Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:"

Transkript

1 Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under hela tiden? Ge förslag på hur du kan förlänga hållbarheten hos kött, fisk, bröd, bär och grönsaker och förklara kort varför ditt förslag fungerar. För att förlänga hållbarheten på kött, bröd och grönsaker så kan man göra olika saker. för att bevara kött så kan man tillsätta salt. Saltet suger upp vattnet och då håller köttet längre. Men sen när man ska äta köttet så behöver man lägga köttet i vatten ett tag så att det inte är så himla salt. Det är farligt att äta för mycket salt. För att förlänga hållbarheten på bröd så kan man göra en surdeg och baka en bit av degen och lämna kvar resten av degen och sen när man har ätit upp det brödet kan man ta en bit av resten av degen och baka det brödet på gasspisen som finns där. När man har ätit upp det brödet kan man baka en till bit av degen och så vidare. Om man har mer än 65% socker i brödet så håller det längre. Men om man har så mycket socker i den så blir det inte som ett bröd, då smakar det nog mest kaka. När man ska förlänga hållbarheten för grönsaker så kan man syra den genom att lägga in grönsakerna i en syra till exempel i mjölksyra. Man kan också torka grönsakerna så håller de längre. För övrigt så kan man torka, frysa ner, upphetta maten och se till att ingen luft kommer åt den, tillsätta salt eller socker, röka eller syra maten. För då trivs inte bakterierna som förstör den På vilket sätt tror du svårigheten att bevara 1b mat påverkade människors vardag förr och idag i delar av världen som saknar elektricitet? Jag tror att det påverkade människorna på det sättet att det tog mycket mer tid åt att ta hand om maten eftersom de behövde fixa olika förråd där maten håller längre. De kanske inte hade möjligheten att ha all sorters mat. De kanske tillexempel behövde gräva gropar i marken där det är kallare så att maten håller längre, i som ett slags kylskåp. Det krävde att man planerade jättemycket i förväg. När man vaknade behövde man, istället för att bara plocka fram mat ur kylskåpet och äta, så skulle man behöva gå ut, hämta vatten ur en bäck eller brunn och hämta sin mat ur sitt lilla förråd som antagligen inte är inne i huset. Hela dagen skulle gå till att förvara maten och skaffa fram ny mat. På vintern skulle man kunna lägga mat i snön eller i is som man kan hacka fram ur sjöar. Då blir det som ett kylskåp. Men på sommaren vet jag inte riktigt mer saker man kan göra än att förvara känslig mat i en grävd grop. Maten möglar och blir dålig mycket snabbare. Därför behöver man fundera ut olika sätt att förlänga hållbarheten på maten i förväg innan man skaffar den. Det är mycket svårare att klara sig utan elektricitet.

2 Vilken av följande menyer tycker du är bäst 2 ger kroppen det den behöver och varför? Lägg till eller byt ut matvaror i menyerna så att de innehåller det kroppen behöver. Förklara varför menyerna blir bättre med det du lägger till. Meny 1 Stekt ägg, bacon, grönsallad och mjölk Meny 2 Ris, grönsallad och vatten Meny 3 Spagetti, ketchup och Coca-Cola Meny 4 Potatis, Strömming, grönsallad och vatten Jag tycker att nummer 4 är den menyn som låter bäst för den innehåller potatis som är kolhydrater, strömming som är proteiner och fett, grönsallad som är vitaminer och vatten som gör så att man får i sig vätska. Kroppen består av ca 65% vatten så vatten behöver man för annars torkar man ut till slut. Kroppen behöver alla kolhydrater, proteiner och vitaminer som man kan få i sig för att må bra. Om man skulle äta nr 3, alltså spaghetti, ketshup och coca cola så skulle man till slut inte orka med allt för att man inte får i sig så mycket proteiner och coca cola är inte så bra att dricka för mycket av för till slut skulle man bli väldigt trött och sur och må dåligt. Det är också mycket socker i ketshup och coca cola som inte är bra för kroppen och tänderna. I meny nummer 1 finns det: stekt ägg, bacon, grönsallad och mjölk. Man kan ta bort bacon, det är väldigt mycket fett i det, och lägga till kött istället. Ägg är också proteiner (som baconen/köttet) så därför behövs inte det, men man kan ju ha både och så därför tar jag istället ett kokt ägg som det finns A och D-vitaminer i. Istället för det stekta ägget så måste man ha kolhydrater som inte finns med i menyn. Då kan man lägga till potatis eller ris eller pasta. Då blir menyn alltså: potatis/ris/pasta, kokt ägg, kött, grönsallad och mjölk. I meny nummer 2 finns det: ris, grönsallad, vatten. I den menyn finns det kolhydrater, vitaminer (sallad) och vatten. Till den kan man lägga till fisk som det också finns fett i, det behöver man. Vatten är viktigt att få i sig eftersom kroppen består av ca 60 % vatten, utan vatten torkar man ut. Men mjölk är också bra för kroppen för det finns fett och andra bra ämnen för kroppen i det. Men eftersom vatten också är bra och det finns fett i fisk så går det bra med vatten. Då blir menyn alltså: ris, grönsallad, fisk och vatten. I meny nummer 3 finns det: spagetti, ketshup och coca-cola. Spagetti är kolhydrater så det är bra att ha kvar. Ketchup är inte så bra för i det finns det mycket socker. Därför byter jag ut ketchup mot råa tomater som innehåller A-vitaminer. Coca-cola är inte så bra det heller för det innehåller en massa socker och andra tillsatser, vilket inte är så bra. Därför byter jag ut coca-cola mot mjölk som innehåller fett, proteiner och en massa bra vitaminer. Men nu har jag kolhydrater (spagetti), vitaminer (tomat) och mjölk (fett, protein, vitaminer) så därför behöver jag nu ha mera proteiner i den menyn så därför lägger jag till fisk eller kött. Nu har jag: spagetti, tomat, kött/fisk och mjölk i min meny. I meny 4 finns det: potatis, strömming, grönsallad och vatten. Den menyn är ganska bra tycker jag för den innehåller kolhydrater, proteiner, fett, A, E, D, K-vitaminer och vatten men om man måste ändra något så skulle jag nog lägga till mjölk, för det innehåller mycket vitaminer, proteiner och fett, plus att jag tycker att mjölk är godast, så därför tar jag bort vattnet och lägger till mjölk. Men den här menyn tycker jag är bra så därför nöjer jag mig med: potatis, strömming, grönsallad och mjölk. Men för att lägga till något mer så kan jag lägga till en morot som innehåller mycket vitaminer tex D-vitaminer som är bra för synen och den innehåller också kolhydrater.

