9 Ljus. Inledning. Fokus: Spektrum inte bara färger

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "9 Ljus. Inledning. Fokus: Spektrum inte bara färger"

Transkript

1 9 Ljus Inledning Kapitelinledningen på sidorna i grundboken och sid 90 i lightboken handlar om solens strålar. Ljusstrålarna har färdats med den högsta hastighet som går, km/s, från solens yta. Men trots den höga hastigheten tar det drygt 8 minuter innan strålarna når oss på jorden. Man säger att avståndet är 8 ljusminuter. Uttryckt i kilometer är avståndet 150 miljoner kilometer. Det är oftast lätt för eleverna att tänka på ljus som strålar, men ljus har en dubbelnatur. I kapitlet tar vi även upp ljusets vågnatur, vilket brukar vara lite svårare att förstå. Den lilla bilden visar ett icke naturligt ljus, laser. ör att förstå hur laserljus skapas måste man använda förklaringsmodeller av ljus som en vågform. Laser används bland annat inom sjukvården, i polisens hastighetsmätare och i CD-spelare. Med hjälp av texten, bilderna och frågorna kan diskussioner påbörjas. örsök att inte ge svaren på frågorna nu, utan återkom till dem när kapitlet avslutats istället. rågorna är tänkta att öka elevernas nyfikenhet inför kapitlet. 1. Strålningen från solen består av spektrats alla färger. När det vita solljuset träffar till exempel en röd blomma så reflekterar den i huvudsak rött ljus. Övriga färger absorberas. Det är därför som blomman ser röd ut. 2. En konkav spegel ger en förstorad bild av ansiktet om man håller det nära spegeln. Det kan man t.ex. se om man tittar på sig själv i en sked. 3. I en kamera finns en konvex lins. En sådan har den egenskapen att den kan skapa en bild som kan fångas upp på en skärm. Det är denna egenskap hos konvexa linser som utnyttjas i en kamera. Märkligt nog blir bilden upp- och nervänd. 9.1 Ljusets egenskaper Kapitlet inleds med en förklaring till varför vi ser vissa föremål och varför andra är genomskinliga. Vi tar upp hur skuggor bildas och när en skugga blir suddig. Vi behandlar också hur ljus reflekteras och hur olika slag av speglar ger bilder av olika utseende. I samband med det introduceras begreppen infalls- och reflektionsvinkel, konkava och konvexa speglar samt brännpunkt. 9.2 Ljusets brytning Avsnittet handlar om vad som sker när ljus går från till exempel luft till vatten. Vi introducerar då begreppet brytningsvinkel. Vi beskriver vad som menas med totalreflektion och tar upp tillämpning i kikare och fiberoptik. Avsnittet avslutas med hur ljus bryts i konvexa och konkava linser samt hur linser kan skapa bilder. 9.3 Optiska instrument Det här avsnittet tar upp de vanligaste optiska instrumenten som lupp, kikare, mikroskop och kamera. Vi introducerar begreppen okular och objektiv samt kamerans olika delar. Därefter gör vi en jämförelse med ögat, som är ett optiskt instrument som liknar kameran. I samband med det tar vi upp olika slag av synfel och hur de kan avhjälpas. 9.4 Ljus och färg ram till det här avsnittet har vi endast beskrivit ljus som en ström av partiklar, en stråle. Men för att vi ska kunna förklara vad ett spektrum är och hur föremål får sin färg måste vi nu även beskriva ljus som en vågrörelse. I det här avsnittet introduceras även ultraviolett och infraröd strålning. Avslutningsvis beskriver vi laserljus. okus: Spektrum inte bara färger Det synliga ljuset är endast en mycket liten del av så kallad elektromagnetisk strålning. Vilka övriga strålningsformer som finns och vilken våglängd de har, framgår av det här uppslaget. 9.5 Strålningsenergi och kemisk energi I det här avsnittet beskriver vi kortfattat ljus som en energiform, så kallad strålningsenergi. Anledningen till att även kemisk energi ligger i det här avsnittet är den nära kopplingen till fotosyntesen. Den kemiska energin är en viktig länk i de energiomvandlingar som tas upp i kapitel 14 och har därför fått en plats i fysikboken. 91

2 Översikt Kopieringsunderlag och demonstrationsförsök Avsnitt OH Demo.försök Laboration Teoretisk uppgift Rubrik Kommentar Tidsåtgång i min 9.1 OH1 Några optiska fenomen Visar 3 st olika fenomen. OH2 Ljusets reflektion OH3 Ögat blir lurat Bilden finns även på sid 163 i grundboken och på sid 92 i lightboken. D1 Varför ser vi föremål? D2 Ljuset rör sig rätlinjigt D3 Skarp och suddig skugga Visa den översta bilden på OH1. 1 Vilken väg tar ljuset? 30 Inled med att visa försök D1 D3. Avsluta med D4 D5. D4 Hur ljus reflekteras i en konkav och konvex spegel Använd OH2. D5 I brännpunkten blir det varmt Visa den mellersta bilden på OH1. 2 Skoj med spegel 10 Helst bör eleverna ha tillgång till lite större speglar. 3 En spegel luras alltid 20 Avsluta med något/några av försöken D6 D8. D6 Bilden i en plan spegel Alternativt kan försöket utföras med två lika långa ljus. Visa OH3. D7 Ljus i vattenfylld bägare D8 Häll vatten i spegelbilden 4 Vad är en verklig bild? 20 Kan användas som extrauppgift. 9.2 OH4 Ljusets brytning Visar 3 st olika fenomen. OH5 Totalreflektion D9 Ljusets brytning i vatten Använd den översta bilden på OH4 och den nedersta bilden på OH1. D10 Totalreflektion Använd den nedersta bilden på OH4. D11 Ljusets väg genom ett prisma Använd den mellersta bilden på OH4. D12 Totalreflektion i glas D13 Ljusstrålar byter plats 5 När solens strålar ändrar riktning 20 Inled med att visa något eller några av försöken D9 D13. Avsluta med D14 eller D15. D14 Totalreflektion i en böjd glasstav Visa OH5. D15 Totalreflektion i glasfiber Visa OH5. 6 Hur bryts ljus i vatten? 10 7 Ordfläta 5 8 När ljus träffar en lins 20 Avsluta med att visa försök D16. D16 Hur ljus bryts i linser 9 Ljusets väg genom en glasplatta Hur ser bilden ut? 20 Avsluta med att visa försök D17. D17 Bilder i linser 11 Vilken brännvidd har linsen? 20 Uppgiften är svår. 12 Bildkonstruktion i linser (I) 20 Uppgiften är svår. 13 Bildkonstruktion i linser (II) 20 Uppgiften är svår. Uppgiften bör göras i direkt anslutning till uppgift En stråles väg 20 Uppgiften är svår. 9.3 OH6 Kamerans delar Bilden finns även på sid 175 i grundboken och på sid 99 i lightboken. OH7 När- och översynthet Bilderna finns även på sid i grundboken och på sid 100 i lightboken. D18 Klassrummet som kamera Använd OH6. D19 Ögat Använd OH7. D20 Pupillen ögats bländare 15 Så fungerar en kikare 20 Inled med försök D18 D Upplev ett riktigt spektrum 30 Avsluta med försök D21 D24. D21 Blanda spektrums färger D22 Varför ser vi olika färger? D23 BED OCH ARBETA 17 Vi blandar gult och blått 20 D24 Komplementfärger 18 Ordfläta 5 D25 Hur fungerar polaroider? D26 Polariserat ljus D27 Polaroidglasögon 19 Vad händer när ljus polariseras? 20 Inled med att visa försöken D25 D Problemlösning ljus (I) Problemlösning ljus (II) 20 92

3 Laborativa och teoretiska uppgifter Hur reflekteras ljus i olika typer av speglar? Det ska du undersöka i den laborationen. Du behöver: Optisk bänk, ljuskälla, likriktarkub, 4 muffar, lins +30, spalthållare, skärm med en vågrät spalt, plan spegel med skala, bildskärm, skärm med tre vågräta spalter samt en konkavkonvex spegelmodell. A B Ställ i ordning materielen på det sätt som bilden visar. Vrid på lampan så att du får en så skarp stråle som möjligt utefter bildskärmen. ljusstråle spalthållare lins infallsvinkel normal skärm med 1 vågrät spalt Lägg den plana spegeln på bildskärmen. Placera spegeln så att den inkommande ljusstrålen träffar spegeln i den punkt som den utritade normalen utgår från, se bilden. C Vrid spegeln så att infallsvinkeln först blir 30 och sedan 40, 50 och 60. Hur stor blir reflektionsvinkeln för var och en av dessa gradtal? D Nu ska du undersöka hur ljuset reflekteras när det träffar speglar som är buktiga. Använd samma uppställning men byt till skärmen med tre vågräta spalter. Justera lampan så att strålarna på bildskärmen blir parallella och skarpa. E G Lägg den buktiga spegeln på bildskärmen enligt bilden så att ljusstrålarna träffar den konkava sidan. Vad händer med strålarna? konkav spegel Avståndet från spegeln till den punkt där strålarna skär varandra, brännpunkten, kalllas brännvidd. Hur lång är spegelns brännvidd? Mät med linjal. Vänd på spegeln så att ljusstrålarna i stället träffar den konvexa sidan. Vad händer med strålarna? H Utgå från dina försök och svara på följande frågor: I 1. En ljusstråle träffar en plan spegel. Hur reflekteras den? Rita en bild. 2. Man brukar skilja mellan två slag av buktiga speglar. Vilka? 3. Vad menas med en buktig spegels brännvidd? 4. Parallella strålar träffar en buktig spegel. Vad händer med strålarna efter reflektionen om spegeln är konkav? Skriv en laborationsrapport. 1. Vilken väg tar ljuset? MÅL Eleverna ska lära sig att det finns olika slags speglar och att ljus reflekteras på olika sätt i olika speglar. KOMMENTAR Inled med att visa demonstrationsförsök D1 D3. Observera att eleverna ska placera materielen vågrätt när de laborerar. ördelen med det är att speglarna kan läggas på bildskärmen. Men det går även att placera materielen lodrätt, vilket den egentligen är avsedd för. Vi föreslår även att eleverna använder sig av en skärm med tre vågräta spalter vid försöken med buktiga speglar. Om skärmarna har fem vågräta spalter får man tejpa över de två yttersta. Efter laborationen kan du låta eleverna rita hur ljus reflekteras i de olika speglarna i sina anteckningsböcker. Rita själv på tavlan. Ett alternativ är att använda OH2. Avsluta gärna med att visa D4 och D5. H 1. Reflektionsvinkeln är lika stor som infallsvinkeln (se bild) Konvex och konkav spegel. 3. Det är avståndet mellan spegeln och dess brännpunkt. 4. Strålarna reflekteras så att de skär varandra i brännpunkten. Att orientera sig med hjälp av en spegel kan vara mycket svårt. Det kommer du upptäcka i den här uppgiften. Du behöver: Plan spegel. Här ska du med en spegels hjälp ska göra besök i fyra saftbarer. Dra en linje från huset in till baren genom en ingång. Gå sedan ut samma väg och gå vidare till nästa ingång. ortsätt till dess att du besökt baren genom alla fyra ingångar. Det är svårare än du tror eftersom du ska ta dig fram genom att titta i spegeln. 2. Skoj med spegel MÅL Eleverna ska inse att bilden i en spegel är vänd. KOMMENTAR Påpeka för eleverna att det är roligare om de verkligen försöker orientera sig med hjälp av spegeln och att de inte tittar direkt på papperet. 93

