Vågrörelselära och optik

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vågrörelselära och optik"

Transkript

1 Vågrörelselära och optik Kapitel 34 - Optik 1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel Mekaniska vågor: Kapitel Ljud och hörande: Kapitel Elektromagnetiska vågor: Kapitel 32.1 & 32.3 & 32.4 Ljusets natur: Kapitel & 33.7 Stråloptik: Kapitel Interferens: Kapitel Diffraktion: Kapitel &

2 Vågrörelselära och optik 3 Speglar Del 1. Platta speglar 4

3 Speglar Virtuella bilder: utgående strålar divergerar Reella Bilder: utgående strålar konvergerar till en bild som kan visas på en skärm 5 Speglar Tecken regler: Punkt objekt positiv Objekt avstånd (s) positiv om samma sida som inkommande ljus. Bild avstånd (s ) positiv om samma sida som utgående ljus. negativ Virtuell bild Utsträckt objekt 6

4 Speglar Platt spegel 7 Speglar Del 2. Konkava speglar 8

5 Speglar Sfärisk spegel R Ett punktobjekt på en optisk axel kommer att ha bilden på den optiska axeln. s = avstånd spegel - objekt s = avstånd spegel - bild R = spegelns krökningsradie Tecken regel: Krökningsradie (R) positiv om centrum ligger på samma sida som utgående ljus. 9 Speglar Givet En konkav spegel med krökningsradien R som har ett objekt på avståndet S Mål Härled en formel så att man kan räkna ut var bilden hamnar dvs S Hur Reflektionslagen + Trigonometri 10

6 Steg 1 Speglar Trigonometri Summan av vinklarna i en triangel är 180 grader förhållande mellan α, β och φ 11 Steg 2 Speglar Trigonometri Använd tangens på trianglarna förhållande mellan α, β, φ och S, R, S 12

7 Steg 3 Speglar Approximera och kombinera steg 1 och 2 Om vinklarna och δ är små så gäller Image 13 Speglar Hur bra är approximationen för små vinklar? sin(θ) = θ tan(θ) = θ sin(1 o ) = sin( rad) = tan(1 o ) =tan( rad) = sin(5 o ) = sin( rad) = tan(5 o ) =tan( rad) = sin(10 o ) = sin(0.175 rad) = tan(10 o ) =tan(0.175 rad) = sin(20 o ) = sin(0.349 rad) = tan(20 o ) =tan(0.349 rad) =

8 Speglar Brännpunkts avstånd 15 Speglar Givet En sfärisk spegel med krökningsradien R som har ett objekt på avståndet S och en bild på avståndet S Mål Härled en formel så att man kan räkna ut förstoringen m Hur Brytningslagen + Trigonometri 16

9 Speglar Sfäriska speglar - Förstoring Definition av förstoring tan(θ) = y/s tan(θ) = -y /s Bildens riktning inverterad 17 Speglar Sammanfattning sfäriska speglar Tecken regler: Positivt objekt avstånd (s) = om objekt och inkommande ljus på samma sida. Positivt bild avstånd (s ) = om bild och utgående ljus på samma sida. y negativ y, s, s, f positiv y s y R f s Positiv krökningradie (R) = om center på samma sida som utgående ljus. Positiv förstoring (m) = om samma riktningen av objekt och bild. 18

10 Speglar Ett oändligt antal strålar kan dras från ett objekt till sin bild. Men endast två strålar behövs för att bestämma läget för bilden. 19 Speglar Hur man hittar bilden i en konkav spegel Botten av objektet är på den optiska axeln och så botten av bilden kommer också att vara på den optiska axeln. Den övre delen av bilden kan hittas med vilka två strålar som hellst. Använd till exempel två strålar som går genom brännpunkten. y s y f s 20

11 Speglar Objekt 21 Speglar y negativ y, s, s, f positiv y negativ y, s, s, f positiv s s y negativ y, s, s, f positiv s negativ y, y, s, f positiv 22

12 Problem Del 3. Problem lösning 23 Problem En konkav spegel har R = 20 cm. Ett föremål placeras 30 cm framför spegeln. Var hamnar bilden och vad blir förstoringen? Alltid positiv för en konkav spegel f = R/2 = 10 cm och s = 30 cm 24

13 Problem En konkav spegel har R = 20 cm. Ett föremål placeras 20 cm framför spegeln. Var hamnar bilden och vad blir förstoringen? Alltid positiv för en konkav spegel f = R/2 = 10 cm och s = 20 cm 25 Problem En konkav spegel har R = 20 cm. Ett föremål placeras 10 cm framför spegeln. Var hamnar bilden och vad blir förstoringen? Alltid positiv för en konkav spegel f = R/2 = 10 cm och s = 10 cm 26

14 Problem En konkav spegel har R = 20 cm. Ett föremål placeras 5 cm framför spegeln. Var hamnar bilden och vad blir förstoringen? Alltid positiv för en konkav spegel f = R/2 = 10 cm och s = 5 cm 27 Problem Ett 5 mm stort föremål placeras 10.0 cm framför en konkav spegel och ger en bild på en vägg 3.00 meter bort. Vad är spegelns radie och brytpunktsavstånd? Vad är förstoringen och storleken av bilden? s = 10 cm y y f=9.7 cm s =300 cm Höjden av bilden är 30 x 5 mm = 150 mm 28

15 Speglar Del 4. Konvexa speglar 29 Speglar Konvexa speglar Virtuell Brännpunkt s, f negativ y, y, s positiv 30

16 Speglar Objekt Bild 31 Problem Del 5. Problem lösning 32

17 Problem Jultomten som är 1.60 m hög, speglar sig i en julgranskula som har diametern 7.20 cm på ett avstånd av m. En 1.6 mm stor mygga sitter på hans näsa. Var hamnar bilden av myggan och hur stor är den? = 7.2 / 2 / 2 = cm f is negative for a convex mirror mm cm 3.6 cm 75 cm 33 Sfäriska ytor Del 6. Sfäriska ytor 34

18 Problem Givet En sfärisk yta med krökningsradien R som har ett objekt på avståndet S Mål Härled en formel så att man kan räkna ut var bilden hamnar dvs S Hur Brytningslagen + Trigonometri 35 Steg 1 Sfäriska ytor Trigonometri Summan av vinklarna över en rak linje är 180 grader förhållande mellan θ och α, β, φ Objekt Bild 36

19 Sfäriska ytor Steg 2 Brytninglagen förhållande mellan α, β, φ och n a, n b Brytninglagen n a n b Om små vinklar: Objekt Bild 37 Steg 3 Sfäriska ytor Trigonometri Använd tangens på trianglarna förhållande mellan α, β, φ och S, R, S Om vinklarna och δ är små gäller: R 38

