Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt.
|
|
- Marianne Bengtsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Om förstoringsglaset Du kan göra mycket med bara ett förstoringsglas! I många sammanhang i det dagliga livet förekommer linser. Den vanligast förekommande typen är den konvexa linsen, den kallas också ofta positiv lins eller samlingslins. Ett förstoringsglas är en sådan lins. Med hjälp av ett enkelt förstoringsglas kan man därför undersöka egenskaperna hos en konvex lins. Den konvexa linsens egenskaper är sedan grunden till förståelsen av några av de vanligaste optiska apparaterna. Ett förstoringsglas kan ge bilder. Dessa bilder är i huvudsak av tre olika typer, de följande tre avsnitten beskriver dessa tre typer. Nöj dig inte med att bara läsa om bilderna som du kan få med förstoringsglaset utan prova så mycket som möjligt själv! 1. Bilden av något som är långt borta. Håll ett förstoringsglas och en vit pappskiva och rikta dem mot fönstret som på bilden. Bäst resultat får du om du står långt in i rummet och inte har belysningen tänd. Avståndet mellan fönstret och linsen skall vara stort och avståndet mellan lins och pappskiva litet. Finjustera avståndet mellan förstoringsglaset och pappskivan så att du ser en tydlig bild. Här ser man genast att: a. bilden blir uppochnedvänd och i färg b. bilden av fönstret är mindre än fönstret är i verkligheten c. bilden finns ganska nära linsen Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt. När förstoringsglaset används så här (ett föremål långt borta och en skärm nära linsen) fungerar det på samma sätt som linsen i en kamera. Skärmen här motsvarar filmen i kameran. Att man behöver justera avståndet till skärmen när man växlar mellan att se den ganska näraliggande kanten på fönstret och det mera avlägsna "ute" motsvarar kamerans avståndsinställning. Eftersom ögats lins är en konvex lins och det vi tittar på är ganska långt från ögat är det här också en beskrivning av hur ögat "fungerar". Optiskt är dock ögat lite mer komplicerat, ögats hornhinna och glaskroppen är också en del av ögats optiska funktion.
2 Bilden i luften Nu till något lite svårare. Den bild som förstoringsglaset ger är inte beroende av att det finns någon skärm som fångar upp den, bilden finns där ändå! Ställ dig "bakom" skärmen och titta på fönstret genom förstoringsglaset, observera att du måste hålla förstoringsglaset på ungefär armlängds avstånd från ögonen. Nu ser du en bild av fönstret, förminskad och uppochnedvänd, alltså samma bild som du fick på pappret nyss. Men det är något konstigt med bilden, den är svår att se riktigt. Detta beror på att man automatiskt försöker fästa blicken på själva förstoringsglaset. Detta blir fel eftersom bilden inte finns framme i förstoringsglaset utan "i luften" mellan dig och förstoringsglaset. Att bilden finns ett stycke framför förstoringsglaset syns tydligt på denna bild. Skåpen i bakgrunden är mycket suddiga, också förstoringsglaset är suddigt. Pennan i förgrunden är skarp, eftersom kameran är inställd så att den skall vara det. Den uppochnedvända bilden av skåpen är också tydlig, detta visar att bilden av skåpen måste finnas på samma plats som pennan och inte borta vid linsen eller någonstans bakom den. En hjälp med att verkligen fästa blicken på "bilden i luften" kan vara att hålla ett halvgenomskinligt papper (smörpapper, transparant ritpapper) på skärmens plats och fånga upp bilden på detta. Drag sedan bort pappret till hälften så att halva bilden är kvar på pappret. Nu ser du halva bilden på pappret och den andra halvan i luften vid sidan om pappret. När du lyckats fånga bilden bredvid pappret kan du ta bort pappret och försöka hålla kvar blicken på "bilden i luften". Om du lyckas att fokusera på bilden i luften ser du lite i bakgrunden två förstoringsglas (förutsatt att du tittar med båda ögonen öppna).
