Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:"

Transkript

1 Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle, - Genomföra systematiska undersökningar i fysik, och - Använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället. Centralt innehåll för kursen: När du arbetat klart med detta arbetsområde skall du ha kunskaper om: Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. Ljusets utbredning, reflektion och brytning i vardagliga sammanhang. Förklaringsmodeller för hur ögat uppfattar färg. Hur olika typer av strålning kan användas i modern teknik, till exempel inom sjukvård och informationsteknik. Upptäckternas betydelse och aktuella forskningsområden för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor. Systematiska undersökningar. Formulera av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. Samband mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier. Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Naturvetenskapliga teorier om universums uppkomst i jämförelse med andra beskrivningar. Universums utveckling och atomslagens uppkomst genom stjärnornas utveckling. Universums uppbyggnad med himlakroppar, solsystem och galaxer samt rörelser hos och avstånd mellan dessa Studiematerial: s (akustik), s (optik), s samt s (astronomi) Anteckningar från lektion. Laborationshäfte (akustik), arbetshäfte (optik) Bildspel och annat elektroniskt material. Arbetssätt: Arbeta självständigt med läroböcker och frågor. Ett aktivt deltagande i genomgångar både skriftligt och muntligt. Aktivt deltagande i laborationer/uppdrag, samt skriva laborationsrapporter.

2 Examination: Två läxförhör, ett på akustik (ljud) och ett på optik (ljus). Prov V. 49 Redovisa dina laborationer/uppdrag. Med hjälp av laborationshäfte skriver du en fullständig laborationsrapport vid provtillfället. Skrivuppgift inom astronomi. Lycka till! Önskar NO-lärarna

3 Lektionsplanering: vecka Innehåll Teori (beting) Begrepp Laboration/demonstration Läxförhör/prov/ skrivuppgift 43 Intro av kursen Akustik och optik 45 Akustik (ljud) 46 Optik 47 Optik 48 Optik 49 Optik Akustik s Vad är ljud? S TDS 3.1 besvara frågor 3.2 Toner och musik s TDS Ljud på gott och ont s TDS 3.3 Sammanfattning s. 94 Finalen s Ljuset utbredning och reflektion s TDS Ljusets brytning s TDS Optiska instrument s TDS Ljus och färg s TDS 5.4 Göra klart och repetera Sammanfattning s Finalen s Ljudvåg Våglängd Frekvens Ultraljud och infraljud Normalton Hög och låg ton Stark och svag ton Resonans Eko Ekolod Ljudnivå Decibel Tinnitus Ljuskälla Reflektera Normal Infallsvinkel Reflektionsvinkel Konvex spegel Konkav spegel Brännpunkt Brännvidd Ljusets brytning Tätare ämne Optisk fiber Konvex lins Konkav lins Verklig bild Skenbild Lupp Objektiv Okular Slutare Bländare Närsynthet Översynthet Spektrum Elektromagnetisk strålning Ozonskiktet Polariserat ljus Laser 1. Linjalen som svänger 2. Ringklocka i lufttomt rum 3. Tongenerator 4. Stämgaffel och ytor. 5. Stämgaffel med resonanslåda. 6. Panflöjt 7. Ordfläta 8. Språkrör 9. Bullermätning Optiklaborationer. Fetmarkerade är viktigast: 1. Vilken väg tar ljuset? 2. Skoj med spegel 3. En spegel luras alltid 4. Vad är en verklig bild? 5. När solens strålar ändrar riktning. 6. Hur bryts ljus i vatten? 7. Ordfläta 8. När ljus träffar en lins 9. Ljusets väg genom en glasplatta 10. Hur ser bilden ut? 12. Bildkonstruktion linser (1) 13. Bildkonstruktion i linser (II) 14. En stråles väg 16. Upplev ett riktigt spektrum 17 Vi blandar gult och blått 18 Ordfläta 19. Vad händer när ljus polariseras? 20. Problemlösning ljus (1) 21. Problemlösning ljus (II) v. 45 Läxförhör om akustik, pass 2 v. 48 Läxförhör, pass 2 v.49 Prov pass 2

