Ljud Molekyler i rörelse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ljud Molekyler i rörelse"

Transkript

1 A här får du lära dig J hur ljud bildas och sprids varför vi ser blixten före vi hör mullret när åskan går vad som menas med ultraljud och infraljud skillnaden mellan starka och svaga samt höga och låga toner vad resonans är för någonting Fladdermöss använder ultra-ljud för att kunna flyga i mörker. 5 Ljud Molekyler i rörelse Musiker skapar en mängd olika ljud som vi uppfattar som musik. Men det är en smaksak om vi tycker att det är bra eller dålig musik. Oavsett om vi hör sköna toner eller störande oväsen är det ljudvågor som träffar örat. Att beskriva hur ljudvågorna skapas och hur de färdas genom luften är fysikens uppgift. 1 När åskan går hör du mullret efter att du sett blixten. Varför hörs inte mullret samtidigt som du ser blixten? 2 Tror du att ljud hörs bättre, sämre eller lika bra på månen jämfört med på jorden? 3 Varför låter samma ton olika om du spelar den på ett piano jämfört med en gitarr? I innehåll J 5.1 Vad är ljud? FOKUS Tinnitus 5.2 Toner och buller När cymbalerna smäller ihop hörs ett kraftigt ljud. Det skapas genom att cymbalerna börjar vibrera av smällen

2 ad Šr ljud? Š5.1 Vad är ljud? förtätning förtunning { våglängd När en gitarrsträng vibrerar bildas ljudvågor. Avståndet mellan två förtätningar eller två förtunningar kallas våglängd. Strängarna vibrerar när gitarristen spelar på dem. Vibrationer skapar ljud Musik kan skapas av allt från sångröster och gitarrer till trummor och kyrkorglar. Men vad har musik med fysik att göra? Jo, fysiken beskriver hur ljud uppkommer och hur ljudet når våra öron. Ljud skapas av vibrationer. När en gitarrist spelar på en sträng börjar den att svänga snabbt fram och tillbaka den vibrerar och du hör ett ljud. När du sjunger är det dina stämband som vibrerar och när du spelar trummor är det trumskinnen som vibrerar. När gitarrsträngen svänger fram och tillbaka skapas vågor av tätare och tunnare luft som sprider sig i luften. Ljudvågor i luften Hur kommer det sig att vi kan höra det ljud som uppkommer när vi till exempel spelar på en gitarrsträng? Jo, när gitarristen spelar på en sträng börjar den att vibrera. När gitarrsträngen rör sig uppåt, pressar den samman luften på ovansidan. Luftmolekylerna pressas närmare, tätare intill varandra. Vi säger att luften förtätas. På undersidan av strängen blir det tvärtom. Där kommer luftmolekylerna längre ifrån varandra. Vi säger att luften förtunnas. Den vibrerande gitarrsträngen skapar vågor av tätare och tunnare luft som sprider sig åt alla håll i luften. Det uppstår en ljudvåg. Avståndet mellan två förtätningar eller två förtunningar kallas våglängd. Ljudvågen träffar så småningom våra öron. Trumhinnorna påverkas av ljudvågen och börjar svänga fram och tillbaka på samma sätt som strängen. Genom hörselnerven får hjärnan en signal och vi hör en ton. Varför har vi två öron? Om vi inte hade två öron skulle det vara svårt att avgöra varifrån ett ljud kommer. När ljud kommer rakt framifrån, når ljudet båda öronen samtidigt. När ljudet kommer från sidan når ljudet det ena örat först. Den lilla skillnaden i tid överförs till hjärnan och på så sätt kan vi avgöra varifrån ljudet kommer. M fördjupning N 82 83

3 M fördjupning N Vad menas med ljudvallen? I rymden är det alldeles tyst. Ljudvågen behöver till exempel luft eller vattenför att kunna spridas. Ett jetplan står på startbanan och väntar på att starta. Jetmotorn dånar och ljudet sprider sig åt alla håll. Planet startar och flyger iväg. Ljudet sprider sig fortfarande i alla riktningar, även i den riktning som flygplanet flyger. Ljudets hastighet är ungefär km/h. När planet efter en stund når samma hastighet som ljudet säger vi att planet spränger ljudvallen. Tryckvågen som bildas när planet når ljudvallen gör att luften pressas ihop så att vattenångan kondenserar till en rund molnboll. Eftersom planet flyger fortare än ljudets hastighet så hinner planet ikapp sina egna ljudvågor som tidigare skickats ut. De nya ljudvågorna staplas då på de gamla ljudvågorna. När de staplade ljudvågorna når marken hör vi en kraftig smäll. Men piloten hör ingen smäll eftersom han flyger så snabbt att ljudet från smällen inte hinner ifatt honom. Ljud färdas snabbare i marken än i luft. Det är därför indianen kan lägga örat mot marken och höra bufflarna snabbare än vad han skulle gjort annars. Ljud kräver materia När vi spelar på en gitarr knuffar strängarna till de allra närmaste molekylerna i luften. De knuffar i sin tur till andra molekyler som befinner sig lite längre bort, och så vidare. Det uppkommer en kedjereaktion som vi kallar ljudvåg. Men varje molekyl rör sig bara en kort sträcka fram och tillbaka oavsett om ljudvågen färdas i luft, vatten eller något annat ämne. I vakuum finns inga molekyler som kan knuffa till varandra. Därför kan det inte bildas något ljud. På månen är det vakuum. Därför är det helt tyst på månen, även när det slår ner stora meteoriter på ytan. Hur fort färdas ljud? Ljudvågor breder ut sig i alla riktningar. Hastigheten i luft är ungefär 340 m/s. I vatten sprids ljud snabbare än i luft. Hastigheten är ungefär m/s. Även i marken färdas ljud snabbare än i luft. När indianerna i serier och på film lägger örat mot marken för att höra om fienden närmar sig gör de alltså helt rätt. Blixtar och åskmuller När åskan går så ser vi först blixten, sen hörs mullret. Det beror på att ljus och ljud har olika hastighet. Blixten färdas med den högsta hastighet vi känner till ljusets hastighet. Mullret däremot färdas med en mycket lägre hastighet ljudets hastighet. Ljushastigheten är km/s och ljudhastigheten i luft är bara 340 m/s. Ljuset ser vi nästan samtidigt som det blixtrar. Ljudet behöver däremot ungefär 3 s för att hinna 1 km. Det betyder att om det dröjer 3 s innan du hör mullret, så är åskan 1 km bort. Dröjer det 6 s, så är avståndet 2 km och så vidare. Du kan räkna ut hur långt bort ett åskväder är eftersom ljudet hinner ungefär 1 km på 3 s

