SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE."

Transkript

1 SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag?

2 Optik och Akustik Kap 4 - Ljud Kap 5 - Ljus AKUSTIK v.43

3 Förmågan att använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle, Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp.

4 DISKUSSIONSFRÅGA Diskutera i par (tre om två ej är möjligt) Om inte annat anges av läraren.

5 CENTRALT INNEHÅLL Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. Förmåga: Förmågan att använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället Kunskapskrav: Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på förhållandevis komplexa fysikaliska samband. Förmåga: Förmåga att genomföra systematiska undersökningar i fysik. Se nästa slide

6 FÖRMÅGA ATT GENOMFÖRA SYSTEMATISKA UNDERSÖKNINGAR I FYSIK. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

7 BEGREPP Ljud Vibrationer Ljudvåg Ljudets hastighet Eko Frekvens Resonans Örat Ultraljud Infraljud Ljudnivå Hörselskador Skriv ner begreppen har ni redan nu kunskap om några begrepp? finns det någon fråga inom ljud ni vill

8 Akustik Ljudets egenskaper s.66 Ljudvågor s.70 Hörsel s.73

9 EN FILM OM FYSIKENS LJUD

10 HUR LJUD SKAPAS Ljud skapas genom vibrationer. Ljudvågorna är luftförtunningar och luftförtätningar. (s.67) Vibrationerna mäts i svängningar/sekund och är det samma som Hertz (Hz)

11 LJUDVÅGOR Ljud måste ha materia för att kunna utbreda sig Luftförtunning Luftförtätning Mellan förtätningarna blir det glesare med molekyler en luftförtunning. Luften pressas ihop och luftmolekylerna ligger tätare.

12 HUR LJUD SKAPAS- LJUDVÅGOR Luftförtätningarna och luftförtunningarna skapar ljudvågor. Avståndet mellan två toppar kallas våglängd.

13 VÅGLÄNGDER Ljud med hög frekvens (ljusa toner) har kort våglängd. Ljud med låg frekvens (mörka toner) har lång våglängd.

14 TESTA SJÄLVA Du behöver: En linjal Håll fast linjalen vid din bänk med din ena hand som bilden visar. Sätt fart på linjalen så att den börjar svänga. Hur svänger linjalen? På vilket sätt skiljer sig ljudet om det är en lång bit av linjalen som svänger, eller om den är kort?

15 LJUDETS EGENSKAPER - HASTIGHET Ljudets hastighet i luft är ungefär 340 m/s (en kilometer på tre sekunder) Ljudets hastighet i vatten är ungefär 1500 m/s. Ljudet utbreder sig alltså snabbare i materia med högre densitet

16 HUR LJUD PÅVERKAR VÅR HÖRSEL S.73 Vi är alla olika känsliga för ljud. Ljud mäts i decibel (db) Vanligt samtal ligger på ca 30 db. Starkt buller ligger på ca 130 db. (se sida 75) Utsätter man sig för buller under lång tid (80-90dB) eller starkt ljud vid ett tillfälle räcker, så kan man få bestående hörselskador (sid 76). Tinnitus ständigt hör oljud i örat.

17 akustik/ljudnivaer.png

18 HUR LJUD REGISTRERAS S.73 Ljud skapas genom vibrationer - ljudvågor. Ljudvågorna Ytterörat till trumhinnan som börjar vibrera. Vibrationerna överförs till hörselbenet (mellanörat) Vidare till hörselcellerna (innerörat). De skickar signaler genom hörselnerven till hjärnan Hjärnan tolkar signalerna som ljud

19 LJUDVÅGOR - HÖRSEL Vibrationerna mäts i svängningar/sekund och är det samma som Hertz (Hz) Vi människor uppfattar svängningar (frekvenser) mellan Hz.

20 ULTRALJUD - INFRALJUD Ultraljud Hz Hög frekvens Exempel: Båtar ekolod Foster i mammans mage Infraljud 20 Hz Låg frekvens Exempel: Ventilation Andra djur Hundar: hör upp till Hz Fladdermöss: skickar ut ljudstötar på Hz och lokaliserar med hjälp av ekot

21 KAN DU? s.69 s.72 s.76 Testa dig, kan du begreppen? Ljud Resonans Vibrationer Ljudvåg Ljudets hastighet Eko Frekvens Örat Ultraljud Infraljud Ljudnivå Hörselskador Kan du? Fundera mera. Räkna med ljud. Vad tycker du? s.80-81

22 NÄSTA VECKA AVSNITT LABORATION Akustik och Optik

23 FÖRMÅGA ATT GENOMFÖRA SYSTEMATISKA UNDERSÖKNINGAR I FYSIK. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

Centralt innehåll. O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan.