4 50-51 Astronomi Solsystemet 1.1 Jorden vår planet s TDS Månen vår närmaste granne s TDS Vårt solsystem s TDS 1.3 Sammanfattning s Finalen s Stjärnor och galaxer s TDS Universums utveckling s TDS 12.2 Sammanfattning s. 343 Finalen s Dygn Skottår Tidzon Sommarsolstånd Vintersolstånd Vårdagjämning Midnattssol Ljussekund Bunden rotation Månsken Månens faser Månförmörkelse Solförmörkelse Ringberg Solfläckar Fotosfären Korona Planet Asteroid Dvärgplanet Komet Meteor meteorit Fusion Ljusår Dubbelstjärnor Galax Geocentriska världsbilden Heliocentriska världsbilden Big bang Nebulosa Svart hål v. 51 Skrivuppgift pass 2

5 Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle Du kan samtala och diskutera frågor som rör exempelvis rymdforskning, synfel, buller, och med enkla motiveringar beskriva tänkbara konsekvenser. Du kan samtala och diskutera frågor som rör exempelvis rymdforskning, synfel, buller, ekolod, fiberoptik och med utvecklade motiveringar beskriva tänkbara konsekvenser. Du kan samtala och diskutera frågor som rör exempelvis rymdforskning, synfel, buller, ekolod, fiberoptik och med välutvecklade motiveringar beskriva tänkbara konsekvenser. Genomföra systematiska undersökningar i fysik Du kan i huvudsak förstå hur en laboration skall utföras, skriva en hypotes och genomföra laborationen på ett säkert sätt. Du förstår hur en laboration skall utföras, skriver en rimlig hypotes och genomför laborationen på ett metodiskt och säkert sätt. Du förstår väl hur en laboration skall utföras, skriver en trolig hypotes och genomför laborationen på ett metodiskt, detaljerat och säkert sätt. Din laboration leder fram till någon typ av resultat som har med uppgiften och hypotesen att göra och kan koppla resultatet till motsvarande teoriavsnitt. Du kan bidra till något förslag på hur undersökningen kan förbättras samt redovisa ditt resultat i en enkel och läsbar rapport med lämpliga tabeller, diagram och bilder. Din laboration leder fram till ett användbart resultat som gör att du kan förkasta eller stärka din hypotes. Du kan tydligt koppla praktik (laborationen) med teori från bok och föreläsningar. Du kan ge användbara förslag på hur undersökningen kan förbättras samt redovisa ditt resultat i en korrekt rapport med tydliga tabeller, diagram och bilder. Din laboration leder fram till ett användbart och detaljerat resultat som gör att du kan förkasta eller stärka din hypotes. Du kan mycket tydligt koppla praktik (laborationen) med teori från bok och föreläsningar. Du kan ge flera genomtänkta och användbara förslag på hur undersökningen kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. Du redovisar ditt resultat i en korrekt och utförlig rapport med mycket tydliga tabeller, diagram och bilder. Använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i samhället, naturen och samhället. Du visar grundläggande kunskaper om följande begrepp inom Förklara begrepp och Att ljud vibrerar och består av ljudvågor som är förtätningar och förtunningar = våglängd. Frekvens, Hertz, infra- och ultraljud, decibel, resonans. Kunna ge exempel på och beskriva vad skillnaden är på hög och låg ton samt stark och svag ton i vardagen. Du kan ge exempel på och beskriva några upptäckter som har haft betydelse för människans levnadsvillkor (ex. ultraljud). brytningsvinkel, hur ljuset reflekteras i plan yta, spelar, linser och olika ämnen. Prisma, spektrum, Kunna ge exempel på och beskriva några optiska instrument och ha viss kännedom om totalreflektion och dess i vardagen. Du kan ge exempel på och beskriva några upptäckter som har haft betydelse för människans levnadsvillkor (ex. glasögon). Du visar goda kunskaper och kan med egna ord tydligt och klart förklara följande begrepp inom Att ljud vibrerar och består av ljudvågor som är förtätningar och förtunningar = våglängd. Frekvens, Hertz, infra- och ultraljud, decibel, resonans. Kunna förklara och visa på samband inom ljud med relativt god användning vad skillnaden är på hög och låg ton samt stark och svag ton i vardagen. Du kan förklara och visa på samband mellan några upptäckter som har haft betydelse för människans levnadsvillkor (ex. ultraljud, eko och ekolod). brytningsvinkel, hur ljuset reflekteras i plan yta, spelar, linser och olika ämnen. Prisma, spektrum, polariserat ljus, UV-strålning och infraröd strålning, laserljus, regnbåge. Kunna förklara och visa på samband inom ljus med relativt god användning på några optiska instrument och ha viss kännedom om totalreflektion och dess i vardagen. Du kan förklara och visa på samband mellan några upptäckter som har haft betydelse för människans levnadsvillkor (ex. glasögon, fiberoptik och laser). Du visar mycket goda kunskaper och kan på ett säkert oh detaljerat förklara följande begrepp inom Att ljud vibrerar och består av ljudvågor som är förtätningar och förtunningar = våglängd. Frekvens, Hertz, infra- och ultraljud, decibel, resonans. Kunna förklara och visa på samband inom ljud med relativt väl vad skillnaden är på hög och låg ton samt stark och svag ton i vardagen. Du kan förklara och generalisera några upptäckter som har haft betydelse för människans levnadsvillkor (ex. ultraljud, eko och ekolod). brytningsvinkel, hur ljuset reflekteras i plan yta, spelar, linser och olika ämnen. Prisma, spektrum, polariserat ljus, UVstrålning och infraröd strålning, laserljus, regnbåge. Kunna förklara och visa på samband inom ljus med relativt väl användning på några optiska instrument och ha viss kännedom om totalreflektion och dess i vardagen. Du kan förklara och generalisera några upptäckter som har haft betydelse för människans levnadsvillkor (ex. glasögon, fiberoptik och laser).

