Ljud Molekyler i rörelse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ljud Molekyler i rörelse"

Transkript

1 A här får du lära dig J hur ljud bildas och sprids varför vi ser blixten före vi hör mullret när åskan går vad som menas med ultraljud och infraljud skillnaden mellan starka och svaga samt höga och låga toner vad resonans är för någonting Fladdermöss använder ultra-ljud för att kunna flyga i mörker. 5 Ljud Molekyler i rörelse Musiker skapar en mängd olika ljud som vi uppfattar som musik. Men det är en smaksak om vi tycker att det är bra eller dålig musik. Oavsett om vi hör sköna toner eller störande oväsen är det ljudvågor som träffar örat. Att beskriva hur ljudvågorna skapas och hur de färdas genom luften är fysikens uppgift. 1 När åskan går hör du mullret efter att du sett blixten. Varför hörs inte mullret samtidigt som du ser blixten? 2 Tror du att ljud hörs bättre, sämre eller lika bra på månen jämfört med på jorden? 3 Varför låter samma ton olika om du spelar den på ett piano jämfört med en gitarr? I innehåll J 5.1 Vad är ljud? FOKUS Tinnitus 5.2 Toner och buller När cymbalerna smäller ihop hörs ett kraftigt ljud. Det skapas genom att cymbalerna börjar vibrera av smällen

2 ad Šr ljud? Š5.1 Vad är ljud? förtätning förtunning { våglängd När en gitarrsträng vibrerar bildas ljudvågor. Avståndet mellan två förtätningar eller två förtunningar kallas våglängd. Strängarna vibrerar när gitarristen spelar på dem. Vibrationer skapar ljud Musik kan skapas av allt från sångröster och gitarrer till trummor och kyrkorglar. Men vad har musik med fysik att göra? Jo, fysiken beskriver hur ljud uppkommer och hur ljudet når våra öron. Ljud skapas av vibrationer. När en gitarrist spelar på en sträng börjar den att svänga snabbt fram och tillbaka den vibrerar och du hör ett ljud. När du sjunger är det dina stämband som vibrerar och när du spelar trummor är det trumskinnen som vibrerar. När gitarrsträngen svänger fram och tillbaka skapas vågor av tätare och tunnare luft som sprider sig i luften. Ljudvågor i luften Hur kommer det sig att vi kan höra det ljud som uppkommer när vi till exempel spelar på en gitarrsträng? Jo, när gitarristen spelar på en sträng börjar den att vibrera. När gitarrsträngen rör sig uppåt, pressar den samman luften på ovansidan. Luftmolekylerna pressas närmare, tätare intill varandra. Vi säger att luften förtätas. På undersidan av strängen blir det tvärtom. Där kommer luftmolekylerna längre ifrån varandra. Vi säger att luften förtunnas. Den vibrerande gitarrsträngen skapar vågor av tätare och tunnare luft som sprider sig åt alla håll i luften. Det uppstår en ljudvåg. Avståndet mellan två förtätningar eller två förtunningar kallas våglängd. Ljudvågen träffar så småningom våra öron. Trumhinnorna påverkas av ljudvågen och börjar svänga fram och tillbaka på samma sätt som strängen. Genom hörselnerven får hjärnan en signal och vi hör en ton. Varför har vi två öron? Om vi inte hade två öron skulle det vara svårt att avgöra varifrån ett ljud kommer. När ljud kommer rakt framifrån, når ljudet båda öronen samtidigt. När ljudet kommer från sidan når ljudet det ena örat först. Den lilla skillnaden i tid överförs till hjärnan och på så sätt kan vi avgöra varifrån ljudet kommer. M fördjupning N 82 83

3 M fördjupning N Vad menas med ljudvallen? I rymden är det alldeles tyst. Ljudvågen behöver till exempel luft eller vattenför att kunna spridas. Ett jetplan står på startbanan och väntar på att starta. Jetmotorn dånar och ljudet sprider sig åt alla håll. Planet startar och flyger iväg. Ljudet sprider sig fortfarande i alla riktningar, även i den riktning som flygplanet flyger. Ljudets hastighet är ungefär km/h. När planet efter en stund når samma hastighet som ljudet säger vi att planet spränger ljudvallen. Tryckvågen som bildas när planet når ljudvallen gör att luften pressas ihop så att vattenångan kondenserar till en rund molnboll. Eftersom planet flyger fortare än ljudets hastighet så hinner planet ikapp sina egna ljudvågor som tidigare skickats ut. De nya ljudvågorna staplas då på de gamla ljudvågorna. När de staplade ljudvågorna når marken hör vi en kraftig smäll. Men piloten hör ingen smäll eftersom han flyger så snabbt att ljudet från smällen inte hinner ifatt honom. Ljud färdas snabbare i marken än i luft. Det är därför indianen kan lägga örat mot marken och höra bufflarna snabbare än vad han skulle gjort annars. Ljud kräver materia När vi spelar på en gitarr knuffar strängarna till de allra närmaste molekylerna i luften. De knuffar i sin tur till andra molekyler som befinner sig lite längre bort, och så vidare. Det uppkommer en kedjereaktion som vi kallar ljudvåg. Men varje molekyl rör sig bara en kort sträcka fram och tillbaka oavsett om ljudvågen färdas i luft, vatten eller något annat ämne. I vakuum finns inga molekyler som kan knuffa till varandra. Därför kan det inte bildas något ljud. På månen är det vakuum. Därför är det helt tyst på månen, även när det slår ner stora meteoriter på ytan. Hur fort färdas ljud? Ljudvågor breder ut sig i alla riktningar. Hastigheten i luft är ungefär 340 m/s. I vatten sprids ljud snabbare än i luft. Hastigheten är ungefär m/s. Även i marken färdas ljud snabbare än i luft. När indianerna i serier och på film lägger örat mot marken för att höra om fienden närmar sig gör de alltså helt rätt. Blixtar och åskmuller När åskan går så ser vi först blixten, sen hörs mullret. Det beror på att ljus och ljud har olika hastighet. Blixten färdas med den högsta hastighet vi känner till ljusets hastighet. Mullret däremot färdas med en mycket lägre hastighet ljudets hastighet. Ljushastigheten är km/s och ljudhastigheten i luft är bara 340 m/s. Ljuset ser vi nästan samtidigt som det blixtrar. Ljudet behöver däremot ungefär 3 s för att hinna 1 km. Det betyder att om det dröjer 3 s innan du hör mullret, så är åskan 1 km bort. Dröjer det 6 s, så är avståndet 2 km och så vidare. Du kan räkna ut hur långt bort ett åskväder är eftersom ljudet hinner ungefär 1 km på 3 s