Centralt innehåll. O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. LJUD Fysik åk 7 Centralt innehåll O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. Tre avsnitt O Ljudets egenskaper O Ljudvågor

Läs mer

Lokal pedagogisk plan

Lokal pedagogisk plan Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik

Läs mer

Akustik. Läran om ljudet

Akustik. Läran om ljudet Akustik Läran om ljudet Vad är ljud? Ljud är förtätningar och förtunningar som uppstår i omgivningen när ett föremål vibrerar. Ljud kräver materia för att kunna spridas, t.ex. luft. Ett föremål som vibrerar

Läs mer

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Centralt innehåll Fysik: Fysiken och vardagslivet Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan

Läs mer

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik 3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och

Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och Lokal pedagogisk planering HT 12 Ämnesområde: Materia, värme och mekanik Ansvariga lärare: Jenny Ljung och Mohsen Afghani Ur det centrala innehållet i fysik: Fysiken i naturen och samhället Väderfenomen

Läs mer

Akustik läran om ljudet

Akustik läran om ljudet Akustik läran om ljudet Innehåll Exempel på ljudkällor... 1 Hur ljud uppstår... 1 Så här fungerar örat... 1 Ytterörat samlar upp ljud... 2 I mellanörat sitter hörselbenen... 2 Innerörat... 2 Det var lite

Läs mer

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Akustik och Optik Grundskola 7 9 LGR11 Fy De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Förmåga att använda kunskaper

Läs mer

Planering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud

Planering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud Planering NO 8B, Vecka 6 2016 Ögat/Örat/Ljus/Ljud Centralt innehåll Fysik Aktuella samhällsfrågor som rör fysik. Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande

Läs mer

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013 Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013 Har du någon gång smakat en godis och tyckt att den smakar frukt? Eller känt att en parfym luktar blommor.

Läs mer

Mål med temat vad är ljud?

Mål med temat vad är ljud? Vad är ljud? När vi hör är det luftens molekyler som har satts i rörelse. När en mygga surrar och låter är det för att den med sina vingar puttar på luften. När en högtalare låter är det för att den knuffar

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 arbetsområdena rörande matspjälkningen, lungorna, hjärtat och blodet Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Kemi, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om vad olika ämnen består av, hur de är uppbyggda, vilka egenskaper de har och vad som händer när de kommer i kontakt med varandra, om materiens egenskaper, struktur

Läs mer

Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera.

Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. Akustik Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng vibrerar, rör den sig fram och tillbaka.

Läs mer

Fysik åk 7. Energi. Lisa Ranudd. Studiehandledning. Energi

Fysik åk 7. Energi. Lisa Ranudd. Studiehandledning. Energi Studiehandledning Fysik åk 7 Lisa Ranudd Planering Vecka Aktivitet Att tänka på 21 Intro grupparbete+ genomgång Lyssna på instruktionen Grupparbete Grupparbete och förhör 22 Laboration Var lugn och systematisk

Läs mer

"Densitet, Tryck, Värme, Väder"

Densitet, Tryck, Värme, Väder "Densitet, Tryck, Värme, Väder" Grundskola 7 8 1 Densitet, tryck, värme, väder Skapad 216-11-1 av Daniel Spångberg i Björkvallsskolan, Uppsala Baserad på "Mall för pedagogisk planering Björkvallsskolan"

Läs mer

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte Ljud Låt det svänga Arbetshäfte Ljud När ljudvågorna träffar örat börjar trumhinnan svänga i takt vi hör ett ljud! Trumhinnan Ljud är en svängningsrörelse. När ett föremål börjar vibrera packas luftens

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I

Läs mer

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kemi grundkurs GRNKEM2 Verksamhetspoäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Spektrum kemi, Folke A Nettelblad, Christer Ekdahl,

Läs mer

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7 Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7 Syfte Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör samhälle. genomföra systematiska undersökningar