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera

Läs mer

Planering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud

Planering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud Planering NO 8B, Vecka 6 2016 Ögat/Örat/Ljus/Ljud Centralt innehåll Fysik Aktuella samhällsfrågor som rör fysik. Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande

Läs mer

Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning

Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning Vi kommer att arbeta med ljus och strålning samt ögats uppbyggnad. Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: använda kunskaper

Läs mer

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng

Läs mer

Mål och betygskriterier i Fysik

Mål och betygskriterier i Fysik Mål och betygskriterier i Fysik För att bli GODKÄND på samtliga kurser skall du: Kunna skyddsföreskrifter inom NO-institutionen, samt veta var skydds- och nödutrustning finns Kunna handha den laboratorieutrustning

Läs mer

Astronomi, kraft och rörelse

Astronomi, kraft och rörelse Astronomi, kraft och rörelse Detta undervisningsområde handlar om följande delar av läroplanens centrala innehåll i fysik för årskurs 7-9: Fysiken i naturen och samhället Partikelmodell för att beskriva

Läs mer

Lokal pedagogisk plan

Lokal pedagogisk plan Syfte med arbetsområdet: Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för

Läs mer

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och

Läs mer

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Centralt innehåll Fysik: Fysiken och vardagslivet Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan

Läs mer

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET FYSIK Lpo 94

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET FYSIK Lpo 94 Arbetsområde: Akustik Utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska begrepp inom området akustik. Utvecklar kunskap om olika slag av vågrörelse i olika ämnen och betydelse för levande organismer Följande

Läs mer

Lokal pedagogisk plan

Lokal pedagogisk plan Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik

Läs mer

Optik. Läran om ljuset

Optik. Läran om ljuset Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker

Läs mer

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och

Läs mer

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Fysik Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna till några vanliga energikällor och deras påverkan på miljön kunna redogöra för vattnets

Läs mer

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Akustik och Optik Grundskola 7 9 LGR11 Fy De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Förmåga att använda kunskaper