4 De ljud vi människor kan höra ligger mellan Hz. Ju äldre vi blir, desto svårare får vi att höra ljud med höga frekvenser. Svängningstid och frekvens Ljud som vi människor kan höra För att vi ska höra ljud till exempel från en gitarr, krävs det att strängarna svänger tillräckligt snabbt. De måste svänga fram och tillbaka minst 20 gånger per sekund. Vi säger att frekvensen måste vara minst 20 hertz (Hz). Frekvens är alltså antalet svängningar per sekund och mäts i enheten hertz (Hz). De ljud vi människor kan höra ligger mellan Hz. Men speciellt den övre gränsen varierar kraftigt mellan olika människor. Ju äldre vi blir, desto svårare får vi att höra ljud med höga frekvenser. M fördjupning N Den tid det tar för till exempel en fiolsträng att göra en hel svängning det vill säga svänga fram och tillbaka kallas för svängningstid. Om svängningstiden är 0,01 s så betyder det att strängen hinner svänga fram och tillbaka 100 gånger per sekund. Frekvensen är då 100 Hz. Du kan räkna ut frekvensen genom att dividera 1 s med svängningstiden i sekunder. 1 frekvens = svängningstid Om vi kallar frekvensen för f och svängningstiden för T kan formeln skrivas så här: f = 1 eller T = T Exempel En sträng svänger med svängningstiden 0,005 s. Vilken frekvens har den ton som uppkommer? f = Exempel A-strängen på en gitarr svänger med frekvensen 440 hz. Vilken är svängningstiden? T = 1 0, Hz = SVAR: Frekvensen är 200 Hz. s 0,002 s Hz = 200 Hz SVAR: Svängningstiden är 0,002 s 1 f Infraljud Människans hörselomfång Ultraljud Duva Hund Fladdermus Frekvens Hz Ultraljud 5.8 Många djur kan höra ljud med betydligt högre frekvens än Hz. Hundar är ett exempel. Det finns speciella hundvisselpipor som har så hög frekvens att ingen människa hör ljudet. Men hundar hör visselpipan bra. Ljud med högre frekvens än Hz kallas för ultraljud. Inom sjukvården används ultraljud för att till exempel undersöka gravida kvinnor. Det är en metod som är lätt att använda när man vill se att fostret är friskt. Ultraljud kan även användas för att hjälpa folk med njursten. Stenarna krossas då med hjälp av ultraljud utan att några organ skadas. Infraljud Ljud med lägre frekvens än 20 Hz kallas infraljud. Infraljud kan till exempel skapas i flygplan, i ventilationssystem eller ur vulkaner och kraftiga vindar. Trots att vi inte kan höra ljud med så låga frekvenser, kan det påverka oss ändå. Vi kan till exempel drabbas av huvudvärk eller känna oss trötta. Det finns däremot en del djur, bland annat spindlar, elefanter och valar, som kan höra infraljud. Infraljud har inte så många användningsområden för oss människor. Men genom att mäta infraljudet som bildas vid underjordiska explosioner kan vi ta reda på vilka bergarter som finns i marken. Det gula området visar människans hörselomfång. Vi människor kan inte höra infraljud men elefanter kan det

5 Med hjälp av ekolod kan en båt få reda på avståndet till botten. Eko och ekolod Om du står en bit ifrån en bergvägg och ropar ditt namn, så märker du efter en stund att ljudet kommer tillbaka. Det beror på att ljudvågorna studsar mot bergväggen och att en del av ljudvågorna letar sig tillbaka till dina öron. Du hör ett eko. Med ett så kallat ekolod mäter man djup i sjöar och hav med hjälp av eko. Ekolodet sänder ut ultraljudsignaler som studsar mot botten. Ljudvågorna kan sedan fångas upp och ekolodet mäter hur lång tid det tar för ljudet att färdas till botten och tillbaka. Avståndet räknas ut genom att man multiplicerar ljudets hastighet i vatten (1500 m/s) med halva den uppmätta tiden. Ekolod används också för att hitta fiskstim i havet. Ljudvågorna studsar mot fiskstimmen. På så sätt får yrkesfiskarna reda på vilket djup fisken befinner sig på. Fladdermöss använder samma teknik som yrkesfiskarna för att hitta i mörker. De sänder ut ultraljud med frekvenserna Hz när de flyger. Genom att registrera hur ljudvågorna studsar kan fladdermössen få en bild av sin omgivning. På så sätt kan de flyga obehindrat i totalt mörker. Dopplereffekten M fördjupning N Nästa gång du står vid en väg och hör en brandbil med påslagna sirener närma sig kan du tänka på hur ljudet av sirenerna förändras när brandbilen kör förbi. Det låter som att ljudet får en lägre ton när brandbilen passerat dig. Varför blir det så? Tänk dig att en brandbil kör mot dig med påslagna sirener. De ljudvågor från sirenerna som når dina öron färdas i samma riktning som brandbilen. Ljudvågorna pressas samman. Det bildas då en ton med högre frekvens än vad sirenen egentligen har. När brandbilen passerat dig blir det tvärtom. Brandbilen åker då ifrån sirenens ljudvågor och ljudvågorna tänjs ut. När våglängden ökar bildas en ton med lägre frekvens än vad sirenen egentligen har. Fenomenet kallas för dopplereffekten och gör att ljud blir förvrängt om ljudkällan rör sig. I testa dig själv 5.1J 1 Hur uppkommer ljud? 2 Hur fort färdas ljud a) i luft b) på månen 3 Vad menas med frekvens? 4 Mellan vilka frekvenser ligger de ljud som våra öron kan uppfatta? 5 Vad menas med a) ultraljud b) infraljud 6 Ge exempel på hur vi i praktiska livet använder oss av ultraljud. 7 Vad menas med en ljudvåg? 8 Om du hör åskmullret 9 s efter att du sett blixten, hur långt bort är då åskvädret? Förklara hur du tänker. 9 Från en båt sänds en ljudvåg ut mot botten av en sjö. Efter 0,2 s har ljudvågen kommit tillbaka. Hur djup är sjön? 10 Vilken frekvens har den ton som uppkommer om svängningstiden är 0,005 s? Var är det enklast för oss människor att avgöra varifrån ett ljud kommer, på land eller i vatten? Förklara hur du tänker