Läs mer

Ekologi Så fungerar naturen

Ekologi Så fungerar naturen EKOLOGI SÅ FUNGERAR NATUREN Ekologi Så fungerar naturen Är djur till någon nytta för växterna? Motivera. Elevboken, Förstår du?, uppgift 2, sida 115. Utvecklar förmåga Använda kunskaper i biologi för att

Läs mer

Ljud njutning eller plåga

Ljud njutning eller plåga Ljud njutning eller plåga Ljudets väg till örat Lärarhandledningen, uppgift 4, sida 473 (elevblad på sida 488), elevboken sida 156. Genomföra systematiska undersökningar i fysik. Sambandet mellan fysikaliska

Läs mer

Vad är ljud? Ljud skapas av vibrationer

Vad är ljud? Ljud skapas av vibrationer Vad är ljud? Ljud skapas av vibrationer När en gitarrist spelar på en sträng börjar den att svänga snabbt fram och tillbaka - den vibrerar och du hör ett ljud. När du sjunger är det dina stämband som vibrerar

Läs mer

Studieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ

Studieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ Studieplan i Fysik Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ Syftet med att fylla i denna studieplan är att du ska reflektera över och bli mer förtrogen med dina förmågor, samt bli medveten

Läs mer

Ljus snabbare finns inte

Ljus snabbare finns inte Ljus snabbare finns inte En morgon satt jag och tittade på en daggdroppe i gräset. Den blänkte i solen. Plötsligt märkte jag att droppen ändrade färg när jag flyttade huvudet litet. Kan du förklara det?

Läs mer

BRA VIBRATIONER. Namn: Klass: Ett ämnesövergripande område i Bi,Fy,Tk 8a,8b och 8e ht.2012.

BRA VIBRATIONER. Namn: Klass: Ett ämnesövergripande område i Bi,Fy,Tk 8a,8b och 8e ht.2012. BRA VIBRATIONER Ett ämnesövergripande område i Bi,Fy,Tk 8a,8b och 8e ht.2012. Namn: Klass: Förmågor som vi kommer att träna på: Genomföra systematiska undersökningar i fysik. Använda begrepp, modeller

Läs mer

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera

Läs mer

Elektricitet och magnetism besläktade fenomen

Elektricitet och magnetism besläktade fenomen Elektricitet och magnetism besläktade fenomen En lysande uppgift Lärarhandledningen, uppgift 5, sida 286 (elevblad på sida 308), elevboken sida 91. Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar,

Läs mer

PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM

PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM Namn: Klass: 2012-01-10 PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM Ämne: Fysik Årskurs/termin: År7 /vt 2012 v 2-6 Ansvarig pedagog: Britt-Mari Karlsson, Ing-Mari Ängvide Inledning: Naturvetenskapen

Läs mer

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport. Lokal Pedagogisk Planering i Fysik Ansvarig lärare: Märta Nordlander Ämnesområde: Atom- och kärnfysik samt energi. mail: marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Centralt innehåll Energins flöde från solen

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng

Läs mer

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och

Läs mer

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal

Läs mer

Lokal pedagogisk plan

Lokal pedagogisk plan Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik

Läs mer

Lokal pedagogisk plan

Lokal pedagogisk plan Syfte med arbetsområdet: Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Trycket beror på ytan

Trycket beror på ytan Inledning Trycket beror på ytan Du har två föremål med samma massa och balanserar dem på varsin handflata. Det ena föremålet har en mycket smalare stödyta än det andra. Förmodligen känns föremålet med

Läs mer

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts. Planering Energi 9C Syfte: Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi Genomföra systematiska undersökningar i fysik Använda fysikens begrepp,

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för

Läs mer

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera

Läs mer

Ett undersökande arbetssätt

Ett undersökande arbetssätt Ett undersökande arbetssätt Utformning Syfte Bedömning Vem är Christofer? Leg lärare i ma/no/tk 4-9 18 år som lärare (fr.om. 12 aug Sundbyskolan, Spånga) Krönikör, recensent för Origo Ingvar Lindkvistpristagare

Läs mer

Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning

Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning Vi kommer att arbeta med ljus och strålning samt ögats uppbyggnad. Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: använda kunskaper

Läs mer

Krafter märkbara men osynliga

Krafter märkbara men osynliga Krafter märkbara men osynliga Arbeta med hypotes och prövning Lärarhandledningen, uppgift 7, sida 231 (elevblad på sida 247), elevboken sida 70. Utvecklar förmåga Genomföra systematiska undersökningar

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud

LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck till innovativt

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.

