FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant
|
|
- Anna Sandström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng vibrerar, rör den sig fram och tillbaka. När den rör sig framåt pressar den ihop luftmolekylerna framför sig. Det blir alltså lite tätare med luftmolekyler framför strängen. Det har bildats en tryckökning. När gitarrsträngen rör sig bakåt, bildas i stället en trycksänkning framför strängen. Ljuskällor är föremål som själva sänder ut ljus, till exempel solen, en lampa eller ett stearinljus. Anledningen till att vi kan se andra föremål, som inte själva är ljuskällor, är att ljuset från någon ljuskälla reflekteras mot dessa föremål och därefter når våra ögon. Ögonen är alltså mottagare av ljus. Ljuset från solen träffar till exempel en bil. Bilen reflekterar solljuset. Det reflekterade solljuset når våra ögon. Hjärnan omformar sedan ljuset till en bild.
2 1 FYSIK AKUSTIK OCH OPTIK Efter kursen ska du veta att: Akustik I luft bildas ljudvågor genom att det uppstår förtätningar och förtunningar i luften. Med frekvens (svängningstal) menas antalet svängningar per sekund. Mäts i hertz (Hz). Avståndet mellan två förtätningar i en ljudvåg kallas för våglängd. En hög frekvens (hög ton) medför kort våglängd. En tunn sträng ger högre ton än en tjock. En kort sträng ger en högre ton än en lång. En sträng ger högre ton ju hårdare spänd den är. I blåsinstrument uppstår ljudet genom att en luftpelare (luftmolekylerna i röret) kommer i svängning. Ljudnivån (ljudets styrka) anges i decibel (db). Regelbundna svängningar ger upphov till toner. Oregelbundna svängningar ger upphov till buller. Våra öron kan normalt uppfatta toner med frekvenser mellan 20 och Hz. Förmågan att uppfatta höga toner avtar ju äldre vi blir. För att vi ska kunna höra ett ljud fordras ett ämne (exempelvis luft) som kan leda ljudet. Ljudets fart i luft är cirka 340 m/s. Efter följande område ska du ha kunskaper om följande (ur det centrala innehållet från Lgr11): Fysiken och vardagslivet -Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. -Ljusets utbredning, reflektion och brytning i vardagliga sammanhang. Förklaringsmodeller för hur ögat uppfattar färg. Fysiken och världsbilden -Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor. Fysikens metoder och arbetssätt -Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. -Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. [Ange innehållet på
3 2 Optik Ljusets fart är cirka km/s. Ljusstrålar ritas som räta linjer. Strålarnas riktning visas med pilar. En ljuskälla ser vi därför att den själv sänder ut ljus. Andra föremål ser vi därför att de reflekterar (återkastar) ljus som träffar dem. Ljuset reflekteras alltid enligt reflektionslagen så att infallsvinkeln=reflektionsvinkeln, i = r. Parallella strålar som infaller mot en konkav spegel reflekteras mot brännpunkten (= fokus). En ljusstråle som går från ett optiskt tunnare ämne (t ex luft) till ett optiskt tätare ämne (t ex vatten) bryts mot normalen. Går strålen i motsatt riktning bryt den från normalen. En positiv (= konvex) lins bryter parallella strålar till ett konvergent strålknippe. En negativ (= konkav) lins bryter parallella strålar till ett divergent strålknippe. Strålar som går genom mittpunkten på en lins passerar linsen utan att brytas. Belysning anges i lux. Ett föremål får större belysning när ljuskällan har stor ljusstyrka och befinner sig nära föremålet. Vitt ljus kan delas upp i ett spektrum som innehåller färgerna rött, orange, gult, grönt, blått, indigo och violett. Hur ögat uppfattar färgerna på ett föremål beror dels på vilka färger föremålet kan reflektera och dels på färgen hos det ljus som träffar föremålet. Sambandet mellan ljus och ljud vid ett åskväder. Litteratur och sidhänvisningar: Tefy fysik s 66-76, s 85-96, s