3 Om det här med "dubbla förstoringsglas" verkar konstigt, prova följande (titta hela tiden med båda ögonen): Om du tittar på den bortre tummen ser den främre ut som om det var två, om du tittar på den främre så verkar den bortre tummen vara dubbel. Detta fenomen beror naturligtvis på att du har två ögon som sitter en bit från varandra, en förutsättning för att vi skall kunna bedöma avstånd (se stereoskopiskt). Om du har tillgång till olika starka linser bör du jämföra de bilder du får med de olika linserna. Du kommer då att upptäcka följande: "Stark" lins - liten bild - bilden nära linsen "Svag" lins - större bild - bilden längre bort från lisen Brännglas När man använder förstoringsglaset som brännglas är det just som en "kameralins" det används men förklaringen brukar bli fel! Man brukar säga att "linsen koncentrerar allt ljuset till en mycket liten punkt". Det som i själva verket händer är att man med linsen får en bild av solen på det papper (eller annat) man vill bränna. En stark lins ger en mindre och därför också en mer koncentrerad bild av solen och den är därför ett effektivare brännglas. En lins med större diameter (men med samma styrka) blir naturligtvis också effektivare eftersom den samlar mer ljus till den lilla bilden av solen. På bilden här syns förutom bild på vackra moln och en suddig sol också resultatet av en inställning där bilden av solen haft bättre skärpa. Brännvidd Tidigare konstaterade du att avståndet mellan linsen och skärmen när bilden var tydlig varierade med hur långt borta du hade föremålet som du ville se en bild av. Ju längre bort föremålet var ju kortare blev avståndet mellan linsen och skärmen. Det kortaste avståndet bör man då få när föremålet är oändligt långt borta. Avståndet till solen kan i detta sammanhang verkligen anses vara oändligt stort. Punkten där (de parallella) strålarna från solen koncentreras till en liten bild av solen kallas av uppenbara skäl för brännpunkten. Avståndet mellan linsen och bilden av solen är alltså det kortaste avståndet med tydlig bild och detta avstånd kallas för brännvidden. Nu behöver inte avståndet vara så långt som till solen för att kunna kallas oändligt. Om avståndet är 100 ggr längre än linsens brännvidd blir felet i t ex bestämningen av brännvidden bara ca 1%. För en lins med brännvidden 5 cm kan alltså avståndet 5 m anses vara oändligt långt borta.
4 Det som beskrivits på förra sidan ger en enkel metod för bestämningen av brännvidden för en lins. Rikta linsen mot ett avlägset föremål (ut genom fönstret) och fånga upp bilden av det där ute på en skärm. Om nu inte brännvidden är mycket stor kan man säga att linsens brännvidd är avståndet mellan lins och skärm när man har en tydlig bild. 2. Bilden av något som är ganska nära linsen. Denna gång behövs något som lyser ganska bra. Är det ljust i rummet använder du en klar glödlampa (med synlig glödtråd), 25 eller 40W. Har du möjlighet att få rummet ganska mörkt blir effekten av försöket ännu trevligare med ett tänt stearinljus. Förutom ljuskällan och naturligtvis ditt förstoringsglas behövs en ganska stor vit skärm (stort vitt papper, projektionsduk eller en ljus vägg) Håll förstoringsglaset mellan stearinljuset och skärmen, ganska nära stearinljuset. Justera avståndet till stearinljuset så att du ser en tydlig bild av det på skärmen. Så här blir bilden: a. bilden blir uppochnedvänd b. du ser en förstorad bild av stearinljuset c. bilden är ganska långt borta från linsen När förstoringsglaset används på detta sättet fungerar det precis som objektivet i en projektor. Projektorn ger ju också en förstorad, uppochnedvänd bild på en skärm långt Prova detta också! Sätt i en diabild i en projektor och tänd den. Tag bort objektivet och håll förstoringsglaset på objektivets plats. Justera förstoringsglaset så att du får en tydlig bild. Du kommer troligen att få en bild som är ungefär lika stor som när du använder projektorn på vanligt sätt men bildkvalitén blir naturligtvis sämre. Och detta! Vad händer om du har ett annat avstånd mellan stearinljuset och skärmen? Kan man alltid få en förstorad och uppochnedvänd bild på skärmen? Om du har tillgång till flera konvexa linser så prova dessa också. Du bör då upptäcka att: "Stark" lins - större bild - linsen närmare ljuskällan "Svag" lins - mindre bild - linsen längre bort från ljuskällan Jämför detta med resultatet när du använde förstoringsglaset som "kameralins". Reell bild De bilder man får med ett förstoringsglas använt på de här två olika sätten kallas reella (verkliga). Bilderna finns ju på skärmen många kan se bilderna på samma gång och kommentera dem, de är verkliga! De två olika sätt att få bilder med ett förstoringsglas som beskrivits visar att med föremålet nära får man en förstorad bild långt borta och när föremålet är långt borta får man en förminskad bild nära linsen. Se bilderna på nästa sida.