4 l j u s 3. En spegel luras alltid MÅL Eleverna ska upptäcka hur bilderna i olika speglar ser ut. Kommentarer Visa, efter laborationen, något eller några av demonstrationsförsöken D6 D8. C 1. I en plan spegel är bilden rättvänd och varken förstorad eller förminskad. I en konvex spegel är bilden rättvänd och förminskad. I en konkav spegel kan bilden vara rättvänd och förstorad men också upp- och nervänd och förminskad. 2. Spegelbilden blinkar med vänster öga. I Spegelbilden blinkar med höger öga. 4. Vad är en verklig bild? MÅL Eleverna ska förstå skillnaden mellan en verklig bild och en skenbild. KOMMENTAR Begreppen verklig bild och skenbild tas upp först i nästa avsnitt, i samband med linser. Därför kan den här uppgiften ses som en extrauppgift för snabba elever. B Det uppkommer en bild på bildskärmen. C Den blir större. D Det går inte att fånga någon bild på skärmen. 5. När solens strålar ändrar riktning MÅL Eleverna ska lära sig hur ljus bryts när det passerar genom olika medier. KOMMENTAR Inled med en genomgång om ljusets brytning. Visa demonstrationsförsök D9 D13. Använd gärna OH4. Efter det att eleverna har svarat på frågorna i uppgiften, visa gärna demonstrationsförsök D14 eller D15. Använd gärna OH4. A 1. Infallsvinkel 2 Reflektionsvinkel 3. Brytningsvinkel 4. Normal 5. Den bryts mot normalen. B 1. och 2. enligt bilden 3. Strålen bryts från normalen. C 1. Mot normalen. 2. rån normalen. 3. Mot normalen. 4. rån normalen. 5. rån normalen. D Två gånger. 3. När den går in i prismat. 94 i b i = infallsvinkel b = brytningsvinkel E 1. De bryts från normalen Det blir totalreflektion. 1. Den mittersta bilden. 2. Den vänstra bilden. De flesta av oss har varit på nöjesfält och tittat i buktiga speglar. Det är ganska roliga bilder som konkava och konvexa speglar skapar. Men vad är det egentligen som händer med spegelbilden? Det ska du ta reda på i den här laborationen. Du behöver: Plan spegel och en konkavkonvex spegel. A Titta i de olika speglarna på olika avstånd. B Titta i den plana spegeln. Blinka med höger öga. C Svara på följande frågor: 1. Är bilden förstorad eller förminskad, rättvänd eller upp- och nervänd i de olika speglarna? 2. Med vilket öga blinkade spegelbilden? D Använd en plan spegel och försök läsa texten nedan. E örsök att skriva ditt förnamn i spegelskrift. Använd stora bokstäver så går det lättare. Skriv en laborationsrapport. OM DU HINNER Du behöver: Ytterligare en plan spegel. G Med hjälp av två plana speglar kan du få en spegelbild som är rättvänd. Placera de två plana speglarna i vinkel. Låt vinkeln mellan speglarna vara cirka 60. H Titta in i speglarna. Du ser då två spegelbilder, en i vardera spegeln. I Öka vinkeln mellan speglarna till dess att de båda spegelbilderna sammanfaller. Vinkeln är då 90. J Blinka med höger öga. Med vilket öga blinkar spegelbilden? Bilden du ser i en spegel är en så kallad skenbild. Den kallas så eftersom det inte finns någon bild där du upplever att bilden borde finnas, det vill säga bakom spegeln. Men finns det verkliga bilder? Det ska du undersöka i den här laborationen. Du behöver: Optisk bänk, muff, konkav-konvex spegel, skärm med 20 mm hål, bildskärm, Kopiering stearinljus, tillåten. stativ, Spektrum dubbelmuff ysik Liber ABoch klämmare. A Ställ i ordning materielen på det sätt som bilden visar. Vänd den konkava spegeln mot C ljuset. Vrid spegeln något. Häng skärmen med det 20 mm stora hålet på spegeln. B rån stearinljuset utgår ljusstrålar. En del av dessa träffar spegeln och reflekteras. Låt de reflekterade strålarna träffa bildskärmen. Vad ser du på skärmen? E Skriv en laborationsrapport. lytta spegeln närmare ljuset. ånga upp bilden på skärmen. Hur förändras bilden? D Vrid nu på spegeln så att den konvexa sidan kommer närmast ljuset. örsök fånga upp bilden på skärmen. Vad händer? När solens strålar passerar från ett ämne till ett annat ändrar de riktning. I den här uppgiften får du lära dig hur det går till. Hur bryts en ljusstråle som 1. går från ett tunnare till ett tätare ämne? 2. går från ett tätare till ett tunnare ämne? 3. går från vatten till glas? 4. går från glas till luft? 5. går från glas till vatten? D En ljusstråle träffar ett tresidigt prisma. A Studera bilden och svara på frågorna. 1. Vad kallas vinkel A? A B 1. Rita av bilden och sedan strålens väg genom 2. Vad kallas vinkel B? prismat. 3. Vad kallas vinkel C? 2. Hur många gånger bryts strålen på sin väg 4. Vad kallas den genom prismat? streckade linjen? 3. Vid vilket av dessa tillfällen bryts strålen mot 5. Bryts strålen mot C normalen? eller från normalen? E På bilden ser du hur B Bilden visar en ljusstråle några ljusstrålar A B som träffar en träffar en vatten- vattenyta underifrån. yta underifrån. 1. Rita av bilden och Strålarna A och rita strålens fortsätta luft B bryts på det sätt väg. som visas i bilden. Studera bilden och 2. Markera infalls- vatten svara på nedanstående frågor. och brytningsvinkel i din figur. AB Kopiering tillåten. Spektrum ysik Liber 3. Bryts strålen mot 1. Hur bryts strålarna A och B? eller från normalen? 2. Vilket är det största värde som en brytningsvinkel kan få? (Denna vinkel svarar mot infallsvinkeln C Ljus färdas med lägre hastighet i vatten än i luft. 49.) Därför säger fysikerna att vatten är ett tätare 3. Vad händer om en stråle träffar vattenytan ämne än luft. Man kan också säga att luft är ett med en infallsvinkel som är större än 49? tunnare ämne än vatten. Använd tabellen och svara på frågorna: OM DU HINNER Ljusets hastighet i olika ämnen I vattnet finns en luftbubbla som träffas av parallellt luft km/s ljus. vatten km/s 1. Vilken av de tre bilderna visar vad som sker? glas km/s 2. Antag att bilden i stället visade en glaskula som befinner sig i vatten. Vilken av de tre bilderna visar då vad som sker?

5 9. l j u s Ett föremål i vatten ser ut att vara närmare vattenytan än vad det i verkligheten är. Hur kommer det sig? Du behöver: Mugg, bägare och mynt. A Lägg ett mynt i en mugg. Kika över kanten så att du nätt och jämnt ser myntets bortre kant. B Häll försiktigt vatten i muggen, medan du håller huvudet helt stilla. C Vad händer och varför? Diskutera resultatet med varandra. D Skriv en laborationsrapport. Lös ordflätan. Om du hittar de rätta orden kommer bokstäverna i de markerade rutorna att bilda ett aktuellt ord. Vilket är ordet? 1. En ljusstråle som går från till vatten, bryts mot normalen. 2. En ljusstråle ritas ofta som en rät 3. På månen finns det berg som kallas 4. På ett år rör sig jorden ett varv runt 5. Avståndet mellan spegel och brännpunkt kallas 6. En spegel ger alltid förminskade bilder. 7. I en spegel är bilden lika stor som föremålet. 8. I är ljusets fart km/s. 9. En konkav spegel nära ansiktet ger en förstorad 10. En glödlampa är ofta matt för att den ska ge en suddig 6. Hur bryts ljus i vatten? MÅL Eleverna ska upptäcka att föremål som befinner sig i vatten tycks vara närmare vattenytan än vad de egentligen är. De ska även förstå hur fenomenet uppkommer. KOMMENTAR Laborationen består av ett enda försök, men det är ett försök som väcker förvåning hos eleverna. Varför ser det ut som om myntet lyfts? Rita och förklara. rån myntet utgår ljusstrålar. Vi ritar ut en. När den träffar vattenytan, bryts den från normalen. Ögat tror att strålarna går rakt fram och ser därför myntet högre upp. 7. Ordfläta I optiska instrument, som till exempel kameror och kikare, används linser av olika slag. I den här laborationen får du undersöka hur olika linser fungerar. Du behöver: Optisk bänk, ljuskälla, likriktarkub, 4 muffar, lins +30, spalthållare, skärm med tre vågräta spalter, bildskärm, modeller av konvex och konkav lins. A Ställ i ordning materielen på det sätt som bilden visar. Justera lampan och linsen så att strålarna blir parallella. spalthållare lins +30 skärm med tre vågräta spalter B Lägg den konvexa linsen på skärmen så att ljusstrålarna träffar linsen på det sätt som bilden visar. C Avståndet mellan linsens mittpunkt och den punkt där strålarna skär varandra kallas brännvidd. Hur lång är brännvidden? Mät med linjal. D Upprepa ovanstående försök med en konkav lins. E Skriv en laborationsrapport. svar på frågorna Orden är: 1. Luft. 2. Linje. 3. Ringberg. 4. Solen. 5. Brännvidd. 6. Konvex. 7. Plan. 8. Vatten. 9. Bild. 10. Skugga. Ordet i de markerade lodräta rutorna blir då: IBEROPTIK. 8. När ljus träffar en lins MÅL Eleverna ska lära sig vad som händer när parallellt ljus träffar en konvex och en konkav lins. KOMMENTAR Efter laborationen kan du låta eleverna rita hur ljuset bryts i konvexa och konkava linser. örklara att ljuset egentligen bryts två gånger, men att vi för enkelhets skull endast ritar en brytning i linsens mitt. Avsluta med att visa demonstrationsförsök D16. När en ljusstråle passerar en platta av glas, till exempel ett fönster, ändrar den riktning två gånger. Hur det sker visar den här laborationen. Du behöver: Glasplatta, underläggsskiva, vitt papper samt 4 knappnålar. A Lägg det vita papperet på underläggsskivan. B Placera glasplattan på papperet enligt bilden. Rita av plattans kontur, dvs rita längs plattans kanter. C Placera ut två knappnålar vid punkt A och B enligt bilden. D Placera två knappnålar på plattans andra sida. Gör det genom att först titta genom glasplattan på nålarna A och B. Placera ut nålarna så att alla fyra nålarna ser ut att ligga på en rät linje, när du tittar genom plattan. När du är klar kommer nålarna att vara placerade ungefär som bilden till höger visar. E Ta bort knappnålarna och plattan. Bind samman punkterna A, B, C och D med linjer. Linjen B C visar då den väg som ljusstrålarna färdades genom glasplattan. Skriv en laborationsrapport. 9. Ljusets väg genom en glasplatta MÅL Eleverna ska se vad som händer med en ljusstråle som passerar en glasplatta. KOMMENTAR I den här uppgiften måste du kanske påpeka för eleverna att glasplattan ska läggas lite snett. 95

