Elevportfölj 2 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Transkript

1 Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under hela tiden? Ge förslag på hur du kan förlänga hållbarheten hos kött, fisk, bröd, bär och grönsaker och förklara kort varför ditt förslag fungerar. Om jag var i en stuga ute i skogen i två veckor skulle jag förlänga köttets hållbarhet genom att torka eller salta köttet. Om man saltade köttet drar saltet till sig vatten från köttet och där efter håller det bättre. Om man vill ha extra hållbarhet kan man röka köttet. Vissa ämnen i röken dödar bakterier i köttet och där efter blir hållbarheten längre. Om man skulle torka köttet skulle man antingen äta det torrt eller så skulle man kunna doppa det i vatten eller i någon vätska. Om jag var i en stuga ute i skogen i två veckor skulle jag förlänga grönsakernas hållbarhet genom att konservera och syra dom, då tillsätter man mjölk syra och hållbarheten blir längre. Man kan också torka grönsakerna och tillsätta etticka som etticksgurka. Om jag var i en stuga ute i skogen i två veckor skulle jag förlänga brödets hållbarhet genom att torka det och då skulle man kunna doppa det i vatten eller någon vätska tillexempel soppa. Man skulle kunna lägga brödet i en plastpåse och ta bort all luft. Då skulle inga bakterier komma åt brödet och då skulle det inte börja mögla. På vilket sätt tror du svårigheten att bevara 1b mat påverkade människors vardag förr och idag i delar av världen som saknar elektricitet? Svårigheterna med att laga och att bevara mat utan elektrisitet kan vara att: 1. man måste hålla maten borta från djur t.ex. flugor, möss m.m 2. man måste göra upp en eld och det kan vara svårt om man inte har tillgång till redskap till det, då skulle man aldrig få tillagad mat utan då måste man äta maten rå och det kan vara farligt ex. att äta kött. 3. maten skulle ta slut och då måste man ut och jaga och då behöver man redskap till att jaga och fiska. 4. man inte fick i sig vitaminer och då mår kroppen dåligt. 5. saltet var dyrt förr i tiden och om man inte kunde salta maten kunde den rutna till vintern, och då kunde man inte äta den och då svalt man.

2 Vilken av följande menyer tycker du är bäst 2 ger kroppen det den behöver och varför? Lägg till eller byt ut matvaror i menyerna så att de innehåller det kroppen behöver. Förklara varför menyerna blir bättre med det du lägger till. Meny 1 Stekt ägg, bacon, grönsallad och mjölk Meny 2 Ris, grönsallad och vatten Meny 3 Spagetti, ketchup och Coca-Cola Meny 4 Potatis, Strömming, grönsallad och vatten Meny 4: Potatis, strömming, grönsallad, vatten. Jag tycker att meny 4 är den bästa för att den ger kroppen det den behöver genom potatis får man i sig kolhydrater. Genom strömmingen får man i sig protein, vitaminer och fett. Genom grönsallad får man i sig vitaminer. Grönsallad innehåller b.la A-vitamin och om man inte får i sig det kan man bli av med mörkerseendet och få torr hy. I protein, kolhydrater och fett finns energi. Fett innehåller mest energi. Meny 1: Stekt ägg, bacon, grönsallad, mjölk. Jag skulle vilja lägga till pasta, potatis, eller ris för att man behöver kolhydrater. Annars skulle inte jag vilja byta ut något annat, för att i bacon finns protein och fett. I stekt ägg finns det protein och vitaminer. I mjölken finns det vitaminer som kroppen behöver. I den grönasalladen finns det vitaminer. Meny 2: Ris, grönsallad, vatten. Jag skulle vilja använda brunt ris om jag använde ris. Sedan skulle jag vilja lägga till fisk eller kött för att man ska få i sig protein. Meny 3: Spaghetti, ketchup, coca-cola. Jag skulle vilja ta bort ketchupen och coca colan för att det är väldigt onyttigt och innehåller överflödig energi och fett. Istället skulle jag vilja lägga till mjölk för att få i sig vitaminer. Jag skulle också lägga till något som innehåller protein t.ex. kött eller fisk. Meny 4: Potatis, strömming, grönsallad, vatten. Jag skulle inte ändra på menyn för att från potatis finns det kolhydrater. Från strömmimgen får man i sig protein och vitaminer och från grönsallad får man i sig vitaminer också. För att kunna springa och röra oss behöver vi 3 energi som vi får från maten vi äter. Men hur kommer det sig att maten är energirik? Vart kommer energin ifrån? I din förklaring ska du använda begreppen energi, kolhydrat, kretslopp, fotosyntes och förbränning. Matens energi kommer från växterna. De fångar upp solenergin med klorofyllet i deras blad och gör om det till näringsämnen. Näringsämnena hamnar i dess frukt eller i hela växten som vi människor äter. Det kallas fotosyntes. Skulle inte växterna finnas skulle inte livet fungera på samma sätt. Vi människor får nytta av frukt/växt från träden. Vi får syre från växt och energi samtidigt som vi ger koldioxid till växten, det kallas fotosyntes. De lagrar energi med hjälp av glukos och cellulosa. Frukten/växten innehåller kolhydrater som är bra för kroppen och gör nytta. Kolhydraterna förbränns när vi rör på oss och andas in syre från växten. Det är ett slags kretslopp.

