Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.
|
|
- Kristin Sandberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk Svenska Målgrupp Rådgivare, praktiker Nummer (ISBN, ISSN) ISSN
2 Fosfor - miljöproblem i Östersjön Alltför hög tillförsel av fosfor och kväve till våra vattendrag under många år har lett till eutrofiering, dvs övergödning. Många är de ansträngningar som gjorts och görs för att minska belastningen, inte minst från jordbrukets sida. Ett intressant inlägg i debatten är den utredning som gjorts på uppdrag av Naturvårdsverket, där det fastslås att fosfor är begränsande faktor i Östersjön och inte kväve. Ska vi få bukt med bl a algblomningen måste fosforutsläppen runt Östersjön minska drastiskt. Utredning på uppdrag av Naturvårdsverket Redan på 1960-talet började man uppmärksamma problemen i Östersjön. Alltför kraftig tillförsel av kväve och fosfor under många år har lett till eutrofiering med igenväxning, kraftig planktonproduktion och begränsad syretillgång som följd. Döda bottnar, försämrat fiske samt kraftiga algblomningar med giftiga blågröna alger (eg. bakterier) under bästa badsäsong har fått stor uppmärksamhet under senare år. Vi inser alla att problemen är allvarliga. Hur de biologiska och kemiska processerna i Östersjön fungerar och samverkar är svårt att tolka och förstå. Det rör sig om komplexa system och till och med experterna har haft olika uppfattningar om vad som är orsaken till de ökande problemen och vilka åtgärder som är viktigast att vidta. Kväve har länge ansetts som största problemet i haven, medan fosfor pekats ut för sötvatten. När man trots stort arbete med att begränsa kvävetillgången i Östersjön såg ökade problem med algblomning, började man ifrågasätta teorin om att kvävet var begränsande. På våren 2005 tillsattes en expertgrupp av Naturvårdsverket för att utreda hur problemen i våra omkringliggande hav skulle kunna minska. Problemen i Östersjön Östersjön skiljer sig från västkusten på flera sätt. Bland annat har vattnet inte så hög salthalt som haven på västkusten. Dessutom är omsättningen av vatten begränsad och varierande beroende på årsmån. Övergödningen har lett till en ökad produktion av plankton och alger. När dessa dör, sjunker de till botten och bryts ner av mikroorganismer. I denna process åtgår syre. Om mängden organiskt material som ska brytas ner är stort uppstår syrebrist. Syrebristen kan slå ut såväl bottendjur som fiskar och vi får döda bottnar. Utan syre bildas istället giftigt svavelväte. Ett problem som ökat i Östersjön är blomningen av giftiga blågröna alger. Dessa cyanobakterier är till skillnad från andra växtplankton kvävefixerande, vilket gör att de klarar sig bra i konkurrensen med andra typer av plankton om kvävetillgången är liten, vilket den ofta är under sommaren. Hur kraftig tillväxten blir av dessa kvävefixerande bakterier, bestäms istället av tillgången på fosfor. Stor fosfortillgång gynnar bakterierna. Fosforn kan dels komma från nya utsläpp, men en stor del frigörs från bottensedimenten under syrefattiga förhållanden. Figur 1. Förbrukningen av fosfor i lantbruket under de senast hundra åren. Mängden fosfor från stallgödsel har under perioden varit ganska konstant, medan mineralgödsel-fosfor, efter en mycket kraftig uppgång, har minskat till samma nivå som på 20-talet. Källa: Naturvårdsverket Fosfor i mineral och stallgödsel Ton Mineralgödsel Stallgödsel År 8 Yara