4 De ljud vi människor kan höra ligger mellan Hz. Ju äldre vi blir, desto svårare får vi att höra ljud med höga frekvenser. Svängningstid och frekvens Ljud som vi människor kan höra För att vi ska höra ljud till exempel från en gitarr, krävs det att strängarna svänger tillräckligt snabbt. De måste svänga fram och tillbaka minst 20 gånger per sekund. Vi säger att frekvensen måste vara minst 20 hertz (Hz). Frekvens är alltså antalet svängningar per sekund och mäts i enheten hertz (Hz). De ljud vi människor kan höra ligger mellan Hz. Men speciellt den övre gränsen varierar kraftigt mellan olika människor. Ju äldre vi blir, desto svårare får vi att höra ljud med höga frekvenser. M fördjupning N Den tid det tar för till exempel en fiolsträng att göra en hel svängning det vill säga svänga fram och tillbaka kallas för svängningstid. Om svängningstiden är 0,01 s så betyder det att strängen hinner svänga fram och tillbaka 100 gånger per sekund. Frekvensen är då 100 Hz. Du kan räkna ut frekvensen genom att dividera 1 s med svängningstiden i sekunder. 1 frekvens = svängningstid Om vi kallar frekvensen för f och svängningstiden för T kan formeln skrivas så här: f = 1 eller T = T Exempel En sträng svänger med svängningstiden 0,005 s. Vilken frekvens har den ton som uppkommer? f = Exempel A-strängen på en gitarr svänger med frekvensen 440 hz. Vilken är svängningstiden? T = 1 0, Hz = SVAR: Frekvensen är 200 Hz. s 0,002 s Hz = 200 Hz SVAR: Svängningstiden är 0,002 s 1 f Infraljud Människans hörselomfång Ultraljud Duva Hund Fladdermus Frekvens Hz Ultraljud 5.8 Många djur kan höra ljud med betydligt högre frekvens än Hz. Hundar är ett exempel. Det finns speciella hundvisselpipor som har så hög frekvens att ingen människa hör ljudet. Men hundar hör visselpipan bra. Ljud med högre frekvens än Hz kallas för ultraljud. Inom sjukvården används ultraljud för att till exempel undersöka gravida kvinnor. Det är en metod som är lätt att använda när man vill se att fostret är friskt. Ultraljud kan även användas för att hjälpa folk med njursten. Stenarna krossas då med hjälp av ultraljud utan att några organ skadas. Infraljud Ljud med lägre frekvens än 20 Hz kallas infraljud. Infraljud kan till exempel skapas i flygplan, i ventilationssystem eller ur vulkaner och kraftiga vindar. Trots att vi inte kan höra ljud med så låga frekvenser, kan det påverka oss ändå. Vi kan till exempel drabbas av huvudvärk eller känna oss trötta. Det finns däremot en del djur, bland annat spindlar, elefanter och valar, som kan höra infraljud. Infraljud har inte så många användningsområden för oss människor. Men genom att mäta infraljudet som bildas vid underjordiska explosioner kan vi ta reda på vilka bergarter som finns i marken. Det gula området visar människans hörselomfång. Vi människor kan inte höra infraljud men elefanter kan det

5 Med hjälp av ekolod kan en båt få reda på avståndet till botten. Eko och ekolod Om du står en bit ifrån en bergvägg och ropar ditt namn, så märker du efter en stund att ljudet kommer tillbaka. Det beror på att ljudvågorna studsar mot bergväggen och att en del av ljudvågorna letar sig tillbaka till dina öron. Du hör ett eko. Med ett så kallat ekolod mäter man djup i sjöar och hav med hjälp av eko. Ekolodet sänder ut ultraljudsignaler som studsar mot botten. Ljudvågorna kan sedan fångas upp och ekolodet mäter hur lång tid det tar för ljudet att färdas till botten och tillbaka. Avståndet räknas ut genom att man multiplicerar ljudets hastighet i vatten (1500 m/s) med halva den uppmätta tiden. Ekolod används också för att hitta fiskstim i havet. Ljudvågorna studsar mot fiskstimmen. På så sätt får yrkesfiskarna reda på vilket djup fisken befinner sig på. Fladdermöss använder samma teknik som yrkesfiskarna för att hitta i mörker. De sänder ut ultraljud med frekvenserna Hz när de flyger. Genom att registrera hur ljudvågorna studsar kan fladdermössen få en bild av sin omgivning. På så sätt kan de flyga obehindrat i totalt mörker. Dopplereffekten M fördjupning N Nästa gång du står vid en väg och hör en brandbil med påslagna sirener närma sig kan du tänka på hur ljudet av sirenerna förändras när brandbilen kör förbi. Det låter som att ljudet får en lägre ton när brandbilen passerat dig. Varför blir det så? Tänk dig att en brandbil kör mot dig med påslagna sirener. De ljudvågor från sirenerna som når dina öron färdas i samma riktning som brandbilen. Ljudvågorna pressas samman. Det bildas då en ton med högre frekvens än vad sirenen egentligen har. När brandbilen passerat dig blir det tvärtom. Brandbilen åker då ifrån sirenens ljudvågor och ljudvågorna tänjs ut. När våglängden ökar bildas en ton med lägre frekvens än vad sirenen egentligen har. Fenomenet kallas för dopplereffekten och gör att ljud blir förvrängt om ljudkällan rör sig. I testa dig själv 5.1J 1 Hur uppkommer ljud? 2 Hur fort färdas ljud a) i luft b) på månen 3 Vad menas med frekvens? 4 Mellan vilka frekvenser ligger de ljud som våra öron kan uppfatta? 5 Vad menas med a) ultraljud b) infraljud 6 Ge exempel på hur vi i praktiska livet använder oss av ultraljud. 7 Vad menas med en ljudvåg? 8 Om du hör åskmullret 9 s efter att du sett blixten, hur långt bort är då åskvädret? Förklara hur du tänker. 9 Från en båt sänds en ljudvåg ut mot botten av en sjö. Efter 0,2 s har ljudvågen kommit tillbaka. Hur djup är sjön? 10 Vilken frekvens har den ton som uppkommer om svängningstiden är 0,005 s? Var är det enklast för oss människor att avgöra varifrån ett ljud kommer, på land eller i vatten? Förklara hur du tänker