5 Om man startar med stearinljuset ganska nära linsen får man en stor bild långt borta. När ljuset flyttas bort från linsen kommer bilden att krypa allt närmare linsen. När stearinljuset är långt borta blir bilden av ljuset liten och ligger nära linsens brännpunkt. Det måste alltså finnas ett mellanläge där föremål och bild är lika stora! Detta gäller när avståndet mellan stearinljuset och linsen är precis dubbelt så stort som linsens brännvidd, avståndet till bilden är då också dubbelt så stort som linsens brännvidd. Detta är det kortaste möjliga avståndet mellan föremål och bild. 3. Bilden av något som är mycket nära linsen. Åter till punkt 2 ovan. Ju närmare stearinljuset flyttas mot linsen ju längre bort finns bilden. När stearinljuset är precis i linsens brännpunkt är bilden oändligt långt borta. När stearinljuset flyttas ännu närmare linsen finns ingen bild längre, i varje fall ingen bild som kan fångas upp på en skärm, det finns ingen reell bild! I stället för en skärm, som inte gör någon nytta längre, sätt ögat i vägen för ljusstrålarna. Ögat (och hjärnan) kommer nu att uppfatta det som om det finns en förstorad bild av stearinljuset. Bilden finns på samma sida om förstoringsglaset som stearinljuset men inte på samma plats (mer om detta Så här blir bilden när förstoringsglaset används som ett normalt förstoringsglas a. bilden blir rättvänd b. du ser en förstorad bild av stearinljuset c. bilden ligger "bakom" linsen
6 Den här bilden finns bara i betraktarens öga (och hjärna), ingen annan kan se den, den är virtuell, overklig. Men var exakt finns bilden? Följande försök visar att bilden mycket väl kan ligga långt borta från förstoringsglaset: Titta på något långt borta, t ex väggen på andra sidan rummet. Håll upp din ena tumme och titta på den i stället, håll den så nära du kan och ändå se den tydligt. Försök nu att se både tummen och väggen skarpt samtidigt. Som du snabbt konstaterar går det inte! Titta nu på tummen genom ett förstoringsglas som du håller precis framför ögat. Med båda ögonen öppna kan du nu se väggen på andra sidan rummet och den förstorade bilden av tummen skarpt samtidigt. Eftersom du nu kan se båda skarpt samtidigt måste bilden av tummen och väggen vara ungefär lika långt från dig och eftersom väggen är där den är så måste nu också bilden av tummen finnas där borta På bilden här står två pennor bredvid varandra. Förstoringsglaset står framför den ena pennan. Förstoringsglaset, som står närmast kameran, är (mycket) suddigt, den fria pennan är också suddig. Den förstorade bilden av pennan är skarp liksom bakgrunden. Kamerans avståndsinställning är inställd på skåpen i bakgrunden. Eftersom den förstorade bilden av pennan också är skarp måste den bilden finnas på samma avstånd som skåpen, alltså där borta på andra sidan av rummet. När du använder förstoringsglaset på vanligt sätt placerar du utan att speciellt tänka på det förstoringsglaset så att du får bilden på normalt läsavstånd. Virtuell bild När förstoringsglaset används som ett förstoringsglas får man en bild som bara kan uppfattas av den som tittar i förstoringsglaset. Bilden uppstår genom brytningen i betraktarens öga och tolkningen i betraktarens hjärna. Bilden är virtuell, en skenbild. Sammanfattning: Förstoringsglaset, som är en konvex lins, kan ge tre olika typer av bilder. Vilken typ av bild man får beror bara på hur långt från förstoringsglaset föremålet finns. Med ett föremål på långt avstånd får man en förminskad uppochnedvänd reell bild nära linsen, så här fungerar kameran och ögat. Med föremålet ganska nära linsen får man en förstorad uppochnedvänd reell bild långt borta, detta är en projektor. Med föremålet mycket nära linsen kan man inte få någon bild på en skärm. Ögat kan se en rättvänd förstorad (virtuell) bild, linsen är ett förstoringsglas!
Instuderingsfrågor extra allt
Instuderingsfrågor extra allt För dig som vill lära dig mer, alla svaren finns inte i häftet. Sök på nätet, fråga en kompis eller läs i en grundbok som du får låna på lektion. Testa dig själv 9.1 1 Vilken
Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25
Geometrisk optik Syfte och mål Laborationens syfte är att du ska lära dig att: Förstå allmänna principen för geometrisk optik, (tunna linsformeln) Rita strålgångar Ställa upp enkla optiska komponenter
Optik. Läran om ljuset
Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker
Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du:
Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: A.Mer av dig själv. B.Mindre av dig själv. C.Lika mycket av dig själv. ⱱ Hur hög måste en spegel vara för att du ska
Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla
Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva
Vi är beroende av ljuset för att kunna leva. Allt liv på jorden skulle ta slut och jordytan skulle bli öde och tyst om vi inte hade haft ljus.
Källa: Fysik - Kunskapsträdet Vi är beroende av ljuset för att kunna leva. Allt liv på jorden skulle ta slut och jordytan skulle bli öde och tyst om vi inte hade haft ljus. Ljusets natur Ljusets inverkan
OPTIK läran om ljuset
OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte
Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A
Detta är en något omarbetad version av Studiehandledningen som användes i tryckta kursen på SSVN. Sidhänvisningar hänför sig till Quanta A 2000, ISBN 91-27-60500-0 Där det har varit möjligt har motsvarande
Fysik A A B C D. Sidan 1 av 9 henrik.gyllensten@tabyenskilda.se. www.tabyenskilda.se/fy
www.tabyenskilda.se/y ÖÖvvnni iinn ggssuuppppggi ii teer 1. Lars lyser med en icklampa mot ett prisma. Han kan då se ett spektrum på väggen bakom prismat. Spektrumet innehåller alla ärger. Vilken av dessa
Vad skall vi gå igenom under denna period?