Läs mer

Ett ämnesövergripande arbetsområde som innehåller biologi, fysik och teknik.

Ett ämnesövergripande arbetsområde som innehåller biologi, fysik och teknik. Namn: Målsmans underskrift: VAD ÄR DET SOM LÅTER? Ett ämnesövergripande arbetsområde som innehåller biologi, fysik och teknik. MÅL När du är klar med det här arbetsområdet ska du för att nå godkänt: Kunna

Läs mer

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör. Prövning i Fysik 2 Prövningen i Fy 2 omfattar 1: Skriftligt prov Ett skriftligt prov görs på hela kursen. 2: Laborationer I kursen ingår att laborera och att skriva rapporter. Laborationerna görs en torsdag

Läs mer

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Lena Löfgren lena.lofgren@hkr.se Britt Lindahl britt.lindahl@hkr.se Diagnoser ino bakgrund och erfarenheter för arbete med NP Diagnosmaterialets övergripande

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9 Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9 Arbetsområde Atom- och kärnfysik samt Energi och materia Syfte använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Fysik Mål Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: - använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som energi, teknik, miljö

Läs mer

Vad är ljud? När man spelar på en gitarr så rör sig strängarna snabbt fram och tillbaka, de vibrerar.

Vad är ljud? När man spelar på en gitarr så rör sig strängarna snabbt fram och tillbaka, de vibrerar. LJUD Vad är ljud? När man spelar på en gitarr så rör sig strängarna snabbt fram och tillbaka, de vibrerar. När strängen rör sig uppåt, pressar den samman luften på ovansidan om strängen => luftmolekylerna

Läs mer

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter

Läs mer

Förmågor och Kunskapskrav

Förmågor och Kunskapskrav Fysik Årskurs 7 Förmågor och Kunskapskrav Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle F Y S I K Använda fysikens

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin jan.wahlin@edu.upplandsvasby.se Läroplanens centrala innehåll gällande kemi säger att du ska lära om kolatomens

Läs mer

Vatten. Vad löser sig i vatten? Utvecklar förmåga. Centralt innehåll. Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240).

Vatten. Vad löser sig i vatten? Utvecklar förmåga. Centralt innehåll. Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240). Vatten Vad löser sig i vatten? Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240). Genomföra systematiska undersökningar i kemi. Använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och

Läs mer

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och Syfte: Planering Människokroppen 8C Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället. Använda kunskaper i biologi för att

Läs mer

Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven?

Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven? "Försurning" Skapad 2014-03-20 av Catharina Andersson i Stenkulan, Lerum Redigerad senast 2014-03-29 av Catharina Andersson Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga.

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 ipreliminär planering år 8 Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 Syftet med undervisningen: använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor

Läs mer

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 1

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 1 Hälsoakademin Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 1 Datum 211 11 3 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare

Läs mer

Testa din hörsel. - det är inte svårt

Testa din hörsel. - det är inte svårt Testa din hörsel - det är inte svårt 2 Känner du tvekan inför ett hörseltest? Det är troligtvis det enklaste test du kan göra. Ett hörseltest går fort, är enkelt och är absolut inte obehagligt. I det flesta

Läs mer

Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT)

Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT) Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT) Naturen och rymden är spännande och fantastisk att utforska och lära sig om. Varför har vi olika årstider och hur klarar vi av alla förändringar?

Läs mer

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

Hur blir flera bedömningar ett betyg? Hur blir flera bedömningar ett betyg? Styrdokument Dokumentation Att värdera bedömningars kvalitet Till övervägande del Lärare ska Lärare bör Lärare kan Lärare ska utifrån de nationella kunskapskrav som

Läs mer

LPP Energi och elektricitet År 7

LPP Energi och elektricitet År 7 LPP Energi elektricitet År 7 Namn: Klass: Syfte: Under det här området kommer du att få lära dig mer om varifrån vi får elektricitet dvs.olika energikällor, till vad vi behöver elektricitet, hur vi gjorde

Läs mer

Mål och betygskriterier i Fysik

Mål och betygskriterier i Fysik Mål och betygskriterier i Fysik För att bli GODKÄND på samtliga kurser skall du: Kunna skyddsföreskrifter inom NO-institutionen, samt veta var skydds- och nödutrustning finns Kunna handha den laboratorieutrustning

Läs mer

Grundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum

Grundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum Grundläggande kemi VT-13 Beskrivning av arbetsområdet Alla föremål du har omkring dig, liksom du själv och alla växter och djur, består av något som vi kallar materia. Även marken, vatten och luft är materia.