6 toner och buller 5.2 Toner och buller Stark ton En stämgaffel har vanligen frekvensen 440 Hz och används till exempel för att stämma en fiol. Låg ton Ljud kan avbildas som vågor. En kort våglängd ger en hög ton. En lång våglängd ger en låg ton a Det är luftpelarens längd inuti trombonen som avgör vilken ton det blir. Ju längre luftpelaren är, desto lägre blir tonen. Låg ton Hög ton Hög ton 5.10 a Höga och låga toner Om du vill stämma en gitarr kan du använda en så kallad stämgaffel. Du slår då stämgaffeln lite lätt mot bordet och lyssnar på tonen. En stämgaffel har vanligen frekvensen 440 Hz. När du slår till stämgaffeln börjar skänklarna svänga fram och tillbaka med frekvensen 440 Hz. Du hör då en ton som har samma frekvens som stämgaffeln. En ton med frekvensen 440 Hz kallas normaltonen eller ettstrukna a. Det är femte strängen nerifrån på en gitarr som ska ha tonen a. På samma sätt har de olika strängarna inuti ett piano eller på en fiol bestämda frekvenser som ger olika toner. Tonens frekvens beror på strängens längd och tjocklek samt hur hårt spänd den är. En tunn, kort och hårt spänd sträng ger ljud med kort våglängd och hög frekvens höga toner. Höga toner kallas även för diskanttoner. Om däremot strängen är lång, tjock och löst spänd så uppkommer toner med lång våglängd och låg frekvens låga toner. Låga toner kallas även för bastoner. Låg ton Hög ton Blåsinstrument Inuti blåsinstrument skapas ljud genom att luft sätts i svängning. Några exempel på blåsinstrument är flöjt, trombon och kyrkorgel. Vi tittar lite närmare på hur en trombon fungerar. Tonens frekvens beror på hur lång luftpelaren är inuti trombonen. Genom att skjuta in dragbygeln på trombonen olika mycket varieras tonen. En kort luftpelare ger en hög ton, medan en lång luftpelare ger en låg ton. Låg ton Hög ton Till vardags blandar vi ofta ihop begreppen. När vi till exempel säger spela lägre menar vi egentligen spela svagare. Stark ton Starka och svaga toner Oavsett om du slår an en pianotangent hårt eller löst, så hörs alltid samma ton med samma frekvens. Däremot ändras ljudstyrkan hos en ton beroende på hur hårt du slår an tangenten. Slår du hårt, blir det en stark ton. Slår du löst, blir tonen svag. Till vardags blandar vi ofta ihop de här olika begreppen. Kanske har du någon gång blivit uppmanad av din lärare att tala högre. Vad läraren egentligen menar då är att du ska tala starkare. Resonans Om du slår en stämgaffel lätt mot en bordskant och håller upp den i luften så blir tonen ganska svag. Men om du sätter stämgaffeln mot bordsskivan så hörs ljudet mycket starkare. Det beror på att hela bordsskivan börjar svänga med samma frekvens som stämgaffeln. Bordsskivan hjälper då till att skapa ljudvågor i luften. Det här fenomenet kallas resonans eller medsvängning. Många musikinstrument har så kallade resonanslådor. En resonanslåda är till för att förstärka instrumentens ljud. Hos en vanlig akustisk gitarr är det den rundade gitarrkroppen som är resonanslåda. När du knäpper på en sträng så börjar gitarrkroppen och luften inuti att svänga med samma frekvens och tonen blir starkare. När det gäller el-instrument, till exempel elgitarrer och elbasar, har resonanslådan plockats bort och ersatts av förstärkare. De förstärker ljudet på elektrisk väg istället. Stark ton 5.10 b Svag ton Stark ton En stark och svag ton har lika lång 5.10 b våglängd men olika ljudstyrka. Svag ton Svag ton Gitarrkroppen är en så kallad resonanslåda. Lådan svänger med samma frekvens som strängen och ljudet blir starkare. Svag ton 90 91

7 1 Hz 32 Hz 64 Hz 125 Hz 1:a 2:a 3:e 4:e 5:e Vårt hörselområde är uppdelat i oktaver. På bilden ser du vilka oktaver de olika instrumenten spelar över. 250 Hz 500 Hz Hz Hz Hz Hz Hz trombon 6:e gitarr Det som är oväsen för en del kan vara ljuv musik för andra. De som ljud som är störande kallas buller. trumpet 7:e flöjt fiol 8:e piano 9:e 10:e Övertoner och oktaver Varför låter en och samma ton olika, när den spelas på piano jämfört med trumpet? Svaret är att varje instrument alltid ger ifrån sig ett antal så kallade övertoner tillsammans med grundtonen. Övertonerna, som även kallas för tilläggstoner, ger tillsammans med respektive grundton varje instrument sin speciella klang. Vi människor kan bara höra ljud inom ett visst frekvensområde, Hz. Området brukar delas in i mindre delar som kallas oktaver. Varje oktav innehåller åtta huvudtoner. Varje ton i en oktav har dubbelt så hög frekvens som motsvarande ton i den närmast lägre. Ett piano spelar nästan över samtliga oktaver, medan en trombon bara kan spela toner i 3:e, 4:e och 5:e. Buller är störande Var går gränsen mellan musik och störande oväsen? Den frågan går inte att svara på. Det som är oväsen för den ene kan vara ljuv musik för den andre. Men även oväsen är ljud. De ljud som är störande kallas buller. Det finns arbetsplatser där buller är ett stort problem. Därför utvecklas nya och bättre hörselskydd hela tiden. Även om det idag finns bra hörselskydd är höga ljudnivåer fortfarande ett problem för många. Med hjälp av bullermätare kan vi mäta vilken ljudnivå olika ljud ger. På så sätt kan vi upptäcka skadligt buller och undvika att få hörselskador. Ljudnivån mäts i decibel. En lastbil skapar en ljudnivå på cirka 90 db. Ljudnivå mäts i decibel Styrkan hos ett ljud kallas ljudnivå och mäts i enheten decibel (db). 10 db är knappt hörbart, medan 120 db är smärtsamt för öronen. En ökning med 10 db ger ett ljud som örat uppfattar som dubbelt så starkt. Om exempelvis bullret av en bil mäts till 100 db och en lastbils till 110 db, upplever människan ljudet från lastbilen som dubbelt så starkt. I örat finns ett skydd mot starka ljud. Men skyddet fungerar med någon tusendels sekunds fördröjning. Ju närmare örat är ljudkällan, desto sämre fungerar skyddet. Därför är det viktigt att inte lyssna på musik för starkt, när du använder hörlurar. I testa dig själv 5.2J 1 Vilken frekvens har normaltonen? 2 Hur ska en sträng vara för att den ska ge en så hög ton som möjligt? Ska den var lång eller kort, tunn eller tjock, hårt eller löst spänd? 3 I vilken enhet mäts ljudnivå? 4 Vad kallas en apparat som man mäter ljudnivå med? 5 När du slår till en stämgaffel lite lätt hör du en ton. Sedan sätter du stämgaffeln mot ett bord. a) Hur förändras då tonens frekvens? b) Hur förändras tonens styrka? c) Vad kallas fenomenet? 6 Att uppmana någon att tala högre är ett felaktigt sätt att uttrycka sig. Förklara varför. 7 Varför låter samma ton olika när den spelas på olika instrument? 8 Vilken frekvens har den ton som motsvarar normaltonen i den 3:e? 9 En dag uppmäts ljudnivån 50 db i ett klassrum. I matsalen uppmäts 80 db. Hur många gånger så starkt uppfattas ljudet i matsalen jämfört med i klassrummet? I England inträffade en gång en underlig olyckshändelse. En trupp soldater marscherade taktfast över en bro. Bron började svänga och efter ett tag rasade den samman. Kan du förklara varför? Kulspruta Jetplan Snälltåg Motorcykel Buss Högt påskruvad radio Gatubuller Normalt tal Svagt påskruvad radio Tyst gata Fågelkvitter Viskning 130 db 120 db 110 db 100 db 90 db 80 db 70 db 60 db 50 db 40 db 30 db 20 db 10 db 0 db 92 93