3 Kraftig algblomning är ett allt vanligare inslag i Östersjön. Foto: Hans Schröder Experternas rekommendationer för att minska problemen i Östersjön Rapporten behandlar inte bara Östersjön, utan även andra delar av våra omgivande hav. För Östersjön rekommenderas följande för att minska miljöproblemen: l Fosforutsläppen måste minska till hela Östersjön. Detta kan ske genom att ta bort fosfor från tvättmedel och genom minskade punktutsläpp (enskilda avlopp och reningsverk). En stor del av fosforn kommer från diffusa källor (t ex lantbruk). En del kan göras här i Sverige, men våra insatser har föga effekt om inte åtgärder sätts in också i andra länder runt Östersjön. l Även en minskning av kvävetillförseln kan i vissa områden vara bra, men endast om en samtidig nerdragning av mängden fosfor kan komma till stånd. Gamla synder En stor del av det fosfor som cyanobakterierna utnyttjar kommer från bottensedimenten. Detta fosfor härrör från gamla synder. Det ligger där det ligger och kan inte påverkas. Det enda vi kan göra är att begränsa nytillskottet av fosfor. Lantbrukets ansvar idag? De miljöproblem som en alltför hög fosforbelastning medför för våra åar och hav måste begränsas. Svenskt lantbruk är inte den allvarligaste källan idag, men självklart måste även vi ta vårt ansvar och göra vad vi kan för att minimera förlusterna. Det gäller spridning av både stallgödsel och mineralgödsel. Fosforn i lantbruket under 1900-talet I början av 1900-talet var marken utarmad på växtnäring. Man fick stora skördeökningar av att gödsla upp med fosfor och kalium. Under delar av 1900-talet var fosfortillförseln mycket stor. Figur 1, på motsatt sida visar fosfortillförseln uppdelad på stallgödsel och mineralgödsel. Tyvärr dröjde kunskapen och insikten om fosforns förlustvägar och om dess negativa effekter på vattenmiljön. Därför gick mycket fosfor förlorat från lantbruket till omgivande miljö under lång tid. I nästa artikel diskuteras vilka åtgärder som kan vidtas för att begränsa fosforförlusterna och hur dessa åtgärder stämmer överens med vår strävan efter bästa odlingsekonomi. Gunilla Frostgård gunilla.frostgard@yara.com De senaste 20 åren har fosfortillförseln till våra svenska åkrar minskat drastiskt. I diagrammet ser vi att dagens gödsling är ungefär densamma som på 1920-talet. Idag motsvarar den totala mängden tillförd fosfor i Sverige ungefär behovet. Tyvärr är det en viss snedfördelning över olika områden beroende på var stallgödseln produceras. I djurtäta områden tillförs fortfarande ibland fosfor i överskott, medan fosforförråden ofta minskar i rena växtodlingsdistrikt. Yara 9
4 Fosfor - miljöproblem i Östersjön Alltför hög tillförsel av fosfor och kväve till våra vattendrag under många år har lett till eutrofiering, dvs övergödning. Många är de ansträngningar som gjorts och görs för att minska belastningen, inte minst från jordbrukets sida. Ett intressant inlägg i debatten är den utredning som gjorts på uppdrag av Naturvårdsverket, där det fastslås att fosfor är begränsande faktor i Östersjön och inte kväve. Ska vi få bukt med bl a algblomningen måste fosforutsläppen runt Östersjön minska drastiskt. Utredning på uppdrag av Naturvårdsverket Redan på 1960-talet började man uppmärksamma problemen i Östersjön. Alltför kraftig tillförsel av kväve och fosfor under många år har lett till eutrofiering med igenväxning, kraftig planktonproduktion och begränsad syretillgång som följd. Döda bottnar, försämrat fiske samt kraftiga algblomningar med giftiga blågröna alger (eg. bakterier) under bästa badsäsong har fått stor uppmärksamhet under senare år. Vi inser alla att problemen är allvarliga. Hur de biologiska och kemiska processerna i Östersjön fungerar och samverkar är svårt att tolka och förstå. Det rör sig om komplexa system och till och med experterna har haft olika uppfattningar om vad som är orsaken till de ökande problemen och vilka åtgärder som är viktigast att vidta. Kväve har länge ansetts som största problemet i haven, medan fosfor pekats ut för sötvatten. När man trots stort arbete med att begränsa kvävetillgången i Östersjön såg ökade problem med algblomning, började man ifrågasätta teorin om att kvävet var begränsande. På våren 2005 tillsattes en expertgrupp av Naturvårdsverket för att utreda hur problemen i våra omkringliggande hav skulle kunna minska. Problemen i Östersjön Östersjön skiljer sig från västkusten på flera sätt. Bland annat har vattnet inte så hög salthalt som haven på västkusten. Dessutom är omsättningen av vatten begränsad och varierande beroende på