Ljus/optik Vad skall vi gå igenom under denna period? Vad är ljus? Ljuskälla? Reflektionsvinklar/brytningsvinklar? Färger? Hur fungerar en kikare? Hur fungerar en kamera/ ögat? Var använder vi ljus i vardagen
Geometrisk optik. Laboration
... Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter 2 Laborationsuppgifter Geometrisk optik Linser och optiska instrument Avsikten med laborationen är att du ska få träning i att bygga upp avbildande optiska
Vågrörelselära och optik
Vågrörelselära och optik Kapitel 34 - Optik 1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel
Lösningarna inlämnas renskrivna vid laborationens början till handledaren
Geometrisk optik Förberedelser Läs i vågläraboken om avbildning med linser (sid 227 241), ögat (sid 278 281), färg och färgseende (sid 281 285), glasögon (sid 287 290), kameran (sid 291 299), vinkelförstoring
Mätning av fokallängd hos okänd lins
Mätning av fokallängd hos okänd lins Syfte Labbens syfte är i första hand att lära sig hantera mätfel och uppnå god noggrannhet, även med systematiska fel. I andra hand är syftet att hantera linser och
Sammanfattning: Fysik A Del 2
Sammanfattning: Fysik A Del 2 Optik Reflektion Linser Syn Ellära Laddningar Elektriska kretsar Värme Optik Reflektionslagen Ljus utbreder sig rätlinjigt. En blank yta ger upphov till spegling eller reflektion.
Elevlaborationer Bordsoptik laser Art.nr: 54624
Elevlaborationer Bordsoptik laser Art.nr: 54624 Laser En laserstråle är speciell på flera sätt den består av en enda färg, t.ex. röd eller grön. ljuset går nästan helt parallellt (utan att sprida ut sig).
LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING
LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Labhandledare 1 (6) LABORATION 1: AVBILDNING OCH FÖRSTORING Att läsa före lab: Vad är en bild och hur uppstår den? Se
Tentamen i Fotonik - 2014-08-26, kl. 08.00-13.00
FAFF25-2014-08-26 Tentamen i Fotonik - 2014-08-26, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Tentamen i Fotonik , kl
FAFF25-2013-08-26 Tentamen i Fotonik - 2013-08-26, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 1 december 2011
Räkneövning 6 Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 december 20 Problem 36.23 Avståndet mellan två konvexa linser i ett mikroskop, l = 7.5 cm. Fokallängden för objektivet f o = 0.8 cm och för okularet f
Text, Sofia Ström. Foto, Ellen Kleiman. Ljusets reflektion. Syfte: Se hur ljusets reflekteras i konkava och konvexa speglar. Material: Optisk bänk
Text, Sofia Ström. Foto, Ellen Kleiman. Ljusets reflektion Syfte: Se hur ljusets reflekteras i konkava och konvexa speglar. Optisk bänk Spänningskub Lins +10 Optiklampa Spalt med 5 spalter Spalthållare
SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.
SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och
Ljus och strålning. Klass: 9H
Ljus och strålning Namn: Klass: 9H Dessa förmågor ska du träna: använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället genomföra systematiska
Att måla med ljus - 3. Slutare och Bländare - 4. Balansen mellan bländare och slutartid - 6. Lär känna din kamera - 7. Objektiv - 9.
Av Gabriel Remäng Att måla med ljus - 3. Slutare och Bländare - 4. Balansen mellan bländare och slutartid - 6. Lär känna din kamera - 7. Objektiv - 9. ISO & Vitbalans - 10. Att måla med ljus Ordet fotografi
Ljus, syn & strålning
Ljus, syn & strålning Namn: Klass: 8G Ljus, syn och strålning Dessa förmågor ska du träna: använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och
FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant
Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng
Vad är ZOOM? Så är det dock inte!
Vad är ZOOM? När man köper en ny kamera så lockas man kanske av att den har ett stort Zoom-värde. På denna nya kamera ser man på objektivet att det står 24X OPTICAL ZOOM. Att det är ett optiskt och inte
VISUELLA FÖRHÅLLANDEN
VISUELLA FÖRHÅLLANDEN Hur man uppfattar ljuset i ett rum kan beskrivas med sju begrepp som kännetecknar de delar av synintrycken som man kan iaktta och beskriva ljusnivå, ljusfördelning, skuggor, bländning,
3) Sag formeln ger r=y 2 /(2s). y=a/2=15 mm, s=b c=4,5 mm ger r=25 mm. Då blir F=(n 1)/r=(1,5 1)/0,025=20 D
Facit: en avbildning Sfärisk gränsyta 1) l= 2,0 mm, n=4/3 och n =1. m=l/l =nl /(n l)=1,25 ger l = 1,875 mm. Avbildningsformeln för sfärisk gränsyta L =L+(n n)/r ger r= 2,5 mm. 2) Bilden måste hamna på
Förklara dessa begrepp: Ackommodera Avbildning, Brytning Brytningslagen Brytningsindex Brytningsvinkel Brännvidd Diffus och regelbunden reflektion
Förklara dessa begrepp: Ackommodera, ögats närinställning, är förmågan att förändra brytkraften i ögats lins. Ljus från en enda punkt på ett avlägset objekt och ljus från en punkt på ett närliggande objekt
Geometrisk optik. Laboration FAFF25/FAFA60 Fotonik 2017
Avsikten med denna laboration är att du ska få träning i att bygga upp avbildande optiska system, såsom enkla kikare och mikroskop, och på så vis få en god förståelse för dessas funktion. Redogörelsen
FACIT OCH KOMMENTARER
ACIT OCH KOMMENTARER TESTA DIG SJÄLV, INALEN OCH PERSPEKTIV 361 5. L J US ACIT TILL TESTA DIG SJÄLV Testa dig själv 5.1 örklara begreppen ljuskälla Ett föremål som ger ifrån sig ljus, till exempel brinnande
Tentamen i Fotonik , kl
FAFF25 FAFA60-2016-05-10 Tentamen i Fotonik - 2016-05-10, kl. 08.00-13.00 FAFF25 Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik FAFA60 Fotonik för C och D Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling
Repetition Ljus - Fy2!!