3 För att kunna springa och röra oss behöver vi 3 energi som vi får från maten vi äter. Men hur kommer det sig att maten är energirik? Vart kommer energin ifrån? I din förklaring ska du använda begreppen energi, kolhydrat, kretslopp, fotosyntes och förbränning. Maten som kommer från växtriket bildas av fotosyntes. Det är som ett kretslopp. Det ser ut så här: En växt behöver koldioxid, vatten och solljus för att växa. Den bildar sedan syre och druvsocker, druvsockret ombildar växten till stärkelser, cellulosa (fibrer) eller fett, protein eller andra vitaminer. Plantan lagrar energi i dens frukt t.ex en potatis. När vi äter maten från växtriket (som alltså är kolhydrater) så får vi i oss energi som vi sedan förbränner när vi tränar, tänker och sover. Fast det är egentligen inte fotosyntesens kretslopp för fotosyntesens kretslopp ser ur så här: Fotosyntes kan bara ske i växter och det speciella med växterna är att de kan andvända energin i solljus. En växt behöver ju koldioxid och vatten och solljus som den sedan omvandlar till glukos (druvsocker) och syre. Glukosen ombildas till kolhydrater, cellulosa (fibrer) och proteiner. När vi äter kolhydrater så görs kolhydraterna om till glukos igen och vi andas in syre vilket gör så att vi mår bra. Av det bildar vi människor koldioxid, vatten och energi (som vi andvänder) som vi släpper ut, och av det blir det växter, och av det blir det glukos och syre som vi behöver och så går det runt och runt och runt. Här nedan följer några påståenden om mat. 4 Förklara vad du tror att den som gör påståendet menar och berätta sedan om du håller med eller inte och varför. A Jag vill ha stora muskler så jag äter extra mycket protein B För att orka mer dricker jag energidryck C Jag vill gå ner i vikt så jag hoppar över frukosten D I innehållsdeklarationen får man veta ALLA ämnen som en vara innehåller E: Om alla människor vore vegetarianer skulle maten på jorden räcka till fler A Jag vill ha stora muskler så jag äter extra mycket protein Det är delvis falskt för man får större muskler om man äter proteiner för det är kroppens byggstenar. Men man får inte muskler av att bara äta proteiner. Man måste också träna mycket och äta proteiner. Man kan ju inte sitta och lata sig framför teven medans man äter en massa proteiner och sedan vänta på att musklerna ska växa fram. Man måste jobba för de. B För att orka mer dricker jag energidryck Det är falskt för i början blir man piggare av att dricka energidrycker men efter ett tag så blir kroppen van vid det som finns i energidrycker så då blir man inte piggare längre. Då blir man bara trött och mår inte så bra. Men även om man blir pigg av energidrycker så orkar man inte med mer. Man får inte bättre kondision för att man dricker en energidryck, så det är falskt. Man orkar inte mer om man dricker energidryck. C Jag vill gå ner i vikt så jag hoppar över frukosten Det är falskt. Man mår inte bra av att hoppa över frukosten eftersom man behöver få i sig mat på morgonen så att man klarar av hela dagen. Om man vill gå ner i vikt måste man träna och äta. Men man kan gå ner i vikt genom att hoppa över frukosten, fast det mår man inte så bra av.