Läs mer

Instuderingsfrågor extra allt

Instuderingsfrågor extra allt Instuderingsfrågor extra allt För dig som vill lära dig mer, alla svaren finns inte i häftet. Sök på nätet, fråga en kompis eller läs i en grundbok som du får låna på lektion. Testa dig själv 9.1 1 Vilken

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9 Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9 Arbetsområde Atom- och kärnfysik samt Energi och materia Syfte använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor

Läs mer

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik 3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

Kursplaner och betygskriterier för fysik

Kursplaner och betygskriterier för fysik Kursplaner och betygskriterier för fysik Kurs Moment År 7 Mekanik 1 Materians uppbyggnad Densitet Kraft Hastighet och Rörelse Tryck Värme Ellära 1 Lagring och överföring av värme. Elektrostatik Spänning

Läs mer

Fysik Kunskapens användning

Fysik Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Fysik Kunskapens användning utvecklar sin förmåga att göra kvantitativa, kvalitativa och etiska bedömningar av konsekvenser av mänskliga verksamheter och olika tekniska konstruktioner

Läs mer

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7 Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7 Syfte Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör samhälle. genomföra systematiska undersökningar

Läs mer

Ämnesplan i Fysik Treälven

Ämnesplan i Fysik Treälven Ämnesplan i Fysik Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Fysik Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Mål för godkänt skolår 9 utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska

Läs mer

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport. Lokal Pedagogisk Planering i Fysik Ansvarig lärare: Märta Nordlander Ämnesområde: Atom- och kärnfysik samt energi. mail: marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Centralt innehåll Energins flöde från solen

Läs mer

Studieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ

Studieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ Studieplan i Fysik Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ Syftet med att fylla i denna studieplan är att du ska reflektera över och bli mer förtrogen med dina förmågor, samt bli medveten

Läs mer

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts. Planering Energi 9C Syfte: Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi Genomföra systematiska undersökningar i fysik Använda fysikens begrepp,

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan 3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse

Läs mer

Centralt innehåll. O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan.

Centralt innehåll. O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. LJUD Fysik åk 7 Centralt innehåll O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. Tre avsnitt O Ljudets egenskaper O Ljudvågor

Läs mer

"Densitet, Tryck, Värme, Väder"

Densitet, Tryck, Värme, Väder "Densitet, Tryck, Värme, Väder" Grundskola 7 8 1 Densitet, tryck, värme, väder Skapad 216-11-1 av Daniel Spångberg i Björkvallsskolan, Uppsala Baserad på "Mall för pedagogisk planering Björkvallsskolan"

Läs mer

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte Ljud Låt det svänga Arbetshäfte Ljud När ljudvågorna träffar örat börjar trumhinnan svänga i takt vi hör ett ljud! Trumhinnan Ljud är en svängningsrörelse. När ett föremål börjar vibrera packas luftens

Läs mer

Optik Samverkan mellan atomer/molekyler och ljus elektroner atomkärna Föreläsning 7/3 200 Elektronmolnet svänger i takt med ljuset och skickar ut nytt ljus Ljustransmission i material Absorption elektroner

Läs mer

använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället. FYSIK Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum Astronomi Vetenskapen om himlakropparna och universum Solsystemet Vi lever på planeten jorden (Tellus) och rör sig i en omloppsbana runt en stjärna som vi kallar solen. Vårt solsystem består av solen och

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder Universum Stjärnbilder och Världsbilder Stjärnor Stjärngrupp, t.ex. Karlavagnen Stjärnbild, t.ex. Stora Björnen Polstjärnan Stjärnor livscykel -Protostjärna - Huvudseriestjärna - Röd jätte - Vit dvärg

Läs mer

Ljus snabbare finns inte

Ljus snabbare finns inte Ljus snabbare finns inte En morgon satt jag och tittade på en daggdroppe i gräset. Den blänkte i solen. Plötsligt märkte jag att droppen ändrade färg när jag flyttade huvudet litet. Kan du förklara det?