20 Steg 4 Sfäriska ytor Kombinera steg 2 och 3 Steg 3: Steg 2: 39 Sfäriska ytor Givet En sfärisk yta med krökningsradien R som har ett objekt på avståndet S och en bild på avståndet S Mål Härled en formel så att man kan räkna ut förstoringen m Hur Brytningslagen + Trigonometri 40

21 Sfäriska ytor Steg 1 - Geometri Bild riktning inverterad θ a = y/s Om vinklarna är små: θ b = -y /s Steg 2 Brytningslagen Kombinera steg 1 och 2 Om vinklarna är små: n a θ a = n b θ b 41 Tecken regler: Positivt objekt avstånd (s) objekt och inkommande ljus på samma sida. Positivt bild avstånd (s ) bild och utgående ljus på samma sida. Sfäriska ytor Sammanfattning Sfäriska ytor s positiv s positiv R positiv Positiv krökningradie (R) center på samma sida som utgående ljus. Positiv förstoring (m) samma riktningen av objekt och bild. 42

22 Problem Del 7. Problem lösning 43 Problem Var hamnar bilden och vad blir förstoringen? Objekt Bild Bildens avstånd Förstoringen 44

23 Platta ytor Del 8. Platta ytor 45 Platta ytor Special fall: Platt yta n a /s = -n b /s -s /s = n b /n a 46

24 Problem Del 9. Problem lösning 47 En simbassäng är 2 m djup. En person tittar rakt ner på botten. Hur djup verkar polen att vara? Problem 48

25 Problem n a / s = -n b / s -s /s = n b /n a = 1.00/1.33 = 0.75 Det vill säga brytningen av ljuset får sjön att se en faktor 0.75 grundare ut x 370 feet = 278 feet = 85 m Sjön ska enligt artikeln se ut som om den är 85 m djup. Detta stämmer uppenbarligen inte! Sjön är här bara några meter djup. 49 Linser Del 10. Konvexa linser 50

26 Linser Olika typer av linser En lins som är tjockare i mitten än i kanterna är konvergent. En lins som är tunnare i mitten än i kanterna är divergerande. 51 Linser 52

27 Linser Två användbara strålar 53 Linser Givet En lins med brytpunktsavståndet f som har ett objekt på avståndet S Mål Härled en formel för förstoringen m Härled en formel så att man kan räkna ut var bilden hamnar dvs S Hur Trigonometri 54

28 Linser Härledning av lins formler Del 1 Del 2 55 Linser Förstoringsformeln för linser Del 1 56

29 Linser Del 1 Del 2 s s Linser 58

30 Linser Ett föremål placerat vid brännpunkten verkar vara oändligt långt borta 59 Linser Tecken regler: Sammanfattning konvexa linser Positivt objekt avstånd (s) objekt och inkommande ljus på samma sida. Positivt bild avstånd (s ) bild och utgående ljus på samma sida. Positivt brännpunktsavstånd (f) Konvergerande (konvexa) linser Positiv förstoring (m) samma riktningen av objekt och bild. s is positiv f is positiv m is negativ s s is negativ f is positiv m is positiv s 60

31 Linser Gauss formel Newtons formel Formelsamling 61 Linser Kombinera två linser s 1 s 1 s 2 s 2 y 2 y 1 f 1 f 2 f 1 f 2 y 1 y 2 62

32 Problem Del 11. Problem lösning 63 Två linser med f 1 = 8.0 cm och f 2 = 6.0 cm placeras 36.0 cm i från varandra. Ett föremål placeras 12.0 cm framför den första linsen. Var är läget av bilden? Problem f 1 f 2 f 1 f2 S 2 = L S 1 = = 12 cm S 1 S 1 S 2 S 2 L = f 1 f 2 64

33 Två linser med f 1 = 8.0 cm och f 2 = 6.0 cm placeras 36.0 cm i från varandra. Ett föremål som är 5.0 cm högt placeras 12.0 cm framför den första linsen. Vad är storlekheten Y 2 av bilden? Problem Y 2 5cm f 1 f 1 f 2 f S 1 S 1 = S 2 = S 2 = 24 cm 12cm 12 cm L = Y 2 = 5.0 x 2.0 = 10 cm 65 s 1 s 1 s 2 s 2 Problem L f 2 f 1 f 1 f 2 Givna: s 1, f 1, f 2 and L Ge ett uttryck för s 2 66

34 Linser Del 12. Konkava linser 67 Linser Linser 68

35 Linser 69 Linser 70

36 Linser Lins formeln för konkava linser s s f är negativ för divergerande linser s är negativ för divergerande linser m är positiv 71 Problem Del 13. Problem lösning 72

37 Problem En divergerande lins har brännpunktsavståndet 20.0 cm. Förstoringen är 1/3. Vad är läget av objektet och bilden? f = cm 73 Linser Del 14. Linsmakarens formel 74

38 Linser Olika typer av linser En lins som är tjockare i mitten än i kanterna är konvergent (f är positivt) En lins som är tunnare i mitten än i kanterna är divergerande (f är negativt) 75 Linser Givet En lins med brytningsindex n och krökningradierna R 1 och R 2 som har ett objekt på avståndet S Mål Härled linsmakarformeln så att man kan räkna ut var bilden hamnar dvs S Hur Använd formeln för brytningen i en sfärisk yta 76

39 Linser Sfärisk yta R Objekt yta 1 Bild yta 1 Objekt yta 2 Bild yta 2 Steg 1 77 Linser Steg 1 Steg 2 n b = n 78

40 Linser Steg 2 Steg 3 Addera de två ekvationerna: Förenkla: 79 Linser s s Steg 3 Step 4 s 1 = s s 2 = s 80

41 Linser Steg 5 kombinera ny och gammal formel Linsmakarens ekvation = 81 Linser Tecken regel för krökningsradie R är positiv om centrum är på sidan med utgående ljus. f = positiv R 1 = positiv R 2 = positiv s = positiv eller negativ f = positiv R 1 = positiv R 2 = negativ s = positiv eller negativ f = negativ R 1 = negativ R 2 = positiv s = negativ 82

42 Problem Del 15. Problem lösning 83 Problem En dubbel konvex lins har R 1 = R 2 = 10 cm och n = 1.52 Vad är brännpunktsavståndet? 84

43 Sammanfattnig Del 16. Sammanfattning Konkav spegel Konvex spegel Sfärisk yta Konvex lins Konkav lins 85 Sammanfattnig Formler Konkav spegel Konvex spegel Sfärisk yta Konvex lins Konkav lins 86