6 10. Hur ser bilden ut? MÅL Eleverna ska se hur man med en konvex lins kan skapa en bild som kan fångas upp på en skärm. KOMMENTAR Sammanfatta laborationen genom att visa demonstrationsförsök D17. B Upp- och nervänd samt förminskad. C Hålet fungerar som en bländare. Det släpper endast igenom strålar nära linsens mitt. Det medför att bilden blir skarpare, men samtidigt något ljussvagare. D Den blir större. E Nej. Skenbild. G Man kan inte fånga upp bilden på skärm. H En rättvänd och förminskad bild av ljuset. Med linser kan man avbilda olika föremål. Men bilden av ett föremål ser olika ut beroende på vilken typ av lins som används. Du behöver: Optisk bänk, 2 muffar, bildskärm, lins +12, lins 15, skärm med 20 mm hål, stearinljus, stativ, dubbelmuff och klämmare. A Ställ i ordning materielen på det sätt som bilden visar. B lytta bildskärmen fram och tillbaka. I ett visst läge ser du en bild av ljuset på skärmen. Beskriv hur bilden ser ut. Är den rättvänd eller upp- och nervänd, förstorad eller förminskad? C Häng skärmen med det 20 mm stora hålet på linsen. Hur förändras bilden? D lytta linsen till 37 på den optiska bänkens skala. lytta därefter bildskärmen tills du får en skarp bild igen. Beskriv hur bilden ser ut. E lytta linsen så att den kommer cirka 5 cm från stearinljuset. Går det att fånga upp en skarp bild på skärmen nu? Om du tittar på stearinljuset genom linsen enligt bilden, så ser du stearinljuset. Vad kallas den typ av bild som inte går att fånga upp på en bildskärm? G Byt den konvexa linsen mot en konkav med 15 cm brännvidd. lytta lins och skärm och försök fånga upp en bild på skärmen. Lyckas du? H Titta på ljuset genom linsen. Vad ser du? I Skriv en laborationsrapport. 11. Vilken brännvidd har linsen? MÅL Eleverna ska komma på hur de ska bestämma brännvidden hos en okänd konvex lins. KOMMENTAR Uppgiften är svår och bör hoppas över i svaga grupper. Det gäller för eleverna att komma på hur de ska åstadkomma ett parallellt strålknippe. Det gör de förstås genom att placera ljuskällans glödlampa på 12 cm avstånd från linsen. Sedan får det parallella strålknippet träffa den okända linsen. Brännpunkten fångas upp med en bildskärm. I den här laborationen får du gnugga geniknölarna och försöka lista ut hur du ska ta reda på brännvidden hos en okänd lins. Lycka till. Du behöver: Optisk bänk, 3 muffar, bildskärm, lins +12, konvex lins med okänd brännvidd och linjal. A Du ska själv försöka fundera ut hur du ska gå tillväga för att ta reda på brännvidden hos en okänd lins. Uppgiften är ganska svår och därför kan du behöva en ledtråd. Ledtråd: Med hjälp av linsen med brännvidden 12 cm ska du åstadkomma ett parallellt strålknippe. Hur ska du göra då? BKopiering Skriv tillåten. laborationsrapport. Spektrum ysik Liber AB 12. Bildkonstruktion i linser ( I ) MÅL Eleverna ska lära sig grunderna i hur man konstruerar de bilder som uppkommer i linser. KOMMENTAR Uppgiften är svår och kan därför hoppas över i svaga grupper. Börja med att gå igenom grunderna för bildkonstruktion. Du kan även behöva gå igenom begreppen konvergent och divergent om eleverna ej hört begreppen förut. SVAR PÅ RÅGORNA A 1. Den bryts inte alls utan går rakt fram. 2. Den bryts genom brännpunkten. B 1. En verklig bild. 2. Det är en bild som kan uppfångas på en skärm. 3. Det är en bild som inte kan uppfångas på en skärm. 4. Den är upp- och nervänd samt förstorad. C 1. De är divergenta. 2. Skenbild. 3. Den är rättvänd och förminskad. Det går att i förväg ta reda på vilken bild en viss lins kommer att skapa. Det brukar kallas att konstruera en bild. Det innebär alltså att du i förväg tar reda på bildens storlek och läge samt tar reda på om bilden kommer att vara verklig eller skenbar. A Bilden nedan visar hur man konstruerar den bild som skapas av en konvex lins. rån stearinljuset utsänds ljusstrålar i alla riktningar. Vi väljer att rita ut två av de strålar som träffar linsen. Strålarna väljs dessutom så att vi enkelt kan rita hur de bryts i linsen. Studera bilden och svara på följande frågor: 1. Hur bryts strålen som passerar linsens mittpunkt? 2. Hur bryts strålen som är parallell med linsens huvudaxel? Kopiering huvudaxel tillåten. Spektrum ysik Liber AB B När strålarna har passerat genom linsen skär de så småningom varandra i en punkt. Det är just i den punkten som bilden av lågans spets skapas. Bilden av stearinljusets fot ligger på huvudaxeln, precis som det verkliga stearinljusets fot. Därmed kan hela bilden av stearinljuset ritas ut. Svara på följande frågor: 1. Är bilden av stearinljuset en verklig bild eller en skenbild? 2. Vad menas med en verklig bild? 3. Vad menas med en skenbild? 4. Beskriv bilden av stearinljuset. Är den rättvänd eller upp- och nervänd, är den förminskad eller förstorad? C Bilden nedan visar hur man konstruerar en bild som skapas av en konkav lins. Vi använder oss av samma strålar som i bilden ovan. Svara på följande frågor: 1. Är strålarna konvergenta, parallella eller divergenta sedan de passerat linsen? 2. Vilken typ av bild skapas av en konkav lins? 3. Hur ser bilden ut? Är den rättvänd eller uppoch nervänd, förstorad eller förminskad? 96

7 I den här uppgiften får du själv försöka konstruera de bilder som uppkommer i linser. Konstruera bilderna. Ange för varje bild om det är en verklig bild eller en skenbild, om bilden är förstorad eller förminskad samt om den blir rättvänd eller upp- och nervänd. 13. Bildkonstruktion i linser ( I I ) MÅL Eleverna ska få träning i bildkonstruktion. KOMMENTAR Uppgiften är svår och kan därför hoppas över i svaga grupper. Uppgiften är bra att genomföra i direkt anslutning till uppgift SVAR PÅ RÅGORNA Verklig bild, upp- och nervänd, förstorad. 2. Skenbild, rättvänd, förminskad. 3. Skenbild, rättvänd, förstorad. 3. Bilden är 1: 2: 3: I den här uppgiften får du träna på att rita ut strålars väg förbi speglar och genom linser. Det gäller då att veta hur en ljusstråle reflekteras och bryts i olika situationer. Rita strålarnas fortsatta väg En stråles väg MÅL Eleverna ska få träning i att bestämma en stråles väg förbi speglar och linser. KOMMENTAR Uppgiften är ganska svår och kan därför hoppas över i svaga grupper eller användas som extrauppgift för snabba elever. Kopiera uppgiften och rita in den fortsatta strålgången om du vill ha ett facit att dela ut

8 Så fungerar en kikare MÅL Eleverna ska få en uppfattning om hur en kikare fungerar. KOMMENTAR Tänd gärna ett ljus och ställ på katedern. Eleverna kan rikta sina kikare mot ljuset. Påpeka för eleverna att i en vanlig kikare (prismakikare) så rättvänds bilderna genom två prismor. Det här är den enda uppgiften med direkt anknytning till avsnitt 9.3. Det finns därför anledning att gå igenom principerna för andra optiska instrument som kameran och ögat. Använd OH6 och OH7 samt demonstrationsförsök D18 D20. D Cirka 3 ggr. E Den här typen av enkla kikare användes förr i tiden för att studera stjärnhimlen. H Den viktigaste skillnaden mellan de båda kikarna är att den astronomiska kikaren ger en upp- och nervänd bild medan teaterkikaren ger en rättvänd bild. I Cirka 2 ggr. Med kikarens hjälp får man en förstorad bild av till exempel en liten fågel eller ett avlägset fartyg. Men hur fungerar egentligen en kikare? Den ska vi ta reda på i den här laborationen. Du behöver: Optisk bänk, 3 muffar, spalthållare, lins +30, lins +10 samt lins 15 A Placera lins +30 vid 10 och lins +10 vid 50 på den optiska bänken. B Rikta lins +30 mot det föremål som du ska titta på. C Titta genom lins +10. lytta den till dess att du får en så skarp bild som möjligt av ljuset. D örsök uppskatta hur många gånger kikaren förstorar. E Den här sortens kikare kallas för astronomisk kikare. Diskutera med varandra varför den kallas så. Placera nu lins +30 vid 40, och lins 15 vid 55 på den optiska bänkens skala. G Rikta kikaren mot det föremål som du ska titta på. Titta genom den negativa linsen. H Den här kikaren kallas för teaterkikare. Vad är det som skiljer en teaterkikare från en astronomisk kikare? I örsök att uppskatta hur mycket kikaren förstorar. J Skriv en laborationsrapport Upplev ett riktigt spektrum MÅL Eleverna ska förstå att vitt ljus består av färger och att dessa färger bryts olika mycket då de passerar glas eller vatten, varvid ett spektrum uppkommer. KOMMENTAR Inled med en genomgång av vad en vågrörelse är för någonting. Gå igenom begreppen transversell vågrörelse, vågberg, vågdal och våglängd. Utgå till exempel från vågor som bildas när man kastar en sten på en stilla vattenyta. örklara att ljus, precis som vattenvågorna, är en transversell vågrörelse men med mycket kort våglängd. Våglängden för synligt ljus ligger mellan 0,0004 0,0008 mm. Avsluta laborationen med en genomgång av ljus och färg. Visa demonstrationsförsök D21 D23. E 1. Rött, orange, gult, grönt, blått och violett. 2. Två gånger. 3. Rött bryts minst och violett mest. 4. Det med kort våglängd bryts mest. Hur uppkommer egentligen en regnbåge med dess vackra färger? Det ska du undersöka i den här laborationen. Du behöver: Optisk bänk, ljuskälla, likriktarkub, 6 muffar, spalthållare, skärm med en lodrät spalt, lins +5, lins +12, lins +15, bord, prisma, bildskärm, stativ och dubbelmuff. A Ställ i ordning materielen på det sätt som bilden visar. lins +12 lins optisk bänk skärm med lodrät spalt lins +15 B Sätt fast bildskärmen i stativet. Placera stativet cirka 1 m bakom den optiska bänken. Se till att bildskärmen kommer i jämnhöjd med linsen. bildskärm C Tänd lampan. På bildskärmen ska du nu se en bild av den lodräta spalten. lytta lins +15 så att bilden blir så skarp som möjligt. D Ställ prismat på bordet och flytta sedan bildskärmen enligt bilden. På skärmen ska du nu se ett band av olika färger ett så kallat spektrum. optisk bänk prisma bildskärm E Utgå från vad du ser på skärmen och svara på följande frågor: 1. Vilka färger kan du se i spektrumet? 2. rån lampan utsänds vitt ljus som bryts när det passerar genom prismat. Hur många gånger bryts ljuset på sin väg genom prismat? 3. Det vita ljuset består av olika färger. På grund av att olika färger bryts olika mycket uppkommer ett spektrum. Vilken av färgerna bryts minst respektive mest? 4. Ljusets olika färger svarar mot olika våglängder. Rött ljus har våglängden 800 nm (nanometer), medan violett ljus har våglängden 400 nm. Vilket ljus bryts mest, det med kort eller det med lång våglängd? Skriv en laborationsrapport. 17. Vi blandar gult och blått MÅL Eleverna ska få se skillnaden mellan att blanda gul och blå färg och att låta ögat blanda gult och blått ljus. KOMMENTAR Berätta att två färger som tillsammans ger vitt ljus kallas för komplementfärger. Avsluta med att visa demonstrationsförsök D När du blandar gul och blå vattenfärg så blir resultatet grönt. Men vad händer om man blandar gult och blått ljus? Det ska du undersöka i den här laborationen. Du behöver: Optisk bänk, ljuskälla, likriktarkub, 4 muffar, spalthållare, Kopiering gul glasskiva, tillåten. Spektrum blå glasskiva, ysik Liber lins AB +12, plan spegel och en bildskärm A äst ljuskällan vid 0 och linsen vid 10. B Placera spalthållaren vid 13. Placera de båda glasskivorna tillsammans i spalthållaren, kant i kant. Halva öppningen ska täckas av den blå glasskivan och halva av den gula glasskivan. C Sätt fast bildskärmen vid 55. D Tänd lampan. På bildskärmen uppkommer då en cirkelrund yta som till hälften är gul och till hälften blå. E Ta spegeln och håll den mellan spalthållaren och bildskärmen. Håll spegeln så att en del av det gula ljuset reflekteras in på det blåa området. Hur ser den fläck ut där det gula ljuset täcker det blåa? Skriv en laborationsrapport.