3 Här nedan följer några påståenden om mat. 4 Förklara vad du tror att den som gör påståendet menar och berätta sedan om du håller med eller inte och varför. A Jag vill ha stora muskler så jag äter extra mycket protein B För att orka mer dricker jag energidryck C Jag vill gå ner i vikt så jag hoppar över frukosten D I innehållsdeklarationen får man veta ALLA ämnen som en vara innehåller E: Om alla människor vore vegetarianer skulle maten på jorden räcka till fler A: Om man vill ha större muskler ska man äta proteiner.men man ska inte äta för mycket proteiner det är inte bra för kroppen. Proteiner är kroppens byggnadsmaterial. Det hjälper till att bygga upp muskler och annat. Man måste träna också för att få muskler. B: Man ska dricka energidryck om man vill orka mer. Men man ska inte dricka i början av en träning eller en match. För om blod sockret är lågt och man dricker energidryck så kommer det bli högt jätte snabbt och sen kommer det sjunka igen. Så om man ska dricka energidryck så ska man dricka det i slutet av matchen eller träningen. Annars är det bättre att äta ett äpple för då håller blodsockret längre. C: Om man vill gå ner i vikt så ska man inte hoppa över frukosten. Frukosten är dagens viktigaste mål. Det är frukosten som gör att man orkar hela dagen. Om man inte äter frukost så kommer man inte klara skolan för då är man bara trött och hungrig.och om man vill gå ner i vikt så är det inte frukosten som gör det, det bror på vad man äter imellan måltiderna.om man äter godis och ships imellan måltiderna så kan man bara drömma om att gå ner i den vikten man vill. Om man äter för mycket av lunch och middag så går man inte häller ner i vikt. För det är inte bra att äta för mycket. D: Ja! Det ska stå på alla innehållsförtäckningar om vad det är i. Det ska stå där för att man ska veta om man kan äta det. Om man är gluten är alergisk så måste det stå om det är mjöl i eller inte.om det inte gör det så om de som är gluten alergiska äter det så kan de bli jätte sjuka. Och då får de som har gjort produkten all skulld. E: Om alla på jorden skulle vara vegitarianer så skulle maten räcka till fler.för då skulle man inte döda djuren och då skulle det finnas mer djur som man kan slackta. Men om alla skulle vara vegitarianer så skulle endå ingen äta köttet Här ska du planera, genomföra och utvärdera 5 en undersökning av vad en marshmallows innehåller. Presentera din planering och utvärdering i form av en laborationsrapport. Följande rubriker ska finnas med: Hypotes (vilka resultat du förväntar dig och varför) Undersökning (hur undersökningen ska genomföras, vilken ordning momenten ska tas ) Materiel (vad du behöver för prylar och kemikalier att genomföra undersökningen) Resultat (vad din undersökning visade) Slutsats (varför du fick de resultat du fått, hur de stämmer/skiljer sig från hypotesen) Förbättringar (hur undersökningen skulle kunnat genomföras annorlunda, hur felkällor kunnat undvikas eller vad man skulle kunna gå vidare med och undersöka ytterligare) Vad är en marschmallows Undersökning Idag ska vi leta efter protein, stärkelse, fett och socker i en mashmallows. 1. Först ska vi skriva en inledning om vad man ska göra på uppdraget.

