FYSIK. Lennart Undvall Anders Karlsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FYSIK. Lennart Undvall Anders Karlsson"

Transkript

1 YSIK Lennart Undvall Anders Karlsson

2 ISBN Lennart Undvall, Anders Karlsson och Liber AB Redaktion: Conny Welén ormgivare: Patrik Sundström Bildredaktör: Mikael Myrnerts Teckningar: Typoform, Anders Nyberg Produktion: Adam Dahl järde upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Nacka Tryck: Kina 2013 KOPIERINGSÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www. bonuspresskopia.se. Liber AB, Stockholm Tfn kundservice tfn , fax e-post:

3 Välkommen till Spektrum ysik Den fjärde upplagan av Spektrum Kemi tar avstamp i Lgr 11. Kursplanens förmågor möts med nya moment, och det centrala innehållet med uppdaterat stoff och nya kapitel. I kapitelingresserna har förmågorna lyfts dels med bilder och frågor, dels med målbeskrivningar baserade på det centrala innehåll och de förmågor som behandlas i kapitlet. De nya Perspektiven lockar till diskussion och ställningstagande. Här tränas förmågan att skilja värderingar från fakta och att utveckla ett kritiskt tänkande kring argument och källor. aktarutor med Historia, orskning och ördjupning ger intressanta utblickar och visar på fysikens bredd. Varje avsnitt avslutas med Testa dig själv-frågor och begreppsträning örklara begreppen. Varje kapitel i sin tur avslutas med en samman fattning följd av inalen med kapitelövergripande uppgifter i ämnes provens anda. En bra möjlighet att testa kunskaperna och få träning inför ämnesproven. Nytt i Lgr 11 är att eleverna ska lära sig skilja fakta från värderingar i valsituationer som rör energi, teknik, miljö och samhälle. Nya Spektrum stödjer det arbetet och ger ökad kunskap om begrepp, modeller och teorier samt hur de kommit till genom naturvetenskapligt arbete. Här finns också kopplingar till vardagslivet som eleverna känner igen. Vi har även lagt mer fokus på att förklara hur nya upptäckter i fysik påverkat vår världsbild och förändrat våra livsvillkor. I nya Spektrum fysik har vi lämnat elektroniken till tekniken och samlat elläran i två kapitel. Det första behandlar grundläggande ellära, det andra samspelet mellan elektricitet och magnetism. Enklare kapitel som Solsystemet, Värme och väder och Ljud ligger tidigt i boken, medan Atom- och kärnfysik och Energiförsörjning kommer senare.

4 När vi surfar på internet använder vi fiberoptiska kablar. Det är kunskaper om ljusets egenskaper som har gjort det möjligt. 8. ljus Driver våra elektroniska motorvägar Solens strålar har märkliga egenskaper. De syns inte, men ändå lyser de upp och sätter färg på vår tillvaro. Solens UV-strålning kan vi inte heller se direkt, men ändå ger den oss bruna ben på stranden. Idag har vi lärt oss att skicka information med hjälp av ljus, snabbare än någonsin tidigare. Ledningar av glas håller på att ersätta våra teleledningar av koppar. Vi kan också skapa ljus som inte förekommer naturligt, nämligen laser. Med laser kan vi till exempel mäta avstånd och operera närsynthet.

5 Känner du igen fenomenet? Solen lyser igenom och regnbågens alla färger bildas. Har du något glasföremål hemma som detta fungerar med? ungerar det även med en lampa som ljuskälla? Är det farligt att värma mat i mikrovågsugn? En del tror det. Men har man kunskaper i fysik vet man vilken strålning som är farlig och vilken som är ofarlig. här får du lära dig hur ljuset reflekteras i olika slags speglar varför en ljusstråle ändrar riktning när den passerar en vattenyta hur ljuset bryts i olika slags linser hur ljus färdas i en optisk fiber hur en kamera och kikare fungerar hur regnbågen uppkommer hur vi kan se olika färger vad strålningsenergi och kemisk energi är INNEHÅLL 8.1 Ljusets utbredning och reflektion 8.2 Ljusets brytning 8.3 Optiska instrument 8.4 Ljus och färg 8.5 Strålningsenergi och kemisk energi PERSPEKTIV 93

6 örr trodde man att ögonen sände ut osynliga ljusstrålar och när man blundade blev det mörkt. Idag vet vi att det behövs en ljuskälla för att vi ska se något. 8.1 Ljusets utbredning och reflektion I vårt språk använder vi uttryck som kasta en blick på... eller hennes onda blick.... örr var det här ett vanligt sätt att tänka. ram till 1500-talet trodde man att ögonen var en slags ljuskälla. På samma sätt som elden sänder ljus trodde man att ögonen sände ut osynliga synstrålar och att det var därför som man såg föremål. Och just därför såg man inget när man blundade. Nu vet vi att det inte går till på det viset. Så tänker vi idag Tänk dig att du befinner dig i ett rum som är helt svart. Du kan inte se någonting omkring dig. Men när du tänder ett stearinljus ser du plötsligt detaljer i rummet. Hur går det egentligen till när vi ser saker? ör att vi ska kunna se måste det finnas en ljuskälla som till exempel ett stearinljus som brinner. Den brinnande lågan sänder ut ljusstrålar i alla riktningar. Strålarna träffar möbler, lampor och andra saker i rummet. En del av strålarna träffar till exempel klockan på väggen. När ljusstrålarna träffar klockan studsar ljuset åt alla möjliga håll. Vi säger att ljuset reflekteras. En del av det reflekterade ljuset når våra ögon. Inne i ögat, på näthinnan, uppstår en bild av klockan. Bilden bearbetas av hjärnan, vilket gör att vi ser klockan. På samma sätt ser vi hus, träd, bilar och tusentals andra detaljer när vi är utomhus. Men då är det solen som är ljuskällan, även om det är molnigt. Solens strålar reflekteras i allt vi ser. Stearinljuset är en gammal ljuskälla som används än idag. 94

7 Ämnen som är svåra att se Det finns ämnen som är omöjliga att se, till exempel luft. Anledningen till att vi inte kan se luft, är att luften inte reflekterar något ljus. Andra ämnen, som glas och vatten, kan ibland vara svåra att se trots att de faktiskt reflekterar ljus. Men en ren glasruta reflekterar bara en liten del av det ljus som träffar glaset. Det gör att ögat kan ha svårt att uppfatta glasrutan. När ett fönster börjar bli smutsigt ser vi glaset tydligare. Men då är det smutspartiklarna, snarare än själva glaset, som reflekterar ljuset. Så bildas skuggor På grund av att ljuset rör sig rakt fram, rätlinjigt, bildas skuggor som ibland kan vara skarpa. Men ibland blir skuggorna suddiga. Det inträffar när det är molnigt eftersom molnen då får strålarna att ändra riktning. De ljusstrålar som når marken kommer därför från alla möjliga håll. Även en vanlig glödlampa kan ge suddiga skuggor. Det gör den om lampan har så kallat matt glas. Strålarna sprids då i alla möjliga riktningar i rummet. På så sätt skapas ljus som ger mjuka skuggor. Om lampan däremot har klart glas så blir skuggorna skarpa. Om man torkar bort skummet kan det vara svårt att se glasrutan. Ljuset från solen rör sig rätlinjigt och därför skapas skarpa skuggor. 95

