Ljud Molekyler i rörelse
|
|
- Stina Bergström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 A här får du lära dig J hur ljud bildas och sprids varför vi ser blixten före vi hör mullret när åskan går vad som menas med ultraljud och infraljud skillnaden mellan starka och svaga samt höga och låga toner vad resonans är för någonting Fladdermöss använder ultra-ljud för att kunna flyga i mörker. 5 Ljud Molekyler i rörelse Musiker skapar en mängd olika ljud som vi uppfattar som musik. Men det är en smaksak om vi tycker att det är bra eller dålig musik. Oavsett om vi hör sköna toner eller störande oväsen är det ljudvågor som träffar örat. Att beskriva hur ljudvågorna skapas och hur de färdas genom luften är fysikens uppgift. 1 När åskan går hör du mullret efter att du sett blixten. Varför hörs inte mullret samtidigt som du ser blixten? 2 Tror du att ljud hörs bättre, sämre eller lika bra på månen jämfört med på jorden? 3 Varför låter samma ton olika om du spelar den på ett piano jämfört med en gitarr? I innehåll J 5.1 Vad är ljud? FOKUS Tinnitus 5.2 Toner och buller När cymbalerna smäller ihop hörs ett kraftigt ljud. Det skapas genom att cymbalerna börjar vibrera av smällen
2 ad Šr ljud? Š5.1 Vad är ljud? förtätning förtunning { våglängd När en gitarrsträng vibrerar bildas ljudvågor. Avståndet mellan två förtätningar eller två förtunningar kallas våglängd. Strängarna vibrerar när gitarristen spelar på dem. Vibrationer skapar ljud Musik kan skapas av allt från sångröster och gitarrer till trummor och kyrkorglar. Men vad har musik med fysik att göra? Jo, fysiken beskriver hur ljud uppkommer och hur ljudet når våra öron. Ljud skapas av vibrationer. När en gitarrist spelar på en sträng börjar den att svänga snabbt fram och tillbaka den vibrerar och du hör ett ljud. När du sjunger är det dina stämband som vibrerar och när du spelar trummor är det trumskinnen som vibrerar. När gitarrsträngen svänger fram och tillbaka skapas vågor av tätare och tunnare luft som sprider sig i luften. Ljudvågor i luften Hur kommer det sig att vi kan höra det ljud som uppkommer när vi till exempel spelar på en gitarrsträng? Jo, när gitarristen spelar på en sträng börjar den att vibrera. När gitarrsträngen rör sig uppåt, pressar den samman luften på ovansidan. Luftmolekylerna pressas närmare, tätare intill varandra. Vi säger att luften förtätas. På undersidan av strängen blir det tvärtom. Där kommer luftmolekylerna längre ifrån varandra. Vi säger att luften förtunnas. Den vibrerande gitarrsträngen skapar vågor av tätare och tunnare luft som sprider sig åt alla håll i luften. Det uppstår en ljudvåg. Avståndet mellan två förtätningar eller två förtunningar kallas våglängd. Ljudvågen träffar så småningom våra öron. Trumhinnorna påverkas av ljudvågen och börjar svänga fram och tillbaka på samma sätt som strängen. Genom hörselnerven får hjärnan en signal och vi hör en ton. Varför har vi två öron? Om vi inte hade två öron skulle det vara svårt att avgöra varifrån ett ljud kommer. När ljud kommer rakt framifrån, når ljudet båda öronen samtidigt. När ljudet kommer från sidan når ljudet det ena örat först. Den lilla skillnaden i tid överförs till hjärnan och på så sätt kan vi avgöra varifrån ljudet kommer. M fördjupning N 82 83
3 M fördjupning N Vad menas med ljudvallen? I rymden är det alldeles tyst. Ljudvågen behöver till exempel luft eller vattenför att kunna spridas. Ett jetplan står på startbanan och väntar på att starta. Jetmotorn dånar och ljudet sprider sig åt alla håll. Planet startar och flyger iväg. Ljudet sprider sig fortfarande i alla riktningar, även i den riktning som flygplanet flyger. Ljudets hastighet är ungefär km/h. När planet efter en stund når samma hastighet som ljudet säger vi att planet spränger ljudvallen. Tryckvågen som bildas när planet når ljudvallen gör att luften pressas ihop så att vattenångan kondenserar till en rund molnboll. Eftersom planet flyger fortare än ljudets hastighet så hinner planet ikapp sina egna ljudvågor som tidigare skickats ut. De nya ljudvågorna staplas då på de gamla ljudvågorna. När de staplade ljudvågorna når marken hör vi en kraftig smäll. Men piloten hör ingen smäll eftersom han flyger så snabbt att ljudet från smällen inte hinner ifatt honom. Ljud färdas snabbare i marken än i luft. Det är därför indianen kan lägga örat mot marken och höra bufflarna snabbare än vad han skulle gjort annars. Ljud kräver materia När vi spelar på en gitarr knuffar strängarna till de allra närmaste molekylerna i luften. De knuffar i sin tur till andra molekyler som befinner sig lite längre bort, och så vidare. Det uppkommer en kedjereaktion som vi kallar ljudvåg. Men varje molekyl rör sig bara en kort sträcka fram och tillbaka oavsett om ljudvågen färdas i luft, vatten eller något annat ämne. I vakuum finns inga molekyler som kan knuffa till varandra. Därför kan det inte bildas något ljud. På månen är det vakuum. Därför är det helt tyst på månen, även när det slår ner stora meteoriter på ytan. Hur fort färdas ljud? Ljudvågor breder ut sig i alla riktningar. Hastigheten i luft är ungefär 340 m/s. I vatten sprids ljud snabbare än i luft. Hastigheten är ungefär m/s. Även i marken färdas ljud snabbare än i luft. När indianerna i serier och på film lägger örat mot marken för att höra om fienden närmar sig gör de alltså helt rätt. Blixtar och åskmuller När åskan går så ser vi först blixten, sen hörs mullret. Det beror på att ljus och ljud har olika hastighet. Blixten färdas med den högsta hastighet vi känner till ljusets hastighet. Mullret däremot färdas med en mycket lägre hastighet ljudets hastighet. Ljushastigheten är km/s och ljudhastigheten i luft är bara 340 m/s. Ljuset ser vi nästan samtidigt som det blixtrar. Ljudet behöver däremot ungefär 3 s för att hinna 1 km. Det betyder att om det dröjer 3 s innan du hör mullret, så är åskan 1 km bort. Dröjer det 6 s, så är avståndet 2 km och så vidare. Du kan räkna ut hur långt bort ett åskväder är eftersom ljudet hinner ungefär 1 km på 3 s