44 Sammanfattnig Tecken regler speglar: Positivt objekt avstånd (s) om objekt och inkommande ljus på samma sida. Positivt bild avstånd (s ) om bild och utgående ljus på samma sida. Positiv krökningradie (R) om center på samma sida som utgående ljus. Positiv förstoring (m) om samma riktningen av objekt och bild. Tecken regler linser: Positivt objekt avstånd (s) om objekt och inkommande ljus på samma sida. Positivt bild avstånd (s ) om bild och utgående ljus på samma sida. Positivt brännpunktsavstånd (f) Konvergerande (konvexa) linser Positiv förstoring (m) om samma riktningen av objekt och bild. 87 Kameran Del 17. Kameran 88

45 Kameran 89 Kameran CCD Charge Coupled Device De två viktigaste uppgifterna för en kamera: 1. Fokusering av bilden på bildsensorn (CCD) 2. Lagom exponering (rätt mängd ljus på bildsensorn) 90

46 Kameran Fokusering 1. Ändra avståndet mellan linsen och CCD. eller 2. Ändra brännvidden av objektivet. Telefoto lins: Vidvinkel lins: Lång brännvidd Kort brännvidd 91 Kameran Exponering: ljusenergi per ytenhet som träffar CCD Exponeringen beror på slutartiden och bländaren. Långa slutartider leder till problem om objektet rör sig. Öppningen styrs av bländaren som kan ändra sin diameter (D). f nummer = f / D Exponering 1 / f nummer 2 f nummer Litet f nummer = Stor D 92

47 Kameran Kamera utan zoom lins 50 mm 1:1.7 Brännpunkts avstånd: f = 50 mm f nummer = 1.7 Bländarens diameter: D = f / f nummer = 50/1.7 = 29 mm 93 Kameran Zoom lins: Kombination av flera linser Linserna är nära varandra: Långt brännpunkts avstånd Telefoto lins Linserna mer separerade: Kortare brännpunktsavstånd Vidvinkel lins 94

48 Kameran mm 1: mm 1: Brännpunkts avstånd: f = mm f nummer = Brännpunkts avstånd: f = mm f nummer = Problem Del 18. Problem lösning 96

49 Problem En telefoto lins har brännpunkts avståndet 200 mm och f-värden mellan f/2.8 och f/22. Vilka bländar diametrar motsvarar f/2.8 och f/22? Vad är skillnaden i exponering mellan f/2.8 och f/22? f nummer = f / D Exponering 1 / f nummer 2 Maximal exponering = C / Minimal exponering = C / 22 2 Maximal / Minimal = 22 2 / = Ögat Del 19. Ögat 1936 var 8.9% av svenska rekryter närsynta var 37.7% av svenska rekryter närsynta. Anledningen: Tid tillbringad utomhus (exponering till dagsljus). 98

50 Ögat Ögats funktion 99 Ciliar muskeln reglerar linsens tjocklek Ögat Tappar Stavar Stavar: Mycket ljuskänsliga. Används för mörkerseende i svart och vitt Tappar: Tre typer (röd, blå, grön). Används för att se färg. 100

51 Ögat Det mänskliga ögats känslighet för olika våglängder. 101 Ögat När punkten: kortaste avståndet till ögat vid vilken människor kan se klart (från 7cm vid 10 års ålder till 40 cm vid 50 års ålder för normalt ögat). Normalt läsavstånd: antas vara 25 cm när man utformar korrektionslinser. Fjärr punkten: Längsta avståndet till ögat vid vilken människor kan se klart. Linser för korrigeringar anges i dioptrier: Lins styrka = 1/f (enhet: dioptrier = m -1 ) Normalt öga Närsynt Myopi Översynt Långsynt Hyperopi 102

52 Ögat Problem Del 20. Problem lösning 104

53 Problem Ett översynt öga har närpunkten på ett avstånd av 100 cm. Vilken linsstryka behövs för att närpunkten ska flyttas till 25 cm? Med ett föremål på s = 25 cm från korrektionslinsen vill vi att bilden ska hamna vid s = 100 cm för det är den närmsta punkten ögat kan se skarpt. Lins styrka = 1/f = 1/0.33 m -1 = 3 dioptrier 105 Problem Ett närsynt öga har fjärrpunkten på ett avstånd av 50 cm. Vilken linsstyrka behövs för att korrigera ögat om linsen sitter 2 cm framför ögat? Linsen ska flytta fjärrpunkten från 50 cm till oändligt långt bort. Korrektionslinsen ska därför ha s = oändligheten och s = 50-2 = 48 cm. OBS Lins styrka = 1/f = -1/0.48 m -1 = -2.1 dioptrier 106

54 Förstoringsglas Del 21. Förstoringsglas 107 Förstoringsglas Ett förstoringsglas är en konvex lins. Håller man ett förstoringsglas långt borta från ögat (armlängds avstånd) kan man se en förstorad och upp och ner vänd bild. s Normal användning av ett förstoringsglas är att sätta objektet mellan brännpunkten och glaset för att få en förstorad upprätt bild. s 108

55 Förstoringsglas När punkten (σ): Kortaste avståndet ett öga kan fokusera (ca 25 cm) σ = 25 cm Maximal vinkel utan förstoringsglas Maximal vinkel med förstoringsglas När objektet är i brännpunkten använder man vinkel förstoring (M) i stället för lateral förstoring (m). 109 Mikroskop Del 22. Mikroskop OKULAR OBJEKTIV OBJEKT LAMPA FOKUSERING 110

56 OKULAR Mikroskop BILD Förstoringsglas (f är några cm) OBJEKTIV Okular OBJEKT LAMPA Objektiv Skapar förstorad bild nära okularets brännpunkt (f < 1 cm) 111 Mikroskop s s L OKULAR Vinkel förstoringen av ett förstoringsglas: Objektiv Okular OBJEKTIV MIKROSKOP Förstoring: σ är närpunkts avståndet vilket är typiskt 25 cm 112

57 Teleskop Del 23. Teleskop 113 Teleskop Objektiv Föremålet är oändligt långt borta så bilden kommer att vara i brännpunkten av objektivet. Okular Okularet fungerar som ett förstorings glas med bilden I i dess brännpunkt. Ett teleskops vinkelförstoringen är definierad som förhållandet mellan vinkeln av bilden till det av det inkommande ljuset. 114

58 Teleskop Teleskop Föremålet är oändligt långt från objektivet Stort f 1 & Litet f 2 Mikroskop s 1 s 1 L Föremålet är nära objektivet σ är närpunkten (typiskt 25 cm) Litet f 1 & Litet f Teleskop Olika typer av spegel teleskop 116

59 Teleskop 117

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25 Geometrisk optik Syfte och mål Laborationens syfte är att du ska lära dig att: Förstå allmänna principen för geometrisk optik, (tunna linsformeln) Rita strålgångar Ställa upp enkla optiska komponenter