årsmån. Övergödningen har lett till en ökad produktion av plankton och alger. När dessa dör, sjunker de till botten och bryts ner av mikroorganismer. I denna process åtgår syre. Om mängden organiskt material som ska brytas ner är stort uppstår syrebrist. Syrebristen kan slå ut såväl bottendjur som fiskar och vi får döda bottnar. Utan syre bildas istället giftigt svavelväte. Ett problem som ökat i Östersjön är blomningen av giftiga blågröna alger. Dessa cyanobakterier är till skillnad från andra växtplankton kvävefixerande, vilket gör att de klarar sig bra i konkurrensen med andra typer av plankton om kvävetillgången är liten, vilket den ofta är under sommaren. Hur kraftig tillväxten blir av dessa kvävefixerande bakterier, bestäms istället av tillgången på fosfor. Stor fosfortillgång gynnar bakterierna. Fosforn kan dels komma från nya utsläpp, men en stor del frigörs från bottensedimenten under syrefattiga förhållanden. Figur 1. Förbrukningen av fosfor i lantbruket under de senast hundra åren. Mängden fosfor från stallgödsel har under perioden varit ganska konstant, medan mineralgödsel-fosfor, efter en mycket kraftig uppgång, har minskat till samma nivå som på 20-talet. Källa: Naturvårdsverket Fosfor i mineral och stallgödsel Ton Mineralgödsel Stallgödsel År 8 Yara
5 Kraftig algblomning är ett allt vanligare inslag i Östersjön. Foto: Hans Schröder Experternas rekommendationer för att minska problemen i Östersjön Rapporten behandlar inte bara Östersjön, utan även andra delar av våra omgivande hav. För Östersjön rekommenderas följande för att minska miljöproblemen: l Fosforutsläppen måste minska till hela Östersjön. Detta kan ske genom att ta bort fosfor från tvättmedel och genom minskade punktutsläpp (enskilda avlopp och reningsverk). En stor del av fosforn kommer från diffusa källor (t ex lantbruk). En del kan göras här i Sverige, men våra insatser har föga effekt om inte åtgärder sätts in också i andra länder runt Östersjön. l Även en minskning av kvävetillförseln kan i vissa områden vara bra, men endast om en samtidig nerdragning av mängden fosfor kan komma till stånd. Gamla synder En stor del av det fosfor som cyanobakterierna utnyttjar kommer från bottensedimenten. Detta fosfor härrör från gamla synder. Det ligger där det ligger och kan inte påverkas. Det enda vi kan göra är att begränsa nytillskottet av fosfor. Lantbrukets ansvar idag? De miljöproblem som en alltför hög fosforbelastning medför för våra åar och hav måste begränsas. Svenskt lantbruk är inte den allvarligaste källan idag, men självklart måste även vi ta vårt ansvar och göra vad vi kan för att minimera förlusterna. Det gäller spridning av både stallgödsel och mineralgödsel. Fosforn i lantbruket under 1900-talet I början av 1900-talet var marken utarmad på växtnäring. Man fick stora skördeökningar av att gödsla upp med fosfor och kalium. Under delar av 1900-talet var fosfortillförseln mycket stor. Figur 1, på motsatt sida visar fosfortillförseln uppdelad på stallgödsel och mineralgödsel. Tyvärr dröjde kunskapen och insikten om fosforns förlustvägar och om dess negativa effekter på vattenmiljön. Därför gick mycket fosfor förlorat från lantbruket till omgivande miljö under lång tid. I nästa artikel diskuteras vilka åtgärder som kan vidtas för att begränsa fosforförlusterna och hur dessa åtgärder stämmer överens med vår strävan efter bästa odlingsekonomi. Gunilla Frostgård gunilla.frostgard@yara.com De senaste 20 åren har fosfortillförseln till våra svenska åkrar minskat drastiskt. I diagrammet ser vi att dagens gödsling är ungefär densamma som på 1920-talet. Idag motsvarar den totala mängden tillförd fosfor i Sverige ungefär behovet. Tyvärr är det en viss snedfördelning över olika områden beroende på var stallgödseln produceras. I djurtäta områden tillförs fortfarande ibland fosfor i överskott, medan fosforförråden ofta minskar i rena växtodlingsdistrikt. Yara 9
Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
Läs merFosfor eller kväve eller båda?