9 Lös ordflätan. Om du hittar de rätta orden kommer bokstäverna i de markerade rutorna att bilda ett aktuellt ord. Vilket är ordet? 1. I en konkav lins blir bilden alltid 2. I modern telekommunikation använder man sig av 3. är färg med kort våglängd. 4. En av linserna i en kikare kallas 5. öppnar och stänger kameran. 6. Pupillen är ögats 7. En konvex lins kan användas som 8. Ögat kan liknas vid en 18. Ordfläta svar på frågorna Orden är: 1. örminskad. 2. iberoptik. 3. Violett. 4. Okular. 5. Slutaren. 6. Bländare. 7. Lupp 8. Kamera. Ordet i de markerade lodräta rutorna blir då: SPEKTRUM.. En vanlig typ av solglasögon är polaroidglasögon. Vad är det som är så speciellt med dem? Det får du lära dig i den här uppgiften. A En kork ligger och flyter i vatten. Det bildas vågor på vattnet och korken börjar guppa upp och ner. Så länge korken bara guppar upp och ner säger man att vågen har en transversell vågrörelse. Studera bilden och svara på följande frågor: Kopiering 1. Vilka tillåten. två Spektrum delar ysik kan Liber man AB säga att en transversell vågrörelse består av? 2. Vad menas med våglängd? 3. Hur lång våglängd har vattenvågen på bilden? två solglasögon ovanpå D På bilden till höger ligger B Ljus kan på ett liknande sätt varandra. Det svarta som korken uppfattas som fältet visar att det är en transversell vågrörelse. två par polaroidglasögon. Men ljus kan svänga i alla 1. Varför uppkommer det svarta riktningar och våglängden är mycket kortare. området? ör enkelhetens skull ritar vi i bilden ovan 2. Hur kan man få det mörka partiet endast två riktningar, en horisontell och en att bli ljust? vertikal. Hur lång våglängd har synligt ljus? E Anledningen till att polaroidglasögon används C Bilderna nedan visar hur en ljusstråle träffar två flitigt är att de tar bort besvärande reflexer. polaroidfilter. Svara på frågorna. Studera bilden och svara på frågorna. 1. Vad menas med polariserat ljus? 1. Är solljuset polariserat eller ej? 2. Vad händer med ljuset som träffar den andra 2. Vad händer med solljuset när det reflekteras polaroiden på bild 1? i vattenytan? 3. Polaroiden på bild 2 är vriden ett kvarts varv. 3. Vad händer när det polariserade ljuset träffar Hur många grader motsvarar det? polaroidglasögonen? 4. Vad händer när det polariserade ljuset träffar 4. Vad händer om du vrider den andra polaroiden i bild 2? solglasögonen 90? Bild Vad händer när ljus polariseras? MÅL Eleverna ska lära sig vad polariserat ljus är för någonting och hur polaroidglasögon fungerar. Observera att vi i lightboken inte tar upp begreppet polariserat ljus. Kommentarer Inled med att visa demonstrationsförsök D25 D27. A 1. Vågberg och vågdalar. 2. Avståndet mellan två vågberg eller två vågdalar. 3. Ca 6 cm B nm (0,0004 0,0008 mm) C 1. Det är ljus som svänger i endast en riktning. 2. Det passerar igenom Det hejdas. D 1. Polaroidglasögonen är vridna 90 mot varandra, vilket gör att ljuset inte kommer igenom. 2. Genom att vrida det ena paret glasögon 90. E 1. Det är inte polariserat. 2. Ljuset blir polariserat, dvs det svänger endast i en riktning. 3. Det hejdas. 4. Ljuset går igenom glasögonen och träffar ögat. Bild Problemlösning ljus ( I ) MÅL Eleverna ska genom att diskutera fysikaliska problem med varandra öka sin förståelse kring fenomenet ljus. Kommentarer Låt gärna eleverna arbeta gruppvis med två eller tre elever i varje grupp. Gemensamt ska de försöka lösa de fysikaliska problemen. Det ger en träning i att arbeta i grupp och lösa problem samtidigt som de repeterar delar av kapitlet. 99

10 A 1. Konvex spegel 2. Se bilden. 3. 2,1 cm I den här uppgiften möter du en blandning av uppgifter hämtade från olika områden av ljus. Arbeta gärna två och två och diskutera de olika problemen. A Studera bilden och lös uppgifterna. D Studera bilden och lös uppgifterna. B 1. Se bilden 2. Se bilden 3. Mot normalen. 4. Ljuset har lägre hastighet i glas än i luft. X 1. Vad kallas den här typen av spegel? 2. Rita strålarnas fortsatta väg. 3. Hur lång är spegelns brännvidd? B Studera bilden och lös uppgifterna. 1. Hur lång brännvidd har linsen? 2. Rita strålarnas fortsatta väg. OM DU HINNER E Rita strålens fortsatta väg. i = infallsvinkel b = brytningsvinkel n = normal luft Rita strålens fortsatta väg. glas C 1. Rita normalen och strålens fortsatta väg. 2. Markera infalls- och brytningsvinkel. 3. Bryts strålen mot eller från normalen när den går från luft in i glas? 4. Varför bryts strålen? C Rita strålarnas fortsatta väg. D 1. 2,3 cm 2. Se bilden. luft vatten E f 21. Problemlösning ljus ( I I ) MÅL Eleverna ska genom att diskutera fysikaliska problem med varandra öka sin förståelse kring fenomenet ljus. Kommentarer Låt gärna eleverna arbeta gruppvis med två eller tre elever i varje grupp. Gemensamt ska de försöka lösa de fysikaliska problemen. Det ger en träning i att arbeta i grupp och lösa problem samtidigt som de repeterar delar av kapitlet. 1. a) Konvex lins. b) örminskad. c) Upp- och nervänd. d) Verklig bild. 2. a) Närsynthet. b) Med glasögon med konkava glas. 3. a) Översynt b) Närsynt. 4. I B och C. 5. a) +2 b) 5 I den här uppgiften möter du en blandning av uppgifter hämtade från olika områden av ljus. Arbeta gärna två och två och diskutera de olika problemen. 1. Studera bilden och lös uppgifterna. lins skärm a) Ett hus ska avbildas på en skärm med hjälp av en lins. Vilken typ av lins skall användas? b) Blir bilden förstorad eller förminskad? c) Blir bilden rättvänd eller upp- och nervänd? d) Blir det en verklig bild eller en skenbild? 2. Studera bilden och lös uppgifterna. a) Vilket typ av synfel har ögat? b) Hur kan synfelet avhjälpas? 3. Vilket synfel har ägarna till de här glasögonen? a) b) 4. En ljusstråle träffar först en polaroid och sedan ytterligare en polaroid enligt bilden. Var är ljuset polariserat? I läge A, B eller C? A B OM DU HINNER 5. ör att ange styrkan hos en lins brukar optiker tala om linsens dioptrital. ör konvexa linser är dioptritalet positivt, för konkava linser negativt. Mellan dioptritalet (d) och linsens brännvidd (f) råder följande samband: 100 d = f Brännvidden anges i centimeter. Använd sambandet och lös följande problem: a) Vilket dioptrital har en konvex lins med brännvidden 50 cm? b) Vilket dioptrital har en konkav lins med brännvidden 20 cm? C 100

11 OH-underlag OH 1 OH 2 1 bildskärm skugga plan spegel ljuskälla penna 2 3 1) konkav spegel 2) 3) öppen slätt 4) sjö konvex spegel OH 3 OH 4 A B C luft 49 vatten

12 OH 5 OH 6 OH 7 närsynthet konkav lins översynthet konvex lins 102

13 Demonstrationsförsök D1. Varför ser vi föremål? DU BEHÖVER Stearinljus. MÅL Eleverna ska förstå varför vi ser föremål. KOMMENTAR Mörklägg i rummet. Tänd ljuset. Diskutera varför man ser föremålen i rummet och med vilken fart som ljuset breder ut sig. D2. Ljuset rör sig rätlinjigt DU BEHÖVER Optisk bänk, ljuskälla, lins +15, spalthållare, skärm med en vågrät spalt, bildskärm och likriktarkub. MÅL Eleverna ska se att ljuset rör sig rätlinjigt. KOMMENTAR Placera ljuskällan vid 0, lins +15 vid 15, spalthållaren med skärmen vid 18 och bildskärmen vid 32 på den optiska bänken. När ljuskällan tänds ser man en ljusstråle på bildskärmen. Vrid på lampan så att strålen blir så skarp som möjlig. örsöket visar att ljuset rör sig rätlinjigt och alltså inte kan ta sig förbi ett hörn. Jämför gärna med ljud. D3. Skarp och suddig skugga DU BEHÖVER Glödlampa 6 V/5 A med hållare, likriktarkub, matt glödlampa 40 W, likriktarkub och sladdosa. MÅL Eleverna ska se att en liten ljuskälla ger en skarp skugga medan skuggan blir suddig om ljuskällan är stor. KOMMENTAR Koppla först den klara lampan (6 V, 5 A) till kuben. Studera skuggorna som lampan ger. Koppla sedan den matta lampan till kuben. Skuggorna blir nu mycket suddigare än med den första lampan. örsöket visar att en liten ljuskälla ger skarpa skuggor medan matta lampor ger suddiga skuggor. Vilken typ av lampor är behagligast? Visa den översta bilden på OH1 och förklara hur en skugga uppkommer. D4. Hur ljus reflekteras i en konkav och konvex spegel DU BEHÖVER Optisk bänk, tre muffar, ljuskälla, lins +12, konkav och konvex spegel. MÅL Eleverna ska lära sig hur ljus reflekteras i buktiga speglar. KOMMENTAR Placera ljuskällan vid 0 på den optiska bänken. Sätt sedan fast linsen vid 12 och spegeln vid 50. Låt först den konkava spegeln och sedan den konvexa vara vänd mot ljuskällan. Mörklägg i klassrummet och gör strålknippet synligt, till exempel med hjälp av kritdamm. Man ser tydligt hur ljuset reflekteras till brännpunkten när spegeln är konkav. Visa OH2 och gå igenom hur ljus reflekteras i olika slags speglar. D5. I brännpunkten blir det varmt DU BEHÖVER 2 st paraboliska reflektorer på stav, ljuskälla, optisk bänk, 2 muffar och likriktarkub. MÅL Eleverna ska förstå att det i brännpunkten hos en konkav spegel kan bli mycket varmt. KOMMENTAR Ställ i ordning materielen på det sätt som bilden visar. Placera ljuskällan med lampan i den ena reflektorns brännpunkt. Pröva mot en vägg och försök få ett så samlat ljusknippe som möjligt. Rikta ljuset mot den andra reflektorn, som ska vara placerad i jämnhöjd med den första. Håll en tändsticka i brännpunkten. Efter en kort stund tänds tändstickan. Låt gärna också någon elev komma fram och känna värmen i brännpunkten. örklara försöket med hjälp av den mellersta bilden på OH1. D6. Bilden i en plan spegel DU BEHÖVER 2 glödlampor 6 V/5 A med hållare, glasskiva (ca 60 x 40 cm) med hållare, 2 strömbrytare, likriktarkub och meterstav. MÅL Eleverna ska inse att bild och föremål är lika stora i en plan spegel. De ska också inse att bilden ligger lika långt bakom spegeln som föremålet är framför. KOMMENTAR Placera glasskivan i lodrätt läge. Använd en vinkelhake för att kontrollera att glasskivan är lodrät. Placera de båda lamporna på var sin sida om glasskivan så att de hamnar i varandras spegelbilder. Koppla den ena lampan till 6,3 V-uttaget och den andra till vanliga uttaget i ett läge som ger ungefär lika stor spänning. Båda lamporna kopplas i serie med var sin strömbrytare. 103