4 De ljud vi människor kan höra ligger mellan Hz. Ju äldre vi blir, desto svårare får vi att höra ljud med höga frekvenser. Svängningstid och frekvens Ljud som vi människor kan höra För att vi ska höra ljud till exempel från en gitarr, krävs det att strängarna svänger tillräckligt snabbt. De måste svänga fram och tillbaka minst 20 gånger per sekund. Vi säger att frekvensen måste vara minst 20 hertz (Hz). Frekvens är alltså antalet svängningar per sekund och mäts i enheten hertz (Hz). De ljud vi människor kan höra ligger mellan Hz. Men speciellt den övre gränsen varierar kraftigt mellan olika människor. Ju äldre vi blir, desto svårare får vi att höra ljud med höga frekvenser. M fördjupning N Den tid det tar för till exempel en fiolsträng att göra en hel svängning det vill säga svänga fram och tillbaka kallas för svängningstid. Om svängningstiden är 0,01 s så betyder det att strängen hinner svänga fram och tillbaka 100 gånger per sekund. Frekvensen är då 100 Hz. Du kan räkna ut frekvensen genom att dividera 1 s med svängningstiden i sekunder. 1 frekvens = svängningstid Om vi kallar frekvensen för f och svängningstiden för T kan formeln skrivas så här: f = 1 eller T = T Exempel En sträng svänger med svängningstiden 0,005 s. Vilken frekvens har den ton som uppkommer? f = Exempel A-strängen på en gitarr svänger med frekvensen 440 hz. Vilken är svängningstiden? T = 1 0, Hz = SVAR: Frekvensen är 200 Hz. s 0,002 s Hz = 200 Hz SVAR: Svängningstiden är 0,002 s 1 f Infraljud Människans hörselomfång Ultraljud Duva Hund Fladdermus Frekvens Hz Ultraljud 5.8 Många djur kan höra ljud med betydligt högre frekvens än Hz. Hundar är ett exempel. Det finns speciella hundvisselpipor som har så hög frekvens att ingen människa hör ljudet. Men hundar hör visselpipan bra. Ljud med högre frekvens än Hz kallas för ultraljud. Inom sjukvården används ultraljud för att till exempel undersöka gravida kvinnor. Det är en metod som är lätt att använda när man vill se att fostret är friskt. Ultraljud kan även användas för att hjälpa folk med njursten. Stenarna krossas då med hjälp av ultraljud utan att några organ skadas. Infraljud Ljud med lägre frekvens än 20 Hz kallas infraljud. Infraljud kan till exempel skapas i flygplan, i ventilationssystem eller ur vulkaner och kraftiga vindar. Trots att vi inte kan höra ljud med så låga frekvenser, kan det påverka oss ändå. Vi kan till exempel drabbas av huvudvärk eller känna oss trötta. Det finns däremot en del djur, bland annat spindlar, elefanter och valar, som kan höra infraljud. Infraljud har inte så många användningsområden för oss människor. Men genom att mäta infraljudet som bildas vid underjordiska explosioner kan vi ta reda på vilka bergarter som finns i marken. Det gula området visar människans hörselomfång. Vi människor kan inte höra infraljud men elefanter kan det
5 Med hjälp av ekolod kan en båt få reda på avståndet till botten. Eko och ekolod Om du står en bit ifrån en bergvägg och ropar ditt namn, så märker du efter en stund att ljudet kommer tillbaka. Det beror på att ljudvågorna studsar mot bergväggen och att en del av ljudvågorna letar sig tillbaka till dina öron. Du hör ett eko. Med ett så kallat ekolod mäter man djup i sjöar och hav med hjälp av eko. Ekolodet sänder ut ultraljudsignaler som studsar mot botten. Ljudvågorna kan sedan fångas upp och ekolodet mäter hur lång tid det tar för ljudet att färdas till botten och tillbaka. Avståndet räknas ut genom att man multiplicerar ljudets hastighet i vatten (1500 m/s) med halva den uppmätta tiden. Ekolod används också för att hitta fiskstim i havet. Ljudvågorna studsar mot fiskstimmen. På så sätt får yrkesfiskarna reda på vilket djup fisken befinner sig på. Fladdermöss använder samma teknik som yrkesfiskarna för att hitta i mörker. De sänder ut ultraljud med frekvenserna Hz när de flyger. Genom att registrera hur ljudvågorna studsar kan fladdermössen få en bild av sin omgivning. På så sätt kan de flyga obehindrat i totalt mörker. Dopplereffekten M fördjupning N Nästa gång du står vid en väg och hör en brandbil med påslagna sirener närma sig kan du tänka på hur ljudet av sirenerna förändras när brandbilen kör förbi. Det låter som att ljudet får en lägre ton när brandbilen passerat dig. Varför blir det så? Tänk dig att en brandbil kör mot dig med påslagna sirener. De ljudvågor från sirenerna som når dina öron färdas i samma riktning som brandbilen. Ljudvågorna pressas samman. Det bildas då en ton med högre frekvens än vad sirenen egentligen har. När brandbilen passerat dig blir det tvärtom. Brandbilen åker då ifrån sirenens ljudvågor och ljudvågorna tänjs ut. När våglängden ökar bildas en ton med lägre frekvens än vad sirenen egentligen har. Fenomenet kallas för dopplereffekten och gör att ljud blir förvrängt om ljudkällan rör sig. I testa dig själv 5.1J 1 Hur uppkommer ljud? 2 Hur fort färdas ljud a) i luft b) på månen 3 Vad menas med frekvens? 4 Mellan vilka frekvenser ligger de ljud som våra öron kan uppfatta? 5 Vad menas med a) ultraljud b) infraljud 6 Ge exempel på hur vi i praktiska livet använder oss av ultraljud. 7 Vad menas med en ljudvåg? 8 Om du hör åskmullret 9 s efter att du sett blixten, hur långt bort är då åskvädret? Förklara hur du tänker. 9 Från en båt sänds en ljudvåg ut mot botten av en sjö. Efter 0,2 s har ljudvågen kommit tillbaka. Hur djup är sjön? 10 Vilken frekvens har den ton som uppkommer om svängningstiden är 0,005 s? Var är det enklast för oss människor att avgöra varifrån ett ljud kommer, på land eller i vatten? Förklara hur du tänker