4 D I innehållsdeklarationen får man veta ALLA ämnen som en vara innehåller Jag tror att det är falskt. I en innehållsdeklaration står det vilka råvaror som finns i varan men det står inte alla ämnen som t.ex. syror som finns i varorna. Men det står om det är t.ex. nötter i varorna för att vissa är ju allergiska mot nötter. E Om alla människor var vegetarianer så skulle maten räcka till fler Det är falskt. Även om man är vegetarian så måste man ju äta lika mycket. Då skulle man inte äta kött från djuren men man skulle ju ändå äta mat. Här ska du planera, genomföra och utvärdera 5 en undersökning av vad en marshmallows innehåller. Presentera din planering och utvärdering i form av en laborationsrapport. Följande rubriker ska finnas med: Hypotes (vilka resultat du förväntar dig och varför) Undersökning (hur undersökningen ska genomföras, vilken ordning momenten ska tas ) Materiel (vad du behöver för prylar och kemikalier att genomföra undersökningen) Resultat (vad din undersökning visade) Slutsats (varför du fick de resultat du fått, hur de stämmer/skiljer sig från hypotesen) Förbättringar (hur undersökningen skulle kunnat genomföras annorlunda, hur felkällor kunnat undvikas eller vad man skulle kunna gå vidare med och undersöka ytterligare) För att se vad en mashmallows innehåller ska jag testa om den har stärkelser, med hjälp av jod. Jag tror nog att den har lite stärkelser. Jag ska också testa om den har druvsocker eller proteiner med hjälp av en reagenssticka. Sen ska jag också testa om den har fett i sig genom att gnugga mashmallowsen mot ett papper. Jag ska alltså testa fyra saker: Fett, stärkelser, druvsocker, proteiner. Förutsägelse: stärkelser, test med jod. Jag tror att det finns lite stärkelser i mashmallowsen för det stod det i boken plus att stärkelser är en sorts kolhydrater och socker är snabba kolhydrater. Så därför tror jag + Förutsägelse: Proteiner, test med reagenstickor Jag vet inte riktigt om jag tror att det finns proteiner i en mashmallows. Det borde inte det men i boken stod det att det var lite proteiner i en mashmallows. Om det skulle finnas proteiner så skulle det vara en massa tillsatser i mashmallowsen. Men jag tror att det finns pyttelite i. + Förutsägelse: Druvsocker, test med reagenstickor Jag tror att det finns lite druvsocker i mashmallowsen. Det tror jag för att det finns socker i den och socker hör ihop med druvsocker i långa kedjor. Det borde vara druvsocker också i den för det kanske finns i sirap eller majsstärkelse som kommer från naturen. Sirap och majsstärkelser fanns i mashmallowsen + Förutsägelse: Fett, test med papper Jag tror inte att det finns fett i mashmallowsen fast det brukar finnas fett i vanligt godis så jag är inte säker. Men eftersom en mashmallows är ganska luftig och lätt så finns det nog inte fett. Det står på pappret att det inte finns fett, så jag tror inte att det finns fett. Även om det känns lite skumt så tror jag inte att det finns fett. - För att jag ska veta om marshmallows innehåller protein så ska jag lägga en reagenssticka(protein sticka) över marshmallowsen och om den sedan ändrar färg så betyder det att det finns protein. Om jag ska veta om om det finns fett i marshmallows så ska jag gnugga den mot ett mörkt papper och om det blir en fettfläck så betyder det att det finns fett i det. Om jag sedan ska prova om det finns druvsocker i marshmallows så tar jag en reagenssticka(glukos sticka) och om den ändrar färg betyder det att det finns druvsocker i marshmallows.

5 Materiel: Vi använde detta materiel: - Marshmallows - Burken med laborationsmateriel - 1 droppflaska med jod - Reagensstickor för druvsocker och proteiner - Brunt pappersark - Tandpetare Resultat: Stärkelse, kolhydrater: När vi la jod över marshmallowsen så blev den svart aktig. Och det betyder att den innehåller stärkelse och socker. Fett: I marshmallows innehåller det inget fett. När vi gnuggade marshmallowsen på pappret så blev det ingen fettfläck och då betyder det att det inte finns något fett i marshmallows. Glukos/druvsocker: I marshmallows innehåller det glukos/druvsocker. När vi testade med reagensstickan så blev stickan mörkgrön. Och då betyder det att det finns ganska mycket glukos/druvsocker i marshmallows. Protein: Det finns lite protein i marshmallows eftersom när vi la stickan över marshmallowsen så blev reagensstickan ljusgrön. Jag var ganska ren om händerna och noggrann under detta uppdrag. Om jag hade däremot varit smutsig om händerna så tror jag att resultatet skulle varit mer annorlunda. Slutsats: Det finns mest socker i en mashmallows eftersom det finns druvsocker och stärkelser i den. Det finns lite proteiner i en mashmallowsen vilket jag inte riktigt var helt säker på om jag trodde att det skulle finnas innan jag kom hit idag. Men det finns inte fett i mashmallowsen som det brukar finnas i godis tror jag. Det är bra att det inte finns. Mashmallows är inte så nyttigt så man borde inte äta så mycket av det. Det innehöll också väldigt mycket kalorier. Det är inte så bra. Mashmallows är inte så nyttigt för kroppen. Jag blev ganska nöjd med min undersökning men jag hade kunnat skriva mer om varför jag tyckte hur jag tyckte. Jag kunde bara inte få ut mina tankar på text och visste inte hur jag skulle beskriva det men i mitt huvud fanns många tankar. Jag kom inte på så mycket att skriva just då. Men annars tyckte jag nog att min undersökning var ganska bra. Förbättringar: jag kunde ha diskat testbrickan först och jag kunde ha tvättat händerna först så skulle det varit säkrare resultat. om jag sett fel på stickorna hade jag fått andra resultat. Vad jag skulle vilja undersöka ytterligare:jag skulle vilja veta vad som mer fiinns i en mashmallows. Jag skulle också vilja veta vad som finns i lakrits. På tallriken ser du Saras lunch. Den består 6 av sallad tomat, gurka, paprika och knäckebröd samt en chokladboll. I rutorna finns information om mat och näring. Din uppgift är att göra lunchen bättre med hjälp av informationen i rutorna. (Eleverna hade 15 st informationsrutor med påståenden att förhålla sig till). Jag tycker hon kan ta bort knäckebrödet och chokladbollen eftersom socker och vitt bröd gör att man blir pigg och efter en stund jättetrött. Istället borde hon ta fisk t.ex. för att få i sig proteiner. Proteiner behövs för att bygga upp kroppen. Sen kan hon ta potatis t.ex. i potatis, pasta och bröd finns det kolhydrater, då får du energi som håller i sig längre än vad du får av chokladbollen o.s.v. Salladen kan hon ha kvar för då får hon i sig vitaminer och då är det inte lika stor chans att man får bristsjukdomar. Från rutorna 10, 13, 1, 2,7