Läs mer

NO 7 9. Ladda ner vårt förslag på planering! SVERIGES POPULÄRASTE NO-SERIE! NYHET! Utkommer HT17

NO 7 9. Ladda ner vårt förslag på planering! SVERIGES POPULÄRASTE NO-SERIE! NYHET! Utkommer HT17 NO 7 9 Ladda ner vårt förslag på planering! NYHET! Utkommer HT17 SVERIGES POPULÄRASTE NO-SERIE! Tre anledningar till att Spektrum är så populär Gör naturvetenskapen engagerande Gör kunskapsstoffet lätt

Läs mer

9 Ljus. Inledning. Fokus: Spektrum inte bara färger

9 Ljus. Inledning. Fokus: Spektrum inte bara färger 9 Ljus Inledning Kapitelinledningen på sidorna 158 159 i grundboken och sid 90 i lightboken handlar om solens strålar. Ljusstrålarna har färdats med den högsta hastighet som går, 300 000 km/s, från solens

Läs mer

Förmågor och Kunskapskrav

Förmågor och Kunskapskrav Fysik Årskurs 7 Förmågor och Kunskapskrav Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle F Y S I K Använda fysikens

Läs mer

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47 Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47 Inledning Under denna period repeterar vi kemins grunder och läser sedan om - periodiska systemets, samt atomens, uppbyggnad - olika former av kemiska

Läs mer

Mål med temat vad är ljud?

Mål med temat vad är ljud? Vad är ljud? När vi hör är det luftens molekyler som har satts i rörelse. När en mygga surrar och låter är det för att den med sina vingar puttar på luften. När en högtalare låter är det för att den knuffar

Läs mer

FACIT OCH KOMMENTARER

FACIT OCH KOMMENTARER ACIT OCH KOMMENTARER TESTA DIG SJÄLV, INALEN OCH PERSPEKTIV 361 5. L J US ACIT TILL TESTA DIG SJÄLV Testa dig själv 5.1 örklara begreppen ljuskälla Ett föremål som ger ifrån sig ljus, till exempel brinnande

Läs mer

BETYGSKRITERIER I KEMI, FYSIK OCH BIOLOGI

BETYGSKRITERIER I KEMI, FYSIK OCH BIOLOGI Vifolkaskolan 590 18 MANTORP 2002-06-12 Utdrag ur Bedömning och betygssättning Det som sker på lektionerna och vid lektionsförberedelser hemma, liksom närvaro och god ordning är naturligtvis i de flesta

Läs mer

Fysiken i naturen och samhället

Fysiken i naturen och samhället Fysik åk 4-6 - Centralt innehåll Engergins oförstörbarhet och flöde Energikällor och energianvändning Väder och väderfenomen Fysiken i naturen och samhället Fysiken och Fysik åk 4-6 - Centralt innehåll

Läs mer

HEMPROV LJUD OCH LJUS

HEMPROV LJUD OCH LJUS HEMPROV LJUD OCH LJUS Utlämnat: 100329 Rekommenderat inlämningsdatum: 100412 Besvara frågorna handskrivet eller på dator. Lämna in för hand eller e-posta till kristian.bjornberg@bildning.habo.se Alla frågor

Läs mer

Kursplanen i ämnet fysik

Kursplanen i ämnet fysik DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet fysik Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

Förklara dessa begrepp: Ackommodera Avbildning, Brytning Brytningslagen Brytningsindex Brytningsvinkel Brännvidd Diffus och regelbunden reflektion

Förklara dessa begrepp: Ackommodera Avbildning, Brytning Brytningslagen Brytningsindex Brytningsvinkel Brännvidd Diffus och regelbunden reflektion Förklara dessa begrepp: Ackommodera, ögats närinställning, är förmågan att förändra brytkraften i ögats lins. Ljus från en enda punkt på ett avlägset objekt och ljus från en punkt på ett närliggande objekt

Läs mer

KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI för år 7-9 vid Vifolkaskolan, Mantorp

KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI för år 7-9 vid Vifolkaskolan, Mantorp 2002-06-12 KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI, Mantorp Övergripande mål Skolan skall i sin undervisning i de naturorienterande ämnena sträva efter att eleven - tilltror och utvecklar sin förmåga att se