6 toner och buller 5.2 Toner och buller Stark ton En stämgaffel har vanligen frekvensen 440 Hz och används till exempel för att stämma en fiol. Låg ton Ljud kan avbildas som vågor. En kort våglängd ger en hög ton. En lång våglängd ger en låg ton a Det är luftpelarens längd inuti trombonen som avgör vilken ton det blir. Ju längre luftpelaren är, desto lägre blir tonen. Låg ton Hög ton Hög ton 5.10 a Höga och låga toner Om du vill stämma en gitarr kan du använda en så kallad stämgaffel. Du slår då stämgaffeln lite lätt mot bordet och lyssnar på tonen. En stämgaffel har vanligen frekvensen 440 Hz. När du slår till stämgaffeln börjar skänklarna svänga fram och tillbaka med frekvensen 440 Hz. Du hör då en ton som har samma frekvens som stämgaffeln. En ton med frekvensen 440 Hz kallas normaltonen eller ettstrukna a. Det är femte strängen nerifrån på en gitarr som ska ha tonen a. På samma sätt har de olika strängarna inuti ett piano eller på en fiol bestämda frekvenser som ger olika toner. Tonens frekvens beror på strängens längd och tjocklek samt hur hårt spänd den är. En tunn, kort och hårt spänd sträng ger ljud med kort våglängd och hög frekvens höga toner. Höga toner kallas även för diskanttoner. Om däremot strängen är lång, tjock och löst spänd så uppkommer toner med lång våglängd och låg frekvens låga toner. Låga toner kallas även för bastoner. Låg ton Hög ton Blåsinstrument Inuti blåsinstrument skapas ljud genom att luft sätts i svängning. Några exempel på blåsinstrument är flöjt, trombon och kyrkorgel. Vi tittar lite närmare på hur en trombon fungerar. Tonens frekvens beror på hur lång luftpelaren är inuti trombonen. Genom att skjuta in dragbygeln på trombonen olika mycket varieras tonen. En kort luftpelare ger en hög ton, medan en lång luftpelare ger en låg ton. Låg ton Hög ton Till vardags blandar vi ofta ihop begreppen. När vi till exempel säger spela lägre menar vi egentligen spela svagare. Stark ton Starka och svaga toner Oavsett om du slår an en pianotangent hårt eller löst, så hörs alltid samma ton med samma frekvens. Däremot ändras ljudstyrkan hos en ton beroende på hur hårt du slår an tangenten. Slår du hårt, blir det en stark ton. Slår du löst, blir tonen svag. Till vardags blandar vi ofta ihop de här olika begreppen. Kanske har du någon gång blivit uppmanad av din lärare att tala högre. Vad läraren egentligen menar då är att du ska tala starkare. Resonans Om du slår en stämgaffel lätt mot en bordskant och håller upp den i luften så blir tonen ganska svag. Men om du sätter stämgaffeln mot bordsskivan så hörs ljudet mycket starkare. Det beror på att hela bordsskivan börjar svänga med samma frekvens som stämgaffeln. Bordsskivan hjälper då till att skapa ljudvågor i luften. Det här fenomenet kallas resonans eller medsvängning. Många musikinstrument har så kallade resonanslådor. En resonanslåda är till för att förstärka instrumentens ljud. Hos en vanlig akustisk gitarr är det den rundade gitarrkroppen som är resonanslåda. När du knäpper på en sträng så börjar gitarrkroppen och luften inuti att svänga med samma frekvens och tonen blir starkare. När det gäller el-instrument, till exempel elgitarrer och elbasar, har resonanslådan plockats bort och ersatts av förstärkare. De förstärker ljudet på elektrisk väg istället. Stark ton 5.10 b Svag ton Stark ton En stark och svag ton har lika lång 5.10 b våglängd men olika ljudstyrka. Svag ton Svag ton Gitarrkroppen är en så kallad resonanslåda. Lådan svänger med samma frekvens som strängen och ljudet blir starkare. Svag ton 90 91
7 1 Hz 32 Hz 64 Hz 125 Hz 1:a 2:a 3:e 4:e 5:e Vårt hörselområde är uppdelat i oktaver. På bilden ser du vilka oktaver de olika instrumenten spelar över. 250 Hz 500 Hz Hz Hz Hz Hz Hz trombon 6:e gitarr Det som är oväsen för en del kan vara ljuv musik för andra. De som ljud som är störande kallas buller. trumpet 7:e flöjt fiol 8:e piano 9:e 10:e Övertoner och oktaver Varför låter en och samma ton olika, när den spelas på piano jämfört med trumpet? Svaret är att varje instrument alltid ger ifrån sig ett antal så kallade övertoner tillsammans med grundtonen. Övertonerna, som även kallas för tilläggstoner, ger tillsammans med respektive grundton varje instrument sin speciella klang. Vi människor kan bara höra ljud inom ett visst frekvensområde, Hz. Området brukar delas in i mindre delar som kallas oktaver. Varje oktav innehåller åtta huvudtoner. Varje ton i en oktav har dubbelt så hög frekvens som motsvarande ton i den närmast lägre. Ett piano spelar nästan över samtliga oktaver, medan en trombon bara kan spela toner i 3:e, 4:e och 5:e. Buller är störande Var går gränsen mellan musik och störande oväsen? Den frågan går inte att svara på. Det som är oväsen för den ene kan vara ljuv musik för den andre. Men även oväsen är ljud. De ljud som är störande kallas buller. Det finns arbetsplatser där buller är ett stort problem. Därför utvecklas nya och bättre hörselskydd hela tiden. Även om det idag finns bra hörselskydd är höga ljudnivåer fortfarande ett problem för många. Med hjälp av bullermätare kan vi mäta vilken ljudnivå olika ljud ger. På så sätt kan vi upptäcka skadligt buller och undvika att få hörselskador. Ljudnivån mäts i decibel. En lastbil skapar en ljudnivå på cirka 90 db. Ljudnivå mäts i decibel Styrkan hos ett ljud kallas ljudnivå och mäts i enheten decibel (db). 