Repetition Ljus - Fy2 Egenskaper ör : Ljus är inte en mekanisk vågrörelse. Den tar sig ram utan problem även i vakuum och behöver alltså inget medium. Exakt vilken typ av vågrörelse är återkommer vi till
Gauss Linsformel (härledning)
α α β β S S h h f f ' ' S h S h f S h f h ' ' S S h h ' ' f f S h h ' ' 1 ' ' ' f S f f S S S ' 1 1 1 S f S f S S 1 ' 1 1 Gauss Linsformel (härledning) Avbilding med lins a f f b Gauss linsformel: 1 a
Syfte: Att se hur ljuset reflekteras i konkava och konvexa speglar. Men även i andra plana speglar.
Ljusets reflektion Syfte: Att se hur ljuset reflekteras i konkava och konvexa speglar. Men även i andra plana speglar. Material: Optisk bänk Spänningskub Lins +10 Optiklampa Spalt med 5 spalter Spalthållare
Figur 6.1 ur Freeman & Hull, Optics
1 Föreläsning 12 Kameran Figur 6.1 ur Freeman & Hull, Optics Kameran är ett instrument som till vissa delar fungerar mycket likt ett öga. Kamerans optik, det så kallade kameraobjektivet, motsvarar ögats
Laboration i Geometrisk Optik
Laboration i Geometrisk Optik Stockholms Universitet 2002 Modifierad 2007 (Mathias Danielsson) Innehåll 1 Vad är geometrisk optik? 1 2 Brytningsindex och dispersion 1 3 Snells lag och reflektionslagen
Objektiv. Skillnad i egenskaper mellan objektiv med olika brännvidder (småbild)
Håll kameran rätt! För att minimera risken för skakningsoskärpa bör man alltid hålla kameran så stadigt som möjligt. Oftast håller man kameran som i mitten och till höger, med höger hand i kamerans grepp
λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m
Problem. Utbredning av vattenvågor är komplicerad. Vågorna är inte transversella, utan vattnet rör sig i cirklar eller ellipser. Våghastigheten beror bland annat på hur djupt vattnet är. I grunt vatten
Geometrisk optik. Innehåll. Inledning. Litteraturhänvisning. Förberedelseuppgifter. Geometrisk optik
Geometrisk optik Innehåll Inledning... 1 Litteraturhänvisning... 1 Förberedelseuppgifter... 1 Utförande 1. Undersökning av tunna positiva linser... 3 2. Undersökning av tunna negativa linser... 3 3. Galileikikaren...
Andreas Sandqvist 2015-04-30 ÖGAT OCH SYNEN
Andreas Sandqvist 2015-04-30 ÖGAT OCH SYNEN Namn: Klass: 1. Ögats delar Ta reda på vad ögats delar heter som är markerade i bilden. 2. Varför har vi två ögon? I följande försök ska du undersöka om det
Föreläsning 11 (kap i Optics)
45 Föreläsning 11 (kap 5.7-5.8 i Optics) Hittills har vi behandlat avbildningen i sig, dvs. var bilden av ett objekt hamnar och vilken förstoring det blir. Det finns också andra krav man kan ställa på
1. Det första du behöver göra är att bekanta dig med pennan. Börja med att träna på är att trycka olika hårt med pennan.
träning billigt papper 1. Det första du behöver göra är att bekanta dig med pennan. Börja med att träna på är att trycka olika hårt med pennan. 2. Gör först ett streck som börjar som en tunn, nästan osynlig
Optik, F2 FFY091 TENTAKIT
Optik, F2 FFY091 TENTAKIT Datum Tenta Lösning Svar 2005-01-11 X X 2004-08-27 X X 2004-03-11 X X 2004-01-13 X 2003-08-29 X 2003-03-14 X 2003-01-14 X X 2002-08-30 X X 2002-03-15 X X 2002-01-15 X X 2001-08-31
Optisk bänk En Virtuell Applet Laboration
Optisk bänk En Virtuell Applet Laboration Bildkonstruktion med linser. Generell Applet Information: 1. Öppna en internet läsare och öppna Optisk Bänk -sidan (adress). 2. Använd FULL SCREEN. 3. När applet:en
Nej, farfar. Det är en mus, inte en elefant! GRÅ STARR KATARAKT. Hindrar din grå starr dig från att se livets alla små underverk?