Inledning Larmrapporterna om Östersjön har duggat tätt de senaste åren, och många anser att övergödningen är det största problemet. Går det att återställa Östersjön? Till vilket tillstånd i så fall? Och
Läs merVad händer med Storsjön?
Vad händer med Storsjön? Storsjön är idag en övergödd sjö och detta har tidvis fört med sig besvärande massförekomst av alger. Syftet med denna skrift är att, utifrån genomförda undersökningar, informera
Läs merSida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN
Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Sida 1 av 7 Grundvattnet ska vara
Läs merKOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA
KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar
Läs merVattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar
Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,
Läs merOch vad händer sedan?
Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar
Läs merModul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1
Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Den här modulen tangerar Ekologi, d.v.s. slutet av kurs BI1 och hela BI3. Börja på samma sätt som i föregående modul: återkalla i minnet vad du kommer
Läs merLedare: Gamla synder fortsätter att övergöda
Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda RÄDDA ÖSTERSJÖN Många åtgärder för att minska övergödning av sjöar och kustvikar har gjorts de senaste decennierna. Bland annat har reningsverken blivit effektivare,
Läs merMÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.
Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor
Läs merLösning för syrefattiga bottnar SYREPUMPAR
Lösning för syrefattiga bottnar SYREPUMPAR En kan inte göra allt, alla måste göra någonting Arbete av: Linda Holmgren Rylander, Gemini Rebecca Jansson, Lynx Claudia Viinikka, Lynx 1 Innehållsförteckning
Läs merVatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas
Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.
Läs merSyrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan
Läs merEkosystemets kretslopp och energiflöde
Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når
Läs merÖstersjön. Gemensamt ansvar. Finlands jord- och skogsbruksproducenter. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.
Gemensamt ansvar Östersjön Finlands jord- och skogsbruksproducenter Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK r.f. Östersjön......
Läs merTillståndet i kustvattnet
Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-
Läs merPROV 4 Växtproduktionsvetenskaper och husdjursvetenskap
Helsingfors universitet Urvalsprovet 29.5.2013 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper och husdjursvetenskap Den sökandes namn: Personbeteckning: För essäsvaren 1-3 kan
Läs merTillsyn av båtklubbar 2014
Sida 1 (7) Bild: Blästring av båtbottenfärg med kolsyreis Tillsyn av båtklubbar 2014 stockholm.se Tillsyn av båtklubbar 2014 Dnr: Utgivare: Miljöförvaltningen Kontaktperson: Pendar Behnood Sida 2 (7) Bakgrund
Läs merVÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR
VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser
Läs merAmmoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången.
Ammoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången. Hästgödsel en tillgång för alla HELENA ÅKERHIELM OCH STIG KARLSSON Sveriges cirka 300 000 hästar producerar 2 3 miljoner ton gödsel årligen. En
Läs merNedre Motala ströms och Bråvikens vattenråd har erbjudits att svara på rubricerad remiss med ert diarienummer 537-5346-2014.
YTTRANDE 1(10) 2015-05-05 SPN 2009/0810 349 Handläggare, titel, telefon Magnus Gullstrand, fysisk planerare 011-15 19 66 Vattenmyndigheten Södra Östersjön Länsstyrelsen Kalmar län Samråd om förslag till
Läs merRiktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun. Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37
Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37 Inledning Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp för olika sorters förorenat vatten. Spillvatten
Läs merIngen övergödning. Malin Hemmingsson 12-05-21
Ingen övergödning Malin Hemmingsson 12-05-21 Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald
Läs merHur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster
Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster 2 3 Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster renar avloppsvattnet för de 1,2 miljoner invånarna i Helsingforsregionen
Läs mer2 Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön
Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön De flesta fartyg som trafikerar havsområdena runt Sverige följer internationella miljöregler. Trots det belastar sjöfarten havet genom oljeutsläpp,
Läs merFörslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet
Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant.