8 I en plan spegel blir spegelbilden lika stor som föremålet, men spegelvänd. sets infalls- och reflektionsvinkel 6:4 i = infallsvinkel r = reflektionsvinkel i r normal Infalls- och reflektionsvinkeln är lika stora. Infallsvinkel och reflektionsvinkel När ljus träffar en oregelbunden yta så reflekteras ljuset åt alla möjliga håll. Men när ljus träffar en plan och blank yta, exempelvis en spegel, studsar det ut från spegeln precis lika snett eller rakt som det träffade. Låt oss titta på en enda ljusstråle som träffar en spegel. I den punkt strålen träffar spegeln ritar vi en vinkelrät linje mot spegeln. Linjen kallas för normal. Den vinkel, som bildas mellan den infallande ljusstrålen och normalen, kallas för infallsvinkel. Den vinkel som bildas mellan den reflekterade strålen och normalen kallas för reflektionsvinkel. Ljusstrålen reflekteras alltid på ett sådant sätt att reflektionsvinkeln är lika stor som infallsvinkeln. Samma princip gäller när du slår en innebandyboll mot sargen eller en biljardkula mot vallen. 8.7 Ögat ser en bild som tycks finnas bakom spegeln. Spegelbilden finns lika långt bakom spegeln som föremålet finns framför. Plana speglar Om du står framför en plan spegel, ser du en bild av dig själv. Bilden är lika stor som du är i verkligheten och tycks finnas bakom spegeln, på samma avstånd som mellan dig och spegeln. Men spegelbilden är inte helt riktig. Höger och vänster har bytt plats. Bilden av verkligheten är spegelvänd. Hur uppkommer då bilden? ör att förklara det tar vi hjälp av ett stearinljus som vi placerar framför spegeln. Ljuset sänder ut strålar i alla riktningar. De strålar som träffar spegeln reflekteras. Om vi till exempel tittar på de reflekterade strålarna från lågans spets och förlänger dem bakom spegeln, skär de varandra i en punkt. I den punkten ser vårt öga en bild av lågans spets. På så sätt luras vi att tro att det finns ett ljus bakom spegeln. 96

9 Buktiga speglar Alla speglar är inte plana. En del buktar åt något håll. Om spegeln buktar inåt, kallas den för en konkav spegel. Om den buktar utåt är spegeln konvex. ör att komma ihåg vilken spegel som är vilken, kan du tänka dig en kupad hand. På den konvexa sidan växer det hår. Handflatan är den konkava sidan. konkav spegel Brännpunkt Ljusstrålar som har samma avstånd från varandra hela tiden kallas för parallella ljusstrålar. När de träffar en konkav spegel reflekteras strålarna och skär varandra i en punkt framför spegeln. Punkten kallas för brännpunkt eller fokus. En konvex spegel har sin brännpunkt bakom spegeln. Konvexa speglar sprider inkommande ljusstrålar. Om strålarna som träffar spegeln är parallella, reflekteras de så att de ser ut att komma från brännpunkten bakom spegeln. = Brännpunkt, fokus Alla buktiga speglar har en brännpunkt. Avståndet från brännpunkten till spegeln kallar vi för brännvidd. Hur man använder konkava speglar Om vi låter ljus från solen träffa en konkav spegel så blir det mycket varmt i spegelns brännpunkt. Det kan vi utnyttja i en solugn. Om vi placerar en kastrull med vatten i brännpunkten kan vi få vattnet att börja koka. På hustak kan du se ett annat exempel på ett slags konkava speglar parabolantenner. När det gäller radio- och TV-signaler behöver ytan inte vara blank. Signalerna från en satellit reflekteras utmärkt ändå. I antennens brännpunkt sitter själva mottagaren av signalerna. = Brännpunkt, fokus = Brännpunkt, fokus En konkav spegel samlar ljus, medan en konvex spegel sprider ljus. konvex spegel En parabolantenn är konkav och samlar inkommande signaler i en mottagare, som sitter i antennens brännpunkt. 97

10 I en bilstrålkastare 8.12 är lampan placerad i spegelns brännpunkt. De strålar som lämnar strålkastaren är parallella. Lägg märke till det som sitter framför lampan. Anordningen hindrar de strålar som inte reflekteras i spegeln att lämna strålkastaren. Så fungerar en strålkastare Både i en solugn och i en parabolantenn utnyttjar vi det faktum att parallella strålar, som träffar en konkav spegel, reflekteras och möts i brännpunkten. I många lampor gör vi det motsatta. Istället för att samla strålarna i brännpunkten sänder vi ut strålarna därifrån. Genom att placera en lampa i en konkav spegels brännpunkt får vi till exempel en bra strålkastare. De strålar som träffar spegeln reflekteras så att de blir parallella. På så sätt sprids inte ljuset åt alla håll från strålkastaren. Vi får ett riktat och bra ljus, vilket är nödvändigt från till exempel en bilstrålkastare. Bilden i buktiga speglar Om du speglar dig i en konkav spegel blir bilden förstorad, om du håller spegeln nära ansiktet. Men om du håller spegeln en bit bort, ser du en upp och nervänd spegelbild av ditt ansikte. Dessutom är bilden mindre än i verkligheten. Konkava speglar används i speglar där man vill ha en förstorad bild av sitt ansikte. Det blir då lättare att sminka eller raka sig. Om du speglar dig i en konvex spegel blir bilden alltid förminskad. Konvexa speglar finns till exempel i gatukorsningar med dålig sikt och i backspeglar till bilar. Genom att bilden blir förminskad syns en betydligt större del av korsningen eller vägen bakom bilen jämfört med om man använder en plan spegel. Den konvexa spegeln gör att du ser mer av gatukorsningen än vad du skulle gjort i en plan spegel. 98