Läs mer

Livets myller Ordning i myllret

Livets myller Ordning i myllret LIVETS MYLLER ORDNING I MYLLRET Livets myller Ordning i myllret Hur kommer det sig att vetenskapsmännen ändrar sig hela tiden när det gäller hur organismerna är släkt med varandra och hur de ska delas

Läs mer

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi. "Ekologi år 7-8" Eleverna arbetar med de begrepp som tas upp i området Ekologi. De ska få kunskap om några vanliga ekosystem. Vi kommer också att genomföra enklare laborationer och fältstudier samt dokumentera

Läs mer

Fysiken i naturen och samhället

Fysiken i naturen och samhället Fysik åk 4-6 - Centralt innehåll Engergins oförstörbarhet och flöde Energikällor och energianvändning Väder och väderfenomen Fysiken i naturen och samhället Fysiken och Fysik åk 4-6 - Centralt innehåll

Läs mer

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Ljud Molekyler i rörelse

Ljud Molekyler i rörelse A här får du lära dig J hur ljud bildas och sprids varför vi ser blixten före vi hör mullret när åskan går vad som menas med ultraljud och infraljud skillnaden mellan starka och svaga samt höga och låga

Läs mer

Atomer och det periodiska systemet

Atomer och det periodiska systemet Atomer och det periodiska systemet Planering i Kemi så9 VT2013 Ansvarig lärare: Märta Nordlander marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Det centrala innehållet Kemiska föreningar, och hur atomer sätts

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.

Läs mer

Sexualkunskap 8A. Vad är viktigt inom området? Planering. Pär Leijonhufvud. 30 januari 2015. Nyheden BY: Vecka 6. Hur fungerar könsorganen

Sexualkunskap 8A. Vad är viktigt inom området? Planering. Pär Leijonhufvud. 30 januari 2015. Nyheden BY: Vecka 6. Hur fungerar könsorganen Sexualkunskap 8A Pär Leijonhufvud $\ Nyheden BY: 30 januari 2015 C Vad är viktigt inom området? Hur fungerar könsorganen Vad sker i kroppen under puberteten Hur blir ett barn till, från befruktning till

Läs mer

Förankring Lgr11. Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2013

Förankring Lgr11. Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2013 Teknikåttans intentioner med årets Klassuppgift är att den ska vara väl förankrad i Lgr 11. Genom att arbeta med Klassuppgiften tror vi att eleverna kommer att ha goda möjligheter att utveckla förmågorna

Läs mer

Namn: Eron Teklehaimanot Klass: 9b Datum: 21 maj 2010 Mentor: Mikael (svenskan) Hållbar utveckling med inriktning naturvetenskap Oljud i klassrummen

Namn: Eron Teklehaimanot Klass: 9b Datum: 21 maj 2010 Mentor: Mikael (svenskan) Hållbar utveckling med inriktning naturvetenskap Oljud i klassrummen Namn: Eron Teklehaimanot Klass: 9b Datum: 21 maj 2010 Mentor: Mikael (svenskan) Hållbar utveckling med inriktning naturvetenskap Oljud i klassrummen 1 Innehållsförteckning Inledning.....sidan 3 Bakgrund......sidan

Läs mer

Elektricitet, magnetism och energi - 9E - vt17, v5-12

Elektricitet, magnetism och energi - 9E - vt17, v5-12 Elektricitet, magnem och energi - 9E - vt17, v5-12 Inledning Under denna period läser vi om elektricitet, magnem och energi: - dels rent fysikaliskt om elektricitet och magnem - dels hur dessa fenomen

Läs mer

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?