Läs mer

LPP Energi och elektricitet År 7

LPP Energi och elektricitet År 7 LPP Energi elektricitet År 7 Namn: Klass: Syfte: Under det här området kommer du att få lära dig mer om varifrån vi får elektricitet dvs.olika energikällor, till vad vi behöver elektricitet, hur vi gjorde

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning

GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning LFY 100: FRÅN BIG BANG TILL NUTID 1, 20 POÄNG From Big Bang to present time 1, introductory level Kursnivå: 1-20 poäng. 1. FASTSTÄLLANDE Kursplanen är interimistiskt fastställd av för lärarutbildning 2002-11-12

Läs mer

Centralt innehåll. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

Centralt innehåll. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen. 3.10 SIK Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 ipreliminär planering år 8 Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 Syftet med undervisningen: använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor

Läs mer

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera. PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I

Läs mer

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur) BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur) Syfte Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.

Läs mer

Ämnesvecka V12 Teknik och Fysik Ritteknik, högtalarbygge och Ljud

Ämnesvecka V12 Teknik och Fysik Ritteknik, högtalarbygge och Ljud Ämnesvecka V12 Teknik och Fysik Ritteknik, högtalarbygge och Ljud Lärare: Mattias Terfelt mattias.terfelt@stockholm.se Klass 7C Namn: Du ska lära dig: Ljud: Hur ljud uppstår och breder ut sig Principer

Läs mer

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du:

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: A.Mer av dig själv. B.Mindre av dig själv. C.Lika mycket av dig själv. ⱱ Hur hög måste en spegel vara för att du ska

Läs mer

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör. Prövning i Fysik 2 Prövningen i Fy 2 omfattar 1: Skriftligt prov Ett skriftligt prov görs på hela kursen. 2: Laborationer I kursen ingår att laborera och att skriva rapporter. Laborationerna görs en torsdag

Läs mer

Vad är ljud? När man spelar på en gitarr så rör sig strängarna snabbt fram och tillbaka, de vibrerar.

Vad är ljud? När man spelar på en gitarr så rör sig strängarna snabbt fram och tillbaka, de vibrerar. LJUD Vad är ljud? När man spelar på en gitarr så rör sig strängarna snabbt fram och tillbaka, de vibrerar. När strängen rör sig uppåt, pressar den samman luften på ovansidan om strängen => luftmolekylerna

Läs mer

Livets myller Ordning i myllret

Livets myller Ordning i myllret LIVETS MYLLER ORDNING I MYLLRET Livets myller Ordning i myllret Hur kommer det sig att vetenskapsmännen ändrar sig hela tiden när det gäller hur organismerna är släkt med varandra och hur de ska delas

Läs mer

Ljud njutning eller plåga

Ljud njutning eller plåga Ljud njutning eller plåga Ljudets väg till örat Lärarhandledningen, uppgift 4, sida 473 (elevblad på sida 488), elevboken sida 156. Genomföra systematiska undersökningar i fysik. Sambandet mellan fysikaliska

Läs mer

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25 Geometrisk optik Syfte och mål Laborationens syfte är att du ska lära dig att: Förstå allmänna principen för geometrisk optik, (tunna linsformeln) Rita strålgångar Ställa upp enkla optiska komponenter

Läs mer

Elevlaborationer Bordsoptik laser Art.nr: 54624

Elevlaborationer Bordsoptik laser Art.nr: 54624 Elevlaborationer Bordsoptik laser Art.nr: 54624 Laser En laserstråle är speciell på flera sätt den består av en enda färg, t.ex. röd eller grön. ljuset går nästan helt parallellt (utan att sprida ut sig).