14 Presentera uppkopplingen som en anordning där lampornas ljusstyrka kan jämföras. Tänd båda lamporna. Låt någon elev långt bak i klassrummet avgöra vilken lampa som lyser starkast. Låt sedan eleven gå fram till katederns ena ände för att göra en jämförelse där. Under tiden släcker du lampan på andra sidan glaset. Eleven framme vid katedern ser dock två lampor lysa och tycker förstås att den som är närmast lyser starkast. Låt sedan eleven gå över till andra sidan för ytterligare en jämförelse. Skifta under tiden så att den andra lampan lyser. Låt som avslutning hela gruppen passera förbi katedern så att alla får se hur det ser ut. örsöket visar på ett mycket påtagligt sätt att bilden i en plan spegel ligger lika långt bakom spegeln som föremålet är framför. Man ser också att bild och föremål är lika stora. Använd OH3 för att visa hur en bild uppkommer i en plan spegel. D7. Ljus i vattenfylld bägare DU BEHÖVER Glasskiva (som i försök 1) med hållare, ljus i hållare, bägare och kartong. MÅL Eleverna ska inse att bild och föremål är lika stora i en plan spegel. De ska också inse att bilden ligger lika långt bakom spegeln som föremålet är framför. KOMMENTAR yll bägaren med vatten och placera den på några decimeters avstånd från glasskivan. Placera ljuset inuti kartongen på glasskivans andra sida och på samma avstånd som bägaren. Tänd ljuset. Låt eleverna titta på ljusets spegelbild, vilken hamnar på bägaren genom glaset. De ser då ljusets spegelbild som om det står ett brinnande ljus i vattnet. D8. Häll vatten i spegelbilden DU BEHÖVER Demonstrationsspegel, 2 stativ och 3 bägare. MÅL Eleverna ska inse att bilden i en plan spegel ligger lika långt bakom spegeln som föremålet är framför. KOMMENTAR Sätt fast spegeln i de två stativen på det sätt som bilden visar. Kontrollera med vinkelhake att spegeln är lodrät. Placera två bägare på var sin sida och på samma avstånd från spegeln. Låt en elev försöka hälla vatten i den bägare som finns bakom spegeln genom att helt enkelt försöka hälla vatten i spegelbilden. D9. Ljusets brytning i vatten DU BEHÖVER Stativ, muff, ljuskälla, lins +10, irisbländare, vanna och fluorescin. MÅL Eleverna ska se hur ljus ändrar riktning när det passerar en vattenyta. KOMMENTAR Ställ i ordning materielen enligt bilden. Justera så att ett relativt brett och parallellt ljusknippe lämnar lampan. Visa hur ljusknippet bryts i vattenytan. I luft kan du göra ljusknippet synligt med till exempel kritdamm eller på en vit plast- eller pappskiva som du sätter ner i vannan. I vattnet kan du göra ljusknippet synligt genom att du droppar i några droppar fluorescin. Låt eleverna få rita i sina anteckningsböcker hur ljuset bryts när det passerar vattenytan. Rita själv på tavlan. Men glöm inte att påpeka att en del av ljuset reflekteras mot vattenytan. Annars skulle vi inte kunna se den. örklara att anledningen till att ljuset bryts är att farten är lägre i vatten än i luft. Använd gärna den nedersta bilden på OH1 för att förklara detta. Kommentera bilden på följande sätt: En trupp soldater är på marsch på en öppen slätt. Soldaterna går i takt och stegen är lika långa. I läge 2 har soldat E kommit fram till en sjö. Han marscherar på, men eftersom han nu får gå i vatten blir stegen automatiskt kortare om han fortfarande ska gå i takt. Det medför att farten blir lägre. I läge 3 har hela första raden soldater nått fram till vattnet. Allas steglängd blir på nytt lika långa. Resultatet av passagen från land till vatten blir att truppens marschriktning ändras. 104

15 D10. Totalreflektion DU BEHÖVER Stativ, muff, ljuskälla, lins +10, irisbländare, vanna och fluorescin. MÅL Eleverna ska förstå hur ljus ändrar riktning när det går från vatten till glas och att det då kan bli totalreflektion. KOMMENTAR Visa ljusets väg från vatten till luft. Be en elev lyfta upp vannan ovanför ljuskällan. Rikta in denna så att infallsvinkeln blir ca 30. Visa den brutna strålen med hjälp av kritdamm. Rita, och låt eleverna rita, hur strålen bryts. Använd eventuellt den nedersta bilden på OH4. Brytningsvinkeln kan som störst bli 90, vilket svarar mot en infallsvinkel av 49. Vad händer då när infallsvinkeln är större än 49? Svaret är att det blir totalreflektion. Visa detta. D11. Ljusets väg genom ett prisma DU BEHÖVER Optisk bänk, 4 muffar, ljuskälla, lins +30, spalthållare, skärm med en vågrät spalt, bildskärm, prismamodell av plexiglas och fjäderklämma. MÅL Eleverna ska se vad som händer när ljus passerar genom ett glasprisma. KOMMENTAR Visa hur ljusstrålen bryts vid passagen av prismat. Låt eleverna rita hur ljusstrålen bryts. Använd eventuellt den mellersta bilden på OH4. D12. Totalreflektion i glas DU BEHÖVER Optisk bänk, 4 muffar, ljuskälla, lins +30, spalthållare, skärm med en vågrät spalt, bildskärm, prismamodell av plexiglas och fjäderklämma MÅL Eleverna ska få se att ljus kan totalreflekteras inuti ett prisma. KOMMENTAR Vrid prismat så att ljusstrålen träffar den ena kateten vinkelrätt. Strålen går obruten fram till hypotenusan som den träffar med en infallsvinkel som är 45. Strålen totalreflekteras. D13. Ljusstrålar byter plats DU BEHÖVER Optisk bänk, 4 muffar, ljuskälla, lins +30, spalthållare, skärm med två vågräta spalter, bildskärm, prismamodell (rätvinklig) av plexiglas och fjäderklämma och en röd glasskiva. MÅL Eleverna ska se hur man med ett prisma kan få två strålar att byta plats. KOMMENTAR Använd skärmen med 5 vågräta spalter. Täck över så att endast 2 spalter används. Placera den röda glasskivan över den översta av de öppna spalterna. Se till att de båda strålarna blir parallella och träffar prismamodellens ena sida under rät vinkel. Man kan då se att den infallande röda strålen ligger till vänster om den ofärgade. När strålarna kommer ut ur prismat har de bytt plats. Det gör att man med hjälp av prismor kan vända bilder rätt i till exempel en prismakikare. D14. Totalreflektion i en böjd glasstav DU BEHÖVER Böjd plexiglasstav och en ficklampa. MÅL Eleverna ska se och få en förståelse för att ljus genom totalreflektion kan följa en böjd glasstav. KOMMENTAR Använd en glasstav med en diameter på ca 20 mm och en längd på ca 1 m. Genom att värma glasstaven i en gaslåga kan du böja staven som till exempel en S-figur. Var försiktig. Det kan lätt uppstå sprickor i materialet. Ett ljusknippe, från till exempel en ficklampa som leds in via ena änden av staven, följer denna genom alla böjar och tränger ut genom den andra änden totalreflektion. Använd OH5 för att visa hur ljuset reflekteras inuti glasstaven. D15. Totalreflektion i glasfiber DU BEHÖVER Optisk bänk, 5 muffar, ljuskälla, lins +5, lins +10, spalthållare, skärm med 1 mm hål, bildskärm, ljusledare av glasfiber, stativ och muff. MÅL Eleverna ska se och få en förståelse för att ljus genom totalreflektion kan spridas genom en ledare av glasfiber. KOMMENTAR Placera materielen som bilden visar (ljuskälla vid 0, lins +5 vid 6, lins +10 vid 14, spalthållare vid 22, bildskärm vid 54). Ljusledaren av glasfiber sätts i skärmen med 1 mm hål och denna placeras i spalthållaren. Observera att hålet kanske måste förstoras. okusera ljuset så att ljusledarens ena ände blir kraftigt belyst. På bildskärmen uppkommer en ljus fläck, vilket visar att ljuset följer ledaren genom totalreflektion. Slå gärna knut på ledaren och visa att det fungerar bra ändå. Använd OH5 för att visa hur ljuset reflekteras inuti glasfibern. 105

16 D16. Hur ljus bryts i linser DU BEHÖVER Optisk bänk, 3 muffar, ljuskälla, lins +12, lins +10 och lins 15. MÅL Eleverna ska lära sig hur ljus bryts i olika slag av linser. KOMMENTAR På en optisk bänk placeras ljuskällan vid 0, lins +12 vid 13 och lins +10 vid 23. Använd kritdamm eller annan rök och visa hur linsen +10 träffas av parallellt ljus. Det parallella ljuset bryts samman till linsens ena brännpunkt. Diskutera med eleverna varför ljusknippet blir parallellt när det passerar den första linsen. Byt lins +10 mot lins 15 och visa hur det parallella ljusknippet sprids av linsen. D17. Bilder i linser DU BEHÖVER Optisk bänk, 2 muffar, lins + 12, bildskärm, skärm med 20 mm hål och stearinljus. MÅL Eleverna ska få klart för sig vilka bilder som man får av konvexa och konkava linser. KOMMENTAR Repetera hur en konvex lins kan ge upphov till verkliga bilder genom att visa det försök som eleverna själva gjort i uppgift 10. Jämför med kameran och dess viktigaste delar lins, bländare, slutare och film. D19. Ögat DU BEHÖVER Optisk bänk, ljuskälla, 4 muffar, lins +5, lins +10, lins +12, lins +15, 2 linser +30, lins 15, stativ, muff, klämmare, rundkolv 500 ml och fluorescin. MÅL Eleverna ska förstå hur ett öga fungerar och hur man avhjälper synfel. KOMMENTAR Placera ljuskällan vid 25, lins +12 vid 37 och lins +15 vid 52. Rundkolven ska vara fylld med vatten färgat med fluorescin. Justera med lins +15 så att ljusstrålarna bryts samman på kolvens baksida näthinnan. Kolven med lins +15 är en modell av ett normalt öga. Byt ut lins +15 mot lins +30. Ögat blir nu översynt. elet avhjälps med glasögon med konvexa glas. Pröva vilken lins som är bäst. Åstadkom ett närsynt öga genom att använda lins +10 som ögonlins. Avhjälp synfelet med lins 15. Använd OH7 för att visa hur man kan avhjälpa näroch översynthet. D18. Klassrummet som kamera DU BEHÖVER Mörkläggningsanordning med ett hål (ca 6 cm i diameter), glasögonlinser (+0,25, +0,5 och +1 dioptri), träram ca 1 m x 1,5 m med halvgenomskinligt papper eller plast. MÅL Eleverna ska få en förståelse för hur en kamera fungerar. KOMMENTAR Genomför försöket en solig dag. Annars blir det inte alls lika effektfullt. ramför ett av fönstren placeras mörkläggningsanordningen. Klassrummet mörkläggs i övrigt så mycket som det är möjligt. Till en början ska det inte finnas någon lins för hålet. På motsatta väggen och i taket kan man se konturer av hus, träd etc. Genom diskussion kommer ni fram till att ni befinner er i världens största kamera. Sätt lins +0,25 dioptri (4 m brännvidd) för hålet. Bilden på väggen och i taket blir bättre. Byt mot en lins +0,5 dioptri. Bilden på väggen blir sämre. Linsen är för kraftig. Bilden fångas i stället upp på skärmen. Sätt lins +1 dioptri för hålet. Detta ger en bra bild på nära håll. Använd OH6 för att visa en kameras funktion och olika delar. D20. Pupillen ögats bländare MÅL Eleverna ska se hur pupillens storlek varierar med ljuset. KOMMENTAR Pupillen är ögats bländare. Den är stor i mörker men minskar då det är ljust. Låt eleverna, två och två, titta varandra i ögonen. Släck rummet och tänd igen efter en stund. Man ser då tydligt hur pupillerna krymper. D21. Blanda spektrums färger DU BEHÖVER Rotationsapparat och färgskiva. MÅL Eleverna ska se hur blandning av spektrums färger tillsammans ger ett vitt ljus. KOMMENTAR Laboration 16 har visat att vitt ljus delas upp i olika färger, till exempel när det går genom ett prisma. Hur går det om man gör tvärtom, dvs låter ögat samtidigt träffas av spektrums alla färger? Sätt fast färgskivan på rotationsapparaten. Snurra skivan. ör ögat ser då skivan gråvit ut. 106