Läs merEtt informationsspridningsprojekt lett av : I samverkan med:
Ett informationsspridningsprojekt lett av : I samverkan med: Upplägg Presentation av projektet Varför byta från bottenfärg 6 sätt att slippa måla Havs och vattenmyndighetens riktlinjer för båttvätt Exempel
Läs merSatellitbild Lite korta fakta Ett unikt reningsverk 1 2 Processavloppsvattnet från läkemedelstillverkningen i Snäckviken pumpas i en 6,5 km lång ledning. Den är upphängd i en avloppstunnel som leder till
Läs merBibliografiska uppgifter för Återvinning av P samt andra ämnen ur olika askor efter upplösning
Bibliografiska uppgifter för Återvinning av P samt andra ämnen ur olika askor efter upplösning Författare Ek M., Junestedt C. Utgivningsår 2005 Tidskrift/serie Rapport - Sveriges lantbruksuniversitet,
Läs merLärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten
Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6 Avloppsvatten Varför gör vi ett material om vatten? Vatten- och avloppsavdelningen i Enköpings kommun arbetar för att vattnet som vi använder
Läs merVikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se
Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)
Läs merRegeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag. Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten
Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Förslag till etappmål för hållbar återföring av fosfor och andra växtnäringsämnen Kretsloppen
Läs merFosfor ett element i den cirkulära ekonomin. Karl-Johan Lehtinen Miljöchef Nordiska Miljöfinansieringsbolaget 2.10.2014 Östersjöseminarium Stockholm
Fosfor ett element i den cirkulära ekonomin Karl-Johan Lehtinen Miljöchef Nordiska Miljöfinansieringsbolaget 2.10.2014 Östersjöseminarium Stockholm Vilka är de stora problemen i ekologiskt hänseende? En
Läs merMiljösituationen i Malmö
Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt
Läs merMiljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet
Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning
Läs merÅtgärdsförslag med utgångspunkt från en undersökning av fosforformer i sjösediment i sju sjöar i Tyresåns sjösystem. Version 2013-11-05
Åtgärdsförslag med utgångspunkt från en undersökning av fosforformer i sjösediment i sju sjöar i Tyresåns sjösystem Version 2013-11-05 Tyresåns vattenvårdsförbund 2013 Tyresåns vattenvårdsförbund är ett
Läs merIngen övergödning Vad händer inom vattenområdet?
Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Else-Marie Mejersjö 1. EU:s vattendirektiv. Beslut om åtgärdsprogram tas i december 2009. 2. Baltic Sea Action Plan. 13 åtgärder föreslogs i somras av Jordbruksverket
Läs merReglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd
Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i
Läs merUtveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser)
Lärjeåns trädgårdar Utveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser) Gunilla Magnusson (Fil. dr. Marin Botanik) och Åsa Rehndell (Fil.mag. Zoology) GM vattenmiljö
Läs mer1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga.
KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för kemivetenskap Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, DEN 7 JUNI 2006
Läs merKungsbacka vattenrike
Grönt: Våtmarksanläggning avsedd att ytterligare rena det utgående avloppsvatten från reningsverket Rött: Tillsammans med natura 2000-området Kungsbackafjorden kan det bilda ett Kungsbacka vattenrike Kungsbacka
Läs merHenriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa
Henriksdals avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1 Ett av Europas största avloppsreningsverk Insprängt i Henriksdalsberget, på gränsen mellan Stockholm och Nacka, ligger ett av Stockholm
Läs merBildades 1959. Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde. Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag
Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund Bildades 1959 Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag De tre avrinningsområdena
Läs mer2003-2008 med fortsättning 2009
Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2003-2008 med fortsättning 2009 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund.3 De guidade turerna
Läs merNär det gäller avloppsanläggningens placering finns olika avstånd man måste ta hänsyn till. När behöver man söka tillstånd eller göra en anmälan?