Läs mer

Bedömningsuppgifter: Skriftligt prov Vatten och Luft Vattentornet (modell och ritning) Scratch (program)

Bedömningsuppgifter: Skriftligt prov Vatten och Luft Vattentornet (modell och ritning) Scratch (program) Planering Tema Vatten Vatten och luft är en självklarhet för oss i Sverige. När vi vrider på kranen kommer det rent vatten och vi andas relativt ren luft. Men vad är vatten egentligen och vilka former

Läs mer

KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt:

KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt: 7A ht.2012 KEMINS GRUNDER Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt: Använda kemins begrepp, modeller teorier för att förklara beskriva samband i samhället naturen Genomföra systematiska

Läs mer

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk6-vt 13 Grimstaskolan

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk6-vt 13 Grimstaskolan Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk6-vt 13 Grimstaskolan Syfte - Att utveckla elevernas möjligheter att kommunicera - Att använda det svenska språket i tal och skrift i teknik - Skapande arbete ger eleverna

Läs mer

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Glasögonbågar

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Glasögonbågar Tre lärare som undervisar i årskurs 6 har planerat och genomfört ett arbetsområde som handlade om glasögonbågar i sina klasser. Målen för arbetsområdet och därmed bedömningen har fokuserat på samtliga

Läs mer

Elevportfölj 2 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 2 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2016

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2016 Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2016 Teknikåttans intentioner med årets Klassuppgift är att den ska vara väl förankrad i Lgr 11. Genom att arbeta med Klassuppgiften tror vi att eleverna

Läs mer

BETYGSKRITERIER I KEMI, FYSIK OCH BIOLOGI

BETYGSKRITERIER I KEMI, FYSIK OCH BIOLOGI Vifolkaskolan 590 18 MANTORP 2002-06-12 Utdrag ur Bedömning och betygssättning Det som sker på lektionerna och vid lektionsförberedelser hemma, liksom närvaro och god ordning är naturligtvis i de flesta

Läs mer

PRÖVNING I NATURKUNSKAP

PRÖVNING I NATURKUNSKAP PRÖVNING I NATURKUNSKAP 2 100 p Prövningsansvarig lärare: Håkan Prahl email: Hakan.M.Prahl@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Varför läser vi? LPP Fysik ht notebook. September 17, 2016

Varför läser vi? LPP Fysik ht notebook. September 17, 2016 LPP i Fysik ht. 2016 Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi? Eleverna skall ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet

Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den 29 januari 2016 Vi ska sammanfatta och fördjupa grundskolans biologi genom att 1. använda källkritik när du beskriver

Läs mer

VARFÖR LJUD OCH HÖRSEL?

VARFÖR LJUD OCH HÖRSEL? Ljud och hörsel VARFÖR LJUD OCH HÖRSEL? VARFÖR LJUD OCH HÖRSEL? VARFÖR LJUD OCH HÖRSEL? Interaktionsdesign ligger flera decennier bakom filmindustrin George Lucas (1977): Ljudet är halva upplevelsen VARFÖR

Läs mer

NO Fysik Åk 4-6. Syfte och mål

NO Fysik Åk 4-6. Syfte och mål NO Fysik Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen

Läs mer

htp:/wz.se/v Innehål Hörsel Vad innebär det at inte höra? Varför hör vi? Hämta bildspel: Hur kan vi höra? Varför hör vi? Varför hör vi inte?

htp:/wz.se/v Innehål Hörsel Vad innebär det at inte höra? Varför hör vi? Hämta bildspel: Hur kan vi höra? Varför hör vi? Varför hör vi inte? Hämta bildspel: htp:/wz.se/v Innehål Hörsel Hur kan vi höra? Varför hör vi? Hur hör vi? Varför hör vi inte? Vilka barn kan inte höra som andra barn? Hur hitar vi dessa barn? Varför hör vi? Vad använder

Läs mer

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat.

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat. Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Assistent: Cecilia Askman Laborationen utfördes: 7 februari 2000

Assistent: Cecilia Askman Laborationen utfördes: 7 februari 2000 Assistent: Cecilia Askman Laborationen utfördes: 7 februari 2000 21 februari 2000 Inledning Denna laboration innefattade fyra delmoment. Bestämning av ultraljudvågors hastighet i aluminium Undersökning

Läs mer

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur) BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur) Syfte Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen

Läs mer

Centralt innehåll. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

Centralt innehåll. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen. 3.10 SIK Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Grundläggande akustik. Rikard Öqvist Tyréns AB

Grundläggande akustik. Rikard Öqvist Tyréns AB Grundläggande akustik Rikard Öqvist Tyréns AB Rikard Öqvist Umeåbo och Akustikkonsult sedan 2011 Industridoktorand sedan semestern 2014, disputation dec 2016 rikard.oqvist@tyrens.se 010-452 31 27 Vad är

Läs mer