10 db är knappt hörbart, medan 120 db är smärtsamt för öronen. En ökning med 10 db ger ett ljud som örat uppfattar som dubbelt så starkt. Om exempelvis bullret av en bil mäts till 100 db och en lastbils till 110 db, upplever människan ljudet från lastbilen som dubbelt så starkt. I örat finns ett skydd mot starka ljud. Men skyddet fungerar med någon tusendels sekunds fördröjning. Ju närmare örat är ljudkällan, desto sämre fungerar skyddet. Därför är det viktigt att inte lyssna på musik för starkt, när du använder hörlurar. I testa dig själv 5.2J 1 Vilken frekvens har normaltonen? 2 Hur ska en sträng vara för att den ska ge en så hög ton som möjligt? Ska den var lång eller kort, tunn eller tjock, hårt eller löst spänd? 3 I vilken enhet mäts ljudnivå? 4 Vad kallas en apparat som man mäter ljudnivå med? 5 När du slår till en stämgaffel lite lätt hör du en ton. Sedan sätter du stämgaffeln mot ett bord. a) Hur förändras då tonens frekvens? b) Hur förändras tonens styrka? c) Vad kallas fenomenet? 6 Att uppmana någon att tala högre är ett felaktigt sätt att uttrycka sig. Förklara varför. 7 Varför låter samma ton olika när den spelas på olika instrument? 8 Vilken frekvens har den ton som motsvarar normaltonen i den 3:e? 9 En dag uppmäts ljudnivån 50 db i ett klassrum. I matsalen uppmäts 80 db. Hur många gånger så starkt uppfattas ljudet i matsalen jämfört med i klassrummet? I England inträffade en gång en underlig olyckshändelse. En trupp soldater marscherade taktfast över en bro. Bron började svänga och efter ett tag rasade den samman. Kan du förklara varför? Kulspruta Jetplan Snälltåg Motorcykel Buss Högt påskruvad radio Gatubuller Normalt tal Svagt påskruvad radio Tyst gata Fågelkvitter Viskning 130 db 120 db 110 db 100 db 90 db 80 db 70 db 60 db 50 db 40 db 30 db 20 db 10 db 0 db 92 93
8 sammanfattning Vad är ljud? Ljud uppkommer genom att ett föremål, till exempel en sträng, svänger fram och tillbaka. En ljudvåg består av förtätningar och förtunningar. Avståndet mellan två förtätningar eller två förtunningar kallas våglängd. Ljudets hastighet i luft är 340 m/s. I vakuum finns det inga ljud. Det krävs nämligen materia för att ljudvågor ska kunna sprida sig. Med frekvens menas antalet svängningar per sekund. En hertz (1 Hz) är lika med en svängning per sekund. För att vi ska uppfatta svängningar som ett ljud måste frekvensen vara mellan 20 Hz och Hz. Ljud med högre frekvens än Hz kallas ultraljud. Ljud med lägre frekvens än 20 Hz kallas infraljud. Med ekolod kan man bestämma djupet i till exempel en sjö eller avståndet till ett fiskstim. Toner och buller Ett ljud med en bestämd frekvens kallas för en ton. En hög ton har hög frekvens och kallas diskantton. En låg ton har låg frekvens och kallas baston. Normaltonen har frekvensen 440 Hz. En sträng ger en hög ton om den är kort, tunn och hårt spänd. I blåsinstrument ger en kort luftpelare en hög ton och en lång luftpelare en låg ton. Samma ton (samma frekvens) kan ha olika ljudstyrka. Man säger att tonen är svag eller stark. Om tonen ändrar frekvens säger man att tonen blir lägre eller högre. En stämgaffel slås an. Om man sedan håller den mot ett bord, förstärks tonen. Det beror på att hela bordsskivan börjar svänga med samma frekvens som stämgaffeln. Fenomenet kallas resonans medsvängning. Med en bullermätare kan man mäta ljudnivå. Enheten är decibel. Ljud skapas av vibrationer. Ljudvåg. Ekolod. Elefanter kan höra infraljud. Ljudnivå mäts i decibel. 94
9 Spektrum FysikGrundbok FörfatareLennartUndvaloch AndersKarlson ISBN copyrightliberabochförfatarna
Vad är ljud? När man spelar på en gitarr så rör sig strängarna snabbt fram och tillbaka, de vibrerar.
LJUD Vad är ljud? När man spelar på en gitarr så rör sig strängarna snabbt fram och tillbaka, de vibrerar. När strängen rör sig uppåt, pressar den samman luften på ovansidan om strängen => luftmolekylerna
Läs merAkustik. Läran om ljudet
Akustik Läran om ljudet Vad är ljud? Ljud är förtätningar och förtunningar som uppstår i omgivningen när ett föremål vibrerar. Ljud kräver materia för att kunna spridas, t.ex. luft. Ett föremål som vibrerar
Läs merLjud. Låt det svänga. Arbetshäfte
Ljud Låt det svänga Arbetshäfte Ljud När ljudvågorna träffar örat börjar trumhinnan svänga i takt vi hör ett ljud! Trumhinnan Ljud är en svängningsrörelse. När ett föremål börjar vibrera packas luftens
Läs merCentralt innehåll. O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan.
LJUD Fysik åk 7 Centralt innehåll O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. Tre avsnitt O Ljudets egenskaper O Ljudvågor
Läs merMål med temat vad är ljud?
Vad är ljud? När vi hör är det luftens molekyler som har satts i rörelse. När en mygga surrar och låter är det för att den med sina vingar puttar på luften. När en högtalare låter är det för att den knuffar
Läs merLäran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera.
Akustik Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng vibrerar, rör den sig fram och tillbaka.
Läs merLjud, Hörsel. vågrörelse. och. Namn: Klass: 7A
Ljud, Hörsel och vågrörelse Namn: Klass: 7A Dessa förmågor ska du träna: använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället genomföra
Läs merKälla: Kunskapsträdet - Fysik
Källa: Kunskapsträdet - Fysik Det är nästan omöjligt att hitta en plats där det inte finns några ljud. Vi störs inte av alla ljud. Utomhus kan man säga att fågelsång och vindens susande hör till tysta
Läs merI Rymden finns ingen luft. Varför kan man inte höra några ljud där?