17 D22. Varför ser vi olika färger? DU BEHÖVER Natriumlampa med drossel. MÅL Eleverna ska förstå varför föremål har olika färger. KOMMENTAR Låt lampan stå på några minuter till dess att den antagit sin gula färg. Mörklägg sedan i klassrummet och belys till exempel några elevers färgglada tröjor med Na-lampan. Man konstaterar då att tröjorna ser gulbruna ut. Tänd sedan åter takbelysningen så att de riktiga färgerna åter framträder. Diskutera varför ett föremål har den färg det har. Varför är en vit yta vit och en svart yta svart? D23 Bed och arbeta DU BEHÖVER Rörlins av plast och en pappskiva med texten BED OCH ARBETA. MÅL Eleverna ska få ett klurigt problem att fundera över. KOMMENTAR Skriv på en pappskiva med versaler BED OCH ARBETA. Skriv gärna BED OCH med röd färg och ARBETA med blå färg. yll rörlinsen med vatten. Placera rörlinsen på några decimeters avstånd från skylten. Genom röret kan man då läsa texten. Det som förbryllar är att BED OCH är rättvänt medan AR- BETA blivit upp- och nervänt. Har det med färgerna att göra? Lösningen på problemet är enkel. Röret med vatten fungerar som en lins. Denna ger en upp- och nervänd bild. Tack vare att de två första orden innehåller symmetriska bokstäver, ser dessa ord rättvända ut. I stället för det lite gamla uttrycket BED OCH AR- BETA kan du skriva texten KALLE OCH HOBBE på pappskivan. Skriv då KALLE med blå färg och OCH HOBBE med röd färg. D24. Komplementfärger DU BEHÖVER 2 optiska bänkar, 10 muffar, 2 ljuskällor, 2 linser +10, 2 linser +12, 2 linser +15, 2 hållare, filter (gult och blått), 2 skärmar med 20 mm hål och en likriktarkub (kontinuerlig). MÅL Eleverna ska se hur en blandning av enbart två färger, till exempel gult och blått, kan ge vitt ljus. KOMMENTAR Placera på var och en av de optiska bänkarna ljuskälla vid 0, lins +10 vid 6,5, lins +12 vid 14, hållare vid 20 och lins +15 vid 38. I de båda hållarna placeras de båda filtren. Häng skärmen med 20 mm hål på vardera filtret. Ljuskällan på bänken med det gula filtret kopplas till 6,3 V-uttaget. Den andra lampan kopplas till det vanliga uttaget på en kontinuerlig kub. Vrid upp spänningsratten så att strömmen genom lampan blir 5 6 A. Lys mot en skärm på 1,5 2 m avstånd. Två cirkulära belysta fläckar uppkommer, den ena gul och den andra blå. lytta eventuellt på lins +15 så att fläckarna blir så tydliga som möjligt. Reglera med spänningsratten så att båda fläckarna blir lika mycket belysta. Vrid den ena optiska bänken så att fläckarna delvis täcker varandra. En vit fläck uppkommer. örsöket visar att två färger, till exempel gult och blått, tillsammans kan ge vitt ljus (komplementfärger). D25. Hur fungerar polaroider? DU BEHÖVER Polarisationsfilter. MÅL Eleverna ska se hur polaroider fungerar. KOMMENTAR Visa att de båda polaroiderna, var och en för sig, är genomskinliga genom att titta ut mot klassen genom polaroiden samtidigt som du vrider den runt. Titta sedan på eleverna genom båda polaroiderna samtidigt som du vrider den ena sakta runt. Vid ett visst läge blir det alldeles svart. Inget ljus kommer igenom. Resultatet förklaras av att ljuset blir polariserat. D26 Polariserat ljus DU BEHÖVER 2 vågmodeller och 2 stativ. MÅL Eleverna ska förstå varför en polaroid endast släpper igenom ljus som svänger i en riktning. KOMMENTAR Gör i ordning två vågmodeller av styv papp. Håll de båda modellerna vinkelrätt mot varandra. Tillsammans föreställer de opolariserat ljus. Låt vågpaketet träffa en polaroid bestående av två stativ som placeras nära varandra. När det opolariserade ljuset träffar polaroiden, kan endast en svängningsriktning passera polaroiden. Ljuset blir polariserat. D27 Polaroidglasögon DU BEHÖVER Stativ, muff, ljuskälla, lins +10, irisbländare, vanna och polarisationsfilter. MÅL Eleverna ska förstå hur polaroidglasögon kan ta bort störande reflexer. KOMMENTAR yll vannan med vatten. Placera ljuskällan med lins och gärna bländare så att ett ljusknippe träffar vattenytan under en infallsvinkel som är ca 50. Släck takbelysningen. Justera lampan så att du får en tydlig ljusfläck i taket. Håll en polaroid i det reflekterade ljusets väg. Vrid polaroiden runt. I ett visst läge försvinner fläcken i taket. Reflekterat ljus är mer eller mindre polariserat. Genom att använda polaroidglasögon slipper man därför besvärande reflexer när man till exempel står och tittar ut över en vattenyta. Ett annat enkelt sätt att förklara det här på är att knyta fast ett rep i klassrummets dörrhandtag, och skapa vågformer genom att svänga repet fram och tillbaka i olika riktningar. Placera sedan stativ på var sin sida om repet. Hur måste du svänga repet för att vågorna ska komma igenom? Jämför med ett par polaroidglasögon. 107

Instuderingsfrågor extra allt

Instuderingsfrågor extra allt Instuderingsfrågor extra allt För dig som vill lära dig mer, alla svaren finns inte i häftet. Sök på nätet, fråga en kompis eller läs i en grundbok som du får låna på lektion. Testa dig själv 9.1 1 Vilken

Läs mer

Denna våg är. A. Longitudinell. B. Transversell. C. Något annat

Denna våg är. A. Longitudinell. B. Transversell. C. Något annat Denna våg är A. Longitudinell B. Transversell ⱱ v C. Något annat l Detta är situationen alldeles efter en puls på en fjäder passerat en skarv A. Den ursprungliga pulsen kom från höger och mötte en lättare

Läs mer

Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material?

Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? 1 Föreläsning 2 Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? Strålen in mot ytan kallas infallande ljus och den andra strålen på samma sida är reflekterat

Läs mer

Optik. Läran om ljuset

Optik. Läran om ljuset Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker

Läs mer

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

Ljus och strålning. Klass: 9H

Ljus och strålning. Klass: 9H Ljus och strålning Namn: Klass: 9H Dessa förmågor ska du träna: använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället genomföra systematiska

Läs mer

LÄRAN OM LJUSET OPTIK

LÄRAN OM LJUSET OPTIK LÄRAN OM LJUSET OPTIK VAD ÄR LJUS? Ljus kallas också för elektromagnetisk strålning Ljus består av små partiklar som kallas fotoner Fotonerna rör sig med en hastighet av 300 000 km/s vilket är ljusets

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

Vad skall vi gå igenom under denna period?

Vad skall vi gå igenom under denna period? Ljus/optik Vad skall vi gå igenom under denna period? Vad är ljus? Ljuskälla? Reflektionsvinklar/brytningsvinklar? Färger? Hur fungerar en kikare? Hur fungerar en kamera/ ögat? Var använder vi ljus i vardagen

Läs mer

Polarisation laboration Vågor och optik

Polarisation laboration Vågor och optik Polarisation laboration Vågor och optik Utförs av: William Sjöström 19940404-6956 Philip Sandell 19950512-3456 Laborationsrapport skriven av: William Sjöström 19940404-6956 Sammanfattning I laborationen

Läs mer

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt?

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt? 2 Materia 2.1 OH1 Atomer och molekyler 1 Vid vilken temperatur kokar vatten? 2 Att rita diagram 3 Vid vilken temperatur kokar T-sprit? 4 Varför fryser man ofta efter ett bad? 5 Olika ämnen har olika smält-

Läs mer

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och

Läs mer

Tentamen i Optik för F2 (FFY091)

Tentamen i Optik för F2 (FFY091) CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2009-03-10 Teknisk Fysik 08.30-12.30 Sal: H Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics

Läs mer

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25 Geometrisk optik Syfte och mål Laborationens syfte är att du ska lära dig att: Förstå allmänna principen för geometrisk optik, (tunna linsformeln) Rita strålgångar Ställa upp enkla optiska komponenter

Läs mer

Elevlaborationer Bordsoptik laser Art.nr: 54624

Elevlaborationer Bordsoptik laser Art.nr: 54624 Elevlaborationer Bordsoptik laser Art.nr: 54624 Laser En laserstråle är speciell på flera sätt den består av en enda färg, t.ex. röd eller grön. ljuset går nästan helt parallellt (utan att sprida ut sig).

Läs mer

Ljus, syn & strålning

Ljus, syn & strålning Ljus, syn & strålning Namn: Klass: 8G Ljus, syn och strålning Dessa förmågor ska du träna: använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och

Läs mer

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?

Läs mer

Andreas Sandqvist 2015-04-30 ÖGAT OCH SYNEN

Andreas Sandqvist 2015-04-30 ÖGAT OCH SYNEN Andreas Sandqvist 2015-04-30 ÖGAT OCH SYNEN Namn: Klass: 1. Ögats delar Ta reda på vad ögats delar heter som är markerade i bilden. 2. Varför har vi två ögon? I följande försök ska du undersöka om det

Läs mer

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera

Läs mer

Diffraktion och interferens Kapitel 35-36

Diffraktion och interferens Kapitel 35-36 Diffraktion och interferens Kapitel 35-36 1.3.2016 Natalie Segercrantz Centrala begrepp Huygens princip: Tidsskillnaden mellan korresponderande punkter på två olika vågfronter är lika för alla par av korresponderande

Läs mer

I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att: PP för arbetsområde: Ljud & Ljus Ur kursplanen för ämnet fysik I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att: diskutera, granska och ta ställning i frågor som handlar om ljud och buller planera

Läs mer

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera

Läs mer

LABORATION 2 MIKROSKOPET

LABORATION 2 MIKROSKOPET LABORATION 2 MIKROSKOPET Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Assistent Kungliga Tekniska högskolan BIOX (5) Att läsa före lab: LABORATION 2 MIKROSKOPET Synvinkel, vinkelförstoring, luppen och

Läs mer

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A Detta är en något omarbetad version av Studiehandledningen som användes i tryckta kursen på SSVN. Sidhänvisningar hänför sig till Quanta A 2000, ISBN 91-27-60500-0 Där det har varit möjligt har motsvarande

Läs mer

Föreläsning 2 (kap , 2.6 i Optics)

Föreläsning 2 (kap , 2.6 i Optics) 5 Föreläsning 2 (kap 1.6-1.12, 2.6 i Optics) Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? Strålen in mot ytan kallas infallande ljus och den andra strålen

Läs mer

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt.

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt. Om förstoringsglaset Du kan göra mycket med bara ett förstoringsglas! I många sammanhang i det dagliga livet förekommer linser. Den vanligast förekommande typen är den konvexa linsen, den kallas också

Läs mer

Diffraktion och interferens

Diffraktion och interferens Diffraktion och interferens Syfte och mål När ljus avviker från en rätlinjig rörelse kallas det för diffraktion och sker då en våg passerar en öppning eller en kant. Det är just detta fenomen som gör att

Läs mer

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad! TENTAMEN I FYSIK FÖR n, 18 DECEMBER 2010 Skrivtid: 8.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

Ljuslaboration 2 ljusbrytning och reflektion

Ljuslaboration 2 ljusbrytning och reflektion Ljuslaboration 2 ljusbrytning och reflektion Namn: Klass: Syfte: Du ska förstå varför ljus bryts och vad totalreflektion är samt några tillämpningsområden för totalreflektion. 1. Du har kanske stuckit

Läs mer

Text, Sofia Ström. Foto, Ellen Kleiman. Ljusets reflektion. Syfte: Se hur ljusets reflekteras i konkava och konvexa speglar. Material: Optisk bänk

Text, Sofia Ström. Foto, Ellen Kleiman. Ljusets reflektion. Syfte: Se hur ljusets reflekteras i konkava och konvexa speglar. Material: Optisk bänk Text, Sofia Ström. Foto, Ellen Kleiman. Ljusets reflektion Syfte: Se hur ljusets reflekteras i konkava och konvexa speglar. Optisk bänk Spänningskub Lins +10 Optiklampa Spalt med 5 spalter Spalthållare

Läs mer

5-1 Avbildningar, kartor, skalor, orientering och navigation

5-1 Avbildningar, kartor, skalor, orientering och navigation Namn:. 5-1 Avbildningar, kartor, skalor, orientering och navigation Inledning Nu skall du studera hur man avbildar verkligheten. Vad skall man göra det för? undrar du eftersom du skall ifrågasätta allt.