6 toner och buller 5.2 Toner och buller Stark ton En stämgaffel har vanligen frekvensen 440 Hz och används till exempel för att stämma en fiol. Låg ton Ljud kan avbildas som vågor. En kort våglängd ger en hög ton. En lång våglängd ger en låg ton a Det är luftpelarens längd inuti trombonen som avgör vilken ton det blir. Ju längre luftpelaren är, desto lägre blir tonen. Låg ton Hög ton Hög ton 5.10 a Höga och låga toner Om du vill stämma en gitarr kan du använda en så kallad stämgaffel. Du slår då stämgaffeln lite lätt mot bordet och lyssnar på tonen. En stämgaffel har vanligen frekvensen 440 Hz. När du slår till stämgaffeln börjar skänklarna svänga fram och tillbaka med frekvensen 440 Hz. Du hör då en ton som har samma frekvens som stämgaffeln. En ton med frekvensen 440 Hz kallas normaltonen eller ettstrukna a. Det är femte strängen nerifrån på en gitarr som ska ha tonen a. På samma sätt har de olika strängarna inuti ett piano eller på en fiol bestämda frekvenser som ger olika toner. Tonens frekvens beror på strängens längd och tjocklek samt hur hårt spänd den är. En tunn, kort och hårt spänd sträng ger ljud med kort våglängd och hög frekvens höga toner. Höga toner kallas även för diskanttoner. Om däremot strängen är lång, tjock och löst spänd så uppkommer toner med lång våglängd och låg frekvens låga toner. Låga toner kallas även för bastoner. Låg ton Hög ton Blåsinstrument Inuti blåsinstrument skapas ljud genom att luft sätts i svängning. Några exempel på blåsinstrument är flöjt, trombon och kyrkorgel. Vi tittar lite närmare på hur en trombon fungerar. Tonens frekvens beror på hur lång luftpelaren är inuti trombonen. Genom att skjuta in dragbygeln på trombonen olika mycket varieras tonen. En kort luftpelare ger en hög ton, medan en lång luftpelare ger en låg ton. Låg ton Hög ton Till vardags blandar vi ofta ihop begreppen. När vi till exempel säger spela lägre menar vi egentligen spela svagare. Stark ton Starka och svaga toner Oavsett om du slår an en pianotangent hårt eller löst, så hörs alltid samma ton med samma frekvens. Däremot ändras ljudstyrkan hos en ton beroende på hur hårt du slår an tangenten. Slår du hårt, blir det en stark ton. Slår du löst, blir tonen svag. Till vardags blandar vi ofta ihop de här olika begreppen. Kanske har du någon gång blivit uppmanad av din lärare att tala högre. Vad läraren egentligen menar då är att du ska tala starkare. Resonans Om du slår en stämgaffel lätt mot en bordskant och håller upp den i luften så blir tonen ganska svag. Men om du sätter stämgaffeln mot bordsskivan så hörs ljudet mycket starkare. Det beror på att hela bordsskivan börjar svänga med samma frekvens som stämgaffeln. Bordsskivan hjälper då till att skapa ljudvågor i luften. Det här fenomenet kallas resonans eller medsvängning. Många musikinstrument har så kallade resonanslådor. En resonanslåda är till för att förstärka instrumentens ljud. Hos en vanlig akustisk gitarr är det den rundade gitarrkroppen som är resonanslåda. När du knäpper på en sträng så börjar gitarrkroppen och luften inuti att svänga med samma frekvens och tonen blir starkare. När det gäller el-instrument, till exempel elgitarrer och elbasar, har resonanslådan plockats bort och ersatts av förstärkare. De förstärker ljudet på elektrisk väg istället. Stark ton 5.10 b Svag ton Stark ton En stark och svag ton har lika lång 5.10 b våglängd men olika ljudstyrka. Svag ton Svag ton Gitarrkroppen är en så kallad resonanslåda. Lådan svänger med samma frekvens som strängen och ljudet blir starkare. Svag ton 90 91