11 8. l j us ÖRDJUPNING Hur bilden uppkommer i buktiga speglar Varför blir bilden förstorad eller förminskad i buktiga speglar? Vi kan visa det med hjälp av till exempel ett stearinljus. rån spetsen av ljuslågan går det ut strålar i alla riktningar. Vi ritar ut två av dessa strålar. De reflekteras i spegeln så att infallsvinkel och reflektionsvinkel blir lika stora. Om vi förlänger de reflekterade strålarna bakåt så skär de varandra. Där finns bilden av ljuslågans spets. Som du ser blir bilden i den konvexa spegeln förminskad, medan den blir förstorad i den konkava spegeln. I båda fallen ser det ut som om bilden finns bakom spegeln testa dig själv 8.1 förklara begreppen ljuskälla reflektera normal infallsvinkel reflektionsvinkel konvex spegel konkav spegel brännpunkt brännvidd 1. Vilken hastighet har ljus i luft? 8. a) Vad för slags spegel är det här? dig i en a) plan spegel? b) konvex spegel? c) konkav spegel på nära håll? b) Rita av bilden och rita strålarnas fortsatta väg. c) Hur lång är spegelns brännvidd? 2. Blir bilden förstorad, förminskad eller oförändrad om du speglar 9. Bilden föreställer en bilstrålkastare. a) Var är lampan placerad? b) Rita av bilden, rita ut några strålar och hur de reflekteras. 3. Ge exempel på hur man kan ha nytta av a) konkava speglar. b) konvexa speglar. 10. Ett ljus står framför en plan spegel enligt bilden. Rita strålgången och den spegelbild som uppkommer. 11. Rita av bilderna. Rita strålarnas fortsatta väg. 4. Rita en bild som visar vad som händer när en ljusstråle träffar en plan spegel. 5. örr i tiden trodde man att man såg föremål för att det sändes ut osynliga synstrålar från ögonen. Idag vet vi att det inte är så. örklara varför du kan se föremål runt omkring dig. 6. Vatten är ett genomskinligt ämne. Varför kan vi ändå se vatten? 7. a) Vad för slags spegel är det här? b) Rita av bilden och rita strålarnas fortsatta väg. c) Hur lång är spegelns brännvidd? B 99 Kap 8.indd

12 8.2 Ljusets brytning Vi använder Internet mer och mer. ör att allt ska fungera finns kablar av glas nedgrävda i marken och på havens bottnar. ör att informationen i till exempel ett fotografi inte ska försvinna när det skickas över internet måste signalerna förstärkas. Nu jobbar forskarna, bland annat på Tekniska högskolan i Stockholm (KTH) med att uppfinna framtidens kablar. De försöker förfina glaset i kablarna så att kablarna kan böjas mer utan att ljus läcker ut och så att ljussignalerna kan färdas längre sträckor innan de behöver förstärkas. Men hur kommer det sig egentligen att ljus kan färdas inuti glastrådar? ör att förklara det måste vi lära oss lite om hur ljuset bryts. luft vatten Ljus kan färdas i kablar av glas optiska fiber. i = infallsvinkel i normal b r = reflektionsvinkel r b = brytningsvinkel När ljus träffar en vattenyta så reflekteras en del av ljuset. Annars skulle vi inte kunna se vattnet. Resten av ljuset fortsätter in i vattnet, men i en annan riktning. Ljusstrålen bryts mot normalen. Ljusets strålar bryts i en vattenyta Ljus ändrar riktning när det passerar en vattenyta. Det beror på att ljus har lägre hastighet i vatten än i luft. Hastigheten i luft är km/s, men den är bara km/s i vatten. Att ljusets hastighet är lägre i vatten beror på att vatten har högre densitet än luft. Man brukar säga att vatten är ett tätare ämne än luft. Ju tätare ett ämne är, desto lägre är ljusets hastighet. Den vinkel som bildas mellan den infallande strålen och normalen kallas för infallsvinkel. Den vinkel, som bildas mellan normalen och ljusstrålen i vattnet, kallas för brytningsvinkel. När en ljusstråle går från luft till vatten, bryts den mot normalen. Brytningsvinkeln blir då mindre än infallsvinkeln. En ljusstråle som istället går från vatten till luft bryts från normalen. Brytningsvinkeln blir då större än infallsvinkeln. Det är alltid så att ljusets strålar bryts mot normalen när det går in i ett tätare ämne. När ljus går in i ett tunnare ämne bryts strålarna från normalen. 100

13 Den avbrutna skeden Säkert har du stått på stranden med vatten upp till knäna och tittat ner på dina fötter. Kanske har du då sett att benen tycks vara för korta och att fötterna ser konstiga ut. En tesked som är nerstucken i ett glas med vatten ser också konstig ut. Den ser ut att vara avbruten vid vattenytan. När ljuset går in i ett tätare medium bryts det mot normalen. Men ögat tror att ljuset går rakt fram och vi blir lurade. Benen i vattnet ser därför för korta ut och skeden i glaset ser ut att vara av. Totalreflektion Vi fortsätter att undersöka ljus som går från vatten till luft. Vi kommer då att störa på ännu ett intressant fenomen. Ju större infallsvinkeln är, desto större är också brytningsvinkeln. När infallsvinkeln är 49 så blir brytningsvinkeln så stor som den kan bli, 90. När infallsvinkeln är större än 49 kommer inget ljus att fortsätta upp i luften. Allts ljus reflekteras ner i vattnet. enomenet ka llas totalreflektion. Ljus i glas Glas är ett tätare ämne än både luft och vatten. Ljusets hastighet i glas är därför lägre omkring km/s. ör att se vad som händer när ljus passerar från glas tillbaka till luften, låter vi en ljusstråle träffa ett tresidigt prisma. När ljusstrålen går in i prismat, bryts den mot normalen. Sedan när ljusstrålen går ut i luften igen, bryts den från normalen. På sin väg genom glasprismat ändrar alltså ljusstrålen riktning två gånger. När en ljusstråle träffar en glasruta ändrar den också sin riktning två gånger. örst bryts ljusstrålen mot normalen och sedan lika mycket från normalen. Det gör att ljuset har samma riktning efter att det passerat glaset som före. Det enda som hänt är att strålen har förflyttats en aning parallellt. Ljus på väg från vatten till luft bryts från normalen. Eftersom ögat tror att ljuset färdas rakt fram blir vi lurade. Skeden verkar vara av vid vattenytan. Prisma 6.15 luft glas Ljus på väg in i ett prisma av glas bryts mot normalen. Ljus på väg ut ur prismat bryts från normalen. 101