Läs mer

Objektiv. Skillnad i egenskaper mellan objektiv med olika brännvidder (småbild)

Objektiv. Skillnad i egenskaper mellan objektiv med olika brännvidder (småbild) Håll kameran rätt! För att minimera risken för skakningsoskärpa bör man alltid hålla kameran så stadigt som möjligt. Oftast håller man kameran som i mitten och till höger, med höger hand i kamerans grepp

Läs mer

Laboration i Geometrisk Optik

Laboration i Geometrisk Optik Laboration i Geometrisk Optik Stockholms Universitet 2002 Modifierad 2007 (Mathias Danielsson) Innehåll 1 Vad är geometrisk optik? 1 2 Brytningsindex och dispersion 1 3 Snells lag och reflektionslagen

Läs mer

Förklara dessa begrepp: Ackommodera Avbildning, Brytning Brytningslagen Brytningsindex Brytningsvinkel Brännvidd Diffus och regelbunden reflektion

Förklara dessa begrepp: Ackommodera Avbildning, Brytning Brytningslagen Brytningsindex Brytningsvinkel Brännvidd Diffus och regelbunden reflektion Förklara dessa begrepp: Ackommodera, ögats närinställning, är förmågan att förändra brytkraften i ögats lins. Ljus från en enda punkt på ett avlägset objekt och ljus från en punkt på ett närliggande objekt

Läs mer

LABORATION 2 MIKROSKOPET

LABORATION 2 MIKROSKOPET LABORATION 2 MIKROSKOPET Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Assistent Kungliga Tekniska högskolan BIOX 1 (6) LABORATION 2 MIKROSKOPET Att läsa i kursboken: sid. 189-194 Förberedelseuppgifter:

Läs mer

Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning

Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning Vi kommer att arbeta med ljus och strålning samt ögats uppbyggnad. Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: använda kunskaper

Läs mer

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor Det är ett välkänt faktum att det runt en ledare som det flyter en viss ström i bildas ett magnetiskt fält, där styrkan hos det magnetiska fältet beror på hur mycket ström som flyter i ledaren. Om strömmen

Läs mer

Kristian Pettersson Feb 2016

Kristian Pettersson Feb 2016 Foto Manual Kristian Pettersson Feb 2016 1. Inledning Det viktigaste om vi vill bli bra fotografer är att vi tycker att det är kul att ta bilder och att vi gör det ofta och mycket. Vi kommer i denna kurs

Läs mer

Vi är beroende av ljuset för att kunna leva. Allt liv på jorden skulle ta slut och jordytan skulle bli öde och tyst om vi inte hade haft ljus.

Vi är beroende av ljuset för att kunna leva. Allt liv på jorden skulle ta slut och jordytan skulle bli öde och tyst om vi inte hade haft ljus. Källa: Fysik - Kunskapsträdet Vi är beroende av ljuset för att kunna leva. Allt liv på jorden skulle ta slut och jordytan skulle bli öde och tyst om vi inte hade haft ljus. Ljusets natur Ljusets inverkan

Läs mer

Diffraktion och interferens

Diffraktion och interferens Diffraktion och interferens Laboration i kursen Syfte Laborationen ska ge förståelse för begreppen interferens och diffraktion och hur de karaktäriseras genom experiment. Vidare visar laborationen exempel

Läs mer

Fysik A A B C D. Sidan 1 av 9 henrik.gyllensten@tabyenskilda.se. www.tabyenskilda.se/fy

Fysik A A B C D. Sidan 1 av 9 henrik.gyllensten@tabyenskilda.se. www.tabyenskilda.se/fy www.tabyenskilda.se/y ÖÖvvnni iinn ggssuuppppggi ii teer 1. Lars lyser med en icklampa mot ett prisma. Han kan då se ett spektrum på väggen bakom prismat. Spektrumet innehåller alla ärger. Vilken av dessa

Läs mer

för gymnasiet Polarisation

för gymnasiet Polarisation Chalmers tekniska högskola och November 2006 Göteborgs universitet 9 sidor + bilaga Rikard Bergman 1992 Christian Karlsson, Jan Lagerwall 2002 Emma Eriksson 2006 O4 för gymnasiet Polarisation Foton taget

Läs mer

LABORATION 4 DISPERSION

LABORATION 4 DISPERSION LABORATION 4 DISPERSION Personnummer Namn Laborationen gokän Datum Assistent Kungliga Tekniska högskolan BIOX (8) LABORATION 4 DISPERSION Att läsa i kursboken: si. 374-383, 4-45 Förbereelseuppgifter: Va

Läs mer

Catherine Bergman Maria Österlund

Catherine Bergman Maria Österlund Lgr 11 Matematik Åk 3 Geometri, mätningar och statistik FA C I T Catherine Bergman Maria Österlund Kan du använda geometriska begrepp? Kan du beskriva figurernas egenskaper, likheter och skillnader? Skriv

Läs mer

Geometrisk optik reflektion och brytning. Optiska system F9 Optiska instrument. Elektromagnetiska vågor. Det elektromagnetiska spektrumet FAF260

Geometrisk optik reflektion och brytning. Optiska system F9 Optiska instrument. Elektromagnetiska vågor. Det elektromagnetiska spektrumet FAF260 Geometrisk optik reflektion oh brytning Geometrisk optik F7 Reflektion oh brytning F8 Avbildning med linser Plana oh buktiga speglar Optiska system F9 Optiska instrument 1 2 Geometrisk optik reflektion

Läs mer

FACIT OCH KOMMENTARER

FACIT OCH KOMMENTARER ACIT OCH KOMMENTARER TESTA DIG SJÄLV, INALEN OCH PERSPEKTIV 361 5. L J US ACIT TILL TESTA DIG SJÄLV Testa dig själv 5.1 örklara begreppen ljuskälla Ett föremål som ger ifrån sig ljus, till exempel brinnande

Läs mer

Vad är ljus? Begrepp. Begrepp och svåra ord: Övningar. Foton, partikelrörelse, våglängd, prisma, spektrum, absorbera, reflektera.

Vad är ljus? Begrepp. Begrepp och svåra ord: Övningar. Foton, partikelrörelse, våglängd, prisma, spektrum, absorbera, reflektera. Vad är ljus? Ljus består av ljuspartiklar som kallas fotoner. Ljusenergi är fotoner. Om fotoner krockar med något kan de studsa (reflektera) eller omvandlas till värmeenergi (absorbera). Till exempel,

Läs mer

Vad är ljus? Begrepp och svåra ord: Begrepp. Övningar. Foton, partikelrörelse, kvantfysik, våglängd, prisma, spektrum, absorbera, Fördjupning

Vad är ljus? Begrepp och svåra ord: Begrepp. Övningar. Foton, partikelrörelse, kvantfysik, våglängd, prisma, spektrum, absorbera, Fördjupning Vad är ljus? Ljus består av ljuspartiklar som kallas fotoner. Ljusenergi är fotoner. Om fotoner krockar med något så kan de studsa (reflektera) eller omvandlas till värmeenergi (absorbera). Till exempel;

Läs mer

Ljus och färg - Lite teori

Ljus och färg - Lite teori Ljus och färg - Lite teori I samband med musik- och ljud-framträdanden pratar vi om akustik, dvs att ljudet färgas av det material som finns i rummet. En fantastisk flygel kan i en bra konsertlokal låta

Läs mer

FYSIK. Lennart Undvall Anders Karlsson

FYSIK. Lennart Undvall Anders Karlsson YSIK Lennart Undvall Anders Karlsson ISBN 978-91-47-08596-5 2013 Lennart Undvall, Anders Karlsson och Liber AB Redaktion: Conny Welén ormgivare: Patrik Sundström Bildredaktör: Mikael Myrnerts Teckningar:

Läs mer

Optik Samverkan mellan atomer/molekyler och ljus elektroner atomkärna Föreläsning 7/3 200 Elektronmolnet svänger i takt med ljuset och skickar ut nytt ljus Ljustransmission i material Absorption elektroner

Läs mer

Ögonlaboration 1(1) ÖGONLABORATION

Ögonlaboration 1(1) ÖGONLABORATION Ögonlaboration 1(1) Uppsala Universitet Institutionen för Neurovetenskap, Fysiologi VT 08 GS, LJ För Neural reglering och rörelse ÖGONLABORATION Avsikten med laborationen är att illustrera teoretisk bakgrund

Läs mer

Gemensam presentation av matematiskt område: Geometri Åldersgrupp: år 5

Gemensam presentation av matematiskt område: Geometri Åldersgrupp: år 5 Gemensam presentation av matematiskt område: Geometri Åldersgrupp: år 5 Mål för lektionen: Eleverna skall kunna skilja på begreppen area och omkrets. Koppling till strävansmål: - Att eleven utvecklar intresse

Läs mer

EXPERIMENTELLT PROBLEM 1 BESTÄMNING AV LJUSVÅGLÄNGDEN HOS EN LASERDIOD

EXPERIMENTELLT PROBLEM 1 BESTÄMNING AV LJUSVÅGLÄNGDEN HOS EN LASERDIOD EXPERIMENTELLT PROBLEM 1 BESTÄMNING AV LJUSVÅGLÄNGDEN HOS EN LASERDIOD UTRUSTNING Utöver utrustningen 1), 2) and 3), behöver du: 4) Lins monterad på en fyrkantig hållare. (MÄRKNING C). 5) Rakblad i en

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2016

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2016 WALLENBERGS FYSIKPRIS 2016 Tävlingsuppgifter (Kvalificeringstävlingen) Riv loss detta blad och häfta ihop det med de lösta tävlingsuppgifterna. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla. Fyll i uppgifterna

Läs mer

LJ-Teknik Bildskärpa

LJ-Teknik Bildskärpa Bildskärpa - Skärpedjup och fokus - Egen kontroll och fokusjustering - Extern kalibrering Bildskärpa, skärpedjup och fokus Brännpunkt och fokus Medan brännpunkt är en entydig term inom optiken, kan fokus

Läs mer

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Tisdagen den 17 juni 2008 kl 9-15

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Tisdagen den 17 juni 2008 kl 9-15 FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 1,5 högskolepoäng, FK49 Tisdagen den 17 juni 28 kl 9-15 Hjälpmedel: Handbok (Physics handbook eller motsvarande) och räknare

Läs mer

Repetition Ljus - Fy2!!

Repetition Ljus - Fy2!! Repetition Ljus - Fy2 Egenskaper ör : Ljus är inte en mekanisk vågrörelse. Den tar sig ram utan problem även i vakuum och behöver alltså inget medium. Exakt vilken typ av vågrörelse är återkommer vi till

Läs mer

Hur gör man. Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det

Hur gör man. Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det 2. Svart låda Hur gör man Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det Skåpet: Det enda vi kan se är ljus. Vi kan inte se hundar, bilar, bollar eller

Läs mer

Gungande tvätt. Uppgift. Materiel

Gungande tvätt. Uppgift. Materiel Gungande tvätt Du vill bygga en sensor som känner av när din upphängda tvätt har hunnit torka. Tvätten hänger på galgar och gungar i blåsten. Du ska kolla om du kan använda gungningsperioden för att avgöra

Läs mer

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i. SK1140, Fotografi för medieteknik. SK2380, Teknisk fotografi 2015-08-18, 8-13, FA32

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i. SK1140, Fotografi för medieteknik. SK2380, Teknisk fotografi 2015-08-18, 8-13, FA32 KTH Tillämpad Fysik Tentamen i SK1140, Fotografi för medieteknik SK2380, Teknisk fotografi 2015-08-18, 8-13, FA32 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet.