7 1 Hz 32 Hz 64 Hz 125 Hz 1:a 2:a 3:e 4:e 5:e Vårt hörselområde är uppdelat i oktaver. På bilden ser du vilka oktaver de olika instrumenten spelar över. 250 Hz 500 Hz Hz Hz Hz Hz Hz trombon 6:e gitarr Det som är oväsen för en del kan vara ljuv musik för andra. De som ljud som är störande kallas buller. trumpet 7:e flöjt fiol 8:e piano 9:e 10:e Övertoner och oktaver Varför låter en och samma ton olika, när den spelas på piano jämfört med trumpet? Svaret är att varje instrument alltid ger ifrån sig ett antal så kallade övertoner tillsammans med grundtonen. Övertonerna, som även kallas för tilläggstoner, ger tillsammans med respektive grundton varje instrument sin speciella klang. Vi människor kan bara höra ljud inom ett visst frekvensområde, Hz. Området brukar delas in i mindre delar som kallas oktaver. Varje oktav innehåller åtta huvudtoner. Varje ton i en oktav har dubbelt så hög frekvens som motsvarande ton i den närmast lägre. Ett piano spelar nästan över samtliga oktaver, medan en trombon bara kan spela toner i 3:e, 4:e och 5:e. Buller är störande Var går gränsen mellan musik och störande oväsen? Den frågan går inte att svara på. Det som är oväsen för den ene kan vara ljuv musik för den andre. Men även oväsen är ljud. De ljud som är störande kallas buller. Det finns arbetsplatser där buller är ett stort problem. Därför utvecklas nya och bättre hörselskydd hela tiden. Även om det idag finns bra hörselskydd är höga ljudnivåer fortfarande ett problem för många. Med hjälp av bullermätare kan vi mäta vilken ljudnivå olika ljud ger. På så sätt kan vi upptäcka skadligt buller och undvika att få hörselskador. Ljudnivån mäts i decibel. En lastbil skapar en ljudnivå på cirka 90 db. Ljudnivå mäts i decibel Styrkan hos ett ljud kallas ljudnivå och mäts i enheten decibel (db). 10 db är knappt hörbart, medan 120 db är smärtsamt för öronen. En ökning med 10 db ger ett ljud som örat uppfattar som dubbelt så starkt. Om exempelvis bullret av en bil mäts till 100 db och en lastbils till 110 db, upplever människan ljudet från lastbilen som dubbelt så starkt. I örat finns ett skydd mot starka ljud. Men skyddet fungerar med någon tusendels sekunds fördröjning. Ju närmare örat är ljudkällan, desto sämre fungerar skyddet. Därför är det viktigt att inte lyssna på musik för starkt, när du använder hörlurar. I testa dig själv 5.2J 1 Vilken frekvens har normaltonen? 2 Hur ska en sträng vara för att den ska ge en så hög ton som möjligt? Ska den var lång eller kort, tunn eller tjock, hårt eller löst spänd? 3 I vilken enhet mäts ljudnivå? 4 Vad kallas en apparat som man mäter ljudnivå med? 5 När du slår till en stämgaffel lite lätt hör du en ton. Sedan sätter du stämgaffeln mot ett bord. a) Hur förändras då tonens frekvens? b) Hur förändras tonens styrka? c) Vad kallas fenomenet? 6 Att uppmana någon att tala högre är ett felaktigt sätt att uttrycka sig. Förklara varför. 7 Varför låter samma ton olika när den spelas på olika instrument? 8 Vilken frekvens har den ton som motsvarar normaltonen i den 3:e? 9 En dag uppmäts ljudnivån 50 db i ett klassrum. I matsalen uppmäts 80 db. Hur många gånger så starkt uppfattas ljudet i matsalen jämfört med i klassrummet? I England inträffade en gång en underlig olyckshändelse. En trupp soldater marscherade taktfast över en bro. Bron började svänga och efter ett tag rasade den samman. Kan du förklara varför? Kulspruta Jetplan Snälltåg Motorcykel Buss Högt påskruvad radio Gatubuller Normalt tal Svagt påskruvad radio Tyst gata Fågelkvitter Viskning 130 db 120 db 110 db 100 db 90 db 80 db 70 db 60 db 50 db 40 db 30 db 20 db 10 db 0 db 92 93

8 sammanfattning Vad är ljud? Ljud uppkommer genom att ett föremål, till exempel en sträng, svänger fram och tillbaka. En ljudvåg består av förtätningar och förtunningar. Avståndet mellan två förtätningar eller två förtunningar kallas våglängd. Ljudets hastighet i luft är 340 m/s. I vakuum finns det inga ljud. Det krävs nämligen materia för att ljudvågor ska kunna sprida sig. Med frekvens menas antalet svängningar per sekund. En hertz (1 Hz) är lika med en svängning per sekund. För att vi ska uppfatta svängningar som ett ljud måste frekvensen vara mellan 20 Hz och Hz. Ljud med högre frekvens än Hz kallas ultraljud. Ljud med lägre frekvens än 20 Hz kallas infraljud. Med ekolod kan man bestämma djupet i till exempel en sjö eller avståndet till ett fiskstim. Toner och buller Ett ljud med en bestämd frekvens kallas för en ton. En hög ton har hög frekvens och kallas diskantton. En låg ton har låg frekvens och kallas baston. Normaltonen har frekvensen 440 Hz. En sträng ger en hög ton om den är kort, tunn och hårt spänd. I blåsinstrument ger en kort luftpelare en hög ton och en lång luftpelare en låg ton. Samma ton (samma frekvens) kan ha olika ljudstyrka. Man säger att tonen är svag eller stark. Om tonen ändrar frekvens säger man att tonen blir lägre eller högre. En stämgaffel slås an. Om man sedan håller den mot ett bord, förstärks tonen. Det beror på att hela bordsskivan börjar svänga med samma frekvens som stämgaffeln. Fenomenet kallas resonans medsvängning. Med en bullermätare kan man mäta ljudnivå. Enheten är decibel. Ljud skapas av vibrationer. Ljudvåg. Ekolod. Elefanter kan höra infraljud. Ljudnivå mäts i decibel. 94

9 Spektrum FysikGrundbok FörfatareLennartUndvaloch AndersKarlson ISBN copyrightliberabochförfatarna

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte Ljud Låt det svänga Arbetshäfte Ljud När ljudvågorna träffar örat börjar trumhinnan svänga i takt vi hör ett ljud! Trumhinnan Ljud är en svängningsrörelse. När ett föremål börjar vibrera packas luftens

Läs mer

Ljudmaskiner. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp av en likadan burk.

Ljudmaskiner. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp av en likadan burk. Ljud åk 3-4; station a) Ljudmaskiner 1. Kacklande burk. Beskrivning: Se länk på sidan 'Bygga'. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp

Läs mer

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng

Läs mer

Akustik. vågrörelse. och. Arbetshäfte. Namn: Klass:

Akustik. vågrörelse. och. Arbetshäfte. Namn: Klass: Akustik och vågrörelse Arbetshäfte Namn: Klass: Akustik och vågrörelse E- nivå Du genomför och redogör för uppgifter och undersökningar efter instruktioner, individuellt eller i grupp. Du kan med hjälp

Läs mer

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra:

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra: Vår hörsel Vår hörsel är fantastisk! Vid ett telefonsamtal kan vi med hjälp av det första eller två första orden oftast veta vem som ringer Vid normal hörsel kan vi höra: från viskning till öronbedövande

Läs mer

Tema - Matematik och musik

Tema - Matematik och musik Tema - Matematik och musik Författarna och Bokförlaget Borken, 2011 Allt vi uppfattar som ljud, från den nästan smärtsamma upplevelsen på en rockkonsert till insekternas surr en sommardag, består av mer

Läs mer

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera

Läs mer

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra

Läs mer

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera

Läs mer

INNEHÅLL. Inledning... 4. Genomförande... 5. Ljud... 7. Centralt innehåll... 6. Ljud - En presentation... 7. Uppdragskort... 8. 2 Radioparabolen...