Ljud Vad är ljud? Luften består av små atomer som sitter ihop och bildar molekyler. När vi hör ljud är det luftens molekyler som har satts i rörelse. Sådana rörelser kallar vi ljudvågor. De sprids och
Läs merLjudmaskiner. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp av en likadan burk.
Ljud åk 3-4; station a) Ljudmaskiner 1. Kacklande burk. Beskrivning: Se länk på sidan 'Bygga'. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp
Läs merLokal pedagogisk plan
Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik
Läs merSÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.
SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och
Läs merUpp gifter. c. Hjälp Bengt att förklara varför det uppstår en stående våg.
1. Bengt ska just demonstrera stående vågor för sin bror genom att skaka en slinkyfjäder. Han lägger fjädern på golvet och ber sin bror hålla i andra änden. Sen spänner han fjädern genom att backa lite
Läs merAkustik läran om ljudet
Akustik läran om ljudet Innehåll Exempel på ljudkällor... 1 Hur ljud uppstår... 1 Så här fungerar örat... 1 Ytterörat samlar upp ljud... 2 I mellanörat sitter hörselbenen... 2 Innerörat... 2 Det var lite
Läs merVåglära och Optik Martin Andersson mading1977@gmail.com
Våglära och Optik Martin Andersson mading1977@gmail.com A - Våglära (Kapitel 19-21) Innehåll: I - Beskrivning, Egenskaper hos vibrationer och vågor II - Mekaniska vågor ljud I - Beskrivning, egenskaper
Läs merVad är ljud? Ljud skapas av vibrationer
Vad är ljud? Ljud skapas av vibrationer När en gitarrist spelar på en sträng börjar den att svänga snabbt fram och tillbaka - den vibrerar och du hör ett ljud. När du sjunger är det dina stämband som vibrerar
Läs merFYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant
Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng
Läs merAkustik. vågrörelse. och. Arbetshäfte. Namn: Klass:
Akustik och vågrörelse Arbetshäfte Namn: Klass: Akustik och vågrörelse E- nivå Du genomför och redogör för uppgifter och undersökningar efter instruktioner, individuellt eller i grupp. Du kan med hjälp
Läs mer1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick.
10 Vågrörelse Vågor 1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick. y (m) 0,15 0,1 0,05 0-0,05 0 0,5 1 1,5 2 x (m) -0,1-0,15
Läs merTema - Matematik och musik
Tema - Matematik och musik Författarna och Bokförlaget Borken, 2011 Allt vi uppfattar som ljud, från den nästan smärtsamma upplevelsen på en rockkonsert till insekternas surr en sommardag, består av mer
Läs merHörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten
Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra
Läs merTalets akustik repetition
Pétur Helgason VT 29 Talets akustik repetition 29-3-3 Vad är ljud för någonting? Vi människor lever och rör oss i ett skikt med gas som ligger ovanpå jordens yta. Gasen består av ca 8 % kväve och 2 % syre.
Läs mer2. Ljud. 2.1 Ljudets uppkomst
2. Ljud 2.1 Ljudets uppkomst Ljud är en mekanisk vågrörelse som fortskrider i ett medium (t.ex. luft, vatten...) Någon typ av medium är ett krav; I vakuum kan ljudet inte fortskrida. I vätskor och gaser
Läs merVår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra:
Vår hörsel Vår hörsel är fantastisk! Vid ett telefonsamtal kan vi med hjälp av det första eller två första orden oftast veta vem som ringer Vid normal hörsel kan vi höra: från viskning till öronbedövande
Läs merFysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:
Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera
Läs merLjus och ljud. Fysik, år 5 Råsslaskolan Karin Kivelä
Ljus och ljud Fysik, år 5 Råsslaskolan Karin Kivelä Centralt innehåll Fysiken och vardagslivet Hur ljud uppstår, breder ut sig och uppfattas av örat. Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur
Läs merFysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:
Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera
Läs merIdag. Tillägg i schemat. Segmenteringsproblemet. Transkription
Tillägg i schemat 21/9 slutar 16.00 ist f 15.00 5/10 slutar 16.00 ist f 15.00 Idag talkommunikationskedjan ljudvågor, enkla och sammansatta vågrörelser frekvens och amplitud ljudtryck, decibel källa-filter-modellen
Läs merGrundläggande akustik. Rikard Öqvist Tyréns AB
Grundläggande akustik Rikard Öqvist Tyréns AB Rikard Öqvist Umeåbo och Akustikkonsult sedan 2011 Industridoktorand sedan semestern 2014, disputation dec 2016 rikard.oqvist@tyrens.se 010-452 31 27 Vad är
Läs merI detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:
PP för arbetsområde: Ljud & Ljus Ur kursplanen för ämnet fysik I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att: diskutera, granska och ta ställning i frågor som handlar om ljud och buller planera
Läs merStudieteknik. SITRA-modellen
Studieteknik SITRA-modellen Grundas i forskning SITRA-modellen är en teknik grundad i vetenskaplig forskning. Håkan Fleischer fil dr i pedagogik. Gjord för studier på högskola/universitet. Men jag anpassar
Läs merStränginstrument. Instrumentkunskap År 6-9.
Stränginstrument Gitarr - Spelas genom att man knäpper eller drar med högerhandens fingrar över strängarna. Tonhöjden förändras genom att vänsterhandens fingrar trycker ner strängarna på olika band. -
Läs merProv i vågrörelselära vt06 Lösningsförslag
Prov i vågrörelselära vt06 Lösningsförslag Hjälpmedel: Formelsamling, fysikbok, miniräknare, linjal, sunt förnuft. 7 uppgifter vilka inlämnas på separat papper snyggt och välstrukturerat! Låt oss spela
Läs merStränginstrument: - Har 6 strängar (Finns även med 12) - Finns två grundtyper, stålsträngad och nylonsträngad
Stränginstrument: Gitarr - Spelas genom att man knäpper eller drar med högerhandens fingrar över strängarna. Tonhöjden förändras genom att vänsterhandens fingrar trycker ner strängarna på olika band. -
Läs merVågor. En våg är en störning som utbreder sig En våg överför energi från en plats till en annan. Det sker ingen masstransport
Vågor En våg är en störning som utbreder sig En våg överför energi från en plats till en annan. Det sker ingen masstransport Vågtyper Transversella Mediets partiklar rör sig vinkelrätt mot vågens riktning.