Läs mer

Pedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center

Pedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center Pedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center Varför pedagogisk dokumentation? För att kunna återvända till en händelse.

Läs mer

Lärarmanual för Simkampen

Lärarmanual för Simkampen Lärarmanual för Simkampen Lärarmanualen är tänkt att använda som ett hjälpmedel vid simundervisningen inför Sim- kampen. Materialet innehåller ett antal övningar med skiftande svårighetsgrad och förslag

Läs mer

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng

Läs mer

Planering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud

Planering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud Planering NO 8B, Vecka 6 2016 Ögat/Örat/Ljus/Ljud Centralt innehåll Fysik Aktuella samhällsfrågor som rör fysik. Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande

Läs mer

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv. SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Ekorrspåraren Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av fötter, en halväten kotte, märken efter avbitna

Läs mer

Ljusets böjning & interferens

Ljusets böjning & interferens ... Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter 2 Laborationsuppgifter Ljusets böjning & interferens Ljusets vågegenskaper Ljus kan liksom ljud beskrivas som vågrörelser och i den här laborationen ska

Läs mer

Pernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer. Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning. Andra upplagan, reviderade sidor

Pernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer. Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning. Andra upplagan, reviderade sidor Matte Direkt Pernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer Safari 1A Lärarhandledning MS Enhetsdel Sist i varje kapitel finns ett avsnitt som i första hand tar upp enheter. Här i årskurs 1 handlar

Läs mer

LJUSETS REFLEKTION OCH BRYTNING. Att undersöka ljusets reflektion i plana speglar och brytning i glaskroppar.

LJUSETS REFLEKTION OCH BRYTNING. Att undersöka ljusets reflektion i plana speglar och brytning i glaskroppar. LJUSETS REFLEKTION OCH BRYTNING Uppgft: Materel: Att undersöka ljusets reflekton plana speglar och rytnng glaskroppar. Rätlock av glas Halvcylndrsk skva av glas Plan spegel Korkplatta Knappnålar. -papper

Läs mer

GÖR DET OSYNLIGA SYNLIGT MED HJÄLP AV LJUSET

GÖR DET OSYNLIGA SYNLIGT MED HJÄLP AV LJUSET GÖR DET OSYNLIGA SYNLIGT MED HJÄLP AV LJUSET Bild av 8 klassare från skola i Östra Göinge Kommun. - En fotografisk workshop Bildkonstnär SOFIA ÄNGHEDE Ankargatan 4a 414 61 Göteborg Tfn 0704 01 31 26 Email:

Läs mer

Sammanfattning: Fysik A Del 2

Sammanfattning: Fysik A Del 2 Sammanfattning: Fysik A Del 2 Optik Reflektion Linser Syn Ellära Laddningar Elektriska kretsar Värme Optik Reflektionslagen Ljus utbreder sig rätlinjigt. En blank yta ger upphov till spegling eller reflektion.

Läs mer

Mål och betygskriterier i Fysik

Mål och betygskriterier i Fysik Mål och betygskriterier i Fysik För att bli GODKÄND på samtliga kurser skall du: Kunna skyddsföreskrifter inom NO-institutionen, samt veta var skydds- och nödutrustning finns Kunna handha den laboratorieutrustning

Läs mer

Vattenrening nr 53400

Vattenrening nr 53400 53400 Experimentlåda Vatten Lärarhandledning Vattenrening nr 53400 Innehåll Lista över komponenter... Bildöversikt förpackningens innehåll... Särskilda inlärningsmål... 2 Experiment... 2.1 Experiment

Läs mer

Frågor - Högstadiet. Grupp 1. Jetline. Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet)

Frågor - Högstadiet. Grupp 1. Jetline. Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet) Grupp 1 Jetline Mät och räkna: Före eller efter: Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet) Var under turen känner du dig tyngst? Lättast? Spelar

Läs mer

Kvantfysik - introduktion

Kvantfysik - introduktion Föreläsning 6 Ljusets dubbelnatur Det som bestämmer vilken färg vi uppfattar att ett visst ljus (från t.ex. s.k. neonskyltar) har är ljusvågornas våglängd. violett grönt orange IR λ < 400 nm λ > 750 nm

Läs mer

Tentamen i SK1111 Elektricitets- och vågrörelselära för K, Bio fr den 13 jan 2012 kl 9-14

Tentamen i SK1111 Elektricitets- och vågrörelselära för K, Bio fr den 13 jan 2012 kl 9-14 Tentamen i SK1111 Elektricitets- och vågrörelselära för K, Bio fr den 13 jan 2012 kl 9-14 Tillåtna hjälpmedel: Två st A4-sidor med eget material, på tentamen utdelat datablad, på tentamen utdelade sammanfattningar

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2012-03-09, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2012-03-09, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2012-03-09 Tentamen i Fotonik - 2012-03-09, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Syfte: Att se hur ljuset reflekteras i konkava och konvexa speglar. Men även i andra plana speglar.

Syfte: Att se hur ljuset reflekteras i konkava och konvexa speglar. Men även i andra plana speglar. Ljusets reflektion Syfte: Att se hur ljuset reflekteras i konkava och konvexa speglar. Men även i andra plana speglar. Material: Optisk bänk Spänningskub Lins +10 Optiklampa Spalt med 5 spalter Spalthållare

Läs mer

TENTAMEN I TILLÄMPAD VÅGLÄRA FÖR M

TENTAMEN I TILLÄMPAD VÅGLÄRA FÖR M TENTAMEN I TILLÄMPAD VÅGLÄRA FÖR M 2012-01-13 Skrivtid: 8.00 13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv

Läs mer

TOPAZ PHD. Användarmanual

TOPAZ PHD. Användarmanual TOPAZ PHD Användarmanual Freedom Scientific, Inc. Februari 2015 PUBLISHED BY Freedom Scientific 11800 31st Court North St. Petersburg, Florida 33716-1805 USA http://www.freedomscientific.com Informationen

Läs mer

Blommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren

Blommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren ELEVBLAD - Blommor Blommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren 1. Djurkort Tag fram ditt djurkort och fundera på: Är detta en trivsam plats för ditt djur? Skulle djuret kunna bygga ett bo

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr sidan 1 Författare: Morten Dürr Vad handlar boken om? Boken handlar om Amir som är 9 år och går i andra klass. Amir vill göra saker på sitt eget sätt. I skolan ska de skriva om sitt sommarlov och Amir

Läs mer

FOTOKURS ONLINE. Bli en bättre fotograf medan du plåtar 1.3-26.4 2014 ANNA FRANCK

FOTOKURS ONLINE. Bli en bättre fotograf medan du plåtar 1.3-26.4 2014 ANNA FRANCK FOTOKURS ONLINE Bli en bättre fotograf medan du plåtar 1.3-26.4 2014 ANNA FRANCK Kursprogrammet: 1. Introduktion - 1.3 2. Bländaren - 8.3 3. Slutaren - 15.3 4. Människan i fokus - 22.3 5. Svart-vitt -

Läs mer

BANDGAP 2009-11-17. 1. Inledning

BANDGAP 2009-11-17. 1. Inledning 1 BANDGAP 9-11-17 1. nledning denna laboration studeras bandgapet i två halvledare, kisel (Si) och galliumarsenid (GaAs) genom mätning av transmissionen av infrarött ljus genom en tunn skiva av respektive

Läs mer

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i Fotonik , kl FAFF25-2015-03-20 Tentamen i Fotonik - 2015-03-20, kl. 14.00-19.15 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

1. Månens rörelser. Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen

1. Månens rörelser. Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen Uppgiften var att skapa illustrationer till fyra texter. Illustationerna tydliggör allt det som texten beskriver. 1. Månens rörelser Månen roterar runt jorden

Läs mer

Fotoutmaning 1. STILLEBEN (Inomhus) Välkomna till Järbo Garns fotoutmaning med inriktning stickat och virkat - Maja här!

Fotoutmaning 1. STILLEBEN (Inomhus) Välkomna till Järbo Garns fotoutmaning med inriktning stickat och virkat - Maja här! Fotoutmaning 1 Välkomna till Järbo Garns fotoutmaning med inriktning stickat och virkat - Maja här! Under fyra veckor kommer jag att guida er igenom fyra olika utmaningar. Tanken är att dessa utmaningar

Läs mer

9-1 Koordinatsystem och funktioner. Namn:

9-1 Koordinatsystem och funktioner. Namn: 9- Koordinatsystem och funktioner. Namn: Inledning I det här kapitlet skall du lära dig vad ett koordinatsystem är och vilka egenskaper det har. I ett koordinatsystem kan man representera matematiska funktioner

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2014-04-25 Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

4:7 Dioden och likriktning.

4:7 Dioden och likriktning. 4:7 Dioden och likriktning. Inledning Nu skall vi se vad vi har för användning av våra kunskaper från det tidigare avsnittet om halvledare. Det är ju inget självändamål att tillverka halvledare, utan de

Läs mer

Låt eleverna öva på att dra slutsatser om textens handling genom att leta ledtrådar i texten.

Låt eleverna öva på att dra slutsatser om textens handling genom att leta ledtrådar i texten. Till läraren om kopieringsunderlag: Ledtrådar och bevis Låt eleverna öva på att dra slutsatser om textens handling genom att leta ledtrådar i texten. 1. De börjar med att titta på rubriker och bilder.

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00 Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00 Tentamen i Fotonik 2011 08 25, kl. 08.00 13.00 FAFF25-2015-08-21 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 FAFF25 - Tentamen Fysik för Fysik C och i för

Läs mer

Några tips på hur man kan arbeta med fjärilar i skola och förskola

Några tips på hur man kan arbeta med fjärilar i skola och förskola Några tips på hur man kan arbeta med fjärilar i skola och förskola 1. Hur ser en fjäril? har så kallade fasettögon som är sammansatta av upp till 17 000 delögon. Detta ger fjärilen ett mosaikseende. Måla

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014 WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014 Tävlingsuppgifter (Finaltävlingen) Riv loss detta blad och lägg det överst tillsammans med de lösta tävlingsuppgifterna i plastmappen. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla.

Läs mer

Varje del tar c:a 80 min. Totalt 4 lektioner eller 160 minuter.

Varje del tar c:a 80 min. Totalt 4 lektioner eller 160 minuter. Lärarhandledning Моdul 2: Färger Färger fångar vår uppmärksamhet. Precis som marknadsföringsspecialister använder sig av attraktiva, färgsprakande reklamannonser för att fånga vår uppmärksamhet för en

Läs mer

Separata blad för varje problem.

Separata blad för varje problem. Institutionen för Fysik och Materialvetenskap Tentamen i FYSIK A 2008-12-12 för Tekniskt/Naturvetenskapligt Basår lärare : Johan Larsson, Lennart Selander, Sveinn Bjarman, Kjell Pernestål (nätbasår) Skrivtid

Läs mer

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och

Läs mer

BELYSNINGSFÖRSTÄRKANDE FÄRGSÄTTNING AV RUM (projektnr 34528-1)

BELYSNINGSFÖRSTÄRKANDE FÄRGSÄTTNING AV RUM (projektnr 34528-1) OPTIMA2 BELYSNINGSFÖRSTÄRKANDE FÄRGSÄTTNING AV RUM (projektnr 34528-1) LÄGESRAPPORT 25 juli 2011 Tekn. Dr Cecilia Häggström (genomförandeansvarig) Docent Karin Fridell Anter (projektledare) Projektets

Läs mer

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du:

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: A.Mer av dig själv. B.Mindre av dig själv. C.Lika mycket av dig själv. ⱱ Hur hög måste en spegel vara för att du ska

Läs mer