6 Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget. Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt bidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6 Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med relativt god anpassning till sammanhanget. Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då utvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som efter någon bearbetning kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6 Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med god anpassning till sammanhanget. Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då välutvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp. Eleven kan även föra enkla resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. I enkla och till viss del underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Elevportfölj som lärare bedömt vara på A-nivå Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp. Eleven kan även föra utvecklade resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. I utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av kemins begrepp. Eleven kan även föra välutvecklade resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. I välutvecklade och väl underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat.

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat. Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Elevportfölj 2 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 2 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Elevuppgifter. Förlänga matens hållbarhet. Matens kemi

Elevuppgifter. Förlänga matens hållbarhet. Matens kemi 1a Förlänga matens hållbarhet Besvara skriftligt eller muntligt följande frågeställning: Du ska tillbringa två veckor i en stuga som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Du

Läs mer

Elevportfölj 5 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 5 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Matens kemi

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Matens kemi Bakgrund Syftet med detta material är att ge exempel på hur verksamma lärare gör sammanfattande bedömningar av elevers prestationer. Nio lärare i årskurs 6 har planerat och genomfört ett arbetsområde om

Läs mer

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom fram till: Jag pratade med min pappa. För 20-30 år sedan

Läs mer

Matens kemi-laborationsrapport, av Vilde

Matens kemi-laborationsrapport, av Vilde Matens kemi-laborationsrapport, av Vilde Matens kemi-hemuppdrag 1, Vilde Mat i andra länder kan ofta var mycket annorlunda än den vi äter här i Sverige, men också väldigt lika, till exempel så äter man

Läs mer

Matens kemi labbrapporter Astrid och Eveline 6c

Matens kemi labbrapporter Astrid och Eveline 6c Matens kemi labbrapporter Astrid och Eveline 6c Uppdradrag 1-2 labbrapporter 1. Eveline: Mamma: Min mamma växte upp på landet och deras familj hade en bondgård. Detta ledde till att det blev väldigt mycket

Läs mer

Det är detta bränsle som vi ska prata om idag. Träff 1

Det är detta bränsle som vi ska prata om idag. Träff 1 Kroppen är som en maskin: Den måste ha bränsle för att fungera. När du är i rörelse, och även vid vila och sömn, går det år energi. Det du äter, som kallas protein, kolhydrater och fett, blir till energi

Läs mer

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013 Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013 Har du någon gång smakat en godis och tyckt att den smakar frukt? Eller känt att en parfym luktar blommor.

Läs mer

ÄTA RÄTT. Träff 1, 10-12 år. maten du äter. den energi din kropp gör av med

ÄTA RÄTT. Träff 1, 10-12 år. maten du äter. den energi din kropp gör av med Träff 1, 10-12 år ÄTA RÄTT Att vara fotbollsspelare eller aktiv inom andra idrotter kräver en hel del av din kropp. Du gör av med energi när du springer och dina muskler växer av träningen och blir starka.

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com På Rätt VägV Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com Kolhydrater Kolhydratrik föda f kommer från n växtriketv Vår r hjärna vill ha minst 100 g per dag

Läs mer

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ)

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ) namn:... klass:... ålder:... familj:... mina intressen:... mina favoriträtter:... dagens datum:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ) JA NEJ tycker om att vara tillsammans med andra tycker

Läs mer

Aktiv Föreläsning. Kost

Aktiv Föreläsning. Kost Aktiv Föreläsning Kost Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Kemi, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om vad olika ämnen består av, hur de är uppbyggda, vilka egenskaper de har och vad som händer när de kommer i kontakt med varandra, om materiens egenskaper, struktur

Läs mer

Lilla. för årskurs 8 & 9

Lilla. för årskurs 8 & 9 Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna

Läs mer

Välj din stil. Ät dagligen sex portioner frukt, bär och grönsaker på ditt eget sätt!

