bafflar - skivor sattes upp. När man ska sy ihop strumpbyxbenen i tån vänder man ut och in på dem med hjälp aven luftström från ett rör. Pysljuden därifrån kunde ge hörselskador. Genom att sätta ljuddämpare på utblåsningen och göra andra justeringar tog man bort den risken. Stickmaskincrna fabriken stänkcr en del olja omkring sig och ger även upph<>v till oljedimma. För att förebygga halkolyckor lade man in ett halksäkrare golv. Vid färgningen och formningen av strumpbyxbenen blir det varmt och fuktigt. Personalen kan också bränna sig på formarna. Genom att skärma av de varma luftströmmarna och ge de anställda vantar löstes problemen delvis. Man fann också ett annorlunda bullerproblem här. Maskinerna själva gav ifrån sig buller som låg strax under det skadliga. Men underhållningsmusiken från högtalarna i lokalen gjorde att ljudet höjdes tijl skadlig nivå. Musiken måste stängas av. Vid sömnad och avsyning av strumpbyxbenen krävs god belysning. Allmänbelysningen i rummet räcker inte. Laboratoriet rekommenderade tillläggsbelysning underifrån alltså genomlysning av strumpbyxbencn. Detta var några av de ingrepp som företagits. Kan man nu slå sig till ro och pmduccra strumpbyxor, förvissad om att man varken stör eller förstör? Ett antal risker är bekämpade, men en fortlöpande vaksamhet fordras ändå. En ändring i produktionen - ett nytt färgämne till exempel kan leda till att fabriken börjar påverka miljön i negativ riktning. Därför måste man föra noggranna anteckningar över samtliga kemiska ämnen som släpps ut eller används inom fabriken. Pannor och reningsanordningar måste hållas i bästa trim. Genom den lokala arbetarskyddsverksamheten bevakas uppkomsten av riskmoment i arbelet. 17

8 Totalsyn på miljövården Miljövård handlar inte bara om rent vatten, ren luft och gröna skogar. Miljövård gäller alla miljöer - arbetsmiljön, hemmiljön, fritidsmiljön. Människan är trots de tekniska framstegen beroende av naturen. Det är i följande sammanhang människan bör ses: Naturen består av ett växelspel mellan nedbrytning och uppbyggande. Allt levande är mat åt något annat. Sorken äter frön, men kan själv bli uppäten aven räv. Räven dör så småningom och ruttnar "äts upp" av bakterier. På det sättet löper näringskedjor genom naturen. Runt i ett ständigt kretslopp. Ingenting förfars, allting kan "ätas" av någon. Under nedbrytningen och uppbyggandet uppstår avfall. Växterna åstadkommer syre som avfall. Djuren koldioxid och avföring. Men detta avfall är alltid sådant att det passar in i näringskedjan som mat åt någon. Det bryter inte kretsloppet. Precis som alla andra levande organismer sysslar människan med att bryta ner och bygga upp. Men människans verksamhet är annorlunda på två viktiga sätt: En del av vårt avfall passar inte in i naturens kretslopp. Vi hämtar råvaror från naturen på sätt som kan vara utarmande. För stora grundvattenuttag, utfiskning, jordförstöring... När avfall från mänsklig verksamhet inte passar in i naturens kretslopp - inte kan brytas ner - så lagras det bara. Avfallshögarna växer. Ofta skadar dessutom avfallet naturen. Det kan vara giftigt som kvicksilver och bly. Det kan förstöra livsbetingelserna i vattendragen som fosfaterna. Vår verksamhet kan också vara direkt farlig för oss själva. Maskiner, verktyg och arbetsplatser kan vara utformade så att felaktiga arbetsställningar, olyckor etc skadar oss. Tillverkade produkter kan vara utformade så att de skadar dem som ska använda dem. Genom hela människans verksamhet löper som en röd tråd br-otten mot naturens kretslopp. Ändå är enda sättet att säkra människans hälsa, trivsel och möjligheter att fortleva just en anpassning till kretsloppet. Konsumentkooperationen måste sträva åt det hållet. Det betyder bland annat att kooperationen ska: förhindra eller minska uppkomsten av avfall i produktions- och naturmiljön. Söka återföra det avfall som ändå uppstår till det naturliga kretsloppet. Den kooperativa verksamheten ska besvära omgivningen så litet som möjligt - färre vatten-, luft- och bullerstörni ngar. utforma arbetsmiljön så att den inte påverkar människan negativt. Färre olyckor, lägre sjuklighet, trevligare jobb. utforma produkterna så att de blir ofarliga för konsumenten och naturen och så att de medför mindre påfrestningar på människan och blir bekväma och effektiva i bruk. För att kooperationen ska kunna leva upp till helhetssynen har ett centralt ergonomioch miljövårdslaboratorium skapats. Ett miljövårdsråd med utomstående vetenskaplig expertis har bildats att rådfråga och få impulser ifrån. Vidare ska ett antal lokala hälsocentraler - bestående av både tekniker och medicinare - byggas upp. PRODUKTER 18

9 19