Läs mer

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och Syfte: Planering Människokroppen 8C Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället. Använda kunskaper i biologi för att

Läs mer

Optik. Innehåll: I - Elektromagnetiska vågor radio och ljus. II - Reflexion och brytning. III - Ljusvågor. MNXA11 / Lund University

Optik. Innehåll: I - Elektromagnetiska vågor radio och ljus. II - Reflexion och brytning. III - Ljusvågor. MNXA11 / Lund University Optik Innehåll: I - Elektromagnetiska vågor radio och ljus II - Reflexion och brytning III - Ljusvågor Kom ihåg Definition Amplitud, Våglängd, Frekvens, Våghastighet Mekaniska eller Elektromagnetiska vågor

Läs mer

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A Detta är en något omarbetad version av Studiehandledningen som användes i tryckta kursen på SSVN. Sidhänvisningar hänför sig till Quanta A 2000, ISBN 91-27-60500-0 Där det har varit möjligt har motsvarande

Läs mer

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion) Vågfysik Geometrisk optik Knight Kap 23 Historiskt Ljus Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion) Hooke, Huyghens (~1660): ljus är ett slags vågor Young

Läs mer

Lärarhandledning: 4 minuter om. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: 4 minuter om. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Författad av Jenny Karlsson Målgrupp: Grundskola 1-3, Grundskola 4-6, Grundskola 7-9 Speltid: 4 minuter Produktionsår: 2016 Lärarhandledning: INNEHÅLL: Laser Kompassen GPS Arkimedes och

Läs mer

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem Lokala kursplaner i No/Teknik: Vi jobbar med det naturvetenskapliga arbetssättet dvs. genom att ställa hypoteser, undersöka, experimentera och dra slutsatser. Vi har delat in No området i tre huvudgrupper,

Läs mer

Sammanfattning: Fysik A Del 2

Sammanfattning: Fysik A Del 2 Sammanfattning: Fysik A Del 2 Optik Reflektion Linser Syn Ellära Laddningar Elektriska kretsar Värme Optik Reflektionslagen Ljus utbreder sig rätlinjigt. En blank yta ger upphov till spegling eller reflektion.

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin jan.wahlin@edu.upplandsvasby.se Läroplanens centrala innehåll gällande kemi säger att du ska lära om kolatomens

Läs mer

Lärarhandledning: 4 minuter om. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: 4 minuter om. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Författad av Jenny Karlsson Målgrupp: Grundskola 1-3, Grundskola 4-6, Grundskola 7-9 Speltid: 4 minuter Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Laser Kompassen GPS Arkimedes och flytvästen Bakterier

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden

Läs mer

Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven?

Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven? "Försurning" Skapad 2014-03-20 av Catharina Andersson i Stenkulan, Lerum Redigerad senast 2014-03-29 av Catharina Andersson Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga.

Läs mer

Vad skall vi gå igenom under denna period?

Vad skall vi gå igenom under denna period? Ljus/optik Vad skall vi gå igenom under denna period? Vad är ljus? Ljuskälla? Reflektionsvinklar/brytningsvinklar? Färger? Hur fungerar en kikare? Hur fungerar en kamera/ ögat? Var använder vi ljus i vardagen

Läs mer

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin Planering Bi och Ke 7 P2 Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter Onsdag Fotosyntes och förbränning s. 132-136 Fotosyntesen fångar in solenergin Uppgifter s. 136 35 Förbränning

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal

Läs mer

Studieteknik. SITRA-modellen

Studieteknik. SITRA-modellen Studieteknik SITRA-modellen Grundas i forskning SITRA-modellen är en teknik grundad i vetenskaplig forskning. Håkan Fleischer fil dr i pedagogik. Gjord för studier på högskola/universitet. Men jag anpassar

Läs mer

Lokal pedagogisk plan

Lokal pedagogisk plan Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik

Läs mer

Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera.

Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. Akustik Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng vibrerar, rör den sig fram och tillbaka.

