Våglära och optik FAFF30 JOHAN MAURITSSON

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Våglära och optik FAFF30 JOHAN MAURITSSON"

Ludvig Lindgren
för 7 år sedan
Visningar:

1 Våglära och optik FAFF30 JOHAN MAURITSSON

2 Prismor A θ 1 n=1 n n=1 2

3 Prismor A δ 1 θ 1 θ 1 n=1 n n=1 3

4 Prismor A θ 2 θ 2 n=1 n n=1 4

5 Prismor A δ θ 1 θ 1 δ 1 δ 2 B θ 2 θ 2 n=1 n n=1 5

6 Prismor, dispersion n=1 n n=1 6

7 Minimum deviation Vinkelavböjning Infallsvinkel 7

8 Aberrationer Sfäriska aberrationer Koma Astigmatism Kromatiska aberrationer

9 Sfäriska aberrationer

10 Koma

11 Kromatiska aberrationer

12 Kromatiska aberrationer

13 Astigmatism

14 Uppgifter Häftet: 2.6, 2.7, (3.5) Boken: 1.10, 1.15,

15 Uppgift B1.10 Irradiansen från solen på jordytan är i medeltal 1000 W/cm 2. Antag en medelvånglängd hos det infallande ljuset av 550 nm och beräkna hur många fotoner som infaller per sekund på en 1 cm 2 stor yta. 15

16 Uppgift B1.15 En sopran sjunger på operahuset och föreställningen sänds direkt i radio. a) Hur lång tid tar det innan du hör ljudet i din radio om du sitter 90 km från sändaren? b) Hur långt har ljudvågorna hunnit på samma tid i operahuset? Sätt ljudets hastighet till 340 m/s 16

17 Uppgift H2.6 En positiv lins med brännvidden f används för att avbilda ett objekt enligt figuren nedan. För vilka avstånd a (uttryckt i f) får vi följande egenskaper hos bilden: a) Upp- och nedvänd, förminskad och reell. b) Rättvänd, förstorad och virtuell. c) Upp- och nedvänd, oförändrad storlek och reell. Motivera dina svar för vart och ett av fallen med ett värde eller intervall samt en strålkonstruktion. 17

18 Uppgift H2.7 På vintern när kallfronterna börjar avlösa varandra i Sverige kan man se en del vackra himlafenomen. De höga, tunna molnen som formas precis på gränsen till en kallfront består framförallt av sexkantiga iskristaller som bryter solljuset och flera olika ljusfenomen kan beskådas (se bilden). Är kristallerna slumpvis orienterade så bildas det ringar runt solen som brukar kallas för halos. a) Den inre halon har en radie av 22 grader och uppkommer då solljuset bryts i två av sidoytorna (till exempel 3 och 5) så att det går parallellt med den mellanliggande ytan (i det här fallet nummer 4). Se strålkonstruktionen i kristall a. Vilket brytningsindex har iskristallerna? b) Ibland kan man också se en större, yttre halo, den skapas då solstrålarna passerar en sidoyta och toppen eller botten, t ex 3 och 1. Strålarna bryts så a=b, se kristall b. Vilken vinkel q har den större halon? 18

19 Uppgift B2.12 En glassfär med en diameter på 5 cm har en liten repa på ytan. Man tittar på repan från den motsatta sidan, genom glaset. Var ser repan ut att vara och vilken är förstoringen? Antag n = 1,50 för glaset. 19

Uppgift H3.5 Ett enkelt mikroskop tillverkas av två linser. Objektivlinsen har en brännvidd på 8,00 mm och en diameter på 9,80 mm och okularlinsen har en brännvidd på 25,0 mm.

20 Uppgift H3.5 Ett enkelt mikroskop tillverkas av två linser. Objektivlinsen har en brännvidd på 8,00 mm och en diameter på 9,80 mm och okularlinsen har en brännvidd på 25,0 mm. Objektivlinsen och okularlinsen placeras 156 mm ifrån varandra. Provet som studeras placeras 8.50 mm ifrån objektivlinsen. a) Vilken är mikroskopets totala förstoring? (rita!) I ett forskningsprojekt på avdelningen för atomfysik vill man läsa ut resultatet från en kvantdatorberäkning genom att mäta om en enda atom sänder ut ljus eller inte. Eftersom ljuset kommer från en ensam atom så är det väldigt svagt, och det är alltså viktigt att samla in så mycket ljus som möjligt. Genom att räkna ut i hur stor vinkel θ, som det av atomen utsända ljuset samlas in av objektivlinsen, kan man beräkna hur stor del at det totalt utsända ljuset som samlas in. b) I hur stor vinkel θ samlas ljuset som sänds ut av atomen in av objektivlinsen, om atomen skulle sitta fritt i luften. 20

21 Uppgift H3.5 Atomen sitter inbäddad 1.00 mm under ytan i en kristall med ett brytningsindex på 1,82. c) Hur långt ifrån objektivlinsen skall atomen i provet placeras för att få samma förstoring som i uppgift a? d) Hur stor är den verkliga vinkeln där ljus samlas ihop ifrån atomen nu? 21

Uppgift H3.5 En så kallad immersionslins med samma brytningsindex som kristallen sätts fast på kristallens yta med hjälp av optisk kontaktering (streckad linje i bilden nedan).

22 Uppgift H3.5 En så kallad immersionslins med samma brytningsindex som kristallen sätts fast på kristallens yta med hjälp av optisk kontaktering (streckad linje i bilden nedan). Optisk kontaktering innebär att ytorna som skall sättas ihop poleras väldigt jämna, och ytorna förs sedan hop. Immersionslinsen hålls då fast med intermolekulära krafter som Van der Waals krafter, vätebindningar och dipoldipol växelverkningar. Ett sådant skikt får samma optiska egenskaper som om det inte var där. Immersionslinsen har formen av en delsfär med en radie, r, på 2 mm, och en tjocklek, t, på 1 mm. 22 e) Hur långt ifrån objektivlinsen skall atomen i provet nu placeras för att få samma förstoring som i (a)? Andelen av den totala mängden ljus som atomen sänder ut som samlas in vid olika vinklar θ ges av I I ttt = sin 2 θ 2. f) Hur mycket ökar ljusinsamlingen från kristallen om man använder sig av en immersionslins?

Relevanta dokument

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25 Geometrisk optik Syfte och mål Laborationens syfte är att du ska lära dig att: Förstå allmänna principen för geometrisk optik, (tunna linsformeln) Rita strålgångar Ställa upp enkla optiska komponenter