4 3 Fysik - Måldokument Lena Folkebrant Skolverket: Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. Ljusets utbredning, reflektion och brytning i vardagliga sammanhang. Förklaringsmodeller för hur ögat uppfattar färg. Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor. Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Detta kommer att bedömas Eleven har kunskaper om fysikaliska sammanhang och visar det genom att beskriva, kunna förklara varför och ge exempel på samband utifrån fysikens begrepp, modeller och teorier. Exempel: Fråga: Varför låter det när man blåser i en blockflöjt? Svar: I alla blåsinstrument uppstår ljudet genom att en luftpelare, luftmolekylerna i röret, kommer i svängning. Regelbundna svängningar ger upphov till toner. Oregelbundna svängningar ger upphov till buller. I blockflöjten omvandlas luften till regelbundna svängningar och vackra toner skapas. Eleven kan beskriva, förklara varför och ge exempel på samband inom några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Exempel: Fråga: Ge exempel på en betydande upptäckt för mänskligheten och förklara varför du tycker att den är viktig. Svar: I en mikrofon kan man överföra ljud över långa avstånd. Luftmolekylernas svängningar i en ljudvåg kan omvandlas till elektriska svängningar i en mikrofon. Alexander Graham Bell insåg att man kan använda elektriska ledningar för att
5 4 transportera ljudet långa sträckor och detta resulterade i telefonen. Telefonen har fört människor närmare varandra och världen har så att säga blivit mindre. Eleven kan föra underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med ljus och ljud och visar då på fysikaliska samband. Exempel: Fråga: Du vet säkert att man genom att räkna tiden mellan en blixt och en åskknall kan ta reda på hur långt bort ett åskoväder befinner sig. Men vad är egentligen en blixt och en åskknall? Svar: I ett åskmoln samlas negativa laddningar i den nedre delen och positiva i den övre. När spänningsskillnaden mellan marken, som är positivt laddad, och molnet eller mellan molnets olika delar blir tillräckligt stor sker en snabb upphettning och det bildas en gnista, blixten. Åskdundret är ljudet som bildas vid den snabba upphettningen av luften. En tryck-och ljudvåg bildas. Nära nedslaget hörs åskdundret som ett gevärsskott men på längre håll blir det mest de lägre, dovare ljudvågorna som når fram. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och fungerande sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då slutsatser med koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven för resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Betygen E - A styrs av hur väl eleven beskriver, förklarar och ger exempel inom kunskapsområdet, det vill säga från enkelt till utförligt, välutvecklat och komplext.
6 5 Fysik - Måldokument Lena Folkebrant Klass 9A Vecka Datum Planering: FYSIK Planering 45 Tor 6/11 Tvärgruppsdiskussion Tor 6/11 Fre 7/11 46 Tis 11/11 på ma-lekt Tor 13/11 Inläsning till genetikprov Akustik läran om ljudet Planeringar ut: Akustik och optik från Tefy Stationslaborationer Gymnasiemässa s Fre 14/11 Genomgång: Ljud s Tor 20/11* Lab: Gör en egen högtalare till din mobil Tor 20/11 Studieuppgifter ljud s Fre 21/11 Optik läran om ljuset s Tor 27/11* PRAO Tor 27/11 PRAO Fre 28/11 PRAO 49 Tor 4/12* Laboration med laserstrålar Tor 4/12 Genomgång: Ljus forts. s Fre 5/12 Studieuppgifter ljus s Tor 11/12* Prov fysik Akustik och optik Tor 11/12 Matematik (pga tis 11/11) s.89-94, s , laborationerna Fre 12/12 Prov tillbaka 51 Tor 18/12* Tor 18/12 Fre 19/12 Julavslutning!!