8 sammanfattning Vad är ljud? Ljud uppkommer genom att ett föremål, till exempel en sträng, svänger fram och tillbaka. En ljudvåg består av förtätningar och förtunningar. Avståndet mellan två förtätningar eller två förtunningar kallas våglängd. Ljudets hastighet i luft är 340 m/s. I vakuum finns det inga ljud. Det krävs nämligen materia för att ljudvågor ska kunna sprida sig. Med frekvens menas antalet svängningar per sekund. En hertz (1 Hz) är lika med en svängning per sekund. För att vi ska uppfatta svängningar som ett ljud måste frekvensen vara mellan 20 Hz och Hz. Ljud med högre frekvens än Hz kallas ultraljud. Ljud med lägre frekvens än 20 Hz kallas infraljud. Med ekolod kan man bestämma djupet i till exempel en sjö eller avståndet till ett fiskstim. Toner och buller Ett ljud med en bestämd frekvens kallas för en ton. En hög ton har hög frekvens och kallas diskantton. En låg ton har låg frekvens och kallas baston. Normaltonen har frekvensen 440 Hz. En sträng ger en hög ton om den är kort, tunn och hårt spänd. I blåsinstrument ger en kort luftpelare en hög ton och en lång luftpelare en låg ton. Samma ton (samma frekvens) kan ha olika ljudstyrka. Man säger att tonen är svag eller stark. Om tonen ändrar frekvens säger man att tonen blir lägre eller högre. En stämgaffel slås an. Om man sedan håller den mot ett bord, förstärks tonen. Det beror på att hela bordsskivan börjar svänga med samma frekvens som stämgaffeln. Fenomenet kallas resonans medsvängning. Med en bullermätare kan man mäta ljudnivå. Enheten är decibel. Ljud skapas av vibrationer. Ljudvåg. Ekolod. Elefanter kan höra infraljud. Ljudnivå mäts i decibel. 94

9 Spektrum FysikGrundbok FörfatareLennartUndvaloch AndersKarlson ISBN copyrightliberabochförfatarna

Vad är ljud? När man spelar på en gitarr så rör sig strängarna snabbt fram och tillbaka, de vibrerar.

Vad är ljud? När man spelar på en gitarr så rör sig strängarna snabbt fram och tillbaka, de vibrerar. LJUD Vad är ljud? När man spelar på en gitarr så rör sig strängarna snabbt fram och tillbaka, de vibrerar. När strängen rör sig uppåt, pressar den samman luften på ovansidan om strängen => luftmolekylerna

Läs mer

Akustik. Läran om ljudet

Akustik. Läran om ljudet Akustik Läran om ljudet Vad är ljud? Ljud är förtätningar och förtunningar som uppstår i omgivningen när ett föremål vibrerar. Ljud kräver materia för att kunna spridas, t.ex. luft. Ett föremål som vibrerar

Läs mer

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte Ljud Låt det svänga Arbetshäfte Ljud När ljudvågorna träffar örat börjar trumhinnan svänga i takt vi hör ett ljud! Trumhinnan Ljud är en svängningsrörelse. När ett föremål börjar vibrera packas luftens

Läs mer

Centralt innehåll. O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan.

Centralt innehåll. O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. LJUD Fysik åk 7 Centralt innehåll O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. Tre avsnitt O Ljudets egenskaper O Ljudvågor

Läs mer

Mål med temat vad är ljud?

Mål med temat vad är ljud? Vad är ljud? När vi hör är det luftens molekyler som har satts i rörelse. När en mygga surrar och låter är det för att den med sina vingar puttar på luften. När en högtalare låter är det för att den knuffar

Läs mer

Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera.

Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. Akustik Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng vibrerar, rör den sig fram och tillbaka.

Läs mer

Ljudmaskiner. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp av en likadan burk.

Ljudmaskiner. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp av en likadan burk. Ljud åk 3-4; station a) Ljudmaskiner 1. Kacklande burk. Beskrivning: Se länk på sidan 'Bygga'. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp

Läs mer

Lokal pedagogisk plan

Lokal pedagogisk plan Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik

Läs mer

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och

Läs mer

Akustik läran om ljudet

Akustik läran om ljudet Akustik läran om ljudet Innehåll Exempel på ljudkällor... 1 Hur ljud uppstår... 1 Så här fungerar örat... 1 Ytterörat samlar upp ljud... 2 I mellanörat sitter hörselbenen... 2 Innerörat... 2 Det var lite

Läs mer

Våglära och Optik Martin Andersson mading1977@gmail.com

Våglära och Optik Martin Andersson mading1977@gmail.com Våglära och Optik Martin Andersson mading1977@gmail.com A - Våglära (Kapitel 19-21) Innehåll: I - Beskrivning, Egenskaper hos vibrationer och vågor II - Mekaniska vågor ljud I - Beskrivning, egenskaper

Läs mer

Vad är ljud? Ljud skapas av vibrationer

Vad är ljud? Ljud skapas av vibrationer Vad är ljud? Ljud skapas av vibrationer När en gitarrist spelar på en sträng börjar den att svänga snabbt fram och tillbaka - den vibrerar och du hör ett ljud. När du sjunger är det dina stämband som vibrerar

Läs mer

Akustik. vågrörelse. och. Arbetshäfte. Namn: Klass:

Akustik. vågrörelse. och. Arbetshäfte. Namn: Klass: Akustik och vågrörelse Arbetshäfte Namn: Klass: Akustik och vågrörelse E- nivå Du genomför och redogör för uppgifter och undersökningar efter instruktioner, individuellt eller i grupp. Du kan med hjälp

Läs mer

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng

Läs mer

1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick.