Läs merHEMPROV LJUD OCH LJUS
HEMPROV LJUD OCH LJUS Utlämnat: 100329 Rekommenderat inlämningsdatum: 100412 Besvara frågorna handskrivet eller på dator. Lämna in för hand eller e-posta till kristian.bjornberg@bildning.habo.se Alla frågor
Läs merLUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN
LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN TEST I FYSIK FÖR FYSIKPROGRAMMET Namn: Skola: Kommun: Markera rätt alternativ på svarsblanketten (1p/uppgift) 1. Vilka två storheter måste man bestämma för att beräkna medelhastigheten?
Läs merAkustiska elementa. Ljudvågor. Ljud och ljudvågor (ff) Ljud och ljudvågor. Ljud och ljudvågor (3) Ljud och ljudvågor (4)
Akustiska elementa - Ljudvågor: enkla och sammansatta - Amplitud och intensitet - Resonans, filter, spektrum Ljudvågor " Ljud sprids i form av ljudvågor " Ljudvågor uppstår när ett objekt vibrerar och
Läs merHerr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen
Naturens kopior Titta på Naturteaterns film och lyssna noga. 1. Skriv ner fem sätt hur djuren kan röra sig på. Människan Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen
Läs mer10. Relativitetsteori Tid och Längd
Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur är en
Läs merINNEHÅLL. Inledning... 4. Genomförande... 5. Ljud... 7. Centralt innehåll... 6. Ljud - En presentation... 7. Uppdragskort... 8. 2 Radioparabolen...
2012: 1 INNEHÅLL Inledning... 4 Genomförande... 5 Ljud... 6 Centralt innehåll... 6 Ljud... 7 Ljud - En presentation... 7 Uppdragskort... 8 2 Radioparabolen... 8 3 DigiWall, ljudmemory... 8 4. Skrikmätaren...
Läs merTRUMPET. 1. Stämbygel, 2. Munstycke 3. klockstycke 4. Vattenklaff 5. Ytterdrag
BLECKBLÅSINSTRUMENT Bleckblåsinstrument är ett samlingsnamn på en grupp av musikinstrument som bl.a. består av Valthorn, Trumpet, Trombon, Baryton och Bastuba. De skiljer sig från träblåsinstrument genom
Läs merBilaga A, Akustiska begrepp
(5), Akustiska begrepp Beskrivning av ljud Ljud som vi hör med örat är tryckvariationer i luften. Ljudet beskrivs av dess styrka (ljudtrycksnivå), dess frekvenssammansättning och dess varaktighet. Ljudtrycksnivå
Läs merMUSIKINSTRUMENT. Instrument kan vara mycket olika. De låter olika och ser olika ut. Instrument gör ljud på fem olika sätt.
MUSIKINSTRUMENT Instrument kan vara mycket olika. De låter olika och ser olika ut. Instrument gör ljud på fem olika sätt. 1. Somliga instrument har strängar som svänger. De kallas för stränginstrument.
Läs merTrycket är beroende av kraft och area
Vad är tryck? Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer du inte
Läs merDetta kommer vi att läsa om nu:
Våra sinnen Detta kommer vi att läsa om nu: Lukt Smak Känsel Syn Ljus Hörsel Ljud Hjärnan och nervsystemet Skador på syn, hörsel, hjärna och nervsystem Sömn Droger Hjärnan begrepp att kunna Hjärna Nerver
Läs merTINNITUS THE NEVERENDING SOUND. DANGER ZONE 100 db and up
TINNITUS THE NEVERENDING SOUND DANGER ZONE 100 db and up Vad xxx Šr tin nitus? Tinnitus är när det tjuter i öronen. Jämt. Det är mycket vanligare än man tror. Speciellt bland unga. Det vanligaste är att
Läs merAtt fånga den akustiska energin
Att fånga den akustiska energin När vi nu har en viss förståelse av vad ljud egentligen är kan vi börja sätta oss in i hur det kan fångas upp och efterhand lagras. När en ljudvåg sprider sig är det inte
Läs merMEDIESIGNALER INTRODUKTION
Rev. 150119 US MEDIESIGNALER INTRODUKTION 1 VILKA PROBLEM LÖSER VI MED SIGNAL- BEHANDLING? Akustik. Inspelning av sorl från fikarummet vid TFE. Varför pratar alla så högt? Varför hör man inte vad någon
Läs merSpråkljudens akustik. Akustik, akustiska elementa och talanalys
Akustik, akustiska elementa och talanalys Språkljudens akustik Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Talsignalen mer lättåtkomlig än andra delar av talkommunikationskedjan Det finns
Läs mer= T. Bok. Fysik 3. Harmonisk kraft. Svängningsrörelse. Svängningsrörelse. k = = = Vågrörelse. F= -kx. Fjäder. F= -kx. massa 100 g töjer fjärder 4,0 cm
Bok Vågrörelse Fysik 3 Fysik 3, Vågrörelse Mekanisk vågrörelse Ljud Ljus Harmonisk kraft Ex [ F] [ k ] N / m [ x] Fjäder F -kx F -kx [ F] k fjäderkonstanten [ k ] [ x] - kraften riktad mot jämviktsläget
Läs merTryck. www.lektion.se. fredag 31 januari 14
Tryck www.lektion.se Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer
Läs merAalto-Universitetet Högskolan för ingenjörsvetenskaper. KON-C3004 Maskin- och byggnadsteknikens laboratoriearbeten DOPPLEREFFEKTEN.