Nej, farfar. Det är en mus, inte en elefant! GRÅ STARR KATARAKT Hindrar din grå starr dig från att se livets alla små underverk? GRÅ STARR KATARAKT Ser du suddigt eller lider du av dimsyn? Ser du färger
Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 29 november 2011
Räkneövning 5 Vågrörelselära & Kvantfysik, FK00 9 november 0 Problem 35.9 En dykare som befinner sig på djupet D 3 m under vatten riktar en ljusstråle (med infallsvinkel θ i 30 ) mot vattenytan. På vilket
Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook.
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2009-01-13 Teknisk Fysik 14.00-18.00 Sal: V Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics
FÄRGLÄRA Portfolieuppgift i bild
FÄRGLÄRA Portfolieuppgift i bild Mål: Att lära sig vad färg är och vad som händer när jag blandar olika färger Att lära sig blanda färger Att veta vad en färgcirkel och komplementfärger är Att kunna skilja
Kan utforskande av ljus och färg vara en del av språkarbetet på förskolan?
Kan utforskande av ljus och färg vara en del av språkarbetet på förskolan? Forskning visar att aspekter av begrepp om ljus i vardagstänkandet och inom naturvetenskapen skiljer sig åt. Vi vill utmana barnens
Mikroskopering. Matti Hotokka Fysikalisk kemi
Mikroskopering Matti Hotokka Fysikalisk kemi Vad diskuteras Mikroskopens anatomi Sätt att belysa provet Praktiska aspekter Specialapplikationer Mikroskop Okular Objektiv Objektbord Kondensorlins Ljuskälla
Laser Avståndsmätare. Användarhandbok och användningsguide
Laser Avståndsmätare Användarhandbok och användningsguide Inledning: Length Master LM 1000 cx mäter avståndet genom att sända ut infraröda strålar mot målet, som omedelbart beräknar avståndet genom att
Vad är ljus? Begrepp. Begrepp och svåra ord: Övningar. Foton, partikelrörelse, våglängd, prisma, spektrum, absorbera, reflektera.
Vad är ljus? Ljus består av ljuspartiklar som kallas fotoner. Ljusenergi är fotoner. Om fotoner krockar med något kan de studsa (reflektera) eller omvandlas till värmeenergi (absorbera). Till exempel,
Tentamen i Fotonik , kl
FAFF25-2015-03-20 Tentamen i Fotonik - 2015-03-20, kl. 14.00-19.15 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Fokus. Mirjam HY, Hovåsskolan F- 9, Hovås www.lektion.se
Fokus När man tar en bild är motivet i fokus, ofta är bakgrunden då suddig. Ibland tar det lite tid att få till ett bra fokus, ge inte upp, om du tar kort med mobilen; testa att backa lite och gå fram
Vad är ljus? Begrepp och svåra ord: Begrepp. Övningar. Foton, partikelrörelse, kvantfysik, våglängd, prisma, spektrum, absorbera, Fördjupning
Vad är ljus? Ljus består av ljuspartiklar som kallas fotoner. Ljusenergi är fotoner. Om fotoner krockar med något så kan de studsa (reflektera) eller omvandlas till värmeenergi (absorbera). Till exempel;
Fotografera under vattnet. Likheter och olikheter
Fotografera under vattnet Likheter och olikheter Att dyka med kamera Visa hänsyn. Koraller mm är ömtåliga så bra avvägning är en förutsättning för att ta bilder under vatten. Lär dig kamerahuset på land,
Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00
FAFF25-2013-04-03 Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
bilder för användning
Grundläggande guide i efterbehandling av bilder för användning på webben Innehåll Innehåll...2 Inledning...3 Beskärning...4 Att beskära en kvadratisk bild...5 Att beskära med bibehållna proportioner...5
FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Tisdagen den 17 juni 2008 kl 9-15
FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 1,5 högskolepoäng, FK49 Tisdagen den 17 juni 28 kl 9-15 Hjälpmedel: Handbok (Physics handbook eller motsvarande) och räknare
Grundredigering i Photoshop Elements. Innehåll. Lennart Elg Grundredigering i Elements Version 2, uppdaterad 2012-09-14
Grundredigering i Photoshop Elements Denna artikel handlar om grundläggande fotoredigering i Elements: Att räta upp sneda horisonter och beskära bilden, och att justera exponering, färg och kontrast, så
4-8 Cirklar. Inledning
Namn: 4-8 Cirklar Inledning Du har arbetat med fyrhörningar (parallellogrammer) och trehörningar (trianglar). Nu skall du studera en figur som saknar hörn, och som består av en böjd linje. Den kallas för
LJ-Teknik Bildskärpa