Välj din stil. Ät dagligen sex portioner frukt, bär och grönsaker på ditt eget sätt! Välj din stil Ät dagligen sex portioner frukt, bär och grönsaker på ditt eget sätt! Ett halvt kilo om dagen Ditt val Vegetabilier d.v.s. frukt, bär och grönsaker har en positiv helhetsverkan. De upprätthåller

Läs mer

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter

Läs mer

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kemi grundkurs GRNKEM2 Verksamhetspoäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Spektrum kemi, Folke A Nettelblad, Christer Ekdahl,

Läs mer

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal

Läs mer

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Jag har sammanställt lite information kring mat och dryck som ett stöd för barn och föräldrar i BT-97. På första sidan står det kortfattat och i punktform om vad vi trycker

Läs mer

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA Läs mer: http://www.1177.se/skane/tema/kroppen/matsmaltning-ochurinvagar/matsmaltningsorganen/?ar=true http://www.slv.se/grupp1/mat-ochnaring/kostrad/

Läs mer

Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått. Pernilla Larsson Leg Dietist. www.dietoteket.

Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått. Pernilla Larsson Leg Dietist. www.dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått Pernilla Larsson Leg Dietist www.dietoteket.se Ät mat du tycker om! Det finns ingen mat som är så dålig så man aldrig

Läs mer

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se Om matens vikt för god häls Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 Behov Med åldern minskar vikten och längden Med åldern minskar också muskelmassa. För friska äldre minskar energibehovet med åldern. Vid sjukdom

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Bra barnmat Del 3 Middag

Bra barnmat Del 3 Middag Bra barnmat Del 3 Middag I sista och tredje delen om näringsrik barnmat tänkte jag delge er några tips som anpassar klassiska barnrätter till mer häslosamma alternativ. Har du missat barnmat frukost eller

Läs mer

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Utverdering det har gott bra med träningen. jag tycker att det var kul att träna och så var det skönt att träna.

Läs mer

Hälsorådgivarens 36 tips för bättre hälsa

Hälsorådgivarens 36 tips för bättre hälsa Hälsorådgivarens 36 tips för bättre hälsa Hälsorådgivaren - Bättre hälsa genom nya val Disclaimer De råd och tips som finns i denna publikation är till för att användas under eget ansvar. Om du idag har

Läs mer

Livsstilsboken. En liten bok om det viktigaste som finns. du.

Livsstilsboken. En liten bok om det viktigaste som finns. du. Livsstilsboken En liten bok om det viktigaste som finns. du. Det här är jag. namn: klass: ålder: familj: mina intressen: mina favoriträtter: dagens datum: 2 JAG ÄR EN PERSON SOM...(sätt ett kryss för ja

Läs mer

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder KEMINS GRUNDER -----{ 2 Keminsgrunder 1 J----- IAAeAåll-Kemi förr och nu sid.4 Atomer, molekyler, grundämnen och kemiska föreningar Ämnens egenskaper sid. 10 sid. 14 Rena ämnen och blandningar Att separera

Läs mer

5 dagar. Ingredienser v 3. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 3. Köp gärna med fler matvaror!

5 dagar. Ingredienser v 3. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 3. Köp gärna med fler matvaror! 5 dagar v 3 Recept Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 500 gram nötfärs Ca 600 gram kycklingfilé 1 förp kalkonkassler 1 förp bacon 1 3 2 4 5 Potatis/ris/pasta mm 900 gram mjölig potatis 1 pkt pasta 4 1,5

Läs mer

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid! Att äta och röra sig är ett grundläggande behov hos människan. Det behövs för att vi ska förebygga sjukdom och hålla oss friska. Mat och rörelse är också en källa till glädje, njutning och social samvaro

Läs mer

TOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER

TOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER TOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER ebuzzdaily 30 September, 2014 at 21:21 1207 Frukt har alltid klassats som något hälsosamt och nyttigt, och man lägger gärna ihop frukt och grönsaker till fruktogrönt, till ett

Läs mer

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Viktiga faktorer för att du ska må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Ingen behöver svälta i Sverige Undernäring = Felnäring = För lite mat Felaktigt sammansatt Antalet

Läs mer

Maten under graviditeten

Maten under graviditeten Maten under graviditeten Graviditet och mat I Sverige har vi goda möjligheter till bra mat och att äta väl under graviditeten behöver inte vara svårt. Den gravida bör liksom alla äta vanlig, varierad och

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet

Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den 29 januari 2016 Vi ska sammanfatta och fördjupa grundskolans biologi genom att 1. använda källkritik när du beskriver

Läs mer

DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR

DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR VI I OSS ENERGI, SOM KROPPEN BEHÖVER FÖR ATT ORKA SPELA

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 11. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 11. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 11. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 11. Köp gärna med fler matvaror! dagar v Recept Kött/fisk 500 gram nötfärs Ca 800 gram torskfilé pkt bacon Potatis/ris/pasta 900 gram potatis Hej! Ulrika Brydling är kocken som brinner för ekologiskt och närproducerat med hållbar mat

Läs mer

5 dagar. Ingredienser v 52. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 52. Köp gärna med fler matvaror!