Varför är avloppsrening viktigt? Minska syrebrist och övergödning Utsläpp av dåligt renat avloppsvatten till våra hav, sjöar, åar och bäckar kan ge syrebrist i vattnet med dålig lukt som följd. Det kan
Läs merVattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?
www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se
Läs merTEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT
Sida 1 av 6 TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Giftfri miljö Frisk luft god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt odlingslandskap Levande skogar Myllrande våtmarker
Läs merOxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001
Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag
Läs merHelsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten
Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper Husdjursvetenskap För att svaret skall beaktas skall den sökande få minst 7 poäng
Läs merProjekt Östersjön-Florsjön
LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD VÄLKOMNA TILL Projektmöte i Rengsjö 2009-03-31 LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD Projektmöte i Rengsjö 2009-03-31 Inledning Var står vi
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2533. Insatser för Östersjön. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2533 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) Insatser för Östersjön Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera
Läs merFormas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se)
Forskningsrådet Formas är en statlig myndighet som stödjer grundforskning och behovsstyrd forskning med höga krav på vetenskaplig kvalitet och relevans för berörda samhällssektorer. Det övergripande syftet
Läs merLångtidsserier från. Husö biologiska station
Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...
Läs merVattenvård i lantbruket
Vattenvård i lantbruket Vad gör svenska lantbrukare för att sjöar, åar, hav och grundvattnet ska bli renare? Vattenvård i lantbruket Odling av livsmedel, och foder till djuren, medför att det lakas ut
Läs merKommentarer till bildspel Exempel från rådgivning
Sida 1(9) Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning Bildmaterial härrör från Ronny Sköller, Anuschka Heeb (länsstyrelsen Östergötland), Tilla Larsson och Magdalena Nyberg (jordbruksverkets vattenenhet)
Läs merVäxtnäringsåterföring intresset för fosfor och kväve i avloppet. Håkan Jönsson Institutionen för energi och teknik, SLU. Epost: Hakan.Jonsson@slu.
Växtnäringsåterföring intresset för fosfor och kväve i avloppet Håkan Jönsson Institutionen för energi och teknik, SLU. Epost:, Mål för avfall och avlopp Regeringens proposition 2009/10:155: den resurs
Läs merNyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund
211-5-23 Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund Bildades 1959 för Nyköpingsån; följa vattnets beskaffenhet Medlemmar Medlemmar är Kommuner och landsting, företag och lantbrukare, regleringsföretag och ideella
Läs merRedovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015
1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS
Läs merBIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.
Läs merÅtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning
2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av
Läs merSamarbete, kunskap och planering - om myndigheternas
Samarbete, kunskap och planering - om myndigheternas ansvar och samarbete på central nivå Pontus Cronholm, NV Margareta Lundin Unger, HaV Innehåll Frågan om återföring av växtnäring från avlopp är viktig
Läs merGranstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.
BIODYNAMISK ODLING I FORSKNING OCH FÖRSÖK Av Artur Granstedt Det är nu tjugo år sedan den lilla boken Biodynamiska Odling i Forskning och Försök gavs ut på Telleby bokförlag 1. Tack vare stipendier kan
Läs merSlamavskiljare Markbädd Nordkalk Filtra P
April, 2009 Slamavskiljare Markbädd Nordkalk Filtra P Figur 1. Nordkalk Filtra P är ett passivt filter som effektivt renar fosfor och bakterier ur vatten. (Filtret fungerar även efter kompaktfilter, biofilter
Läs merBadvattenprofil Grumlan, Östanå
Badvattenprofil Grumlan, Östanå Sammanfattning Östanå badplats är en relativt liten insjö, ca 4 km2 belägen i Vetlanda kommun med ca 250 m lång sandstrand. Vid badet finns bryggor samt hopptorn. Badplatsen
Läs merÖstersjön ett hotat innanhav
Östersjön ett hotat innanhav Michael Tedengren Ett påverkat ekosystem med svåra naturliga förutsättningar Örnsköldsvik 24/3 2015 FRÅGA: HUR UPPFATTAR DU ÖSTERSJÖN? - ETT UNIKT OCH VACKERT HAV - ETT INNANHAV
Läs merBibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr
Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Författare Öberg E. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Ekologisk
Läs merBrandholmens avloppsreningsverk.