Läs mer

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A Detta är en något omarbetad version av Studiehandledningen som användes i tryckta kursen på SSVN. Sidhänvisningar hänför sig till Quanta A 2000, ISBN 91-27-60500-0 Där det har varit möjligt har motsvarande

Läs mer

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du:

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: A.Mer av dig själv. B.Mindre av dig själv. C.Lika mycket av dig själv. ⱱ Hur hög måste en spegel vara för att du ska

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

Vågrörelselära och optik

Vågrörelselära och optik Vågrörelselära och optik Kapitel 35-1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel 15.1

Läs mer

Optik. Läran om ljuset

Optik. Läran om ljuset Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker

Läs mer

Vågrörelselära och optik

Vågrörelselära och optik Denna vecka 1 Vågrörelselära och optik Kapitel 14 Harmonisk oscillator 2 Harmonisk Svängning Experiment Ett experiment som hjälper oss att hitta en matematisk beskrivning av harmonisk svängning: https://www.youtube.com/watch?v=p9uhmjbzn-c

Läs mer

Vågrörelselära och optik

Vågrörelselära och optik Vågrörelselära och optik Kapitel 36-1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel 15.1

Läs mer

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i Fotonik , kl FAFF25-2013-08-26 Tentamen i Fotonik - 2013-08-26, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Sammanfattning: Fysik A Del 2

Sammanfattning: Fysik A Del 2 Sammanfattning: Fysik A Del 2 Optik Reflektion Linser Syn Ellära Laddningar Elektriska kretsar Värme Optik Reflektionslagen Ljus utbreder sig rätlinjigt. En blank yta ger upphov till spegling eller reflektion.

Läs mer

3) Sag formeln ger r=y 2 /(2s). y=a/2=15 mm, s=b c=4,5 mm ger r=25 mm. Då blir F=(n 1)/r=(1,5 1)/0,025=20 D

3) Sag formeln ger r=y 2 /(2s). y=a/2=15 mm, s=b c=4,5 mm ger r=25 mm. Då blir F=(n 1)/r=(1,5 1)/0,025=20 D Facit: en avbildning Sfärisk gränsyta 1) l= 2,0 mm, n=4/3 och n =1. m=l/l =nl /(n l)=1,25 ger l = 1,875 mm. Avbildningsformeln för sfärisk gränsyta L =L+(n n)/r ger r= 2,5 mm. 2) Bilden måste hamna på

Läs mer

Vågrörelselära och optik

Vågrörelselära och optik Vågrörelselära och optik Kapitel 33 - Ljus 1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel

Läs mer

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion) Vågfysik Geometrisk optik Knight Kap 23 Historiskt Ljus Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion) Hooke, Huyghens (~1660): ljus är ett slags vågor Young

Läs mer

Förklara dessa begrepp: Ackommodera Avbildning, Brytning Brytningslagen Brytningsindex Brytningsvinkel Brännvidd Diffus och regelbunden reflektion

Förklara dessa begrepp: Ackommodera Avbildning, Brytning Brytningslagen Brytningsindex Brytningsvinkel Brännvidd Diffus och regelbunden reflektion Förklara dessa begrepp: Ackommodera, ögats närinställning, är förmågan att förändra brytkraften i ögats lins. Ljus från en enda punkt på ett avlägset objekt och ljus från en punkt på ett närliggande objekt

Läs mer

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 1 december 2011

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 1 december 2011 Räkneövning 6 Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 december 20 Problem 36.23 Avståndet mellan två konvexa linser i ett mikroskop, l = 7.5 cm. Fokallängden för objektivet f o = 0.8 cm och för okularet f

Läs mer

Laboration i Geometrisk Optik

Laboration i Geometrisk Optik Laboration i Geometrisk Optik Stockholms Universitet 2002 Modifierad 2007 (Mathias Danielsson) Innehåll 1 Vad är geometrisk optik? 1 2 Brytningsindex och dispersion 1 3 Snells lag och reflektionslagen

Läs mer

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt.

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt. Om förstoringsglaset Du kan göra mycket med bara ett förstoringsglas! I många sammanhang i det dagliga livet förekommer linser. Den vanligast förekommande typen är den konvexa linsen, den kallas också

Läs mer

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m Problem. Utbredning av vattenvågor är komplicerad. Vågorna är inte transversella, utan vattnet rör sig i cirklar eller ellipser. Våghastigheten beror bland annat på hur djupt vattnet är. I grunt vatten

Läs mer

Lösningarna inlämnas renskrivna vid laborationens början till handledaren

Lösningarna inlämnas renskrivna vid laborationens början till handledaren Geometrisk optik Förberedelser Läs i vågläraboken om avbildning med linser (sid 227 241), ögat (sid 278 281), färg och färgseende (sid 281 285), glasögon (sid 287 290), kameran (sid 291 299), vinkelförstoring

Läs mer

Geometrisk optik. Laboration

Geometrisk optik. Laboration ... Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter 2 Laborationsuppgifter Geometrisk optik Linser och optiska instrument Avsikten med laborationen är att du ska få träning i att bygga upp avbildande optiska

Läs mer

Gauss Linsformel (härledning)

Gauss Linsformel (härledning) α α β β S S h h f f ' ' S h S h f S h f h ' ' S S h h ' ' f f S h h ' ' 1 ' ' ' f S f f S S S ' 1 1 1 S f S f S S 1 ' 1 1 Gauss Linsformel (härledning) Avbilding med lins a f f b Gauss linsformel: 1 a

Läs mer

Övning 1 Dispersion och prismaeffekt

Övning 1 Dispersion och prismaeffekt Övning 1 Dispersion och prismaeffekt Färg För att beteckna färger används dessa spektrallinjer: Blått (F): λ F = 486.1 nm Gult (d): λ d = 587.6 nm Rött (C): λ c = 656.3 nm (Väte) (Helium) (Väte) Brytningsindex

Läs mer

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

Instuderingsfrågor extra allt

Instuderingsfrågor extra allt Instuderingsfrågor extra allt För dig som vill lära dig mer, alla svaren finns inte i häftet. Sök på nätet, fråga en kompis eller läs i en grundbok som du får låna på lektion. Testa dig själv 9.1 1 Vilken

Läs mer

1. Betrakta en plan harmonisk elektromagnetisk våg i vakuum där det elektriska fältet E uttrycks på följande sätt (i SI-enheter):

1. Betrakta en plan harmonisk elektromagnetisk våg i vakuum där det elektriska fältet E uttrycks på följande sätt (i SI-enheter): FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Måndagen den 5 maj 2008 kl 9-15 Hjälpmedel: Handbok (Physics handbook eller motsvarande) och räknare.