1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick. 10 Vågrörelse Vågor 1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick. y (m) 0,15 0,1 0,05 0-0,05 0 0,5 1 1,5 2 x (m) -0,1-0,15

Läs mer

2. Ljud. 2.1 Ljudets uppkomst

2. Ljud. 2.1 Ljudets uppkomst 2. Ljud 2.1 Ljudets uppkomst Ljud är en mekanisk vågrörelse som fortskrider i ett medium (t.ex. luft, vatten...) Någon typ av medium är ett krav; I vakuum kan ljudet inte fortskrida. I vätskor och gaser

Läs mer

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra:

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra: Vår hörsel Vår hörsel är fantastisk! Vid ett telefonsamtal kan vi med hjälp av det första eller två första orden oftast veta vem som ringer Vid normal hörsel kan vi höra: från viskning till öronbedövande

Läs mer

Tema - Matematik och musik

Tema - Matematik och musik Tema - Matematik och musik Författarna och Bokförlaget Borken, 2011 Allt vi uppfattar som ljud, från den nästan smärtsamma upplevelsen på en rockkonsert till insekternas surr en sommardag, består av mer

Läs mer

Talets akustik repetition

Talets akustik repetition Pétur Helgason VT 29 Talets akustik repetition 29-3-3 Vad är ljud för någonting? Vi människor lever och rör oss i ett skikt med gas som ligger ovanpå jordens yta. Gasen består av ca 8 % kväve och 2 % syre.

Läs mer

Ljus och ljud. Fysik, år 5 Råsslaskolan Karin Kivelä

Ljus och ljud. Fysik, år 5 Råsslaskolan Karin Kivelä Ljus och ljud Fysik, år 5 Råsslaskolan Karin Kivelä Centralt innehåll Fysiken och vardagslivet Hur ljud uppstår, breder ut sig och uppfattas av örat. Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur

Läs mer

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra

Läs mer

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera

Läs mer

Studieteknik. SITRA-modellen

Studieteknik. SITRA-modellen Studieteknik SITRA-modellen Grundas i forskning SITRA-modellen är en teknik grundad i vetenskaplig forskning. Håkan Fleischer fil dr i pedagogik. Gjord för studier på högskola/universitet. Men jag anpassar

Läs mer

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera

Läs mer

Prov i vågrörelselära vt06 Lösningsförslag

Prov i vågrörelselära vt06 Lösningsförslag Prov i vågrörelselära vt06 Lösningsförslag Hjälpmedel: Formelsamling, fysikbok, miniräknare, linjal, sunt förnuft. 7 uppgifter vilka inlämnas på separat papper snyggt och välstrukturerat! Låt oss spela

Läs mer

Grundläggande akustik. Rikard Öqvist Tyréns AB

Grundläggande akustik. Rikard Öqvist Tyréns AB Grundläggande akustik Rikard Öqvist Tyréns AB Rikard Öqvist Umeåbo och Akustikkonsult sedan 2011 Industridoktorand sedan semestern 2014, disputation dec 2016 rikard.oqvist@tyrens.se 010-452 31 27 Vad är

Läs mer

Stränginstrument: - Har 6 strängar (Finns även med 12) - Finns två grundtyper, stålsträngad och nylonsträngad

Stränginstrument: - Har 6 strängar (Finns även med 12) - Finns två grundtyper, stålsträngad och nylonsträngad Stränginstrument: Gitarr - Spelas genom att man knäpper eller drar med högerhandens fingrar över strängarna. Tonhöjden förändras genom att vänsterhandens fingrar trycker ner strängarna på olika band. -

Läs mer

Idag. Tillägg i schemat. Segmenteringsproblemet. Transkription

Idag. Tillägg i schemat. Segmenteringsproblemet. Transkription Tillägg i schemat 21/9 slutar 16.00 ist f 15.00 5/10 slutar 16.00 ist f 15.00 Idag talkommunikationskedjan ljudvågor, enkla och sammansatta vågrörelser frekvens och amplitud ljudtryck, decibel källa-filter-modellen

Läs mer

Vågor. En våg är en störning som utbreder sig En våg överför energi från en plats till en annan. Det sker ingen masstransport

Vågor. En våg är en störning som utbreder sig En våg överför energi från en plats till en annan. Det sker ingen masstransport Vågor En våg är en störning som utbreder sig En våg överför energi från en plats till en annan. Det sker ingen masstransport Vågtyper Transversella Mediets partiklar rör sig vinkelrätt mot vågens riktning.

Läs mer

LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN

LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN TEST I FYSIK FÖR FYSIKPROGRAMMET Namn: Skola: Kommun: Markera rätt alternativ på svarsblanketten (1p/uppgift) 1. Vilka två storheter måste man bestämma för att beräkna medelhastigheten?

Läs mer

Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen

Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen Naturens kopior Titta på Naturteaterns film och lyssna noga. 1. Skriv ner fem sätt hur djuren kan röra sig på. Människan Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen

Läs mer

Akustiska elementa. Ljudvågor. Ljud och ljudvågor (ff) Ljud och ljudvågor. Ljud och ljudvågor (3) Ljud och ljudvågor (4)

Akustiska elementa. Ljudvågor. Ljud och ljudvågor (ff) Ljud och ljudvågor. Ljud och ljudvågor (3) Ljud och ljudvågor (4) Akustiska elementa - Ljudvågor: enkla och sammansatta - Amplitud och intensitet - Resonans, filter, spektrum Ljudvågor " Ljud sprids i form av ljudvågor " Ljudvågor uppstår när ett objekt vibrerar och

Läs mer

TRUMPET. 1. Stämbygel, 2. Munstycke 3. klockstycke 4. Vattenklaff 5. Ytterdrag

TRUMPET. 1. Stämbygel, 2. Munstycke 3. klockstycke 4. Vattenklaff 5. Ytterdrag BLECKBLÅSINSTRUMENT Bleckblåsinstrument är ett samlingsnamn på en grupp av musikinstrument som bl.a. består av Valthorn, Trumpet, Trombon, Baryton och Bastuba. De skiljer sig från träblåsinstrument genom

Läs mer

INNEHÅLL. Inledning... 4. Genomförande... 5. Ljud... 7. Centralt innehåll... 6. Ljud - En presentation... 7. Uppdragskort... 8. 2 Radioparabolen...

INNEHÅLL. Inledning... 4. Genomförande... 5. Ljud... 7. Centralt innehåll... 6. Ljud - En presentation... 7. Uppdragskort... 8. 2 Radioparabolen... 2012: 1 INNEHÅLL Inledning... 4 Genomförande... 5 Ljud... 6 Centralt innehåll... 6 Ljud... 7 Ljud - En presentation... 7 Uppdragskort... 8 2 Radioparabolen... 8 3 DigiWall, ljudmemory... 8 4. Skrikmätaren...