Brandholmens avloppsreningsverk. 1 2 Brandholmens avloppreningsverk. Vattnet i Nyköping. I Nyköpings kommun är ca 55 % av vårt dricksvatten producerat av ytvatten från bland andra sjön Yngaren. Vattnet
Läs merWave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen
www.webap.ivl.se Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump Bild: WEBAP pilotanläggning som testades i Hanöbukten Rapport C4 SYREPUMPAR Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen Kortversion av
Läs merÅtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten
Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Sammanfattning Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten är en gruppering av de sjutton kustvattenförekomsterna Hossmoviken, Västra sjön, S n Kalmarsund,
Läs merFörklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån
Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Vattenföring Vattenföringen vid provtagningstillfällena har beräknats genom att tvärsnittsarean och flödeshastigheten bestämts
Läs merMåla båtbotten Du har väl koll på reglerna?
Måla båtbotten Du har väl koll på reglerna? Så här får båtbottenfärg användas allmänna regler Under 2014 såldes 56 ton bekämpningsmedel/aktiv substans för användning i båtbottenfärger för fritidsbåtar.
Läs merVÄLKOMMEN TILL EN RENARE VÄRLD.
VÄLKOMMEN TILL EN RENARE VÄRLD. 2 VI TROR PÅ EN RENARE VÄRLD. Med Pure Effect gör du rent på riktigt, på naturens egna villkor. Vi låter nämligen naturens egna mikroorganismer - i form av goda bakterier
Läs mer1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.
1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se
Läs merEkonomisk analys. Miljöekonomisk profil för vattendistriktet
Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Ekonomisk analys motsvarande sidorna 114-119 Ekonomisk analys Ekonomisk analys inom vattenförvaltningsarbetet
Läs merFörsurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar
Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga
Läs merKonsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana
PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att
Läs merÄr teflonsågen bättre än den vanliga sågen som redskap? Kooperationen provar. Se sidan 2.
~ Totalsyn på miljövården Om konsumentkooperationens syn på miljövården och glimtar från dess tillämpning. Ergonomi- och miljövårdslaboratoriet, de regionala hälsocentralerna, miljövårdsrådet. Är teflonsågen
Läs merYttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt
Torshälla stads nämnd 2015-02-12 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning & administration TSN/2014:413 Ulrika Hansson 016-710 73 25 Torshälla stads nämnd Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns
Läs merKlimatförändringen en drivkraft för vattenburen smitta? Ann-Sofi Rehnstam-Holm Högskolan Kristianstad
Klimatförändringen en drivkraft för vattenburen smitta? Ann-Sofi Rehnstam-Holm Högskolan Kristianstad Kristianstad Reningsverk Hammarsjön Våtmarker Helge Å Lillö Vattenburna infektioner Förändringar att
Läs merBibliografiska uppgifter för Selektivitet för gräsherbicider i höstvete
Bibliografiska uppgifter för Selektivitet för gräsherbicider i höstvete Författare Gruvaeus I. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2007 för mellansvenska
Läs merLaboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn
Vattenlaboratoriet vid LaboratorieMedicinskt Centrum Gotland Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn Sid 1 av 6 Innehållsförteckning: Varför vattenanalys... 2 Definitionen på s.k. enskild brunn
Läs merINFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.
INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.