Läs mer

Fysik A A B C D. Sidan 1 av 9 henrik.gyllensten@tabyenskilda.se. www.tabyenskilda.se/fy

Fysik A A B C D. Sidan 1 av 9 henrik.gyllensten@tabyenskilda.se. www.tabyenskilda.se/fy www.tabyenskilda.se/y ÖÖvvnni iinn ggssuuppppggi ii teer 1. Lars lyser med en icklampa mot ett prisma. Han kan då se ett spektrum på väggen bakom prismat. Spektrumet innehåller alla ärger. Vilken av dessa

Läs mer

Teckenkonventionen: ljus in från vänster, ljusets riktning = positiv

Teckenkonventionen: ljus in från vänster, ljusets riktning = positiv 1 Avbildningskvalitet Föreläsning 1-2 Brytning i sfärisk yta Teckenkonventionen: ljus in från vänster, ljusets riktning = positiv Brytningslagen (Snells lag): n sin i = n sin i Paraxial approximation (vid

Läs mer

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 hp, FK4009 Torsdagen den 21 augusti 2008 kl 9-15

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 hp, FK4009 Torsdagen den 21 augusti 2008 kl 9-15 FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 hp, FK4009 Torsdagen den 1 augusti 008 kl 9-15 Hjälpmedel: handbok och räknare. Varje uppgift ger maximalt 4 poäng. Var

Läs mer

Geometrisk optik. Innehåll. Inledning. Litteraturhänvisning. Förberedelseuppgifter. Geometrisk optik

Geometrisk optik. Innehåll. Inledning. Litteraturhänvisning. Förberedelseuppgifter. Geometrisk optik Geometrisk optik Innehåll Inledning... 1 Litteraturhänvisning... 1 Förberedelseuppgifter... 1 Utförande 1. Undersökning av tunna positiva linser... 3 2. Undersökning av tunna negativa linser... 3 3. Galileikikaren...

Läs mer

Tillämpad vågrörelselära FAF260. Svängningar genererar vågor - Om en svängande partikel är kopplad till andra partiklar uppkommer vågor

Tillämpad vågrörelselära FAF260. Svängningar genererar vågor - Om en svängande partikel är kopplad till andra partiklar uppkommer vågor FF60 Tillämpad vågrörelselära FF60 Karaktäristiskt för periodiska svängningar är att det finns en återförande kraft riktad mot jämviktsläget y 0 F F F k y F m a 4 Svängningar genererar vågor - Om en svängande

Läs mer

Figur 6.1 ur Freeman & Hull, Optics

Figur 6.1 ur Freeman & Hull, Optics 1 Föreläsning 12 Kameran Figur 6.1 ur Freeman & Hull, Optics Kameran är ett instrument som till vissa delar fungerar mycket likt ett öga. Kamerans optik, det så kallade kameraobjektivet, motsvarar ögats

Läs mer

Geometrisk optik. Laboration FAFF25/FAFA60 Fotonik 2017

Geometrisk optik. Laboration FAFF25/FAFA60 Fotonik 2017 Avsikten med denna laboration är att du ska få träning i att bygga upp avbildande optiska system, såsom enkla kikare och mikroskop, och på så vis få en god förståelse för dessas funktion. Redogörelsen

Läs mer

Repetition Ljus - Fy2!!

Repetition Ljus - Fy2!! Repetition Ljus - Fy2 Egenskaper ör : Ljus är inte en mekanisk vågrörelse. Den tar sig ram utan problem även i vakuum och behöver alltså inget medium. Exakt vilken typ av vågrörelse är återkommer vi till

Läs mer

Vågrörelselära och optik

Vågrörelselära och optik Vågrörelselära och optik Kapitel 14 Harmonisk oscillator 1 Vågrörelselära och optik 2 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator:

Läs mer

Optik Samverkan mellan atomer/molekyler och ljus elektroner atomkärna Föreläsning 7/3 200 Elektronmolnet svänger i takt med ljuset och skickar ut nytt ljus Ljustransmission i material Absorption elektroner

Läs mer

Tentamen Optik, FYSA11, 2012-05-25

Tentamen Optik, FYSA11, 2012-05-25 Tentamen Otik, FYSA, 0-05-5 Hjälmedel: TEFYMA, ormelsamling, linjal, ickräknare och biogat ormelblad. Glöm inte att beskriva hur du kommer ram till dina svar. Även delvis lösta ugiter kan ge oäng.. Den

Läs mer

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 29 november 2011

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 29 november 2011 Räkneövning 5 Vågrörelselära & Kvantfysik, FK00 9 november 0 Problem 35.9 En dykare som befinner sig på djupet D 3 m under vatten riktar en ljusstråle (med infallsvinkel θ i 30 ) mot vattenytan. På vilket

Läs mer

b) Calculate the dispersion in the vicinity of the Fraunhofer D line for each glass, using the Cauchy relation.

b) Calculate the dispersion in the vicinity of the Fraunhofer D line for each glass, using the Cauchy relation. 3 Optiska instrument Uppgift 3. (Pedrotti 3 3 8) a) Approximate the Cauchy constants A and B for crown and flint glasses, using data for the C and F Fraunhofer lines from Table 3. Using these constants

Läs mer

Optisk bänk En Virtuell Applet Laboration

Optisk bänk En Virtuell Applet Laboration Optisk bänk En Virtuell Applet Laboration Bildkonstruktion med linser. Generell Applet Information: 1. Öppna en internet läsare och öppna Optisk Bänk -sidan (adress). 2. Använd FULL SCREEN. 3. När applet:en

Läs mer

Instrumentoptik, anteckningar för föreläsning 4 och 5 (CVO kap. 17 sid , ) Retinoskopet

Instrumentoptik, anteckningar för föreläsning 4 och 5 (CVO kap. 17 sid , ) Retinoskopet Instrumentoptik, anteckningar för föreläsning 4 och 5 (CVO kap. 17 sid 345-353, 358-362) Retinoskopet Utvecklat från oftalmoskopi under slutet av 1800-talet. Objektiv metod för att bestämma patientens

Läs mer

E-strängen rör sig fyra gånger så långsamt vid samma transversella kraft, accelerationen. c) Hur stor är A-strängens våglängd?