7 6 Fysik - Måldokument Lena Folkebran Klass 9B Vecka Datum Planering: FYSIK Planering 45 Ons 5/11* Inläsning inför genetikprovet Tor 6/11 Akustik läran om ljudet s Planeringar ut: Akustik och optik från Tefy Fre 7/11 Genomgång: Ljud s Ons 12/11* Stationslaborationer Tor 13/11 Gymnasiemässa Fre 14/11 Studieuppgifter ljud s Ons 19/11* Optik läran om ljuset s Tor 20/11 Laboration med laserstrålar Fre 21/11 Genomgång: Ljus forts. s Ons 26/11* PRAO Tor 27/11 PRAO Fre 28/11 PRAO 49 Ons 3/12* Lab: Gör en egen högtalare till din mobil Tor 4/12 Studieuppgifter ljus s Fre 5/12 Tvärgruppsdiskussioner ljud och ljus 50 Ons 10/12* Inläsning inför provet Tor 11/12 Fre 12/12 51 Ons 17/12* Tor 18/12 Fre 19/12 Prov fysik Akustik och optik Prov tillbaka Julavslutning!! s.89-94, s , laborationerna
8 7 Fysik - Måldokument Lena Folkebrant Klass 9C Vecka Datum Planering: FYSIK Planering 45 Mån 3/11* Tvärgruppsdiskussion Ons 5/11 Inläsning till genetikprov Tor 6/11 Akustik läran om ljudet Planeringar ut: Akustik och optik från Tefy 46 Mån 10/11* Stationslaborationer s Ons 12/11 Genomgång: Ljud forts. s Tor 13/11 Gymnasiemässa 47 Mån 17/11* Lab: Gör en egen högtalare till din mobil Ons 19/11 Studieuppgifter ljud s Tor 20/11 Optik läran om ljuset s Mån 24/11* PRAO Ons 26/11 PRAO Tor 27/11 PRAO 49 Mån 1/12* Laboration med laserstrålar Ons 3/12 Genomgång: Ljus forts. s Tor 4/12 Studieuppgifter ljus s Mån 8/12* Tvärgruppsdiskussioner ljud och ljus Ons 10/12 Inläsning inför provet Tor 11/12 Prov fysik Akustik och optik 51 Mån 15/12* Prov tillbaka s.89-94, s , laborationerna Ons 17/12 Tor 18/12
SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.
SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och
Läs merI detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:
PP för arbetsområde: Ljud & Ljus Ur kursplanen för ämnet fysik I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att: diskutera, granska och ta ställning i frågor som handlar om ljud och buller planera
Läs merFysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:
Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera
Läs merLjud, Hörsel. vågrörelse. och. Namn: Klass: 7A
Ljud, Hörsel och vågrörelse Namn: Klass: 7A Dessa förmågor ska du träna: använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället genomföra
Läs merLjus och strålning. Klass: 9H
Ljus och strålning Namn: Klass: 9H Dessa förmågor ska du träna: använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället genomföra systematiska
Läs merOPTIK läran om ljuset
OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte
Läs merSÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.
SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och
Läs merPlanering Ljud,hörsel och vågrörelse år7
Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Centralt innehåll Fysik: Fysiken och vardagslivet Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan
Läs merLokal pedagogisk plan
Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik
Läs merÄmnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning
Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning Vi kommer att arbeta med ljus och strålning samt ögats uppbyggnad. Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: använda kunskaper
Läs merPlanering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud
Planering NO 8B, Vecka 6 2016 Ögat/Örat/Ljus/Ljud Centralt innehåll Fysik Aktuella samhällsfrågor som rör fysik. Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande
Läs merOptik. Läran om ljuset
Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker
Läs merLäran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera.
Akustik Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng vibrerar, rör den sig fram och tillbaka.
Läs merFysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:
Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera
Läs merLjuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla
Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för
Läs merLjud. Låt det svänga. Arbetshäfte
Ljud Låt det svänga Arbetshäfte Ljud När ljudvågorna träffar örat börjar trumhinnan svänga i takt vi hör ett ljud! Trumhinnan Ljud är en svängningsrörelse. När ett föremål börjar vibrera packas luftens
Läs merLjus snabbare finns inte
Ljus snabbare finns inte En morgon satt jag och tittade på en daggdroppe i gräset. Den blänkte i solen. Plötsligt märkte jag att droppen ändrade färg när jag flyttade huvudet litet. Kan du förklara det?
Läs merVad skall vi gå igenom under denna period?
Ljus/optik Vad skall vi gå igenom under denna period? Vad är ljus? Ljuskälla? Reflektionsvinklar/brytningsvinklar? Färger? Hur fungerar en kikare? Hur fungerar en kamera/ ögat? Var använder vi ljus i vardagen
Läs merMål med temat vad är ljud?