INNEHÅLL. Inledning... 4. Genomförande... 5. Ljud... 7. Centralt innehåll... 6. Ljud - En presentation... 7. Uppdragskort... 8. 2 Radioparabolen... 2012: 1 INNEHÅLL Inledning... 4 Genomförande... 5 Ljud... 6 Centralt innehåll... 6 Ljud... 7 Ljud - En presentation... 7 Uppdragskort... 8 2 Radioparabolen... 8 3 DigiWall, ljudmemory... 8 4. Skrikmätaren...

Läs mer

TRUMPET. 1. Stämbygel, 2. Munstycke 3. klockstycke 4. Vattenklaff 5. Ytterdrag

TRUMPET. 1. Stämbygel, 2. Munstycke 3. klockstycke 4. Vattenklaff 5. Ytterdrag BLECKBLÅSINSTRUMENT Bleckblåsinstrument är ett samlingsnamn på en grupp av musikinstrument som bl.a. består av Valthorn, Trumpet, Trombon, Baryton och Bastuba. De skiljer sig från träblåsinstrument genom

Läs mer

HEMPROV LJUD OCH LJUS

HEMPROV LJUD OCH LJUS HEMPROV LJUD OCH LJUS Utlämnat: 100329 Rekommenderat inlämningsdatum: 100412 Besvara frågorna handskrivet eller på dator. Lämna in för hand eller e-posta till kristian.bjornberg@bildning.habo.se Alla frågor

Läs mer

10. Relativitetsteori Tid och Längd

10. Relativitetsteori Tid och Längd Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur är en

Läs mer

1. Allmänt vågrörelser mekaniska vågrörelser

1. Allmänt vågrörelser mekaniska vågrörelser 1. Allmänt vågrörelser mekaniska vågrörelser Definition En mekanisk vågrörelse utgörs av en regelbundet upprepad (periodisk) störning i en del av ett medium (material) som fortplantas (utbreder sig) genom

Läs mer

MODUL 1 - ATT UNDERSÖKA LJUD 2

MODUL 1 - ATT UNDERSÖKA LJUD 2 B. Klassrumsmaterial MODUL 1 - ATT UNDERSÖKA LJUD 2 Arbetsblad: Hur uppstår ljud? (Del I) 3 Arbetsblad: Hur uppstår ljud? (Del II) 4 Arbetsblad: Att synliggöra ljud (Del I) 5 Arbetsblad: Att synliggöra

Läs mer

Trombon. Madenskolan 13-14 Instrumentkunskap åk5. Blockflöjt. Fiol. Kontrabas. Cello. Stämskruvar. Huvud. Band. Hals. Kropp. Panflöjt.

Trombon. Madenskolan 13-14 Instrumentkunskap åk5. Blockflöjt. Fiol. Kontrabas. Cello. Stämskruvar. Huvud. Band. Hals. Kropp. Panflöjt. Madenskolan 13-14 Instrumentkunskap åk5 Trumpet Tvärflöjt Fiol Blockflöjt Kontrabas Trombon Valthorn Cello Huvud Stämskruvar Rörblad Hals Band Oboe Kropp Panflöjt Klarinett Gitarr Bastuba Elgitarr Elbas

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

E-strängen rör sig fyra gånger så långsamt vid samma transversella kraft, accelerationen. c) Hur stor är A-strängens våglängd?

E-strängen rör sig fyra gånger så långsamt vid samma transversella kraft, accelerationen. c) Hur stor är A-strängens våglängd? Problem. Betrakta en elgitarr. Strängarna är 660 mm långa. Stämningen är E-A-d-g-b-e, det vill säga att strängen som ger tonen e-prim (330 Hz) ligger två oktav högre i frekvens än E-strängen. Alla strängar

Läs mer

Symfoniorkesterns instrument

Symfoniorkesterns instrument Symfoniorkesterns instrument Stråksektionen: violin (fiol) (First violins, second violins), viola, cello, kontrabas (Double bases). Träblås: Klarinett (Clarinets), flöjt (Flutes), oboe, fagott (bassoons).

Läs mer

Är Musik Skadligt? Jelena Mårtensson och Cecilia Olsson

Är Musik Skadligt? Jelena Mårtensson och Cecilia Olsson Är Musik Skadligt? Jelena Mårtensson och Cecilia Olsson Bessemerskolan Sandviken Projektarbete 100 poäng Läsåret 2011/2012 Naturvetenskapligaprogrammet Handledare: Erik Troeng 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning...

Läs mer

Ljudfysik Patrik Eriksson 2001

Ljudfysik Patrik Eriksson 2001 Ljudfysik Patrik Eriksson 2001 Meny: Vad är ljud? Ljudvågen Reflektion Diffraktion Ljudnivå (db-begreppet) Örat Hörtröskeln Smärttröskeln Perception Svävning Masking Riktningsuppfattning Rymd/rumsklang

Läs mer

Guide till rockgruppens instrument

Guide till rockgruppens instrument Guide till rockgruppens instrument Gitarr, elgitarr, bas, keyboard och trummor Detta häfte är tänkt för att du som elev ska kunna jobba självständigt med att lära dig en del om gitarr, bas, keyboard och

Läs mer

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4 IHM Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 4 Datum 213-11-7 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare Linjal

Läs mer

Det finns två typer av stränginstrument: Stråkinstrument och Knäppta Stränginstrument

Det finns två typer av stränginstrument: Stråkinstrument och Knäppta Stränginstrument Instrumentkunskap Inledning - Det finns många olika typer av instrument, och de delas in i grupper utifrån hur man spelar på dem. De olika grupperna kallas för familjer och det är stråkinstrument, knäppta

Läs mer

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap. Hur jag föreläser Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken Dialog/diskussion ställ frågor,

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

Alice och världens väder

Alice och världens väder Handledning för pedagoger AV-nummer: 100701tv 1 5 programlängd: 10 min Åtta program om väder á 10 minuter för skolår 0-3 Den animerade figuren Alice bor på en planet där det inte finns något väder överhuvudtaget.

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Bullerdämpning med glas

Bullerdämpning med glas Bullerdämpning med glas Teknisk bulletin Inledning Du kanske sitter inomhus en söndagseftermiddag och läser en bra bok, har gått till sängs för att sova eller sitter på jobbet och försöker koncentrera

Läs mer

Planerad station, Misterhult.