14 Ljusstrålarna går först rakt fram in i prismat utan att brytas. När ljusstrålarna sedan ska färdas ut ur prismat är infallsvinkeln 45. Det gör att det uppstår en totalreflektion. Efter den andra totalreflektionen lämnar strålarna prismat. Totalreflektion i glas Även när ljus går från glas till luft kan det bli totalreflektion. Det sker när infallsvinkeln överstiger 45. Med hjälp av ett glasprisma kan vi därför få ljusstrålar att vända tillbaka åt samma håll varifrån de kom. Men vi ser också att strålarna byter plats när de kommer ut från prismat. Den stråle som var överst är nu underst och tvärtom. På så sätt kan man med hjälp av ett prisma vända en upp- och nervänd bild så att den blir rättvänd. Prismor används därför i vanliga kikare för att ge rättvända bilder. iberoptik I så kallad fiberoptik utnyttjas egenskapen att ljus kan totalreflekteras. Ordet optik kommer från grekiskans optiko s och betyder ungefär som hör till synen. Optiska fibrer är tunna trådar av glas som används till att skicka ljussignaler genom. Ljuset totalreflekteras hela tiden mot glasytan och stannar därför kvar i tråden. Ljuset så att säga studsar fram och tillbaka inne i glaset på sin färd genom fibern tills det kommer ut på andra sidan. I en optisk fiber studsar ljuset fram på grund av totalreflektion. Men om infallsvinkeln är för stor, lämnar ljuset glasfibern (den streckade strålen). 102

15 iberoptiska kablar Innan fiberoptiken fanns skickades alla telefonsamtal, faxmeddelanden och elektroniska brev med hjälp av elektriska signaler i kopparledningar. Nu kan vi istället skicka all denna information med hjälp av ljussignaler i fiberoptiska kablar, vilket går väsentligt snabbare. I ena änden av fibern sitter det en sändare som omvandlar de elektriska signalerna vi vill sända till ljussignaler. I andra änden av fibern sitter det en mottagare som omvandlar ljussignalerna till elektriska signaler igen. Optiska fibrer har många fördelar framför elkablar. En av dem är att optiska fibrer kan överföra mycket mer information per sekund än vad elledningar kan. Det går därför åt färre kablar. De är också lättare att placera ut, kan skicka information längre sträckor utan förstärkning, är omöjliga att avlyssna samt är miljötåliga. Det är med de optiska fibrerna vi bygger våra elektroniska motorvägar. Höghastighetsinternet Utvecklingen går snabbt och idag har många hushåll höghastighetsuppkoppling via optisk fiber ända in i bostaden. I många hushåll har man slutat använda vanliga telefoner som är kopplade till de gamla kopparledningarna. Istället använder man endast mobiltelefoner eller telefoner som helt och hållet använder sig av Internet. Allt fler hushåll har idag möjlighet att använda nya tjänster via Internet. örutom snabbare uppkoppling mot Internet kan vi med nya tjänster till exempel bestämma exakt när vi vill se olika TV-program, hyra programvara eller filmer via Internet, ringa med bildtelefon eller sända egna TV-program. Idag har mycket av datatrafiken i de gamla elledningarna flyttats över till optiska fibrer datatrafikens motorvägar. Gastroskopi På sjukhus används optiska fibrer i flera sammanhang, till exempel i så kallade gastroskop. De används bland annat när läkarna vill titta ner i magsäcken hos en patient, så kallad gastroskopi. Efter lokalbedövning får patienten svälja en slang som innehåller optiska fibrer. En del av dem lyser upp magsäcken, medan andra fungerar som filmkameror. På en TV-skärm ser läkaren hur det ser ut i magen. Läkaren förbereder en gastroskopi. 103

16 Konvex lins Konkav lins = Brännpunkt, fokus En konvex lins samlar inkommande ljus, medan en konkav lins sprider ljuset. Ljuset bryts egentligen två gånger när det passerar genom linsen. ör enkelhetens skull ritar vi endast en brytning linsen. brännpunkt = Brännpunkt, fokus brännpunkt Konvexa och konkava linser Linser används till exempel i glasögon, kameror, kikare och mikroskop. En lins är tillverkad av glas eller plast och kan vara konvex eller konkav. En konvex lins är tjockast på mitten, medan en konkav lins är tunnast på mitten. En lins har två brännpunkter, en på vardera sidan om linsen. Avståndet från linsens mittpunkt = Brännpunkt, fokus till brännpunkten kallas brännvidd. En konvex lins kallas också samlingslins, eftersom den samlar ihop inkommande strålar. Parallella strålar som passerar genom en konvex lins bryts och skär varandra i brännpunkten. Ytterligare ett namn på en konvex lins är positiv lins. Om det till exempel står +12 på kanten av en lins, så är det en konvex lins med brännvidden 12 cm. Konkava linser kallas även för spridningslinser eller negativa linser. Parallella strålar som passerar genom en konkav lins sprids. En lins som är märkt med beteckningen 10, är en konkav lins med brännvidden 10 cm. Bilder med konvexa linser Vi placerar ett ljus framför en konvex lins. Bakom linsen placerar vi en vit skärm. Om vi håller skärmen på ett visst avstånd från linsen, kan vi på skärmen se en bild av ljuset. Men bilden är upp- och nervänd. En bild, som vi på det här sättet kan fånga upp på en skärm, kallas för en verklig bild. Om bilden blir förstorad eller förminskad beror på hur nära linsen som ljuset är. Ju närmare linsen är, desto större blir bilden. Om den konvexa linsen kommer så nära att ljuset hamnar innanför brännpunkten, syns ingen bild på skärmen. Däremot kan vi se en bild av ljuset, om vi tittar genom linsen. Vi ser då en bild som är förstorad och rättvänd. En sådan här bild, som inte kan fångas upp på en skärm, kallas skenbild. Linsen fungerar i det här fallet som ett förstoringsglas, en lupp. brännpunkt brännpunkt 104

17 8. l j us Bilder med konkava linser Om vi upprepar försöket med en konkav lins blir resultatet helt annorlunda. Vi kan då inte fånga någon verklig bild på skärmen. En konkav lins kan nämligen inte ge någon verklig bild utan bara en skenbild. Skenbilden ser vi genom att titta på ljuset genom linsen. Skenbilden är en förminskad och rättvänd bild av ljuset. Det är kunskapen om hur linser skapar bilder som gjort att vi kan konstruera kikare och mikroskop. testa dig själv 8.2 Kan du begreppen? ljusets brytning tätare ämne optisk fiber konvex lins konkav lins verklig bild skenbild 1. Rita en bild som visar vad som händer när en ljusstråle går från luft och vidare ner i vatten. 2. Varför ändrar en ljusstråle riktning när den går till exempel från 7. Hur fungerar optiska fibrer? 8. a) Vad för slags lins är det här? b) Hur lång är brännvidden? c) Rita av bilden och rita strålarnas fortsatta väg. luft till glas? 3. Vilka av linserna nedan är konvexa? A B C D E 9. Parallella strålar träffar en lins med brännvidden 3 cm. Rita vad 4. Nämn ett annat namn för en som händer med strålarna om det är en konkav lins. a) konkav lins b) konvex lins 10. a) Är bilden rättvänd eller upp- och nervänd? b) Hur förändras bilden när du flyttar linsen närmare ljuset? 5. Vilken typ av lins används som förstoringsglas? 6. Bilden visar hur några ljustrålar träffar en vattenyta underifrån. Rita av bilden och rita strålarnas fortsatta väg. luft vatten Du avbildar ett ljus med en lins. På en skärm ser du en bild. 11. örklara skillnaden mellan verklig bild och skenbild. 12. Om du tittar på en fisk som finns i vatten så ser fisken ut att vara närmare vattenytan än vad den är. Den ser även större ut. örsök att förklara detta genom att rita en bild. 13. Rita den bild som uppkommer i en konvex lins när föremålet är a) utanför linsens brännpunkt b) innanför linsens brännpunkt Rita föremålet som en pil. 105 Kap 8.indd