Läs mer

Pedagogisk planering Målkort

Pedagogisk planering Målkort Ämne: NO Ämnesområde: Universum/Rymden Pedagogisk planering Målkort Strävansmål i kursplanen för Naturorienterade ämnen Skolan skall i sin undervisning i Naturorienterade ämnen sträva efter att eleven:

Läs mer

absorbera Absorbera betyder ungefär uppta. En svart yta absorberar ljus. Mjuka material absorberar ljud.

absorbera Absorbera betyder ungefär uppta. En svart yta absorberar ljus. Mjuka material absorberar ljud. Ordlista absorbera Absorbera betyder ungefär uppta. En svart yta absorberar ljus. Mjuka material absorberar ljud. acceleration Acceleration hos ett föremål kan i fysiken vara en förändring av farten eller

Läs mer

Elektricitet, magnetism och energi - 9E - vt17, v5-12

Elektricitet, magnetism och energi - 9E - vt17, v5-12 Elektricitet, magnem och energi - 9E - vt17, v5-12 Inledning Under denna period läser vi om elektricitet, magnem och energi: - dels rent fysikaliskt om elektricitet och magnem - dels hur dessa fenomen

Läs mer

Fysik åk 7. Energi. Lisa Ranudd. Studiehandledning. Energi

Fysik åk 7. Energi. Lisa Ranudd. Studiehandledning. Energi Studiehandledning Fysik åk 7 Lisa Ranudd Planering Vecka Aktivitet Att tänka på 21 Intro grupparbete+ genomgång Lyssna på instruktionen Grupparbete Grupparbete och förhör 22 Laboration Var lugn och systematisk

Läs mer

Ljud Molekyler i rörelse

Ljud Molekyler i rörelse A här får du lära dig J hur ljud bildas och sprids varför vi ser blixten före vi hör mullret när åskan går vad som menas med ultraljud och infraljud skillnaden mellan starka och svaga samt höga och låga

Läs mer

4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider?

4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider? 4 Solsystemet 4.1 1 Varför har vi dag och natt OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider? 4.2 5 Månen vår största satellit 6 Ordfläta OH3 Solen, jorden

Läs mer

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut. Evolution åk9 ht 13 Evolution i åk9 ht13 Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut. Du kommer att få lyssna till din lärare som föreläser om

Läs mer

FYSIK. Lokal kursplan för ämnet Fysik. Kungsmarksskolan. Strävansmål år 9. Skolan skall i sin undervisning i fysik sträva efter att eleven:

FYSIK. Lokal kursplan för ämnet Fysik. Kungsmarksskolan. Strävansmål år 9. Skolan skall i sin undervisning i fysik sträva efter att eleven: Kungsmarksskolan FYSIK Lokal kursplan för ämnet Fysik. Strävansmål år 9. Skolan skall i sin undervisning i fysik sträva efter att eleven: - utvecklar kunskap om begreppen tid, rum, materia. tyngd, massa,

Läs mer

Ett ämnesövergripande arbetsområde som innehåller biologi, fysik och teknik.

Ett ämnesövergripande arbetsområde som innehåller biologi, fysik och teknik. Namn: Målsmans underskrift: VAD ÄR DET SOM LÅTER? Ett ämnesövergripande arbetsområde som innehåller biologi, fysik och teknik. MÅL När du är klar med det här arbetsområdet ska du för att nå godkänt: Kunna

Läs mer

Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och

Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och Lokal pedagogisk planering HT 12 Ämnesområde: Materia, värme och mekanik Ansvariga lärare: Jenny Ljung och Mohsen Afghani Ur det centrala innehållet i fysik: Fysiken i naturen och samhället Väderfenomen

Läs mer

FYSIK. Lennart Undvall Anders Karlsson

FYSIK. Lennart Undvall Anders Karlsson YSIK Lennart Undvall Anders Karlsson ISBN 978-91-47-08596-5 2013 Lennart Undvall, Anders Karlsson och Liber AB Redaktion: Conny Welén ormgivare: Patrik Sundström Bildredaktör: Mikael Myrnerts Teckningar:

Läs mer

KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt:

KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt: 7A ht.2012 KEMINS GRUNDER Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt: Använda kemins begrepp, modeller teorier för att förklara beskriva samband i samhället naturen Genomföra systematiska

Läs mer

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ingår 30 hp i vart och ett av ämnena svenska, matematik, engelska.

Läs mer