Planerad station, Misterhult. RAPPORT 1 (11) Handläggare Inger Wangson Nyquist Tel +46 (0)10 505 84 40 Mobil +46 (0)70 184 74 40 Fax +46 10 505 30 09 inger.wangson.nyquist@afconsult.com Datum 2012-10-12 Svenska Kraftnät Anna-Karin

Läs mer

SFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011. Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå

SFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011. Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå SFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011 Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Ljud definieras som tryckvariationer i luft, vatten eller annat medium. Det mänskliga örat uppfattar

Läs mer

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. RÖRELSE Inledning När vi går, springer, cyklar etc. förflyttar vi oss en viss sträcka på en viss tid. Ibland, speciellt när vi har bråttom, tänker vi på hur fort det går. I det här experimentet undersöker

Läs mer

Varför ljud och hörsel?

Varför ljud och hörsel? Ljud & Hörsel Varför ljud och hörsel? Varför ljud och hörsel? Varför ljud och hörsel? Interaktionsdesign ligger flera decennier bakom filmindustrin George Lucas (1977): Ljudet är halva upplevelsen Varför

Läs mer

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och

Läs mer

Läxa till torsdag v. 48

Läxa till torsdag v. 48 Läxa till torsdag v. 48 Du ska repetera det vi arbetat med på lektionerna. Till din hjälp har du ett antal frågor och fakta som jag gått igenom i skolan. Det blir ett skriftligt läxförhör på torsdag. Lycka

Läs mer

1.3 Uppkomsten av mekanisk vågrörelse

1.3 Uppkomsten av mekanisk vågrörelse 1.3 Uppkomsten av mekanisk vågrörelse För att en mekanisk vågrörelse skall kunna uppstå, behövs ett medium, något som rörelsen kan framskrida i. Det kan vara vatten, luft, ett bord, jordskorpan, i princip

Läs mer

Hörselkontroll Bullerskydd med öronproppar

Hörselkontroll Bullerskydd med öronproppar Laborationer i miljöfysik Hörselkontroll Bullerskydd med öronproppar Målet med övningen är att ta upp ett audiogram för en person, samt att undersöka hur mycket ljudet dämpas i olika frekvensområden med

Läs mer

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Fysik Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Möllstorps läge, Öland

Möllstorps läge, Öland Projektrapport Möllstorps läge, Öland Trafikbullerutredning Projekt: 60-02280 Rapport 60-02280-04052400 Antal sidor: 3 Bilagor: A01-A03 Uppdragsansvarig Torbjörn Appelberg Jönköping 2004-05-24 Ingemansson

Läs mer

Rockmusik. Sångsätt: Man sjunger ofta på starka och höga toner.

Rockmusik. Sångsätt: Man sjunger ofta på starka och höga toner. Rockmusik Vanliga instrument: Elgitarr, elbas, trumset, synt. Vanligt i musiken: Musiken har ofta både verser och refränger. Det är vanligt med elgitarrsolon i musiken. Musiken låter: Hård, tuff. Den uttrycker

Läs mer

1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p)

1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p) Problem Energi. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (p) b) Ge en tydlig förklaring av hur frekvens, period, våglängd och våghastighet hänger

Läs mer

INLEDNING. Översikt. Bakgrund

INLEDNING. Översikt. Bakgrund INLEDNING 1 Översikt 1 Materialet 1 Bakgrund 1 Musik kontra naturvetenskap 2 Psykoakustik 2 Ämnesintegrering 2 Internet 2 MUSIKAKUSTIK 1 3 MUSIKAKUSTIK 2 6 Sammansatta toner (frekvens) 6 Harmoniska deltoner:

Läs mer

Lärarhandledning till: Musiken har landat. 10 program musik à 10 minuter för förskola

Lärarhandledning till: Musiken har landat. 10 program musik à 10 minuter för förskola Lärarhandledning till: Musiken har landat 10 program musik à 10 minuter för förskola Produktionsnummer: 650-101233 Projektledare: Malin Nygren Producent: Mikaela Périer Längre bort än vad man kan se med

Läs mer

3. Metoder för mätning av hörförmåga

3. Metoder för mätning av hörförmåga 3. Metoder för mätning av hörförmåga Sammanfattning Förekomst och grad av hörselnedsättning kan mätas med flera olika metoder. I kliniskt arbete används oftast tonaudiogram. Andra metoder är taluppfattningstest

Läs mer

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI

GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI Puls All musik utgår från en grundpuls. När man spelar tillsammans måste alla känna samma puls om det ska funka. Puls är en serie slag som återkommer med jämna mellanrum. Det är

Läs mer

Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige

Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Ljudstyrka mäts i decibel (db) Några exempel Stor risk för hörselskada Risk för hörselskada Svårt att uppfatta tal

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2013-04-03 Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Instrument. Lär om instrument från olika instrumentgrupper

Instrument. Lär om instrument från olika instrumentgrupper Instrument Lär om instrument från olika instrumentgrupper Musikinstrument brukar delas in i olika instrumentgrupper beroende på hur ljudet bildas i dem. Vi kommer nu att prata kring och lyssna på instrument

Läs mer

Symfoniorkesterns instrument

Symfoniorkesterns instrument Symfoniorkesterns instrument Inför provet om symfoniorkesterns instrument: Det viktigaste är att du känner igen instrumenten på bild och att du vet till vilken instrumentfamilj de hör. Vill du kunna mer

Läs mer

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111 Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Tentamen Freagen en 1:e juni 2012, kl 08:00 12:00 Fysik el B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111 Tentamen

Läs mer

Tentamen i Fysik för K1, 000818

Tentamen i Fysik för K1, 000818 Tentamen i Fysik för K1, 000818 TID: 8.00-13.00. HJÄLPMEDEL: LÄROBÖCKER (3 ST), RÄKNETABELL, GODKÄND RÄKNARE. ANTAL UPPGIFTER: VÅGLÄRA OCH OPTIK: 5 ST, ELLÄRA: 3 ST. LÖSNINGAR: LÖSNINGARNA SKA VARA MOTIVERADE

Läs mer

20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten

20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten 20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten har ökat. Allt oönskat ljud kallas för buller. Det

Läs mer

Kraft, tryck och rörelse

Kraft, tryck och rörelse Kraft, tryck och rörelse Kraft En kraft kan ändra form, fart och rörelseriktning hos föremål. Kraft mäts i Newton, N. Enheten är uppkallad efter fysikern Isaac Newton som levde på 1600- talet. 1 N är ungefär

Läs mer

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat.