5 dagar. Ingredienser v 52. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 52. Köp gärna med fler matvaror! 5 dagar v 5 Kött/fisk Ca 500 gram nötfärs Ca 600 gram kycklingfilé Ca 400 gram räkor Ca 600 gram fläskkotletter Recept 3 4 5 Potatis/ris/pasta 900 gram potatis pkt pasta 3,5 4 Hej! Julaftonsveckan är här

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 6. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 6. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 6. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 6. Köp gärna med fler matvaror! dagar v 6 Recept Potatis/ris/pasta förp pasta Grönsaker vitlök gul lök citroner aubergine gurka salladshuvud kruka basilika kruka persilja påse bladspenat tomat,,,,, Hej! En krämig och snabblagad pasta

Läs mer

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och

Läs mer

Bedömningsuppgifter: Skriftligt prov Vatten och Luft Vattentornet (modell och ritning) Scratch (program)

Bedömningsuppgifter: Skriftligt prov Vatten och Luft Vattentornet (modell och ritning) Scratch (program) Planering Tema Vatten Vatten och luft är en självklarhet för oss i Sverige. När vi vrider på kranen kommer det rent vatten och vi andas relativt ren luft. Men vad är vatten egentligen och vilka former

Läs mer

Bedömningsstöd till Tummen upp! Teknik Kartläggning årskurs 6

Bedömningsstöd till Tummen upp! Teknik Kartläggning årskurs 6 Bedömningsstöd till Tummen upp! Teknik Kartläggning årskurs 6 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka förmågor som

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning

Läs mer

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen Bild 1 Kost för simmare, ca 8-18 år Järfälla Simklubb Anja Näslund 0709-967099 kroppochknopp@hotmail.com www.hfkk.se www.twitter.com/anjanaslund Bild 2 Kost Hälsa Välmående Prestation Träning Sömn Vila

Läs mer

Så funkar det. Danderyd/08

Så funkar det. Danderyd/08 Danderyd/08 Så funkar det Eller livets under att förklara samarbetet mellan växter och djur dvs förutsättningen för livet på jorden med hjälp av leken Trolleriet i moroten Trolleriet i moroten - en grupplek

Läs mer

3 dagar. Recept. Ingredienser v 1. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 1. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Recept. Ingredienser v 1. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 1. Köp gärna med fler matvaror! dagar Ingredienser v Kött/fisk Ca 600 gram spättafilé 500 gram nötfärs Ca 400 gram frysta räkor Recept Potatis/ris/pasta pkt pasta 900 gram potatis Hej! Välkomna till 06 med Tastelines Matkasse. Hoppas

Läs mer

Kycklingburgare med rostad majs och avokadokräm. vecka 6

Kycklingburgare med rostad majs och avokadokräm. vecka 6 Kycklingburgare med rostad majs och avokadokräm vecka 6 inspiration Kycklingburgare med rostad majs och avokadokräm Denna rätt bidrar till fantastiska smaker av den rostade majsen ihop med avokadokräm

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 3. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 3. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 3. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 3. Köp gärna med fler matvaror! dagar Ingredienser v Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé 500 gram nötfärs 500 gram hönsfärs Recept Potatis/ris/pasta 900 gram potatis förp risnudlar Hej! Välkomna till en ny vintervecka med flera goda smaker

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 arbetsområdena rörande matspjälkningen, lungorna, hjärtat och blodet Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska

Läs mer

Älsklingsmat och spring i benen

Älsklingsmat och spring i benen Älsklingsmat och spring i benen Tips och idéer för förskolebarn Idag tänker vi berätta lite om maten och matens betydelse för barnens hälsa och väl befinnande. Alla behöver vi mat för att kroppen ska fungera.

Läs mer

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF Kost för prestation Västergötlands FF 1 Fotbollens utmaning äta Svagaste länken i framgångstriangeln är ÄTA Många tränar/tävlar på fastande mage och behöver ta energi från musklerna! 2 Fotbollens fyskrav

Läs mer

Hälsan tiger still? Vill du äta hälsosamt?