E-strängen rör sig fyra gånger så långsamt vid samma transversella kraft, accelerationen. c) Hur stor är A-strängens våglängd? Problem. Betrakta en elgitarr. Strängarna är 660 mm långa. Stämningen är E-A-d-g-b-e, det vill säga att strängen som ger tonen e-prim (330 Hz) ligger två oktav högre i frekvens än E-strängen. Alla strängar

Läs mer

Våglära och optik FAFF30 JOHAN MAURITSSON

Våglära och optik FAFF30 JOHAN MAURITSSON Våglära och optik FAFF30 JOHAN MAURITSSON Prismor A θ 1 n=1 n n=1 2 Prismor A δ 1 θ 1 θ 1 n=1 n n=1 3 Prismor A θ 2 θ 2 n=1 n n=1 4 Prismor A δ θ 1 θ 1 δ 1 δ 2 B θ 2 θ 2 n=1 n n=1 5 Prismor, dispersion

Läs mer

LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING

LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Labhandledare 1 (6) LABORATION 1: AVBILDNING OCH FÖRSTORING Att läsa före lab: Vad är en bild och hur uppstår den? Se

Läs mer

Optik, F2 FFY091 TENTAKIT

Optik, F2 FFY091 TENTAKIT Optik, F2 FFY091 TENTAKIT Datum Tenta Lösning Svar 2005-01-11 X X 2004-08-27 X X 2004-03-11 X X 2004-01-13 X 2003-08-29 X 2003-03-14 X 2003-01-14 X X 2002-08-30 X X 2002-03-15 X X 2002-01-15 X X 2001-08-31

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2014-08-26, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2014-08-26, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2014-08-26 Tentamen i Fotonik - 2014-08-26, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2013-04-03 Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Kapitel 35, interferens

Kapitel 35, interferens Kapitel 35, interferens Interferens hos ljusvågor, koherensbegreppet Samband för max och min för ideal dubbelspalt Samband för intensitetsvariation för ideal dubbelspalt Interferens i tunna filmer Michelson

Läs mer

Laboration i Geometrisk Optik

Laboration i Geometrisk Optik Laboration i Geometrisk Optik Stockholms Universitet 2002 Innehåll 1 Vad är geometrisk optik? 1 2 Brytningsindex och dispersion 1 3 Snells lag och relektionslagen 2 4 Linser 2 4.1 Att rita strålgångar........................

Läs mer

LABORATION 2 MIKROSKOPET

LABORATION 2 MIKROSKOPET LABORATION 2 MIKROSKOPET Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Assistent Kungliga Tekniska högskolan BIOX (5) Att läsa före lab: LABORATION 2 MIKROSKOPET Synvinkel, vinkelförstoring, luppen och

Läs mer

Böjning. Tillämpad vågrörelselära. Föreläsningar. Vad är optik? Huygens princip. Böjning vs. interferens FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1

Böjning. Tillämpad vågrörelselära. Föreläsningar. Vad är optik? Huygens princip. Böjning vs. interferens FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1 Tillämpad vågrörelselära 2 Föreläsningar Vad är optik? F10 och upplösning (kap 16) F11 Interferens och böjning (kap 17) F12 Multipelinterferens (kap 18) F13 Polariserat ljus (kap 20) F14 Reserv / Repetition

Läs mer

Tentamen i Optik för F2 (FFY091)

Tentamen i Optik för F2 (FFY091) CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2009-03-10 Teknisk Fysik 08.30-12.30 Sal: H Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics

Läs mer

Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material?

Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? 1 Föreläsning 2 Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? Strålen in mot ytan kallas infallande ljus och den andra strålen på samma sida är reflekterat

Läs mer

Vad skall vi gå igenom under denna period?

Vad skall vi gå igenom under denna period? Ljus/optik Vad skall vi gå igenom under denna period? Vad är ljus? Ljuskälla? Reflektionsvinklar/brytningsvinklar? Färger? Hur fungerar en kikare? Hur fungerar en kamera/ ögat? Var använder vi ljus i vardagen

Läs mer

Vågrörelselära och optik

Vågrörelselära och optik Vågrörelselära och optik Kapitel 32 1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel 15.1

Läs mer

Laboration i Geometrisk Optik

Laboration i Geometrisk Optik Laboration i Geometrisk Optik Stockholms Universitet 2011 Innehåll 1 Vad är geometrisk optik? 1 2 Brytningsindex och dispersion 1 3 Snells lag och relektionslagen 2 4 Linser 2 4.1 Att rita strålgångar........................

Läs mer

Föreläsning 11 (kap i Optics)

Föreläsning 11 (kap i Optics) 45 Föreläsning 11 (kap 5.7-5.8 i Optics) Hittills har vi behandlat avbildningen i sig, dvs. var bilden av ett objekt hamnar och vilken förstoring det blir. Det finns också andra krav man kan ställa på

Läs mer

Parabeln och vad man kan ha den till

Parabeln och vad man kan ha den till Parabeln och vad man kan ha den till Anders Källén MatematikCentrum LTH anderskallen@gmail.com Sammanfattning I det här dokumentet diskuterar vi vad parabeln är för geometrisk konstruktion och varför den

Läs mer

Tentamen i Vågor och Optik 5hp F, Q, kandfys, gylärfys-programm, den 11. juni 2010

Tentamen i Vågor och Optik 5hp F, Q, kandfys, gylärfys-programm, den 11. juni 2010 Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Laurent Duda Tentamen i Vågor och Optik 5hp Skrivtid kl. 8-13 Hjälpmedel: Räknedosa, Physics Handbook eller motsvarande (även Mathematical Handbook är tillåten)

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2012-03-09, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2012-03-09, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2012-03-09 Tentamen i Fotonik - 2012-03-09, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Laboration i Geometrisk Optik

Laboration i Geometrisk Optik Laboration i Geometrisk Optik Stockholms Universitet 2014 Kontakt: olga. b ylund@ysik.su.se Instruktioner ör redogörelse ör laboration 1: Laboration 1 innehåller em experiment. Varje experiment bör presenteras

Läs mer

LABORATION 2 MIKROSKOPET

LABORATION 2 MIKROSKOPET LABORATION 2 MIKROSKOPET Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Assistent Kungliga Tekniska högskolan BIOX 1 (6) LABORATION 2 MIKROSKOPET Att läsa i kursboken: sid. 189-194 Förberedelseuppgifter:

Läs mer

AstroSwedens mikroskopskola - nybörjarmikroskopi. AstroSwedens mikroskopiskola att använda mikroskop

AstroSwedens mikroskopskola - nybörjarmikroskopi. AstroSwedens mikroskopiskola att använda mikroskop AstroSwedens mikroskopiskola att använda mikroskop Fenomenet aberration. Varför mikroskop? En ensam lins kan förstora maximalt c:a 5-0 gånger. Ofta slipas dessa linser så enkelt som möjligt vilket gör

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2014-04-25 Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

LJ-Teknik Bildskärpa

LJ-Teknik Bildskärpa Bildskärpa - Skärpedjup och fokus - Egen kontroll och fokusjustering - Extern kalibrering Bildskärpa, skärpedjup och fokus Brännpunkt och fokus Medan brännpunkt är en entydig term inom optiken, kan fokus

Läs mer

Övningstal i Avbildningskvalitet för optikerstuderande. Rita figurer och motivera ordentligt!