Vad är ljud? När vi hör är det luftens molekyler som har satts i rörelse. När en mygga surrar och låter är det för att den med sina vingar puttar på luften. När en högtalare låter är det för att den knuffar
Läs merDe förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.
Akustik och Optik Grundskola 7 9 LGR11 Fy De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Förmåga att använda kunskaper
Läs merStudieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A
Detta är en något omarbetad version av Studiehandledningen som användes i tryckta kursen på SSVN. Sidhänvisningar hänför sig till Quanta A 2000, ISBN 91-27-60500-0 Där det har varit möjligt har motsvarande
Läs merCentralt innehåll. O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan.
LJUD Fysik åk 7 Centralt innehåll O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. Tre avsnitt O Ljudets egenskaper O Ljudvågor
Läs merInstuderingsfrågor extra allt
Instuderingsfrågor extra allt För dig som vill lära dig mer, alla svaren finns inte i häftet. Sök på nätet, fråga en kompis eller läs i en grundbok som du får låna på lektion. Testa dig själv 9.1 1 Vilken
Läs merPlanering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.
Planering Energi 9C Syfte: Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi Genomföra systematiska undersökningar i fysik Använda fysikens begrepp,
Läs merFysiken i naturen och samhället
Fysik åk 4-6 - Centralt innehåll Engergins oförstörbarhet och flöde Energikällor och energianvändning Väder och väderfenomen Fysiken i naturen och samhället Fysiken och Fysik åk 4-6 - Centralt innehåll
Läs merLjus, syn & strålning
Ljus, syn & strålning Namn: Klass: 8G Ljus, syn och strålning Dessa förmågor ska du träna: använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och
Läs mer3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik
3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merPlanering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7
Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7 Syfte Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör samhälle. genomföra systematiska undersökningar
Läs mersamt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.
Lokal Pedagogisk Planering i Fysik Ansvarig lärare: Märta Nordlander Ämnesområde: Atom- och kärnfysik samt energi. mail: marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Centralt innehåll Energins flöde från solen
Läs mer"Densitet, Tryck, Värme, Väder"
"Densitet, Tryck, Värme, Väder" Grundskola 7 8 1 Densitet, tryck, värme, väder Skapad 216-11-1 av Daniel Spångberg i Björkvallsskolan, Uppsala Baserad på "Mall för pedagogisk planering Björkvallsskolan"
Läs merLokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9
Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9 Arbetsområde Atom- och kärnfysik samt Energi och materia Syfte använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor
Läs merStudieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ
Studieplan i Fysik Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ Syftet med att fylla i denna studieplan är att du ska reflektera över och bli mer förtrogen med dina förmågor, samt bli medveten
Läs merOm du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du:
Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: A.Mer av dig själv. B.Mindre av dig själv. C.Lika mycket av dig själv. ⱱ Hur hög måste en spegel vara för att du ska
Läs merLokal pedagogisk plan
Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik
Läs merVad är ljud? När man spelar på en gitarr så rör sig strängarna snabbt fram och tillbaka, de vibrerar.
LJUD Vad är ljud? När man spelar på en gitarr så rör sig strängarna snabbt fram och tillbaka, de vibrerar. När strängen rör sig uppåt, pressar den samman luften på ovansidan om strängen => luftmolekylerna
Läs merAkustik. Läran om ljudet
Akustik Läran om ljudet Vad är ljud? Ljud är förtätningar och förtunningar som uppstår i omgivningen när ett föremål vibrerar. Ljud kräver materia för att kunna spridas, t.ex. luft. Ett föremål som vibrerar
Läs merLjud njutning eller plåga
Ljud njutning eller plåga Ljudets väg till örat Lärarhandledningen, uppgift 4, sida 473 (elevblad på sida 488), elevboken sida 156. Genomföra systematiska undersökningar i fysik. Sambandet mellan fysikaliska
Läs merKol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7
ipreliminär planering år 8 Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 Syftet med undervisningen: använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor
Läs merLokal pedagogisk plan
Syfte med arbetsområdet: Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen
Läs mer1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick.