Aalto-Universitetet Högskolan för ingenjörsvetenskaper KON-C3004 Maskin- och byggnadsteknikens laboratoriearbeten DOPPLEREFFEKTEN Försöksplan Grupp 8 Malin Emet, 525048 Vivi Dahlberg, 528524 Petter Selänniemi,
Läs merTINNITUS THE NEVERENDING SOUND. DANGER ZONE 100 db and up
TINNITUS THE NEVERENDING SOUND DANGER ZONE 100 db and up 2 Vad xxx är tin Tinnitus är när det tjuter i öronen. Jämt. Det är mycket vanligare än man tror. Speciellt bland unga. Det vanligaste är att man
Läs merPlanering Ljud,hörsel och vågrörelse år7
Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Centralt innehåll Fysik: Fysiken och vardagslivet Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan
Läs mer! Susanne Schötz! ! akustisk-fonetisk analys! ! grupparbete!! om vi hinner: introduktion till Praat (kort demo)!
Introduktion till akustisk analys (av tal)!! akustiska elementa!! akustisk analys!! grupparbete: akustisk analys!! om hinner: introduktion till Praat!! mina bilder finns att ladda ner här: http://person2.sol.lu.se/susanneschotz/teaching_files/intro_ak.pdf!
Läs merInstuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9
Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?
Läs merMODUL 1 - ATT UNDERSÖKA LJUD 2
B. Klassrumsmaterial MODUL 1 - ATT UNDERSÖKA LJUD 2 Arbetsblad: Hur uppstår ljud? (Del I) 3 Arbetsblad: Hur uppstår ljud? (Del II) 4 Arbetsblad: Att synliggöra ljud (Del I) 5 Arbetsblad: Att synliggöra
Läs mer3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret
3. Ljus 3.1 Det elektromagnetiska spektret Synligt ljus är elektromagnetisk vågrörelse. Det följer samma regler som vi tidigare gått igenom för mekanisk vågrörelse; reflexion, brytning, totalreflexion
Läs merKod: Datum 2014-02-01. Kursansvarig Susanne Köbler. Tillåtna hjälpmedel. Miniräknare Linjal Språklexikon vid behov
Institutionen för hälsovetenskap och medicin 2 Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstyp Individuell salstentamen Tentamenstillfälle Uppsamling 1 Provkod
Läs merBort med bullret! Hur minskar vi störande ljud i skolan?
Sidan 1 av 5 Bort med bullret! Det finns många sätt att minska ljudet från möbler, leksaker och annan utrustning. Vaxdukar på borden, lekunderlag på golvet och filtklädda leklådor är några av personalens
Läs mer4-2 Linjära mått och måttsystem Namn:.
4-2 Linjära mått och måttsystem Namn:. Inledning I det här kapitlet skall lära dig vad en linje är och vilka egenskaper en linje har. Du kommer även att repetera vilka enheter avstånd mäts i. Varför skall
Läs merräknedosa. Lösningarna ska Kladdblad rättas. vissa (1,0 p) frånkopplad. (3,0 p) 3. Uppgiften går. Faskonstanten: 0
TENTAMEN I TILLÄMPAD VÅGLÄRA FÖR M Skrivtid: 8.00 13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ettt nytt blad och skriv bara på
Läs merRapport avseende lågfrekventa ljud och övrig ljudspridning MARS 2016 VINDPARK MÖRTTJÄRNBERGET VINDPARK ÖGONFÄGNADEN VINDPARK BJÖRKHÖJDEN
MARS 2016 Rapport avseende lågfrekventa ljud och övrig ljudspridning VINDPARK MÖRTTJÄRNBERGET VINDPARK ÖGONFÄGNADEN VINDPARK BJÖRKHÖJDEN Statkraft SCA Vind AB FAKTA LÅG- OCH HÖGFREKVENTA LJUD Ett ljuds
Läs merUltraljudsfysik. Falun
Ultraljudsfysik Falun 161108 Historik Det första försöken att använda ultraljud inom medicin gjordes på 1940- och 1950-talet. 1953 lyckades två kardiolger i Lund (Edler och Hertz) med hjälp av en lånad
Läs merTid (s)
1. Atlanten vidgas med cm/år. Hur lång tid tar det innan avståndet mellan Europa och Nordamerika har ökat med en mil?. Det tar 8 minuter för solens ljus att komma fram till oss här på jorden. a. Hur många
Läs meristället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från
Reslust Tulugaq tycker att det är tråkigt att öva bokstäverna på tavlan. De gör det så ofta. Varje dag faktiskt! Så han ser ut genom fönstret istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv
Läs mer1. Allmänt vågrörelser mekaniska vågrörelser
1. Allmänt vågrörelser mekaniska vågrörelser Definition En mekanisk vågrörelse utgörs av en regelbundet upprepad (periodisk) störning i en del av ett medium (material) som fortplantas (utbreder sig) genom
Läs merHästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren
Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och
Läs merÄmnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4
IHM Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 4 Datum 213-11-7 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare Linjal
Läs merDEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE
DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE Av Marie Hansson När man är nybörjare i agility, eller ser sporten utifrån, är det lätt att tro att just den runda tunneln är det allra lättaste hindret! Och det
Läs merSymfoniorkesterns instrument
Symfoniorkesterns instrument Stråksektionen: violin (fiol) (First violins, second violins), viola, cello, kontrabas (Double bases). Träblås: Klarinett (Clarinets), flöjt (Flutes), oboe, fagott (bassoons).
Läs merTesta din hörsel. - det är inte svårt
Testa din hörsel - det är inte svårt 2 Känner du tvekan inför ett hörseltest? Det är troligtvis det enklaste test du kan göra. Ett hörseltest går fort, är enkelt och är absolut inte obehagligt. I det flesta
Läs merLäxa till torsdag v. 48
Läxa till torsdag v. 48 Du ska repetera det vi arbetat med på lektionerna. Till din hjälp har du ett antal frågor och fakta som jag gått igenom i skolan. Det blir ett skriftligt läxförhör på torsdag. Lycka
Läs merinstrument och Genrer Ett utdrag Stråkinstrument: Klassisk Musik / Västerländsk konstmusik
instrument och Genrer Ett utdrag Klassisk Musik / Västerländsk konstmusik Klassisk musik är ett mer vanligt namn för det som egentligen heter västerländsk konstmusik. Det är sådan musik som vi i Europa
Läs merErgonomi. (Ergon = arbete Nomia = Kunskap)
Ergonomi (Ergon = arbete Nomia = Kunskap) Ergonomi är läran om anpassning av arbete och miljö till människans behov och förutsättningar. Det är en kunskap som behövs för att människan ska ta hand om sin
Läs merOPTIK läran om ljuset
OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte
Läs merHörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör
Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör Johan Adler, läkare Hörsel- och Balanskliniken, B58 Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merGuide till rockgruppens instrument
Guide till rockgruppens instrument Gitarr, elgitarr, bas, keyboard och trummor Detta häfte är tänkt för att du som elev ska kunna jobba självständigt med att lära dig en del om gitarr, bas, keyboard och
Läs merTrombon. Madenskolan 13-14 Instrumentkunskap åk5. Blockflöjt. Fiol. Kontrabas. Cello. Stämskruvar. Huvud. Band. Hals. Kropp. Panflöjt.