18 8.3 Optiska instrument Holländaren van Leeuwenhoek handlade med tyger på 1600-talet. ör att inte bli lurad, tillverkade han ett mikroskop för att avslöja om ett tyg hade rätt kvalitet. 300 år senare tittade forskarna på den första digitala mikroskopbilden. Det var möjligt tack vare den elektroniska bildsensorn. Digital film har numera i princip ersatt all fotografisk film. Två nya tekniker, skapade med 300 års mellanrum, kunde plötsligt samverka och för alltid förändra människors sätt att filma och fotografera. örstoringsglas har konvexa linser. Lupp En lupp eller ett förstoringsglas är det enklaste optiska instrumentet. Det är helt enkelt en konvex lins med kort brännvidd. Ju kortare brännvidden är, desto mer förstorar luppen. objektiv prismor okular Vanliga kikare innehåller prismor som vänder bilden rätt. Därför kallar man dem för prismakikare. Kikare Kikare används för att vi ska kunna se föremål på långt håll. Den enklaste typen av kikare är en så kallad astronomisk kikare. Den består av två konvexa linser som kallas objektiv och okular. Objektivet ger en bild av föremålet inne i kikaren. Sedan tittar du på bilden genom okularet. Man kan alltså säga att okularet förstorar den bild som objektivet skapat. Objektivet är en lins med lång brännvidd och okularet är en lins med kort brännvidd. Astronomiska kikare ger upp- och nervända bilder. Men det spelar ingen större roll när man studerar månen och planeterna. De kikare som vi vanligtvis använder oss av kallas för prismakikare och ger förstås rättvända bilder. En prismakikare innehåller två prismor av glas som ljuset passerar innan det träffar okularet och våra ögon. Prismorna har till uppgift att vända bilden rätt. 106

19 Mikroskop Mikroskop används när vi vill få förstorade bilder av små föremål. Även ett mikroskop har två konvexa linser, ett objektiv och ett okular. Precis som i en kikare så ger objektivet en bild av det föremål som man vill titta närmare på, till exempel en mygga. Okularet förstorar sedan den bild som objektivet skapat. Kamera ör att få en bild på en skärm, behövs bara en låda med ett litet hål i. Om du låter de reflekterade ljusstrålarna från en flaska falla in mot hålet får du en upp- och nervänd bild av flaskan på lådans bakre vägg. En sådan enkel kamera brukar kallas för camera obscura, vilket egentligen betyder mörkt rum. Moderna kameror finns i en mängd olika utföranden och modeller. Men i alla kameror finns det fyra viktiga delar: objektiv, slutare, bländare och ccd-celler. I gamla kameror används fotografisk film istället för ccd-celler. Den enklaste typen av objektiv består av en enda lins, en konvex lins. Linsens uppgift är att skapa en bild av det föremål som ska fotograferas. Slutarens uppgift är att öppna och stänga kameran. Den tid som kameran är öppen och släpper in ljus kallas exponeringstid. När du trycker på slutaren, öppnas kameran och en bild skapas med hjälp av linsen. Bilden registreras av ccd-cellerna. Om du har en mer avancerad kamera kan du variera kameraöppningens storlek med hjälp av bländaren. På så sätt reglerar du hur mycket ljus som ska träffa filmen. När det är soligt och ljust, ska du använda en liten bländaröppning. Om det är mulet gör du bländaröppningen större. I de flesta kameror och mobiltelefoners kameror ställs exponeringstid, bländare och avstånd in automatiskt. Sådana kameror har dessutom ofta inbyggd blixt eller LED-belysning som kommer till användning om ljusförhållandena är dåliga. öremål Linser Ett mikroskop ger en förstorad bild av små föremål och används därför att till exempel studera små insekter. Bild Bländare ilm Slutare Linserna skapar en bild på filmen. Slutaren styr hur länge filmen ska träffas av ljus. Med bländarens hjälp kan du variera kameraöppningens storlek. 107

20 Närsynthet Ögat kan liknas vid en kamera Ett öga kan liknas vid en kamera. Ögonlocket är ögats slutare och pupillen motsvarar kamerans bländare. När ljuset är starkt är pupillen liten, och när ljuset är svagt är pupillen stor. Efter att ljuset passerat pupillen träffar det ögonlinsen kamerans objektiv. Ögonlinsen har till uppgift att bryta ljusstrålarna så att de bryts och sammanstrålar på näthinnan och skapar en bild. Ccd-cellernas motsvarighet i ögat är näthinnan. I ett normalt fungerande öga bryts ljusstrålarna så att bilden av föremålet hamnar exakt på näthinnan. Då ser vi en tydlig bild av föremålet. Men precis som i en kamera är bilden på näthinnan upp- och nervänd. Att vi uppfattar bilden rättvänd beror på att vår hjärna vänder på bilden. Vid närsynthet hamnar bilden lite framför näthinnan. Med konkava linser sprids ljusstrålarna så att bilden hamnar på näthinnan. Närsynthet vanligt hos yngre Många människor har något slags synfel. Då behöver ögat hjälp för att kunna se bättre. Det kan gälla både unga och gamla. Bland unga är det vanligt med närsynthet. Om man är närsynt ser man bra på nära håll men inte på långt håll. Vid närsynthet är ögongloben för lång och ljuset bryts till en punkt framför näthinnan. elet kan avhjälpas med glasögon som har konkava linser. De sprider ljusstrålarna innan de når ögat. Det gör att bilden hamnar på näthinnan. En del forskare tror att närsynthet är medfött. Andra forskare tror att man blir närsynt om man läser mycket eller sitter för mycket framför TV:n och datorn. Det skulle i så fall kunna vara förklaringen till varför närsynthet blir allt vanligare. ler och fler unga blir närsynta, det vill säga de ser bra på nära håll. Kan det bero på att vi sitter mer och mer framför datorn? 108

Instuderingsfrågor extra allt

Instuderingsfrågor extra allt Instuderingsfrågor extra allt För dig som vill lära dig mer, alla svaren finns inte i häftet. Sök på nätet, fråga en kompis eller läs i en grundbok som du får låna på lektion. Testa dig själv 9.1 1 Vilken

Läs mer

FACIT OCH KOMMENTARER

FACIT OCH KOMMENTARER ACIT OCH KOMMENTARER TESTA DIG SJÄLV, INALEN OCH PERSPEKTIV 361 5. L J US ACIT TILL TESTA DIG SJÄLV Testa dig själv 5.1 örklara begreppen ljuskälla Ett föremål som ger ifrån sig ljus, till exempel brinnande

Läs mer

Optik. Läran om ljuset

Optik. Läran om ljuset Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker

Läs mer

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

Vad skall vi gå igenom under denna period?