10 Vågrörelse Vågor 1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick. y (m) 0,15 0,1 0,05 0-0,05 0 0,5 1 1,5 2 x (m) -0,1-0,15
Läs merHandledning laboration 1
: Fysik 2 för tekniskt/naturvetenskapligt basår Handledning laboration 1 VT 2017 Laboration 1 Förberedelseuppgifter 1. För en våg med frekvens f och våglängd λ kan utbredningshastigheten skrivas: 2. Färgen
Läs merλ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m
Problem. Utbredning av vattenvågor är komplicerad. Vågorna är inte transversella, utan vattnet rör sig i cirklar eller ellipser. Våghastigheten beror bland annat på hur djupt vattnet är. I grunt vatten
Läs merFörmågor och Kunskapskrav
Fysik Årskurs 7 Förmågor och Kunskapskrav Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle F Y S I K Använda fysikens
Läs merLPP Energi och elektricitet År 7
LPP Energi elektricitet År 7 Namn: Klass: Syfte: Under det här området kommer du att få lära dig mer om varifrån vi får elektricitet dvs.olika energikällor, till vad vi behöver elektricitet, hur vi gjorde
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merVäderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och
Lokal pedagogisk planering HT 12 Ämnesområde: Materia, värme och mekanik Ansvariga lärare: Jenny Ljung och Mohsen Afghani Ur det centrala innehållet i fysik: Fysiken i naturen och samhället Väderfenomen
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs meranvända fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.
FYSIK Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merDenna våg är. A. Longitudinell. B. Transversell. C. Något annat
Denna våg är A. Longitudinell B. Transversell ⱱ v C. Något annat l Detta är situationen alldeles efter en puls på en fjäder passerat en skarv A. Den ursprungliga pulsen kom från höger och mötte en lättare
Läs merNamn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften
Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,
Läs merPedagogisk planering
Pedagogisk planering Årskurs 6 Ämne: Rörelse och konstruktion (NTA-låda) Period: Vecka 39 ca: vecka 51 Det här ska vi träna på: (Syfte) Hur framgångsrik en teknisk produkt är beror på den vetenskap som
Läs merFRÅN MASSA TILL TYNGD
FRÅN MASSA TILL TYNGD Inledning När vi till vardags pratar om vad något väger använder vi orden vikt och tyngd på likartat sätt. Tyngd associerar vi med tung och söker vi på ordet tyngd i en synonymordbok
Läs merVi är beroende av ljuset för att kunna leva. Allt liv på jorden skulle ta slut och jordytan skulle bli öde och tyst om vi inte hade haft ljus.
Källa: Fysik - Kunskapsträdet Vi är beroende av ljuset för att kunna leva. Allt liv på jorden skulle ta slut och jordytan skulle bli öde och tyst om vi inte hade haft ljus. Ljusets natur Ljusets inverkan
Läs merPEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM
Namn: Klass: 2012-01-10 PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM Ämne: Fysik Årskurs/termin: År7 /vt 2012 v 2-6 Ansvarig pedagog: Britt-Mari Karlsson, Ing-Mari Ängvide Inledning: Naturvetenskapen
Läs merElektricitet och magnetism besläktade fenomen
Elektricitet och magnetism besläktade fenomen En lysande uppgift Lärarhandledningen, uppgift 5, sida 286 (elevblad på sida 308), elevboken sida 91. Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar,
Läs merLaboration 1 Fysik
Laboration 1 Fysik 2 2015 : Fysik 2 för tekniskt/naturvetenskapligt basår Laboration 1 Förberedelseuppgifter 1. För en våg med frekvens f och våglängd λ kan utbredningshastigheten skrivas: 2. Färgen på
Läs merSammanfattning: Fysik A Del 2
Sammanfattning: Fysik A Del 2 Optik Reflektion Linser Syn Ellära Laddningar Elektriska kretsar Värme Optik Reflektionslagen Ljus utbreder sig rätlinjigt. En blank yta ger upphov till spegling eller reflektion.
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I
Läs merPlanering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och
Syfte: Planering Människokroppen 8C Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället. Använda kunskaper i biologi för att
Läs merUpp gifter. c. Hjälp Bengt att förklara varför det uppstår en stående våg.