Läs mer

MEDIESIGNALER INTRODUKTION

MEDIESIGNALER INTRODUKTION Rev. 150119 US MEDIESIGNALER INTRODUKTION 1 VILKA PROBLEM LÖSER VI MED SIGNAL- BEHANDLING? Akustik. Inspelning av sorl från fikarummet vid TFE. Varför pratar alla så högt? Varför hör man inte vad någon

Läs mer

Språkljudens akustik. Akustik, akustiska elementa och talanalys

Språkljudens akustik. Akustik, akustiska elementa och talanalys Akustik, akustiska elementa och talanalys Språkljudens akustik Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Talsignalen mer lättåtkomlig än andra delar av talkommunikationskedjan Det finns

Läs mer

HEMPROV LJUD OCH LJUS

HEMPROV LJUD OCH LJUS HEMPROV LJUD OCH LJUS Utlämnat: 100329 Rekommenderat inlämningsdatum: 100412 Besvara frågorna handskrivet eller på dator. Lämna in för hand eller e-posta till kristian.bjornberg@bildning.habo.se Alla frågor

Läs mer

Att fånga den akustiska energin

Att fånga den akustiska energin Att fånga den akustiska energin När vi nu har en viss förståelse av vad ljud egentligen är kan vi börja sätta oss in i hur det kan fångas upp och efterhand lagras. När en ljudvåg sprider sig är det inte

Läs mer

! Susanne Schötz! ! akustisk-fonetisk analys! ! grupparbete!! om vi hinner: introduktion till Praat (kort demo)!

! Susanne Schötz! ! akustisk-fonetisk analys! ! grupparbete!! om vi hinner: introduktion till Praat (kort demo)! Introduktion till akustisk analys (av tal)!! akustiska elementa!! akustisk analys!! grupparbete: akustisk analys!! om hinner: introduktion till Praat!! mina bilder finns att ladda ner här: http://person2.sol.lu.se/susanneschotz/teaching_files/intro_ak.pdf!

Läs mer

TINNITUS THE NEVERENDING SOUND. DANGER ZONE 100 db and up

TINNITUS THE NEVERENDING SOUND. DANGER ZONE 100 db and up TINNITUS THE NEVERENDING SOUND DANGER ZONE 100 db and up Vad xxx Šr tin nitus? Tinnitus är när det tjuter i öronen. Jämt. Det är mycket vanligare än man tror. Speciellt bland unga. Det vanligaste är att

Läs mer

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Centralt innehåll Fysik: Fysiken och vardagslivet Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan

Läs mer

Bort med bullret! Hur minskar vi störande ljud i skolan?

Bort med bullret! Hur minskar vi störande ljud i skolan? Sidan 1 av 5 Bort med bullret! Det finns många sätt att minska ljudet från möbler, leksaker och annan utrustning. Vaxdukar på borden, lekunderlag på golvet och filtklädda leklådor är några av personalens

Läs mer

4-2 Linjära mått och måttsystem Namn:.

4-2 Linjära mått och måttsystem Namn:. 4-2 Linjära mått och måttsystem Namn:. Inledning I det här kapitlet skall lära dig vad en linje är och vilka egenskaper en linje har. Du kommer även att repetera vilka enheter avstånd mäts i. Varför skall

Läs mer

10. Relativitetsteori Tid och Längd

10. Relativitetsteori Tid och Längd Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur är en

Läs mer

TINNITUS THE NEVERENDING SOUND. DANGER ZONE 100 db and up

TINNITUS THE NEVERENDING SOUND. DANGER ZONE 100 db and up TINNITUS THE NEVERENDING SOUND DANGER ZONE 100 db and up 2 Vad xxx är tin Tinnitus är när det tjuter i öronen. Jämt. Det är mycket vanligare än man tror. Speciellt bland unga. Det vanligaste är att man

Läs mer

Trycket är beroende av kraft och area

Trycket är beroende av kraft och area Vad är tryck? Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer du inte

Läs mer

Symfoniorkesterns instrument

Symfoniorkesterns instrument Symfoniorkesterns instrument Stråksektionen: violin (fiol) (First violins, second violins), viola, cello, kontrabas (Double bases). Träblås: Klarinett (Clarinets), flöjt (Flutes), oboe, fagott (bassoons).

Läs mer

3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret

3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret 3. Ljus 3.1 Det elektromagnetiska spektret Synligt ljus är elektromagnetisk vågrörelse. Det följer samma regler som vi tidigare gått igenom för mekanisk vågrörelse; reflexion, brytning, totalreflexion

Läs mer

1. Allmänt vågrörelser mekaniska vågrörelser

1. Allmänt vågrörelser mekaniska vågrörelser 1. Allmänt vågrörelser mekaniska vågrörelser Definition En mekanisk vågrörelse utgörs av en regelbundet upprepad (periodisk) störning i en del av ett medium (material) som fortplantas (utbreder sig) genom

Läs mer

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?

Läs mer

MODUL 1 - ATT UNDERSÖKA LJUD 2

MODUL 1 - ATT UNDERSÖKA LJUD 2 B. Klassrumsmaterial MODUL 1 - ATT UNDERSÖKA LJUD 2 Arbetsblad: Hur uppstår ljud? (Del I) 3 Arbetsblad: Hur uppstår ljud? (Del II) 4 Arbetsblad: Att synliggöra ljud (Del I) 5 Arbetsblad: Att synliggöra

Läs mer

Rapport avseende lågfrekventa ljud och övrig ljudspridning MARS 2016 VINDPARK MÖRTTJÄRNBERGET VINDPARK ÖGONFÄGNADEN VINDPARK BJÖRKHÖJDEN

Rapport avseende lågfrekventa ljud och övrig ljudspridning MARS 2016 VINDPARK MÖRTTJÄRNBERGET VINDPARK ÖGONFÄGNADEN VINDPARK BJÖRKHÖJDEN MARS 2016 Rapport avseende lågfrekventa ljud och övrig ljudspridning VINDPARK MÖRTTJÄRNBERGET VINDPARK ÖGONFÄGNADEN VINDPARK BJÖRKHÖJDEN Statkraft SCA Vind AB FAKTA LÅG- OCH HÖGFREKVENTA LJUD Ett ljuds

Läs mer

Spektrogram att göra ljud synligt

Spektrogram att göra ljud synligt Spektrogram att göra ljud synligt 2011-02-23 Vad är ljud för någonting? Vi människor lever och rör oss i ett skikt med gas som ligger ovanpå jordens yta. Gasen består av ca 80 % kväve och 20 % syre. Denna

Läs mer

Trombon. Madenskolan 13-14 Instrumentkunskap åk5. Blockflöjt. Fiol. Kontrabas. Cello. Stämskruvar. Huvud. Band. Hals. Kropp. Panflöjt.