Madenskolan 13-14 Instrumentkunskap åk5 Trumpet Tvärflöjt Fiol Blockflöjt Kontrabas Trombon Valthorn Cello Huvud Stämskruvar Rörblad Hals Band Oboe Kropp Panflöjt Klarinett Gitarr Bastuba Elgitarr Elbas
Läs merAkustikguiden. www.abstracta.se
Akustikguiden www.abstracta.se 1 Vad är akustik? Akustik är läran om hörbart ljud. Ordet akustik kommer från grekiskans att göra sig hörd. 2 1. Vad är akustik? Vad är ljud? Ljud är tryckvågor i luft. Örat
Läs merGrundläggande ljud- och musikteori
Grundläggande ljud- och musikteori Jan Thim Magnus Eriksson Lektionens syfte Syftet med denna lektion är är att att ge ge förståelse för för decibelbegreppet, spektrum, digitalisering och och olika olika
Läs merKod: Datum 2012-11-09. Kursansvarig Susanne Köbler. Tillåtna hjälpmedel. Miniräknare Linjal Språklexikon vid behov
nstitutionen för hälsovetenska och medicin Kod: Ämnesområde Hörselvetenska A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 h Kurskod: HÖ115 Tentamensty ndividuell salstentamen Tentamenstillfälle 1 Provkod 5, Ljudalstring,
Läs merRÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.
RÖRELSE Inledning När vi går, springer, cyklar etc. förflyttar vi oss en viss sträcka på en viss tid. Ibland, speciellt när vi har bråttom, tänker vi på hur fort det går. I det här experimentet undersöker
Läs merHur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.
Hur jag föreläser Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken Dialog/diskussion ställ frågor,
Läs merE-strängen rör sig fyra gånger så långsamt vid samma transversella kraft, accelerationen. c) Hur stor är A-strängens våglängd?
Problem. Betrakta en elgitarr. Strängarna är 660 mm långa. Stämningen är E-A-d-g-b-e, det vill säga att strängen som ger tonen e-prim (330 Hz) ligger två oktav högre i frekvens än E-strängen. Alla strängar
Läs merSpektrogram att göra ljud synligt
Spektrogram att göra ljud synligt 2011-02-23 Vad är ljud för någonting? Vi människor lever och rör oss i ett skikt med gas som ligger ovanpå jordens yta. Gasen består av ca 80 % kväve och 20 % syre. Denna
Läs merTENTAMEN. Institution: DFM, Fysik Examinator: Pieter Kuiper. Datum: april 2010
TENTAMEN Institution: DFM, Fysik Examinator: Pieter Kuiper Namn:... Adress:... Datum: april 2010... Tid: Plats: Kurskod: 1FY803 Personnummer: Kurs/provmoment: Vågrörelselära och Optik Hjälpmedel: linjal,
Läs merMäta ljudnivåer och beräkna vägt reduktionstal för skiljevägg i byggnad
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Laborationer i byggnadsakustik Osama Hassan 2010-09-07 Byggnadsakustik: Luftljudisolering Mäta ljudnivåer och beräkna vägt reduktionstal för skiljevägg i
Läs merTrycket är beroende av kraft (tyngd) och area
Vad är tryck? Trycket är beroende av kraft (tyngd) och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer
Läs merInsekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson
Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker
Läs merDet finns två typer av stränginstrument: Stråkinstrument och Knäppta Stränginstrument
Instrumentkunskap Inledning - Det finns många olika typer av instrument, och de delas in i grupper utifrån hur man spelar på dem. De olika grupperna kallas för familjer och det är stråkinstrument, knäppta
Läs merTalakustik Ljudvågen period periodtid Frekvens Hz Infraljud ultraljud
Göteborgs universitet: Institutionen för lingvistik Fonetik, fonologi och grafonomi, distans Kompletterande text till avsnittet Talakustik Nedanstående text utgör ett komplement till kurslitteraturen,
Läs merF8 Rumsakustik, ljudabsorption. Hur stoppar vi ljudet? Rumsakustik 3 förklaringsmodeller. Statistisk rumsakustik.
Hur stoppar vi ljudet? Isolering Blockera ljudvägen ingen energiförlust Absorption F8 Rumsakustik, ljudabsorption Omvandla ljud till värme energiförlust Rumsakustik 3 förklaringsmodeller Statistisk rumsakustik
Läs merPlanering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud
Planering NO 8B, Vecka 6 2016 Ögat/Örat/Ljus/Ljud Centralt innehåll Fysik Aktuella samhällsfrågor som rör fysik. Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande
Läs merLjudalstring. Luft Luft Luft Luft Luft Luft Luft Luft. Förtätning
1 Akustik grunder Vad är ljud? 2 Akustik grunder Ljudalstring Luft Luft Luft Luft Luft Luft Luft Luft Förtätning Förtunning Förtätning Förtunning 3 Akustik grunder Spridningsvägar 4 Akustik grunder Helheten
Läs merBFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 10 Relativitetsteori den 26 april 2012.
Föreläsning 10 Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur
Läs mer3. Metoder för mätning av hörförmåga
3. Metoder för mätning av hörförmåga Sammanfattning Förekomst och grad av hörselnedsättning kan mätas med flera olika metoder. I kliniskt arbete används oftast tonaudiogram. Andra metoder är taluppfattningstest
Läs merExtramaterial till Blod och lera Ny teknik i kriget
Extramaterial till Blod och lera Ny teknik i kriget Du kommer väl ihåg omslaget till Blod och lera? På bilden ser du soldater från första Australienska divisionen som går på en spång nära Hooge, vid Ypres.
Läs mer