1. Bengt ska just demonstrera stående vågor för sin bror genom att skaka en slinkyfjäder. Han lägger fjädern på golvet och ber sin bror hålla i andra änden. Sen spänner han fjädern genom att backa lite
Läs merÄmnesplan i Fysik Treälven
Ämnesplan i Fysik Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Fysik Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Mål för godkänt skolår 9 utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska
Läs merGrundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum
Grundläggande kemi VT-13 Beskrivning av arbetsområdet Alla föremål du har omkring dig, liksom du själv och alla växter och djur, består av något som vi kallar materia. Även marken, vatten och luft är materia.
Läs mer3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret
3. Ljus 3.1 Det elektromagnetiska spektret Synligt ljus är elektromagnetisk vågrörelse. Det följer samma regler som vi tidigare gått igenom för mekanisk vågrörelse; reflexion, brytning, totalreflexion
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan 3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse
Läs merLÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET FYSIK Lpo 94
Arbetsområde: Akustik Utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska begrepp inom området akustik. Utvecklar kunskap om olika slag av vågrörelse i olika ämnen och betydelse för levande organismer Följande
Läs merTENTAMEN. Institution: DFM, Fysik Examinator: Pieter Kuiper. Datum: april 2010
TENTAMEN Institution: DFM, Fysik Examinator: Pieter Kuiper Namn:... Adress:... Datum: april 2010... Tid: Plats: Kurskod: 1FY803 Personnummer: Kurs/provmoment: Vågrörelselära och Optik Hjälpmedel: linjal,
Läs merEnergi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.
Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de
Läs merMEKANIKENS GYLLENE REGEL
MEKANIKENS GYLLENE REGEL Inledning Det finns olika sätt att förflytta föremål och om du ska flytta en låda försöker du säkert komma på det enklaste sättet, det som är minst jobbigt för dig. Newton funderade
Läs mer3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merFysik Kunskapens användning
Delmål Delmål 2010-06-14 Fysik Kunskapens användning utvecklar sin förmåga att göra kvantitativa, kvalitativa och etiska bedömningar av konsekvenser av mänskliga verksamheter och olika tekniska konstruktioner
Läs merFörklara dessa begrepp: Ackommodera Avbildning, Brytning Brytningslagen Brytningsindex Brytningsvinkel Brännvidd Diffus och regelbunden reflektion
Förklara dessa begrepp: Ackommodera, ögats närinställning, är förmågan att förändra brytkraften i ögats lins. Ljus från en enda punkt på ett avlägset objekt och ljus från en punkt på ett närliggande objekt
Läs merE-strängen rör sig fyra gånger så långsamt vid samma transversella kraft, accelerationen. c) Hur stor är A-strängens våglängd?
Problem. Betrakta en elgitarr. Strängarna är 660 mm långa. Stämningen är E-A-d-g-b-e, det vill säga att strängen som ger tonen e-prim (330 Hz) ligger två oktav högre i frekvens än E-strängen. Alla strängar
Läs merKunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter
Läs merFörankring Lgr11. Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2013
Teknikåttans intentioner med årets Klassuppgift är att den ska vara väl förankrad i Lgr 11. Genom att arbeta med Klassuppgiften tror vi att eleverna kommer att ha goda möjligheter att utveckla förmågorna
Läs merObservera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt.
Om förstoringsglaset Du kan göra mycket med bara ett förstoringsglas! I många sammanhang i det dagliga livet förekommer linser. Den vanligast förekommande typen är den konvexa linsen, den kallas också
Läs merLjudmaskiner. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp av en likadan burk.
Ljud åk 3-4; station a) Ljudmaskiner 1. Kacklande burk. Beskrivning: Se länk på sidan 'Bygga'. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp
Läs merLjud Molekyler i rörelse
A här får du lära dig J hur ljud bildas och sprids varför vi ser blixten före vi hör mullret när åskan går vad som menas med ultraljud och infraljud skillnaden mellan starka och svaga samt höga och låga
Läs merCentralt innehåll. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.