4 2. Sedan ska vi rita en tabell och skriva hypotes. Vi ska rita en tabell för att det ska bli lättare att se förutsägelserna och resultaten. 3. Sedan ska vi förbreda uppdraget genom att plocka fram alla material som vi ska använda. 4. Vi ska skriva förutsägelserna om vad vi tror ska hända med marschmallowsen. 5. Sedan ska vi dela marschmalowsen i fyra delar. En till varje ämne. 6. När vi ska testa om det finns fett ska vi gnugga marschmallowsen med 1 droppe vatten mot ett bruntpapper. Om pappret blir lite genomskynligt finns det fett i marschmallowsen 7. När vi ska testa om det finns protein och socker ska vi använda uristix. Kudden längst ut på uristix ska man använda för att se om det finns protein i marschmallowsen och kudden efter den ska man använda för att se om det finns socker i marshmallowsen. När man ska använda uristix ska man använda en testbricka där man lägger marschmallowsen i och droppa 6 droppar vatten på marschmallowsen. Sedan ska man se till så att uristixen kommer i kontakt med vattnet som är blandat med marschmallowsen. Om uristixen blir grön på protein kudden så finns det protein i marschmallowsen. Om uristixen blir brunt på socker kudden så finns det socker i marschmallowsen. 8. När vi ska testa om det finns stärkelse i en marschmallow ska vi lägga en bit av marschmallowsen i testbrickan och droppa 1 droppe jod på. Om marschmallowsen blir brun eller mörklila finns det stärkelse i den. 9. Sedan ska vi städa allt vi har arbetat med och skriva resultat och slutsatser. Hypotes Vi tror att det inte kommer att finnas protein och stärkelse i marschmallowsen, för att vi tror att det finns snabba sockermolokyler och inte långsamma i en marschmallow och stärkelse är det som binder ihop sockermolokylerna. Därför tror vi att det inte finns stärkelse. Vi tror att det finns socker och fett i en marschmallows för att en marschmallows är väldigt söt och det finns druvsockret i snabba sockermolokyler och vi tror att socker finns i snabba sockermolokyler också. Vi tror att det finns fett i en marschmallow för att vi tror att det finns socker i en marschmallow och det finns fett i socker. Material Vi använde oss av: Jod, vatten, 2st uristix, 1st testbricka, 1st bruntpapper, 1st marschmallow Resultat I vår hypotes trodde vi att det bara fanns socker och fett i en marschmallow, och att det inte fanns protein och stärkelse i en marschmallow. Det visade sig att det fanns protein, stärkelse, socker och fett i en marschmallows. När vi testade om det fanns stärkelse så reagerade joden negativt på insidan av marschmallowsen och posetivt på utsidan. När vi testade om det fanns fett så reagerade det ganska snabbt, för att när vi gnuggade marschmallowsen mot pappret så blev det genomskynligt snabbt. När vi testade om det fanns protein så tog det en liten tid innan vi kom fram till att det fanns det i marschmallowsen med hjälp av ett NTA-elevhäfte. När vi testade sockret reagerade kudden på uristixen ganska snabbt, för att det finns mycket socker i en marschmallow. Slutsats Det visade sig att protein, fett, socker och stärkelse fanns i en marschmallows. I vår hyptos (förutsägelser) trodde att det bara fanns socker och fett i en marschmallow, men protein finns för att protein finns också i socker, mjöl m.m och det finns i en marschmallow. Stärkelse är det som binder ihop sockermolokylerna. När vi testade om det fanns stärkelse så reagerade joden negativt på insidan men posetivt på utsidan. Vi tror att det beror på att marschmallowsen är rullad i något ämne som inte finns på insidan men på utsidan. En marschmallow är ganska klibbig på insidan, men när man håller eller tar på den på utsidan är den torr och lite sträv. Vi tror att den kan vara rullad i socker som har blivit till pulver, potatismjöl, eller mjöl, eller

5 något pulvrigt sött ämne. Vi trodde att det inte skulle finnas protein och stärkelse i en marschmallow, för att vi trodde att den hade snabba kolhydrater och inte långsamma. Men det visade sig att det fanns både och, långsamma kolhydrater (långsamma sockermolokyler) och snabba kolhydrater (snabba sockermolokyler). Vi tror att det kan finnas långsamma kolhydrater på utsidan och snabba kolhydrater på insidan. När vi fick smaka på en marschmallow kände man på smaken och konsistensen att det var fettigt och väldigt sött, det visade sig att det fanns både fett och socker i en marschmallow. Om det bara hade varit snabba sockermolokyler i en marschmallow hade det varit för mycket energi i en marschmallow och det hade kunnat bli farligt. Förbättringar Uppdraget kan bli bättre genom att man kan rita fler bilder så att det skulle bli tydligare och enklare att läsa och att förstå uppdraget. En förbättring skulle kunna vara att använda ett annat sett att mäta fettet i mashmallowen. Jag skulle också kunna använda lite mindre jod. På tallriken ser du Saras lunch. Den består 6 av sallad tomat, gurka, paprika och knäckebröd samt en chokladboll. I rutorna finns information om mat och näring. Din uppgift är att göra lunchen bättre med hjälp av informationen i rutorna. (Eleverna hade 15 st informationsrutor med påståenden att förhålla sig till). Saras lunch innehåller mycket vitaminer för att det finns mycket grönsaker och det är bra. Chokladbollen ger snabb energi, men jag tycker att man ska ta bort den för att den innehåller för mycket socker och för mycket socker gör att man får hål i tänderna och det är inte bra. Plus att socker lagras som fett om kroppen inte använder det. Så istället för att ta en chokladboll kan man ta en frukt till efterrätt för den innehåller vitaminer och vitaminer behöver man för att inte få bristsjukdomar. Jag vill lägga till fisk för det innehåller proteiner som kroppen behöver, men man blir också klok av fisk. Protein bygger även upp din kropp. Från rutorna 13, 1, 14, 10, 15, 9, 2, 7

6 Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget. Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt bidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6 Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med relativt god anpassning till sammanhanget. Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då utvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som efter någon bearbetning kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6 Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med god anpassning till sammanhanget. Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då välutvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp. Eleven kan även föra enkla resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. I enkla och till viss del underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Elevportfölj som lärare bedömt vara på A-nivå Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp. Eleven kan även föra utvecklade resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. I utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av kemins begrepp. Eleven kan även föra välutvecklade resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. I välutvecklade och väl underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.