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Våra sinnen Hörseln Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Ytterörat I ytterörat finns öronmusslan och hörselgången. Öronmusslan fångar in ljudet som åker in i hörselgången. I hörselgången

Läs mer

Hur gör man. Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det

Hur gör man. Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det 2. Svart låda Hur gör man Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det Skåpet: Det enda vi kan se är ljus. Vi kan inte se hundar, bilar, bollar eller

Läs mer

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5 Fysik (TFYA14) Fö 5 1 Fö 5 Kap. 35 Interferens Interferens betyder samverkan och i detta fall samverkan mellan elektromagnetiska vågor. Samverkan bygger (precis som för mekaniska vågor) på superpositionsprincipen

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Allmänt om flygbuller

Allmänt om flygbuller Allmänt om flygbuller Mikael Liljergren, Swedavia Innehåll Grundläggande akustik, storheter och begrepp Bullerberäkningsmetod Variation av ljudnivå Lämnande utflygningsväg vid 70 db(a) Teknikutveckling

Läs mer

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från Reslust Tulugaq tycker att det är tråkigt att öva bokstäverna på tavlan. De gör det så ofta. Varje dag faktiskt! Så han ser ut genom fönstret istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

GSOPULS HIMMEL OCH JORD MED FULL ORKESTER RAKT IN I LIVETS STORA FRÅGOR

GSOPULS HIMMEL OCH JORD MED FULL ORKESTER RAKT IN I LIVETS STORA FRÅGOR GSOPULS HIMMEL OCH JORD MED FULL ORKESTER RAKT IN I LIVETS STORA FRÅGOR LÄRARHANDLEDNING Välkommen till kreativt samspel med Göteborgs Symfoniker och GSOPULS. Detta är en lärarhandledning som är indelad

Läs mer

Optik. Läran om ljuset

Optik. Läran om ljuset Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker

Läs mer

Projektarbete i ämnena NO/Teknik Ljud

Projektarbete i ämnena NO/Teknik Ljud Lärarhandledning Avdelningen för NT-didaktik 1NT30U vt-13 Viktoria Henriksson Lisbeth Lennartsson Mediha Mesinovic Projektarbete i ämnena NO/Teknik Ljud Arbetsområde NO/teknik - ljud. Klass Åk 1 och åk

Läs mer

Instuderingsfrågor extra allt

Instuderingsfrågor extra allt Instuderingsfrågor extra allt För dig som vill lära dig mer, alla svaren finns inte i häftet. Sök på nätet, fråga en kompis eller läs i en grundbok som du får låna på lektion. Testa dig själv 9.1 1 Vilken

Läs mer

Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö

Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö 1. När man sjunger så blir man så glad När man sjunger så blir man så glad. När man sjunger så blir man så glad. Så det vill man göra varendaste dag, ja, det vill

Läs mer

F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF

F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF Samhällsbuller i Sverige Idag uppskattas 2 miljoner människor i Sverige vara utsatta för en bullernivå* från flyg, tåg och vägtrafik som överstiger de riktvärden som

Läs mer

Det kostar pengar att skapa en bra ljudmiljö i skolan. Vad är en bra ljudmiljö värd för elever, lärare och samhället? 2014-12-01

Det kostar pengar att skapa en bra ljudmiljö i skolan. Vad är en bra ljudmiljö värd för elever, lärare och samhället? 2014-12-01 Det kostar pengar att skapa en bra ljudmiljö i skolan. Vad är en bra ljudmiljö värd för elever, lärare och samhället? 2014-12-01 1 Innehåll sid 2 Kostnad och värde. Skolverkets läroplan Lgr 11. sid 3-9

Läs mer

Sexårskören 2015 Min vän i Rymden Sångtexter

Sexårskören 2015 Min vän i Rymden Sångtexter Sexårskören 2015 Min vän i Rymden Sångtexter Innehåll Spår på CDn Titel Sidnummer 01 Alla är så ensamma här 2 02 Vi har letat 2 03 Rymdramsa 3 04 Raketbyggarna 4 05 Vi är på väg till rymden 5 06 Rymdvals

Läs mer

Jordens inre krafter

Jordens inre krafter 1 Jordens inre krafter Jorden bildades för cirka 4.6 miljarder år sedan. Till en början var den ett gasmoln, och när gasmolnet förtätades bildades ett glödande klot. Klotet stelnade och fick en fast yta.

Läs mer

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten

Läs mer

Vägledning till bildboxen Det svarta fåret

Vägledning till bildboxen Det svarta fåret Vägledning till bildboxen Det svarta fåret 1 Vägledning till bildboxen Det svarta fåret Varje bildserie består av 5 kort. Korten föreställer objekt, djur eller människor som vid första anblicken ser ut

Läs mer

Det stora kaoset. Simon Petersson

Det stora kaoset. Simon Petersson Det stora kaoset Simon Petersson Marcus har kort blont hår, mycket muskler, är modig och är 32 år. Steve har brunt hår, blå ögon och är 31 år gammal. Cage har kort brunt hår, blåa ögon och är 24 år gamma

Läs mer

Global Positioning System GPS

Global Positioning System GPS Global Positioning System GPS (Navstar 2) Mahtab Nasiri mni03001@student.mdh.se CIDEV 2 Handledare: Gordana Dodig Grnkovic Västerås 2004-10-18 Sammanfattning Syftet med denna rapport är att ge en grundläggande

Läs mer

AKUSTISK DESIGN ENLIGT RUMMETS FORM

AKUSTISK DESIGN ENLIGT RUMMETS FORM AKUSTISK DESIGN ENLIGT RUMMETS FORM Rummets form bestämmer ljudvågornas rörelser i rummet. Placeringen av akustikmaterialet bör bestämmas av ljudets rörelser på den specifika platsen för att garantera

Läs mer

Ex 1. En fjäder som belastas med en massa av 5 kg töjs ut 6 cm. Beräkna dess fjäderkonstant.

Ex 1. En fjäder som belastas med en massa av 5 kg töjs ut 6 cm. Beräkna dess fjäderkonstant. 1. Mekanisk svängningsrörelse Olika typer av mekaniska svängningar och vågrörelser möter oss överallt i vardagen allt från svajande höghus till telefoner med vibrationen påslagen hör till denna kategori.