3.10 SIK Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs mer4. Allmänt Elektromagnetiska vågor
Det är ett välkänt faktum att det runt en ledare som det flyter en viss ström i bildas ett magnetiskt fält, där styrkan hos det magnetiska fältet beror på hur mycket ström som flyter i ledaren. Om strömmen
Läs mer1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p)
Problem Energi. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (p) b) Ge en tydlig förklaring av hur frekvens, period, våglängd och våghastighet hänger
Läs merDå det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.
PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur
Läs merLokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi
Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin jan.wahlin@edu.upplandsvasby.se Läroplanens centrala innehåll gällande kemi säger att du ska lära om kolatomens
Läs merLjus och ljud. Fysik, år 5 Råsslaskolan Karin Kivelä
Ljus och ljud Fysik, år 5 Råsslaskolan Karin Kivelä Centralt innehåll Fysiken och vardagslivet Hur ljud uppstår, breder ut sig och uppfattas av örat. Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur
Läs merVågor. En våg är en störning som utbreder sig En våg överför energi från en plats till en annan. Det sker ingen masstransport
Vågor En våg är en störning som utbreder sig En våg överför energi från en plats till en annan. Det sker ingen masstransport Vågtyper Transversella Mediets partiklar rör sig vinkelrätt mot vågens riktning.
Läs merBlå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4
Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Samhällskunskap Religion Biologi Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. (bib) Vardagliga moraliska frågor
Läs merPauli gymnasium Komvux Malmö Pauli
PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kemi grundkurs GRNKEM2 Verksamhetspoäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Spektrum kemi, Folke A Nettelblad, Christer Ekdahl,
Läs merMATEMATIK ÅK 9 TAL. Matematik - Måldokument Lena Folkebrant
Matematik - Måldokument MATEMATIK ÅK 9 TAL Talet nio anses i många kulturer vara ett mystiskt och ibland också ett heligt tal. Innan kristendomen infördes i Norden ansågs talet 9 vara det mest heliga talet.
Läs merKretsar kring el årskurs 4-6
Pedagogisk planering för tema Kretsar kring el årskurs 46 Syfte Kretsar kring el är ett tema som handlar om elektricitet. Både om hur den framställs och kommer till oss genom två hål i väggen, och om hur
Läs merNO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Läs merGeometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25
Geometrisk optik Syfte och mål Laborationens syfte är att du ska lära dig att: Förstå allmänna principen för geometrisk optik, (tunna linsformeln) Rita strålgångar Ställa upp enkla optiska komponenter
Läs merKOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers
ISBN 978-91-47-12383-4 2017 Fredrik Wennersten & Liber AB Projektledare och redaktion: Andreas Persson Grafisk form: Eva Jerkeman Bildredaktör: Mikael Myrnerts Produktion: Adam Dahl Illustrationer: Typoform
Läs merFöreläsning 2 (kap , 2.6 i Optics)
5 Föreläsning 2 (kap 1.6-1.12, 2.6 i Optics) Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? Strålen in mot ytan kallas infallande ljus och den andra strålen
Läs merAtt få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.
"Ekologi år 7-8" Eleverna arbetar med de begrepp som tas upp i området Ekologi. De ska få kunskap om några vanliga ekosystem. Vi kommer också att genomföra enklare laborationer och fältstudier samt dokumentera
Läs mer2. Bedömningsanvisningar
ALLMÄN INFORMATION 2. Bedömningsanvisningar I det här kapitlet finns bedömningsanvisningar för hur respektive uppgift i provet ska bedömas. Läsanvisning Läs igenom hela bedömningsanvisningen för respektive
Läs merVarför läser vi? LPP Fysik ht notebook. September 17, 2016
LPP i Fysik ht. 2016 Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi? Eleverna skall ges förutsättningar att utveckla
Läs merFÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
Läs merHEMPROV LJUD OCH LJUS
HEMPROV LJUD OCH LJUS Utlämnat: 100329 Rekommenderat inlämningsdatum: 100412 Besvara frågorna handskrivet eller på dator. Lämna in för hand eller e-posta till kristian.bjornberg@bildning.habo.se Alla frågor
Läs mer