Övningstal i Avbildningskvalitet för optikerstuderande. Rita figurer och motivera ordentligt! Övningstal i Avbildningskvalitet för optikerstuderande Rita figurer och motivera ordentligt! Repetition av geometrisk optik 1. Ett objekt i luft ligger 400 mm innan en sfärisk gränsyta med krökningsradien

Läs mer

Exempelsamling i Ögats optik

Exempelsamling i Ögats optik Exempelsamling i Ögats optik 1. Ett reducerat öga har n =1.336, F=62 och längden 26,2 mm. Vilken av följande linser fungerar bäst för a) avståndsseende och b) närarbete (0,5 m)? (i) +2 D (ii) -9 D (iii)

Läs mer

Föreläsning 7: Antireflexbehandling

Föreläsning 7: Antireflexbehandling 1 Föreläsning 7: Antireflexbehandling När strålar träffar en yta vet vi redan hur de bryts (Snells lag) eller reflekteras (reflektionsvinkeln lika stor som infallsvinkeln). Nu vill vi veta hur mycket som

Läs mer

Elevlaborationer Bordsoptik laser Art.nr: 54624

Elevlaborationer Bordsoptik laser Art.nr: 54624 Elevlaborationer Bordsoptik laser Art.nr: 54624 Laser En laserstråle är speciell på flera sätt den består av en enda färg, t.ex. röd eller grön. ljuset går nästan helt parallellt (utan att sprida ut sig).

Läs mer

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5 Fysik (TFYA14) Fö 5 1 Fö 5 Kap. 35 Interferens Interferens betyder samverkan och i detta fall samverkan mellan elektromagnetiska vågor. Samverkan bygger (precis som för mekaniska vågor) på superpositionsprincipen

Läs mer

Kapitel 36, diffraktion

Kapitel 36, diffraktion Kapitel 36, diffraktion Diffraktionsbegreppet, en variant av interferens Hitta min värden för enkelspalt med vidden a Intensitet för enkelspalt med vidden a Två spalter med vidd a och separation d Många

Läs mer

Ögonlaboration 1(1) ÖGONLABORATION

Ögonlaboration 1(1) ÖGONLABORATION Ögonlaboration 1(1) Uppsala Universitet Institutionen för Neurovetenskap, Fysiologi VT 08 GS, LJ För Neural reglering och rörelse ÖGONLABORATION Avsikten med laborationen är att illustrera teoretisk bakgrund

Läs mer

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad! TENTAMEN I FYSIK FÖR n1, 9 JANUARI 2004 Skrivtid: 08.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och godkänd räknare. Obs. Inga lösblad! Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och

Läs mer

Geometrisk optik reflektion och brytning. Optiska system F9 Optiska instrument. Elektromagnetiska vågor. Det elektromagnetiska spektrumet FAF260

Geometrisk optik reflektion och brytning. Optiska system F9 Optiska instrument. Elektromagnetiska vågor. Det elektromagnetiska spektrumet FAF260 Geometrisk optik reflektion oh brytning Geometrisk optik F7 Reflektion oh brytning F8 Avbildning med linser Plana oh buktiga speglar Optiska system F9 Optiska instrument 1 2 Geometrisk optik reflektion

Läs mer

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i Fotonik , kl FAFF25 FAFA60-2016-05-10 Tentamen i Fotonik - 2016-05-10, kl. 08.00-13.00 FAFF25 Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik FAFA60 Fotonik för C och D Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling

Läs mer

Text, Sofia Ström. Foto, Ellen Kleiman. Ljusets reflektion. Syfte: Se hur ljusets reflekteras i konkava och konvexa speglar. Material: Optisk bänk

Text, Sofia Ström. Foto, Ellen Kleiman. Ljusets reflektion. Syfte: Se hur ljusets reflekteras i konkava och konvexa speglar. Material: Optisk bänk Text, Sofia Ström. Foto, Ellen Kleiman. Ljusets reflektion Syfte: Se hur ljusets reflekteras i konkava och konvexa speglar. Optisk bänk Spänningskub Lins +10 Optiklampa Spalt med 5 spalter Spalthållare

Läs mer

3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret

3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret 3. Ljus 3.1 Det elektromagnetiska spektret Synligt ljus är elektromagnetisk vågrörelse. Det följer samma regler som vi tidigare gått igenom för mekanisk vågrörelse; reflexion, brytning, totalreflexion

Läs mer

Digitalkamera. Fördelar. Nackdelar. Digital fotografering. Kamerateknik Inställningar. Långsam. Vattenkänslig Behöver batteri Lagring av bilder

Digitalkamera. Fördelar. Nackdelar. Digital fotografering. Kamerateknik Inställningar. Långsam. Vattenkänslig Behöver batteri Lagring av bilder Digital fotografering Kamerateknik Inställningar Digitalkamera Samma optik som en analog kamera Byt ut filmen mot en sensor, CCD Bästa digitala sensorn ca 150 Mpixel Vanliga systemkameror mellan 8-12 Mpixel

Läs mer

Mikroskopering. Matti Hotokka Fysikalisk kemi

Mikroskopering. Matti Hotokka Fysikalisk kemi Mikroskopering Matti Hotokka Fysikalisk kemi Vad diskuteras Mikroskopens anatomi Sätt att belysa provet Praktiska aspekter Specialapplikationer Mikroskop Okular Objektiv Objektbord Kondensorlins Ljuskälla

Läs mer

Optik. Innehåll: I - Elektromagnetiska vågor radio och ljus. II - Reflexion och brytning. III - Ljusvågor. MNXA11 / Lund University

Optik. Innehåll: I - Elektromagnetiska vågor radio och ljus. II - Reflexion och brytning. III - Ljusvågor. MNXA11 / Lund University Optik Innehåll: I - Elektromagnetiska vågor radio och ljus II - Reflexion och brytning III - Ljusvågor Kom ihåg Definition Amplitud, Våglängd, Frekvens, Våghastighet Mekaniska eller Elektromagnetiska vågor

Läs mer

Vågrörelselära, akustik och optik. Lösningsförslag till räkneuppgifter

Vågrörelselära, akustik och optik. Lösningsförslag till räkneuppgifter Vågrörelselära, akustik och optik. Lösningsförslag till räkneuppgifter Jonas Persson 5 juli 2007 Förord Som författare försöker man att anpassa sig till läsarna och presentera materialet på ett så lättläst