Läs mer

Musik. årskurs 6 2013

Musik. årskurs 6 2013 Musik årskurs 6 2013 Instrumentkunskap Årskurs 6 2013 När du lärt dig detta kommer du att kunna: Vilka instrumentgrupper det finns. Vilka instrument som hör till vilka grupper. Ur Musik Falköpings bedömningsmatris

Läs mer

Ljud och ljudutbredning Kriminaltekniska applikationer och lite arbetsmiljö

Ljud och ljudutbredning Kriminaltekniska applikationer och lite arbetsmiljö Ljud och ljudutbredning Kriminaltekniska applikationer och lite arbetsmiljö Ett specialarbete utfört av Gunnar Österdahl under grundutbildningen till kriminaltekniker vid Statens kriminaltekniska laboratorium

Läs mer

Säker utrymning för alla

Säker utrymning för alla Säker utrymning för alla Tidig varning, säker, effektiv och enkel evakuering är avgörande för överlevnad vid brand! Specialsirén SPECIALSIREN KLARAR MÅNGA SITUATIONER DÄR ANDRA UTRYMNINGSLARM ÄR SVÅRA

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

SGG STADIP SILENCE SGG CLIMAPLUS SILENCE Glas med ljudreducerande egenskaper Ljudreduktion upp till 51 db emmabodaglas.se SAINT-GOBAIN GLASS COMFORT

SGG STADIP SILENCE SGG CLIMAPLUS SILENCE Glas med ljudreducerande egenskaper Ljudreduktion upp till 51 db emmabodaglas.se SAINT-GOBAIN GLASS COMFORT SGG STADIP SILENCE SGG CLIMAPLUS SILENCE Glas med ljudreducerande egenskaper Ljudreduktion upp till 51 eabodaglas.se SAINT-GOBAIN GLASS COMFORT SAINT-GOBAIN GLASS COMFORT SGG STADIP SILENCE SGG climaplus

Läs mer

Trafikbullerutredning

Trafikbullerutredning C:\Users\Claes\Documents\Ramböll\Ribby ängar\rapporter\ribby ängar 1-478, Trafikbullerutredning.docx AKUSTIK HANDLÄGGARE DATUM REVIDERAD RAPPORTNUMMER Claes Pagoldh 2012-07-13 61291253042:1 Beställare:

Läs mer

Annorlunda superhjältar. Av: Åk 2 från Jäderfors, Gullhed, Hedäng och Montessoriskolan

Annorlunda superhjältar. Av: Åk 2 från Jäderfors, Gullhed, Hedäng och Montessoriskolan Annorlunda superhjältar Av: Åk 2 från Jäderfors, Gullhed, Hedäng och Montessoriskolan Superhunden med skiftnyckeln och solglasögonen kan fånga flygplan med sin stora tass och laga dem så att de inte kraschar

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00 Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00 Tentamen i Fotonik 2011 08 25, kl. 08.00 13.00 FAFF25-2015-08-21 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 FAFF25 - Tentamen Fysik för Fysik C och i för

Läs mer

Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla. Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08

Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla. Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08 Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08 ÅF - Division Infrastructure Skandinaviens ledande aktörer inom samhällsbyggnad AO Ljud och Vibrationer

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

Noter, instrument och tillbehör för musikundervisning i klass och kulturskola

Noter, instrument och tillbehör för musikundervisning i klass och kulturskola Noter, instrument och tillbehör för musikundervisning i klass och kulturskola 2011-2012 Välkommen till musikskolan.se Vi vill inspirera människor att upptäcka och utveckla sin förmåga och glädje i att

Läs mer

sträckan = tiden. hastigheten hastigheten = sträckan tiden 210 hastigheten = 3 = 70 Bilisten kör 70 km/h. tiden =

sträckan = tiden. hastigheten hastigheten = sträckan tiden 210 hastigheten = 3 = 70 Bilisten kör 70 km/h. tiden = Enheter och skala I det här kapitlet kan du lära dig mer om hastighet att skriva minuter som del av timme att räkna om km/h till m/s något om hastigheter till sjöss om volymenheterna cm 3, dm 3 och m 3

Läs mer

Radio. Odense AR 28. Bruksanvisning. FM-T 1-5 ARI lo-m

Radio. Odense AR 28. Bruksanvisning. FM-T 1-5 ARI lo-m Radio Odense AR 28 CONVENIENCE CONTROL ODENSE AR 28 CONVENIENCE CONTROL Bruksanvisning VOLUME TONE FM-T 1-5 ARI lo-m lo m 1 2 CONVENIENCE CONTROL ODENSE AR 28 CONVENIENCE CONTROL VOLUME TONE FM-T 1-5 ARI

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Maria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2

Maria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2 Maria Österlund Ut i rymden Mattecirkeln Tid 2 NAMN: Hur mycket är klockan? fem i åtta 10 över 11 5 över halv 7 20 över 5 10 över 12 kvart i 2 5 över 3 20 i 5 5 i 11 kvart i 6 5 i halv 8 5 över halv 9

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus

Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus 1. Hur är vår planet beroende av ljus? 2. Vad är ljus? 3. Vad är elektromagnetisk energi? 4. Vad kallas de partiklar som energin består av? 5. Hur snabbt är ljusets

Läs mer

Stanna tiden. Vi kan inte stanna tiden Bara sitta ned och åka med Vi kommer med musiken, åt er

Stanna tiden. Vi kan inte stanna tiden Bara sitta ned och åka med Vi kommer med musiken, åt er Stanna tiden Vi kan inte stanna tiden Bara sitta ned och åka med Vi kommer med musiken, åt er Vi tar ingenting för givet Vi är glada att ni kommit hit Vi kommer med musiken, åt er Vi kan inte stanna tiden

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Kod: Datum 2012-11-09. Kursansvarig Susanne Köbler. Tillåtna hjälpmedel. Miniräknare Linjal Språklexikon vid behov

Kod: Datum 2012-11-09. Kursansvarig Susanne Köbler. Tillåtna hjälpmedel. Miniräknare Linjal Språklexikon vid behov nstitutionen för hälsovetenska och medicin Kod: Ämnesområde Hörselvetenska A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 h Kurskod: HÖ115 Tentamensty ndividuell salstentamen Tentamenstillfälle 1 Provkod 5, Ljudalstring,

Läs mer