Vad skall vi gå igenom under denna period? Ljus/optik Vad skall vi gå igenom under denna period? Vad är ljus? Ljuskälla? Reflektionsvinklar/brytningsvinklar? Färger? Hur fungerar en kikare? Hur fungerar en kamera/ ögat? Var använder vi ljus i vardagen

Läs mer

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och

Läs mer

Elevlaborationer Bordsoptik laser Art.nr: 54624

Elevlaborationer Bordsoptik laser Art.nr: 54624 Elevlaborationer Bordsoptik laser Art.nr: 54624 Laser En laserstråle är speciell på flera sätt den består av en enda färg, t.ex. röd eller grön. ljuset går nästan helt parallellt (utan att sprida ut sig).

Läs mer

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt.

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt. Om förstoringsglaset Du kan göra mycket med bara ett förstoringsglas! I många sammanhang i det dagliga livet förekommer linser. Den vanligast förekommande typen är den konvexa linsen, den kallas också

Läs mer

Hur gör man. Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det

Hur gör man. Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det 2. Svart låda Hur gör man Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det Skåpet: Det enda vi kan se är ljus. Vi kan inte se hundar, bilar, bollar eller

Läs mer

Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning

Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning Vi kommer att arbeta med ljus och strålning samt ögats uppbyggnad. Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: använda kunskaper

Läs mer

Fysik A A B C D. Sidan 1 av 9 henrik.gyllensten@tabyenskilda.se. www.tabyenskilda.se/fy

Fysik A A B C D. Sidan 1 av 9 henrik.gyllensten@tabyenskilda.se. www.tabyenskilda.se/fy www.tabyenskilda.se/y ÖÖvvnni iinn ggssuuppppggi ii teer 1. Lars lyser med en icklampa mot ett prisma. Han kan då se ett spektrum på väggen bakom prismat. Spektrumet innehåller alla ärger. Vilken av dessa

Läs mer

9 Ljus. Inledning. Fokus: Spektrum inte bara färger

9 Ljus. Inledning. Fokus: Spektrum inte bara färger 9 Ljus Inledning Kapitelinledningen på sidorna 158 159 i grundboken och sid 90 i lightboken handlar om solens strålar. Ljusstrålarna har färdats med den högsta hastighet som går, 300 000 km/s, från solens

Läs mer

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du:

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: A.Mer av dig själv. B.Mindre av dig själv. C.Lika mycket av dig själv. ⱱ Hur hög måste en spegel vara för att du ska

Läs mer

Förklara dessa begrepp: Ackommodera Avbildning, Brytning Brytningslagen Brytningsindex Brytningsvinkel Brännvidd Diffus och regelbunden reflektion

Förklara dessa begrepp: Ackommodera Avbildning, Brytning Brytningslagen Brytningsindex Brytningsvinkel Brännvidd Diffus och regelbunden reflektion Förklara dessa begrepp: Ackommodera, ögats närinställning, är förmågan att förändra brytkraften i ögats lins. Ljus från en enda punkt på ett avlägset objekt och ljus från en punkt på ett närliggande objekt

Läs mer

Sammanfattning: Fysik A Del 2

Sammanfattning: Fysik A Del 2 Sammanfattning: Fysik A Del 2 Optik Reflektion Linser Syn Ellära Laddningar Elektriska kretsar Värme Optik Reflektionslagen Ljus utbreder sig rätlinjigt. En blank yta ger upphov till spegling eller reflektion.

Läs mer

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng

Läs mer

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor Det är ett välkänt faktum att det runt en ledare som det flyter en viss ström i bildas ett magnetiskt fält, där styrkan hos det magnetiska fältet beror på hur mycket ström som flyter i ledaren. Om strömmen

Läs mer

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25 Geometrisk optik Syfte och mål Laborationens syfte är att du ska lära dig att: Förstå allmänna principen för geometrisk optik, (tunna linsformeln) Rita strålgångar Ställa upp enkla optiska komponenter

Läs mer

LÄRAN OM LJUSET OPTIK

LÄRAN OM LJUSET OPTIK LÄRAN OM LJUSET OPTIK VAD ÄR LJUS? Ljus kallas också för elektromagnetisk strålning Ljus består av små partiklar som kallas fotoner Fotonerna rör sig med en hastighet av 300 000 km/s vilket är ljusets

Läs mer

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A Detta är en något omarbetad version av Studiehandledningen som användes i tryckta kursen på SSVN. Sidhänvisningar hänför sig till Quanta A 2000, ISBN 91-27-60500-0 Där det har varit möjligt har motsvarande

Läs mer

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera

Läs mer

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera

Läs mer

Text, Sofia Ström. Foto, Ellen Kleiman. Ljusets reflektion. Syfte: Se hur ljusets reflekteras i konkava och konvexa speglar. Material: Optisk bänk

Text, Sofia Ström. Foto, Ellen Kleiman. Ljusets reflektion. Syfte: Se hur ljusets reflekteras i konkava och konvexa speglar. Material: Optisk bänk Text, Sofia Ström. Foto, Ellen Kleiman. Ljusets reflektion Syfte: Se hur ljusets reflekteras i konkava och konvexa speglar. Optisk bänk Spänningskub Lins +10 Optiklampa Spalt med 5 spalter Spalthållare

Läs mer

Repetition Ljus - Fy2!!

Repetition Ljus - Fy2!! Repetition Ljus - Fy2 Egenskaper ör : Ljus är inte en mekanisk vågrörelse. Den tar sig ram utan problem även i vakuum och behöver alltså inget medium. Exakt vilken typ av vågrörelse är återkommer vi till

Läs mer

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i Fotonik , kl FAFF25-2013-08-26 Tentamen i Fotonik - 2013-08-26, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Optik Samverkan mellan atomer/molekyler och ljus elektroner atomkärna Föreläsning 7/3 200 Elektronmolnet svänger i takt med ljuset och skickar ut nytt ljus Ljustransmission i material Absorption elektroner

Läs mer

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla a sorters energ i. ~--,;s..- -;-- NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET OLIKA SORTERS ENERGI SKA DU känna till energiprincipen känna till olika sorters energi veta att energi kan omvandlas från en sort till en annan

Läs mer

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion) Vågfysik Geometrisk optik Knight Kap 23 Historiskt Ljus Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion) Hooke, Huyghens (~1660): ljus är ett slags vågor Young

Läs mer

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved.