Läs mer

Aquafloat 7x50 WP Compass

Aquafloat 7x50 WP Compass Vattentät 7x50 kikare med kompass Artikel 102849 Aquafloat 7x50 WP Compass Instruktion för användning och underhåll Manual Artikel 102849 Uppdaterad Focus Nordic AB Box 55026 400 52 GÖTEBORG INNEHÅLL Allmän

Läs mer

Optik. Inledning. Fig. 1. Hålkameran

Optik. Inledning. Fig. 1. Hålkameran Optik Inledning En stor del av den information som vi får från vår omgivning kommer till oss i form av ljus. I ögat omformas denna information till bilder som i hjärnan bearbetas och analyseras. Det sätt

Läs mer

FACIT OCH KOMMENTARER

FACIT OCH KOMMENTARER ACIT OCH KOMMENTARER TESTA DIG SJÄLV, INALEN OCH PERSPEKTIV 361 5. L J US ACIT TILL TESTA DIG SJÄLV Testa dig själv 5.1 örklara begreppen ljuskälla Ett föremål som ger ifrån sig ljus, till exempel brinnande

Läs mer

Robert Rosén Recept för beräkning av huvudplan Frågeställning: Hur hittar man främre och bakre fokalpunkt, samt huvudplan (både för tjocka linser och system av tunna linser)? Varför skall huvudplan räknas?

Läs mer

Att räkna med mellanbilder genom ett system med många linser och gränsytor blir krångligt. Vi vill kunna avbilda genom alla ytor direkt.

Att räkna med mellanbilder genom ett system med många linser och gränsytor blir krångligt. Vi vill kunna avbilda genom alla ytor direkt. Föreläsning 9 0 Huvudplan Önskan: Tänk om alla optiska system vore tunna linser så att alltid gällde! Att räkna med mellanbilder genom ett system med många linser och gränsytor blir krångligt. Vi vill

Läs mer

Bruksanvisning. till teleskop med Alt-azimuth (AZ) montering

Bruksanvisning. till teleskop med Alt-azimuth (AZ) montering Bruksanvisning till teleskop med Alt-azimuth (AZ) montering Bilden visar ett typiskt teleskop med alt-azimuth (AZ) montering. Längre ner beskriver vi vad detta innebär. Detaljerna skiljer sig mellan olika

Läs mer

Denna våg är. A. Longitudinell. B. Transversell. C. Något annat

Denna våg är. A. Longitudinell. B. Transversell. C. Något annat Denna våg är A. Longitudinell B. Transversell ⱱ v C. Något annat l Detta är situationen alldeles efter en puls på en fjäder passerat en skarv A. Den ursprungliga pulsen kom från höger och mötte en lättare

Läs mer

TENTAMEN. Institution: DFM, Fysik Examinator: Pieter Kuiper. Datum: april 2010

TENTAMEN. Institution: DFM, Fysik Examinator: Pieter Kuiper. Datum: april 2010 TENTAMEN Institution: DFM, Fysik Examinator: Pieter Kuiper Namn:... Adress:... Datum: april 2010... Tid: Plats: Kurskod: 1FY803 Personnummer: Kurs/provmoment: Vågrörelselära och Optik Hjälpmedel: linjal,

Läs mer

Om ellipsen och hyperbelns optiska egenskaper

Om ellipsen och hyperbelns optiska egenskaper Om ellipsen och hyperbelns optiska egenskaper Anders Källén MatematikCentrum LTH anderskallen@gmail.com Sammanfattning Ellipser och hyperbler är, liksom parabeln, s.k. kägelsnitt, dvs kurvor som uppkommer

Läs mer

Syfte: Att se hur ljuset reflekteras i konkava och konvexa speglar. Men även i andra plana speglar.

Syfte: Att se hur ljuset reflekteras i konkava och konvexa speglar. Men även i andra plana speglar. Ljusets reflektion Syfte: Att se hur ljuset reflekteras i konkava och konvexa speglar. Men även i andra plana speglar. Material: Optisk bänk Spänningskub Lins +10 Optiklampa Spalt med 5 spalter Spalthållare

Läs mer

Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning

Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning Vi kommer att arbeta med ljus och strålning samt ögats uppbyggnad. Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: använda kunskaper

Läs mer

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad! TENTAMEN I FYSIK FÖR n, 13 APRIL 2010 Skrivtid: 8.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

Övningstal i Avbildningskvalitet för optikerstuderande. Rita figurer och motivera ordentligt!

Övningstal i Avbildningskvalitet för optikerstuderande. Rita figurer och motivera ordentligt! Övningstal i Avbildningskvalitet för optikerstuderande Rita figurer och motivera ordentligt! Repetition av geometrisk optik 1. Ett objekt i luft ligger 400 mm innan en sfärisk gränsyta med krökningsradien

Läs mer

I 1 I 2 I 3. Tentamen i Fotonik , kl Här kommer först några inledande frågor.

I 1 I 2 I 3. Tentamen i Fotonik , kl Här kommer först några inledande frågor. FAFF25-2014-03-14 Tentamen i Fotonik - 2014-03-14, kl. 14.00-19.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Final i Wallenbergs Fysikpris

Final i Wallenbergs Fysikpris Final i Wallenbergs Fysikpris 26-27 mars 2010. Teoriprov Lösningsförslag 1. a) Vattens värmekapacitivitet: Isens värmekapacitivitet: Smältvärmet: Kylmaskinen drivs med spänningen och strömmen. Kylmaskinens

Läs mer

Hittills har vi bara använt sfäriska ytor, dvs delar av en sfär. Plana ytor är specialfall av sfär (oändlig krökningsradie, r= ).

Hittills har vi bara använt sfäriska ytor, dvs delar av en sfär. Plana ytor är specialfall av sfär (oändlig krökningsradie, r= ). Föreläsning 5 Astigmatism Hittills har vi bara använt sfäriska ytor, dvs delar av en sfär. Plana ytor är specialfall av sfär (oändlig krökningsradie, r= ). Men det finns andra ytor än sfäriska, t.ex. Toriska

Läs mer

Kikaren. Synvinkel. Kepler och Galileikikare. Vinkelförstoring. Keplerkikaren. Keplerkikaren FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1

Kikaren. Synvinkel. Kepler och Galileikikare. Vinkelförstoring. Keplerkikaren. Keplerkikaren FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1 Kikaren Synvinkel Ökar synvinkeln os avlägsna objekt 1 2 Vinkelörstoring Deinition: med optiskt instrument G utan optiskt instrument Kepler oc Galileikikare Avlägsna objekt (t. ex. med kikare): synvinkeln

Läs mer

1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p)

1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p) Problem Energi. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (p) b) Ge en tydlig förklaring av hur frekvens, period, våglängd och våghastighet hänger

Läs mer