Bildskärpa - Skärpedjup och fokus - Egen kontroll och fokusjustering - Extern kalibrering Bildskärpa, skärpedjup och fokus Brännpunkt och fokus Medan brännpunkt är en entydig term inom optiken, kan fokus
Tentamen i Fotonik , kl
FAFF25-2012-04-10 Tentamen i Fotonik - 2012-04-10, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Hål i gula fläcken makulahål
Hål i gula fläcken makulahål 1 Lins Glaskropp Näthinna Gula fläcken Synnerv Hornhinna Gula fläcken Ögats insida är klädd med en tunn hinna, näthinnan. Den består av miljontals synceller och fungerar som
Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00
Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00 Tentamen i Fotonik 2011 08 25, kl. 08.00 13.00 FAFF25-2015-08-21 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 FAFF25 - Tentamen Fysik för Fysik C och i för
Bruksanvisning. Elektronisktförstoringsglas. Snow 7 HD. Artikelnummer: I-0045
Bruksanvisning Elektronisktförstoringsglas Snow 7 HD Artikelnummer: I-0045 Produkten tillverkas av: ZOOMAX Technology, Inc. Qianyun Road Qingpu Area 200120 Shanghai China E-post: sales@zoomax.com Produkten
Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus
Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus 1. Hur är vår planet beroende av ljus? 2. Vad är ljus? 3. Vad är elektromagnetisk energi? 4. Vad kallas de partiklar som energin består av? 5. Hur snabbt är ljusets
Våglära och optik FAFF30 JOHAN MAURITSSON
Våglära och optik FAFF30 JOHAN MAURITSSON Prismor A θ 1 n=1 n n=1 2 Prismor A δ 1 θ 1 θ 1 n=1 n n=1 3 Prismor A θ 2 θ 2 n=1 n n=1 4 Prismor A δ θ 1 θ 1 δ 1 δ 2 B θ 2 θ 2 n=1 n n=1 5 Prismor, dispersion
Laboration i Fourieroptik
Laboration i Fourieroptik David Winge Uppdaterad 30 januari 2015 1 Introduktion I detta experiment ska vi titta på en verklig avbildning av Fouriertransformen. Detta ska ske med hjälp av en bild som projiceras
1. Betrakta en plan harmonisk elektromagnetisk våg i vakuum där det elektriska fältet E uttrycks på följande sätt (i SI-enheter):
FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Måndagen den 5 maj 2008 kl 9-15 Hjälpmedel: Handbok (Physics handbook eller motsvarande) och räknare.
Den olydiga tändsticksasken
Den olydiga tändsticksasken Försök - med pekfingret - långsamt och försiktigt ställa tändsticksasken att stå på kant. Lyckas du? Pröva på nytt, men starta med tändsticksasken liggandes uppochned. Lyckas
grafisk design & layout regler
& layout regler Grafisk design eller grafisk formgivning är ett kreativt och konstnärligt språk, men till skillnad från en fri konstnär så får en grafisk designer i uppdrag att föra ut ett speciellt budskap.
Exempelsamling i Ögats optik
Exempelsamling i Ögats optik 1. Ett reducerat öga har n =1.336, F=62 och längden 26,2 mm. Vilken av följande linser fungerar bäst för a) avståndsseende och b) närarbete (0,5 m)? (i) +2 D (ii) -9 D (iii)
Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon.
Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon. Ögats lins skall liksom linsen i en kamera skapa en skarp bild av omvärlden. I kameran ligger bilden på filmen och i ögat ligger bilden på näthinnan
STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM
STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning del 2 i Fysik A för Basåret Tisdagen den 10 april 2012 kl. 9.00-13.00 (Denna tentamen avser andra halvan av Fysik A, kap 2 och 7-9 i Heureka. Fysik A)
Lärarhandledning Vi berättar och beskriver
Lärarhandledning Vi berättar och beskriver Innehåll Aktivitet 1. Vi berättar och beskriver 2 Bildunderlag 1 5 Blankett för individuell kartläggning Aktivitet 1 6 1 Aktivitet 1. Vi berättar och beskriver
De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2
De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker
Laboration 4, TNGD10 Rörliga medier
Laboration 4, TNGD10 Rörliga medier Praktisk övning/workshop 1 laboration á 2h, grupper om 4-8 studenter Idéen med denna laboration/workshop är att ni ska få testa teorin från föreläsningarna, jobba praktiskt
Lärarhandledning Vi berättar och beskriver
Lärarhandledning Vi berättar och beskriver Innehåll Aktivitet 1. Vi berättar och beskriver 2 Bildunderlag 1 5 Blankett för individuell kartläggning Aktivitet 1 6 KARTLÄGGNING FÖRSKOLEKLASS HITTA SPRÅKET.
Fysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur
Fysik Laboration 3 Ljusets vågnatur Laborationens syfte: att hjälpa dig att förstå ljusfenomen diffraktion och interferens och att förstå hur olika typer av spektra uppstår Utförande: laborationen skall
Grundläggande om kameran
Gatufotogruppen Sida 1 (5) Grundläggande om kameran De mest grundläggande principerna. Vilka typer av hänsyn som just gatufotografi kräver map kamerainställningar Christer Strömholm: Ögonblick kommer som
Färglära. Såhär är arbetet med färglära upplagt:
Färglära Först gjorde jag ett häfte av de sex första sidorna inklusive framsidan. Jag skrev ut framsidan på ett färgat papper. Om du har färgskrivare behövs inte det. Sedan fick varje elev ett häfte. Vid
EXPERIMENTELLT PROBLEM 1 BESTÄMNING AV LJUSVÅGLÄNGDEN HOS EN LASERDIOD
EXPERIMENTELLT PROBLEM 1 BESTÄMNING AV LJUSVÅGLÄNGDEN HOS EN LASERDIOD UTRUSTNING Utöver utrustningen 1), 2) and 3), behöver du: 4) Lins monterad på en fyrkantig hållare. (MÄRKNING C). 5) Rakblad i en
EF85mm f/1.2l II USM SWE. Bruksanvisning
EF85mm f/1.2l II USM SWE Bruksanvisning Tack för att du köpt en Canon-produkt. Canons objektiv EF85mm f/1,2l II USM är ett mellanteleobjektiv med höga prestanda som utvecklats för EOS-kameror. Det är utrustat
Välkomna till. Westerqwarn. den 17 augusti 2018
Välkomna till Westerqwarn den 17 augusti 2018 Kameror De vanligaste kamerorna i dag Mobil, 1 objektiv Kompaktkamera, 1 objektiv Systemkamera många olika objektiv Polaroidkamera, 1 objektiv Ett av världens
Kristian Pettersson Feb 2016
Foto Manual Kristian Pettersson Feb 2016 1. Inledning Det viktigaste om vi vill bli bra fotografer är att vi tycker att det är kul att ta bilder och att vi gör det ofta och mycket. Vi kommer i denna kurs
Grundläggande funktioner. 1. Skärpa 2. Exponering 3. Blixt eller inte 4. Megapixlar och utskrift 5. Zoom. 6. Vitbalans 7. Hur man väljer upplösning
Canon PowerShot A640 Canon PowerShot A640 10,0 megapixels 4x optisk zoom Vinklingsbar 2,5'' LCD-bildskärm DIGIC II och isaps 9-punkters AiAF och FlexiZone AF/AE 21 fotograferingsmetoder och Mina färger
EXPERIMENT 1 LINSER. Utrustning:
EXPERIMENT 1 LINSER Du kommer i kontakt med linser varje dag antingen du vet det eller ej. Kameror använder linser för att fokusera bilden på filmen, filmprojektorer har rörliga linser för att få en skarp
Användarmanual. Freedom Scientific BLV Group, LLC Juli, 2010. Art Nr. 1-3058
Användarmanual Freedom Scientific BLV Group, LLC Juli, 2010 Art Nr. 1-3058 PUBLISHED BY Freedom Scientific 11800 31st Court North St. Petersburg, Florida 33716-1805 USA http://www.freedomscientific.com
Bland alla ljustillsatser som finns tillgängliga för fotografer är paraplyer
6. Paraplyer och ljusspridningen Bland alla ljustillsatser som finns tillgängliga för fotografer är paraplyer de billigaste, och deras låga kostnad gäller både de minsta och de största. Därför brukar nästan
enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011
Kapitel 1 Det var alldeles tyst i klass 2 B. Jack satt med blicken envist fäst i skrivboken framför sig. Veckans Ord var ju så roligt Han behövde inte kolla för att veta var i klassrummet Emilia satt.
Modellfoto utanför studion
Modellfoto utanför studion Tre grunder för rätt exponering I det här dokumentet går jag igenom de tre byggstenarna för rätt exponering - bländare, slutartid och ISO. Glöm inte att prova med din kamera
Övning 9 Tenta
Övning 9 Tenta 014-11-8 1. När ljus faller in från luft mot ett genomskinligt material, med olika infallsvinkel, blir reflektansen den som visas i grafen nedan. Ungefär vilket brytningsindex har materialet?
Hur gör man. Stick in handen i den skålformade spegeln och hälsa på dig själv! Så fungerar det
8. Spökhanden Hur gör man Stick in handen i den skålformade spegeln och hälsa på dig själv! Så fungerar det I en vanlig (plan) spegel ser spegelbilden ut att befinna sig en bit bakom spegelytan, men när
Hur jag tänker innan jag trycker på knappen? Lasse Alexandersson
Hur jag tänker innan jag trycker på knappen? Lasse Alexandersson Hur jag tänker innan jag trycker på knappen? Bländare = Skärpedjup Slutartid = Öppettid ISO = Förstärkning Hur jag tänker innan jag trycker