Hälsan tiger still? Vill du äta hälsosamt? Mat och motion Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som är dåligt för oss. Kanske ska vi ibland vända på

Läs mer

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv. SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Ekorrspåraren Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av fötter, en halväten kotte, märken efter avbitna

Läs mer

Bra att ha hemma v.52 Veckans meny:

Bra att ha hemma v.52 Veckans meny: Ingredienser v.5 Kött/fisk Ca 500 gram nötfärs Ca 600 gram bjärekyckling Ca 600-800 gram torskfilé Recept Potatis/ris/pasta mm 900 gram potatis pkt pasta Grönsaker gul lök rödlök citron vitlök tomater

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Kondition uthållighet

Kondition uthållighet Kondition uthållighet Kondition eller uthållighet, är förmågan att arbeta hårt under lång tid med tillgång på syre. Kroppen kan tillverka energi dels med hjälp av syre (aerobt) och då talar man om förbränning,

Läs mer

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Din ungdom har anmält sig till vår internetbehandling för sömnproblem. Behandlingen är en internetbaserad guidad självhjälp

Läs mer

3 DAGAR VECKA 46 VECKANS MENY

3 DAGAR VECKA 46 VECKANS MENY DAGAR VECKA 46 Hej! Vi presenterar stolt Plura Jonsson som vår nya gästkock i matkassen. I över 40 år har han varit sångare och låtskrivare i gruppen Eldkvarn. Men det är först på senare år Plura Jonsson

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi Delprov A Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Chicken green curry. vecka 18

Chicken green curry. vecka 18 Chicken green curry vecka 18 familj Chicken green curry cirka 30 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2637 kj/ 629 kcal. Protein 48,9 g. Fett 18,4 g. Kolhydrater 63,4 g. Ingredienser: 2 morötter ca 600

Läs mer

Inspirationshäfte för mat, klimat & en hållbar livsstil

Inspirationshäfte för mat, klimat & en hållbar livsstil Inspirationshäfte för mat, klimat & en hållbar livsstil Foto: Johann Selles Vikten av bra matvanor för hälsan och miljön Maten har stor betydelse för vårt klimat. Såväl produktion, hantering och transport

Läs mer

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års

Läs mer

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik 3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Matundersökning 2010 RESULTAT

Matundersökning 2010 RESULTAT 2010-10-09 Matundersökning 2010 RESULTAT 1 = Mycket dåligt 5 = Mycket bra Fråga 1 2 3 4 5 Vet ej Smakar maten bra? 3 43 90 31 8 Ser maten god ut? Är maten tillräckligt varm/kall? Är salladsbordet bra?

Läs mer

TYST EGEN RETREAT HANDBOK WWW.TYSTRETREAT.NU

TYST EGEN RETREAT HANDBOK WWW.TYSTRETREAT.NU TYST EGEN RETREAT HANDBOK WWW.TYSTRETREAT.NU 1 INTRODUKTION Välkommen till Egen Tyst Retreat en handbok för att hitta inre tystnad. Tystnaden har i årtusenden använts som hjälpmedel för inre utveckling.

Läs mer

Jag. Din familj och ditt hem. 2. Jag går i årskurs fyra fem. 1. Jag är en Flicka Pojke

Jag. Din familj och ditt hem. 2. Jag går i årskurs fyra fem. 1. Jag är en Flicka Pojke Frågeformulär Jag 1. Jag är en Flicka Pojke 2. Jag går i årskurs fyra fem Din familj och ditt hem 3. Hur bor du (om du bor på två ställen kan du kryssa i två rutor)? med mamma och pappa bara med mamma

Läs mer

Hälsosamma matvanor. Det här materialet innehåller lättillgänglig fakta, bilder och hemuppgifter angående hälsosamma matvanor.

Hälsosamma matvanor. Det här materialet innehåller lättillgänglig fakta, bilder och hemuppgifter angående hälsosamma matvanor. Landstinget i Uppsala län i samarbete med HFS Hälsosamma matvanor Det här materialet innehåller lättillgänglig fakta, bilder och hemuppgifter angående hälsosamma matvanor. 1. Introduktion 2. Meny 3. Tema

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

5 dagar. Ingredienser v.39. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v.39. Köp gärna med fler matvaror!

5 dagar. Ingredienser v.39. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v.39. Köp gärna med fler matvaror! dagar v.39 Recept Kött/fisk Ca 00 gram nötfärs Ca 600 gram laxfilé Ca 40-00 gram fläskfilé 700 gram kycklinginnerfilé 1 2 3 Potatis/ris/pasta mm 1 kg fast potatis 1 pkt pasta 1 pkt lasagneplattor 1,4 2

Läs mer

VECKA 49 5 DAGAR VECKANS MENY

VECKA 49 5 DAGAR VECKANS MENY 5 DAGAR INGREDIENSER VECKA 49 RECEPT Hej! Vi har en härlig vecka framför oss med både asiatiska, mexikanska och kinesiska smaker i matkassen och vår gästkock Plura bjuder oss förstås på svenskt med barnfavoriten

Läs mer

3 dagar. Recept. Ingredienser v 5. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 5. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Recept. Ingredienser v 5. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 5. Köp gärna med fler matvaror! dagar Ingredienser v 5 Recept Potatis/ris/pasta förp dinkelgryn Hej! Dinkelsallad med rostade grönsaker får inleda denna vintervecka. En sallad fullspäckad av nyttigheter från både dinkel, aprikoser och

Läs mer

Recept i vårens tecken Tema picknick. Laga mjölkfritt Enkel sallad gjord på kokt ägg, grönsaker & skinka. Något sött efter: Melon och physalis