Läs merVatten och luft. Åk
Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker
Läs merEfterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk. Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson
Efterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson Tanken på en efterpoleringsvåtmark efter Hammargårds reningsverk har
Läs merPROJEKT. Golfbanor 2012 2012-09-12
PROJEKT Golfbanor 2012 2012-09-12 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se Resultat Alla golfbanor
Läs merJordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling
Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Läs merOlli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka
sida 1 (5) Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka Uppföljning av vattenkvaliteten Uppföljningen av vattenkvaliteten koncentreras till fem punkter i Iskmo sund och Skatasund
Läs mer1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3
Innehållsförteckning 1. Bakgrund. 2 1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3 2. Frågeställning. 3 3. Metod.. 3 3.1 Tillförda näringsämnen till Hofgårdens
Läs merMotion 2015:34 av Anna Sehlin (V) om att förbjuda mikroplaster i landstingets verksamhet
Stockholms läns landsting 1 (3) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab Handläggare: Clara Wahren Ankom Stockholms läns landsting) 2016 Il Landstingsstyrelsens miljöberedning Motion
Läs merVATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD
MULLSJÖ KOMMUN 109 VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD Tidan i närheten av Näs, Bjurbäck. HUR SER DET UT? Mullsjö kommun är rik på sjöar och vattendrag. De största sjöarna i kommunen är Stråken, Nässjön, Brängen,
Läs merOBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper. OBS! Fotografier och/eller figurer i dokumentet har utelämnats.
Tidskrift/serie: Gröna fakta. Utemiljö Utgivare: Utemiljö; SLU, Movium Redaktör: Nilsson K. Utgivningsår: 1988 Författare: Bergman M., Nilsson K. Titel: Rotzonen ett ekologiskt reningsverk Huvudspråk:
Läs merÖSTERSJÖN - VAD VI BÖR VETA OM ÖVERGÖDNING
ÖVERGÖDNING ÖSTERSJÖN - VAD VI BÖR VETA OM ÖVERGÖDNING STUDIEMATERIAL TILL DOKUMENTÄREN VÅRT GRISIGA HAV LEON GREEN BALTIC SEA MEDIA PROJECT Filmmakaren och frilansjournalisten Folke Rydén och fotografen
Läs merForum Östersjön HELCOM 130629
Forum Östersjön HELCOM 130629 Stefan Berggren - enhetschef M-deps Naturmiljöenhet stefan.berggren@regeringskansliet.se Ministermöte i Köpenhamn Ministermöte 3 oktober 2013 (var 3:e år) Baltic sea action
Läs merNominering - Årets Miljösatsning Med checklista
Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mälardalens avlopp i kretslopp Projektägare: Lantbrukarnas
Läs merVillkor för framtidens kretslopp om vi nu ska ha något? Örebro 20 januari 2015 Sunita Hallgren, LRF, Anders Finnson Svenskt Vatten
Villkor för framtidens kretslopp om vi nu ska ha något? Örebro 20 januari 2015 Sunita Hallgren, LRF, Anders Finnson Svenskt Vatten Världens fosforreserver Ryssland 2 % USA 8 % Jordanien 3 % Kina 27 % Marocko/Västsahara
Läs merSläketäkt gynnar gäddlek
Släketäkt gynnar gäddlek LOVA-projekt Ett försök att förbättra lekmiljön för gädda Vattenrådet Snoderån Gotland 1 978-91-980886-2-5 2 Förord I miljösammanhang har myndigheter och experter under flera pår
Läs merLivsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?
Title Body text 1 Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Mats Alfredson Anna Jiremark Eskilstuna 14 mars 2013 2 3 Att agera för en framtid på en
Läs merMiljöplan för Högbo Golfklubb
Miljöplan för Högbo Golfklubb 2006-01-01 MILJÖPOLICY FÖR HÖGBO GOLFKLUBB Högbo golfklubb ska genom sin verksamhet bidra till hållbar samhällsutveckling genom kretsloppstänkande. Miljöhänsyn ska tas i varje
Läs merVattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008
Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...
Läs merFörbättra ditt avlopp
Förbättra ditt avlopp En viktig åtgärd för Björnöfjärden! 1 Utgivare/copyright: BalticSea2020 Text: Marika Palmér Rivera, Mats Johansson m.fl. Illustratör: Bo Rosander Grafisk formgivning: Bild & Kultur
Läs mer