Trombon. Madenskolan 13-14 Instrumentkunskap åk5. Blockflöjt. Fiol. Kontrabas. Cello. Stämskruvar. Huvud. Band. Hals. Kropp. Panflöjt. Madenskolan 13-14 Instrumentkunskap åk5 Trumpet Tvärflöjt Fiol Blockflöjt Kontrabas Trombon Valthorn Cello Huvud Stämskruvar Rörblad Hals Band Oboe Kropp Panflöjt Klarinett Gitarr Bastuba Elgitarr Elbas

Läs mer

Talakustik Ljudvågen period periodtid Frekvens Hz Infraljud ultraljud

Talakustik Ljudvågen period periodtid Frekvens Hz Infraljud ultraljud Göteborgs universitet: Institutionen för lingvistik Fonetik, fonologi och grafonomi, distans Kompletterande text till avsnittet Talakustik Nedanstående text utgör ett komplement till kurslitteraturen,

Läs mer

Läxa till torsdag v. 48

Läxa till torsdag v. 48 Läxa till torsdag v. 48 Du ska repetera det vi arbetat med på lektionerna. Till din hjälp har du ett antal frågor och fakta som jag gått igenom i skolan. Det blir ett skriftligt läxförhör på torsdag. Lycka

Läs mer

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4 IHM Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 4 Datum 213-11-7 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare Linjal

Läs mer

Tryck. www.lektion.se. fredag 31 januari 14

Tryck. www.lektion.se. fredag 31 januari 14 Tryck www.lektion.se Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer

Läs mer

TENTAMEN. Institution: DFM, Fysik Examinator: Pieter Kuiper. Datum: april 2010

TENTAMEN. Institution: DFM, Fysik Examinator: Pieter Kuiper. Datum: april 2010 TENTAMEN Institution: DFM, Fysik Examinator: Pieter Kuiper Namn:... Adress:... Datum: april 2010... Tid: Plats: Kurskod: 1FY803 Personnummer: Kurs/provmoment: Vågrörelselära och Optik Hjälpmedel: linjal,

Läs mer

Akustikguiden. www.abstracta.se

Akustikguiden. www.abstracta.se Akustikguiden www.abstracta.se 1 Vad är akustik? Akustik är läran om hörbart ljud. Ordet akustik kommer från grekiskans att göra sig hörd. 2 1. Vad är akustik? Vad är ljud? Ljud är tryckvågor i luft. Örat

Läs mer

Mäta ljudnivåer och beräkna vägt reduktionstal för skiljevägg i byggnad

Mäta ljudnivåer och beräkna vägt reduktionstal för skiljevägg i byggnad UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Laborationer i byggnadsakustik Osama Hassan 2010-09-07 Byggnadsakustik: Luftljudisolering Mäta ljudnivåer och beräkna vägt reduktionstal för skiljevägg i

Läs mer

F8 Rumsakustik, ljudabsorption. Hur stoppar vi ljudet? Rumsakustik 3 förklaringsmodeller. Statistisk rumsakustik.

F8 Rumsakustik, ljudabsorption. Hur stoppar vi ljudet? Rumsakustik 3 förklaringsmodeller. Statistisk rumsakustik. Hur stoppar vi ljudet? Isolering Blockera ljudvägen ingen energiförlust Absorption F8 Rumsakustik, ljudabsorption Omvandla ljud till värme energiförlust Rumsakustik 3 förklaringsmodeller Statistisk rumsakustik

Läs mer

Det finns två typer av stränginstrument: Stråkinstrument och Knäppta Stränginstrument

Det finns två typer av stränginstrument: Stråkinstrument och Knäppta Stränginstrument Instrumentkunskap Inledning - Det finns många olika typer av instrument, och de delas in i grupper utifrån hur man spelar på dem. De olika grupperna kallas för familjer och det är stråkinstrument, knäppta

Läs mer

Guide till rockgruppens instrument

Guide till rockgruppens instrument Guide till rockgruppens instrument Gitarr, elgitarr, bas, keyboard och trummor Detta häfte är tänkt för att du som elev ska kunna jobba självständigt med att lära dig en del om gitarr, bas, keyboard och

Läs mer

Ljudalstring. Luft Luft Luft Luft Luft Luft Luft Luft. Förtätning

Ljudalstring. Luft Luft Luft Luft Luft Luft Luft Luft. Förtätning 1 Akustik grunder Vad är ljud? 2 Akustik grunder Ljudalstring Luft Luft Luft Luft Luft Luft Luft Luft Förtätning Förtunning Förtätning Förtunning 3 Akustik grunder Spridningsvägar 4 Akustik grunder Helheten

Läs mer

Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör

Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör Johan Adler, läkare Hörsel- och Balanskliniken, B58 Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

E-strängen rör sig fyra gånger så långsamt vid samma transversella kraft, accelerationen. c) Hur stor är A-strängens våglängd?

E-strängen rör sig fyra gånger så långsamt vid samma transversella kraft, accelerationen. c) Hur stor är A-strängens våglängd? Problem. Betrakta en elgitarr. Strängarna är 660 mm långa. Stämningen är E-A-d-g-b-e, det vill säga att strängen som ger tonen e-prim (330 Hz) ligger två oktav högre i frekvens än E-strängen. Alla strängar

Läs mer

Planering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud

Planering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud Planering NO 8B, Vecka 6 2016 Ögat/Örat/Ljus/Ljud Centralt innehåll Fysik Aktuella samhällsfrågor som rör fysik. Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande

Läs mer

Namn: Eron Teklehaimanot Klass: 9b Datum: 21 maj 2010 Mentor: Mikael (svenskan) Hållbar utveckling med inriktning naturvetenskap Oljud i klassrummen

Namn: Eron Teklehaimanot Klass: 9b Datum: 21 maj 2010 Mentor: Mikael (svenskan) Hållbar utveckling med inriktning naturvetenskap Oljud i klassrummen Namn: Eron Teklehaimanot Klass: 9b Datum: 21 maj 2010 Mentor: Mikael (svenskan) Hållbar utveckling med inriktning naturvetenskap Oljud i klassrummen 1 Innehållsförteckning Inledning.....sidan 3 Bakgrund......sidan

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE

DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE Av Marie Hansson När man är nybörjare i agility, eller ser sporten utifrån, är det lätt att tro att just den runda tunneln är det allra lättaste hindret! Och det

Läs mer

Kod: Datum 2014-02-01. Kursansvarig Susanne Köbler. Tillåtna hjälpmedel. Miniräknare Linjal Språklexikon vid behov

Kod: Datum 2014-02-01. Kursansvarig Susanne Köbler. Tillåtna hjälpmedel. Miniräknare Linjal Språklexikon vid behov Institutionen för hälsovetenskap och medicin 2 Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstyp Individuell salstentamen Tentamenstillfälle Uppsamling 1 Provkod

Läs mer

F8 Rumsakustik, ljudabsorption. Hur stoppar vi ljudet? Rumsakustik 3 förklaringsmodeller. Isolering. Absorption. Statistisk rumsakustik

F8 Rumsakustik, ljudabsorption. Hur stoppar vi ljudet? Rumsakustik 3 förklaringsmodeller. Isolering. Absorption. Statistisk rumsakustik F8 Rumsakustik, ljudabsorption Hur stoppar vi ljudet? Isolering Blockera ljudvägen ingen energiförlust Absorption Omvandla ljud till värme energiförlust Rumsakustik 3 förklaringsmodeller Statistisk rumsakustik

Läs mer

Gyptone Undertak 4.1 Akustik och ljud

Gyptone Undertak 4.1 Akustik och ljud Gyptone Undertak 4.1 Akustik och ljud Reflecting everyday life Akustik och ljud Akustik är och har alltid varit en integrerad del av inomhusmiljön i byggnader. Grundläggande om ljud Akustik är en nödvändig

Läs mer

Är Musik Skadligt? Jelena Mårtensson och Cecilia Olsson

Är Musik Skadligt? Jelena Mårtensson och Cecilia Olsson Är Musik Skadligt? Jelena Mårtensson och Cecilia Olsson Bessemerskolan Sandviken Projektarbete 100 poäng Läsåret 2011/2012 Naturvetenskapligaprogrammet Handledare: Erik Troeng 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning...