Recept i vårens tecken Tema picknick. Laga mjölkfritt Enkel sallad gjord på kokt ägg, grönsaker & skinka. Något sött efter: Melon och physalis Recept i vårens tecken Tema picknick Enkel sallad gjord på kokt ägg, grönsaker & skinka. Något sött efter: Melon och physalis Välkommen till min alldeles egna tidning där jag delar med mig av mina bästa

Läs mer

3 DAGAR VECKA 48 VECKANS MENY

3 DAGAR VECKA 48 VECKANS MENY 3 DAGAR VECKA 48 Hej! Vi är inne på 3:e veckan med vår folkkära gästkock Plura Jonsson. I över 40 år har han varit sångare och låtskrivare i gruppen Eldkvarn. Men det är först på senare år Plura Jonsson

Läs mer

Kalvfärsbullar i tomatsås. vecka 43

Kalvfärsbullar i tomatsås. vecka 43 Kalvfärsbullar i tomatsås vecka 43 familj Kalvfärsbullar i tomatsås cirka 30 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2551 kj/ 596 kcal. Protein 34,9 g. Fett 27,1 g. Kolhydrater 62,1 g. Ingredienser: 1/2

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 28. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 28. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 28. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 28. Köp gärna med fler matvaror! dagar Ingredienser v 8 Recept Kött/fisk 500 gram nötfärs Ca 600 gram laxfilé Ca 700 gram fläskkarré Potatis/ris/pasta kg potatis, Hej! Vi har en härlig sommarvecka framför oss med flera inspirerande och

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I

Läs mer

5 dagar. Ingredienser v.35. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v.35. Köp gärna med fler matvaror!

5 dagar. Ingredienser v.35. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v.35. Köp gärna med fler matvaror! dagar v.3 Recept Kött/fisk 00 gram nötfärs Ca 600 gram kycklingfilé Ca 800 gram fläskkarre 2 pkt bacon 400 gram torskfilé 400 gram lax 2 3 4 Potatis/ris/pasta mm 2 kg potatis pkt pasta 3, Hej! Vi har en

Läs mer

Vecka 1: Måndag: Frukost: (kl 6-8.00) Äggröra med grönsaker. Lunch: (kl 11-13.00) Nötshake med frukt

Vecka 1: Måndag: Frukost: (kl 6-8.00) Äggröra med grönsaker. Lunch: (kl 11-13.00) Nötshake med frukt Vecka 1: Måndag: Frukost: (kl 6-8.00) Äggröra med grönsaker Lunch: (kl 11-13.00) Nötshake med frukt Middag: (efter kl 17.00) Grekiskbiff med medelhavsallad Tisdag: Frukost: (kl 6.00-8.00) Äggröra med grönsaker

Läs mer

Pedagogisk planering Elev år 5

Pedagogisk planering Elev år 5 Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de

Läs mer

Vecka 32,4 port. Matnyttigt! MatHems Familjematkasse! Recept. Ingredienser

Vecka 32,4 port. Matnyttigt! MatHems Familjematkasse! Recept. Ingredienser Vecka, port Ingredienser Kött/fisk 00-600 gram laxfilé pkt lammfärs, ca 00-00 gram pkt lövbiff, ca 00-00 gram 700 gram kycklinginnerfiléer Potatis/ris/pasta mm kg potatis pkt pasta 800 gram sötpotatis,

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 36. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 36. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 36. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 36. Köp gärna med fler matvaror! dagar v 6 Recept Kött/fisk 500 gram nötfärs 500 gram laxfilé hel kyckling Potatis/ris/pasta mm kg potatis, Hej! Vi har en riktigt härlig vecka framför oss med flera inspirerande rätter på menyn. Just nu

Läs mer

LÄRARMANUAL FÖR HÄLSOPROJEKTET

LÄRARMANUAL FÖR HÄLSOPROJEKTET LÄRARMANUAL FÖR HÄLSOPROJEKTET Nedanstående material är tänkt som en kunskapsbas med övergripande information om näringslära och några tips på vad man kan göra för att äta bättre. Informationen är fri

Läs mer

GÅR TILL TANDLÄKAREN

GÅR TILL TANDLÄKAREN GÅR TILL TANDLÄKAREN Norrmejerier Författare: Karin Drangel Illustratör: Arvid Steen Grafisk formgivning: Krux I samarbete med Folktandvården Norr ISBN 978-91-979296-1-5 et här är Norris. Norris bor på

Läs mer

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2015-2016 2015-09-17

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2015-2016 2015-09-17 Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2015-2016 2015-09-17 Innehåll Förskolans visioner och arbete runt måltiderna... 3 Bra principer för maten... 4 Ekologiska råvaror... 4 Sockerpolicy... 4 Saltpolicy...

Läs mer

3 dagar. Recept. Ingredienser v 34. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 34. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Recept. Ingredienser v 34. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 34. Köp gärna med fler matvaror! dagar v 4 Recept Kött/fisk Ca 600 gram torskfilé Ca 650 gram minutfilé pkt salsiccia Potatis/ris/pasta kg potatis, Hej! Den här veckan bjuder på många härliga smakupplevelser. Först ut på menyn så hittar

Läs mer

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 ipreliminär planering år 8 Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 Syftet med undervisningen: använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor

Läs mer