Läs mer

I once saw Einstein on a train which whistled past our station. - Your clock ticks much too slow, I yelled. - Ach, nein. That's time dilation

I once saw Einstein on a train which whistled past our station. - Your clock ticks much too slow, I yelled. - Ach, nein. That's time dilation I once saw Einstein on a train which whistled past our station. - Your clock ticks much too slow, I yelled. - Ach, nein. That's time dilation - Gordon Judge Om man åker fortare än ljuset, svartnar det

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

Ljudfysik Patrik Eriksson 2001

Ljudfysik Patrik Eriksson 2001 Ljudfysik Patrik Eriksson 2001 Meny: Vad är ljud? Ljudvågen Reflektion Diffraktion Ljudnivå (db-begreppet) Örat Hörtröskeln Smärttröskeln Perception Svävning Masking Riktningsuppfattning Rymd/rumsklang

Läs mer

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap. Hur jag föreläser Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken Dialog/diskussion ställ frågor,

Läs mer

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från Reslust Tulugaq tycker att det är tråkigt att öva bokstäverna på tavlan. De gör det så ofta. Varje dag faktiskt! Så han ser ut genom fönstret istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv

Läs mer

BETYGSKRITERIER I KEMI, FYSIK OCH BIOLOGI

BETYGSKRITERIER I KEMI, FYSIK OCH BIOLOGI Vifolkaskolan 590 18 MANTORP 2002-06-12 Utdrag ur Bedömning och betygssättning Det som sker på lektionerna och vid lektionsförberedelser hemma, liksom närvaro och god ordning är naturligtvis i de flesta

Läs mer

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 10 Relativitetsteori den 26 april 2012.

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 10 Relativitetsteori den 26 april 2012. Föreläsning 10 Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur

Läs mer

SFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011. Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå

SFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011. Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå SFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011 Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Ljud definieras som tryckvariationer i luft, vatten eller annat medium. Det mänskliga örat uppfattar

Läs mer

Grundläggande Akustik

Grundläggande Akustik Läran om ljud och ljudutbredning Ljud i fritt fält Ljudet utbreder sig som tryckväxlingar kring atmosfärstrycket Våglängden= c/f I luft, ljudhastigheten c= 344 m/s eller 1130 ft/s 1ft= 0.3048 m Intensiteten

Läs mer

Talperception. Talperception. Örat. Örat

Talperception. Talperception. Örat. Örat Talperception Studiet av talperception handlar om lyssnarens förmåga att uppfatta den akustiska signalen som en talare producerar som en sekvens av meningsfulla ord och idéer Talperception Vi ska behandla

Läs mer

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och

Läs mer

Christina Israelsson

Christina Israelsson Christina Israelsson Box 134 330 27 Hestra 0370-33 63 10 Fax 33 63 20 www.isaberg.nu Innehåll Musiken påverkar oss 9 Det finns musik överallt 10 Musik för kropp och själ 11 Att ha musiken som yrke 16 Sångare

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

Extramaterial till Blod och lera Ny teknik i kriget

Extramaterial till Blod och lera Ny teknik i kriget Extramaterial till Blod och lera Ny teknik i kriget Du kommer väl ihåg omslaget till Blod och lera? På bilden ser du soldater från första Australienska divisionen som går på en spång nära Hooge, vid Ypres.

Läs mer

Trafikbuller: begrepp och åtgärder. 1 Akustiska begrepp. 1.1 db-begreppet och frekvens

Trafikbuller: begrepp och åtgärder. 1 Akustiska begrepp. 1.1 db-begreppet och frekvens 1(6) Trafikbuller: begrepp och åtgärder Hur mycket buller som sprids från en väg påverkas bland annat av vägens utformning, fordonstyp, trafikmängd och hastighet. Hur mycket buller som når fram till en

Läs mer

Bullerdämpning med glas

Bullerdämpning med glas Bullerdämpning med glas Teknisk bulletin Inledning Du kanske sitter inomhus en söndagseftermiddag och läser en bra bok, har gått till sängs för att sova eller sitter på jobbet och försöker koncentrera

Läs mer

Hur kan en fallskärm flyga?

Hur kan en fallskärm flyga? Umeå Universitet Institutionen för fysik Hur kan en fallskärm flyga? Vardagsmysterier förklarade 5p Sommarkurs 2006 Elin Bergström Inledning En fallskärm finns till för att rädda livet på den som kastar

Läs mer

1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p)

1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p) Problem Energi. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (p) b) Ge en tydlig förklaring av hur frekvens, period, våglängd och våghastighet hänger

Läs mer

Trycket är beroende av kraft och area

Trycket är beroende av kraft och area Tryck Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer du inte uppleva

Läs mer

Varför ljud och hörsel?

Varför ljud och hörsel? Ljud & Hörsel Varför ljud och hörsel? Varför ljud och hörsel? Varför ljud och hörsel? Interaktionsdesign ligger flera decennier bakom filmindustrin George Lucas (1977): Ljudet är halva upplevelsen Varför

Läs mer

Ljudlära. Ljud är Periodicitet. Introduktion. Ljudlära viktigt ur två aspekter:

Ljudlära. Ljud är Periodicitet. Introduktion. Ljudlära viktigt ur två aspekter: Introduktion Ljudlära Ljudlära viktigt ur två aspekter: 1. Ljudets fysikaliska egenskaper 2. Vad vi uppfattar med hörseln Syfte: att lära sig göra relevanta kopplingar mellan faktisk vetenskap och sinnlig

Läs mer

Rockmusik. Sångsätt: Man sjunger ofta på starka och höga toner.

Rockmusik. Sångsätt: Man sjunger ofta på starka och höga toner. Rockmusik Vanliga instrument: Elgitarr, elbas, trumset, synt. Vanligt i musiken: Musiken har ofta både verser och refränger. Det är vanligt med elgitarrsolon i musiken. Musiken låter: Hård, tuff. Den uttrycker

Läs mer

3. Metoder för mätning av hörförmåga

3. Metoder för mätning av hörförmåga 3. Metoder för mätning av hörförmåga Sammanfattning Förekomst och grad av hörselnedsättning kan mätas med flera olika metoder. I kliniskt arbete används oftast tonaudiogram. Andra metoder är taluppfattningstest

Läs mer