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved. Ver 2001-03-31. Kopieringsförbud. Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! OBS! Kopiering i skolar enligt avtal ( UB4 ) gäller ej! Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare

Läs mer

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera.

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera. Ljusets dag 1. Ljuset går rakt fram tills det bryts. Låt ljuset falla genom dörröppningen till ett mörkt rum. Se var gränserna mellan ljus och mörker går. Reflektera ljus ut i mörkret med t ex CDskivor,

Läs mer

Gauss Linsformel (härledning)

Gauss Linsformel (härledning) α α β β S S h h f f ' ' S h S h f S h f h ' ' S S h h ' ' f f S h h ' ' 1 ' ' ' f S f f S S S ' 1 1 1 S f S f S S 1 ' 1 1 Gauss Linsformel (härledning) Avbilding med lins a f f b Gauss linsformel: 1 a

Läs mer

Denna våg är. A. Longitudinell. B. Transversell. C. Något annat

Denna våg är. A. Longitudinell. B. Transversell. C. Något annat Denna våg är A. Longitudinell B. Transversell ⱱ v C. Något annat l Detta är situationen alldeles efter en puls på en fjäder passerat en skarv A. Den ursprungliga pulsen kom från höger och mötte en lättare

Läs mer

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m Problem. Utbredning av vattenvågor är komplicerad. Vågorna är inte transversella, utan vattnet rör sig i cirklar eller ellipser. Våghastigheten beror bland annat på hur djupt vattnet är. I grunt vatten

Läs mer

ANDREAS REJBRAND NV1A 2004-06-09 Fysik http://www.rejbrand.se. Elektromagnetisk strålning

ANDREAS REJBRAND NV1A 2004-06-09 Fysik http://www.rejbrand.se. Elektromagnetisk strålning ANDREAS REJBRAND NV1A 2004-06-09 Fysik http://www.rejbrand.se Elektromagnetisk strålning Innehållsförteckning ELEKTROMAGNETISK STRÅLNING... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 SPEKTRET... 3 Gammastrålning...

Läs mer

Geometrisk optik. Laboration

Geometrisk optik. Laboration ... Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter 2 Laborationsuppgifter Geometrisk optik Linser och optiska instrument Avsikten med laborationen är att du ska få träning i att bygga upp avbildande optiska

Läs mer

Fysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur

Fysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur Fysik Laboration 3 Ljusets vågnatur Laborationens syfte: att hjälpa dig att förstå ljusfenomen diffraktion och interferens och att förstå hur olika typer av spektra uppstår Utförande: laborationen skall

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2014-08-26, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2014-08-26, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2014-08-26 Tentamen i Fotonik - 2014-08-26, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Lärarhandledning: 4 minuter om. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: 4 minuter om. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Författad av Jenny Karlsson Målgrupp: Grundskola 1-3, Grundskola 4-6, Grundskola 7-9 Speltid: 4 minuter Produktionsår: 2016 Lärarhandledning: INNEHÅLL: Laser Kompassen GPS Arkimedes och

Läs mer

Lärarhandledning: 4 minuter om. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: 4 minuter om. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Författad av Jenny Karlsson Målgrupp: Grundskola 1-3, Grundskola 4-6, Grundskola 7-9 Speltid: 4 minuter Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Laser Kompassen GPS Arkimedes och flytvästen Bakterier

Läs mer

Planering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud

Planering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud Planering NO 8B, Vecka 6 2016 Ögat/Örat/Ljus/Ljud Centralt innehåll Fysik Aktuella samhällsfrågor som rör fysik. Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande

Läs mer

Syfte: Att se hur ljuset reflekteras i konkava och konvexa speglar. Men även i andra plana speglar.

Syfte: Att se hur ljuset reflekteras i konkava och konvexa speglar. Men även i andra plana speglar. Ljusets reflektion Syfte: Att se hur ljuset reflekteras i konkava och konvexa speglar. Men även i andra plana speglar. Material: Optisk bänk Spänningskub Lins +10 Optiklampa Spalt med 5 spalter Spalthållare

Läs mer

Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus

Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus 1. Hur är vår planet beroende av ljus? 2. Vad är ljus? 3. Vad är elektromagnetisk energi? 4. Vad kallas de partiklar som energin består av? 5. Hur snabbt är ljusets

Läs mer

Optik, F2 FFY091 TENTAKIT

Optik, F2 FFY091 TENTAKIT Optik, F2 FFY091 TENTAKIT Datum Tenta Lösning Svar 2005-01-11 X X 2004-08-27 X X 2004-03-11 X X 2004-01-13 X 2003-08-29 X 2003-03-14 X 2003-01-14 X X 2002-08-30 X X 2002-03-15 X X 2002-01-15 X X 2001-08-31

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2013-04-03 Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Vågrörelselära och optik

Vågrörelselära och optik Vågrörelselära och optik Kapitel 33 - Ljus 1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel

Läs mer

Hur gör man. Stick in handen i den skålformade spegeln och hälsa på dig själv! Så fungerar det

Hur gör man. Stick in handen i den skålformade spegeln och hälsa på dig själv! Så fungerar det 8. Spökhanden Hur gör man Stick in handen i den skålformade spegeln och hälsa på dig själv! Så fungerar det I en vanlig (plan) spegel ser spegelbilden ut att befinna sig en bit bakom spegelytan, men när

Läs mer

Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material?

Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? 1 Föreläsning 2 Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? Strålen in mot ytan kallas infallande ljus och den andra strålen på samma sida är reflekterat

Läs mer

Geometrisk optik reflektion och brytning. Optiska system F9 Optiska instrument. Elektromagnetiska vågor. Det elektromagnetiska spektrumet FAF260

Geometrisk optik reflektion och brytning. Optiska system F9 Optiska instrument. Elektromagnetiska vågor. Det elektromagnetiska spektrumet FAF260 Geometrisk optik reflektion oh brytning Geometrisk optik F7 Reflektion oh brytning F8 Avbildning med linser Plana oh buktiga speglar Optiska system F9 Optiska instrument 1 2 Geometrisk optik reflektion

Läs mer

Såpbubblor Kalejdoskop Uppdaterad 16/17 2

Såpbubblor Kalejdoskop Uppdaterad 16/17 2 2012: ... 3... 3... 4 Såpbubblor... 4 Kalejdoskop... 5... 6... 7... 7... 7... 8... 8... 9... 9... 10... 10... 11... 11... 11... 12 Uppdaterad 16/17 2 Enkelt beskrivet kan man säga att ljus är sådant som

Läs mer

Laboration i Geometrisk Optik

Laboration i Geometrisk Optik Laboration i Geometrisk Optik Stockholms Universitet 2002 Modifierad 2007 (Mathias Danielsson) Innehåll 1 Vad är geometrisk optik? 1 2 Brytningsindex och dispersion 1 3 Snells lag och reflektionslagen

Läs mer

för gymnasiet Polarisation

för gymnasiet Polarisation Chalmers tekniska högskola och November 2006 Göteborgs universitet 9 sidor + bilaga Rikard Bergman 1992 Christian Karlsson, Jan Lagerwall 2002 Emma Eriksson 2006 O4 för gymnasiet Polarisation Foton taget

Läs mer

Lösningarna inlämnas renskrivna vid laborationens början till handledaren

Lösningarna inlämnas renskrivna vid laborationens början till handledaren Geometrisk optik Förberedelser Läs i vågläraboken om avbildning med linser (sid 227 241), ögat (sid 278 281), färg och färgseende (sid 281 285), glasögon (sid 287 290), kameran (sid 291 299), vinkelförstoring

Läs mer

Våglära och optik FAFF30 JOHAN MAURITSSON

Våglära och optik FAFF30 JOHAN MAURITSSON Våglära och optik FAFF30 JOHAN MAURITSSON Prismor A θ 1 n=1 n n=1 2 Prismor A δ 1 θ 1 θ 1 n=1 n n=1 3 Prismor A θ 2 θ 2 n=1 n n=1 4 Prismor A δ θ 1 θ 1 δ 1 δ 2 B θ 2 θ 2 n=1 n n=1 5 Prismor, dispersion

Läs mer

3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret

3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret 3. Ljus 3.1 Det elektromagnetiska spektret Synligt ljus är elektromagnetisk vågrörelse. Det följer samma regler som vi tidigare gått igenom för mekanisk vågrörelse; reflexion, brytning, totalreflexion

Läs mer

Optik. Innehåll: I - Elektromagnetiska vågor radio och ljus. II - Reflexion och brytning. III - Ljusvågor. MNXA11 / Lund University

Optik. Innehåll: I - Elektromagnetiska vågor radio och ljus. II - Reflexion och brytning. III - Ljusvågor. MNXA11 / Lund University Optik Innehåll: I - Elektromagnetiska vågor radio och ljus II - Reflexion och brytning III - Ljusvågor Kom ihåg Definition Amplitud, Våglängd, Frekvens, Våghastighet Mekaniska eller Elektromagnetiska vågor

Läs mer

Soliga dagar. Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64. Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt

Soliga dagar. Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64. Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64 annika.palmgren@fysik.lu.se Soliga dagar sofi.jonsevall@gavle.se www.fysik.org Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt Ord och begrepp

Läs mer

VaRför är himlen blå, men solnedgången röd?

VaRför är himlen blå, men solnedgången röd? Elvis funderar över mycket. Varje dag frågar han sin mamma om saker som hon inte har en aning om. Då måste hon försöka ta reda på svaret och sedan förklara för Elvis på ett tydligt sätt. Det är jättebra,

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2014-04-25 Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Vågrörelselära och optik

Vågrörelselära och optik Vågrörelselära och optik Kapitel 34 - Optik 1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel

Läs mer

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET FYSIK Lpo 94

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET FYSIK Lpo 94 Arbetsområde: Akustik Utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska begrepp inom området akustik. Utvecklar kunskap om olika slag av vågrörelse i olika ämnen och betydelse för levande organismer Följande

Läs mer

1. Betrakta en plan harmonisk elektromagnetisk våg i vakuum där det elektriska fältet E uttrycks på följande sätt (i SI-enheter):

1. Betrakta en plan harmonisk elektromagnetisk våg i vakuum där det elektriska fältet E uttrycks på följande sätt (i SI-enheter): FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Måndagen den 5 maj 2008 kl 9-15 Hjälpmedel: Handbok (Physics handbook eller motsvarande) och räknare.

Läs mer

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i Fotonik , kl FAFF25 FAFA60-2016-05-10 Tentamen i Fotonik - 2016-05-10, kl. 08.00-13.00 FAFF25 Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik FAFA60 Fotonik för C och D Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling

Läs mer

Föreläsning 7: Antireflexbehandling

Föreläsning 7: Antireflexbehandling 1 Föreläsning 7: Antireflexbehandling När strålar träffar en yta vet vi redan hur de bryts (Snells lag) eller reflekteras (reflektionsvinkeln lika stor som infallsvinkeln). Nu vill vi veta hur mycket som

Läs mer

Färglära. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger.

Färglära. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger. Människans öga är känsligt för rött, grönt och blått ljus och det är kombinationer

Läs mer

VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE. Ahmad Sudirman

VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE. Ahmad Sudirman VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE Ahmad Sudirman CAD, CAM och CNC Teknik Utbildning med kvalitet (3CTEQ) STOCKHOLM, 9 januari 2014 1 VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET

Läs mer

Förmågor och Kunskapskrav

Förmågor och Kunskapskrav Fysik Årskurs 7 Förmågor och Kunskapskrav Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle F Y S I K Använda fysikens

Läs mer

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 29 november 2011

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 29 november 2011 Räkneövning 5 Vågrörelselära & Kvantfysik, FK00 9 november 0 Problem 35.9 En dykare som befinner sig på djupet D 3 m under vatten riktar en ljusstråle (med infallsvinkel θ i 30 ) mot vattenytan. På vilket

Läs mer

Instrumentoptik, anteckningar för föreläsning 4 och 5 (CVO kap. 17 sid , ) Retinoskopet

Instrumentoptik, anteckningar för föreläsning 4 och 5 (CVO kap. 17 sid , ) Retinoskopet Instrumentoptik, anteckningar för föreläsning 4 och 5 (CVO kap. 17 sid 345-353, 358-362) Retinoskopet Utvecklat från oftalmoskopi under slutet av 1800-talet. Objektiv metod för att bestämma patientens

Läs mer

AstroSwedens mikroskopskola - nybörjarmikroskopi. AstroSwedens mikroskopiskola att använda mikroskop

AstroSwedens mikroskopskola - nybörjarmikroskopi. AstroSwedens mikroskopiskola att använda mikroskop AstroSwedens mikroskopiskola att använda mikroskop Fenomenet aberration. Varför mikroskop? En ensam lins kan förstora maximalt c:a 5-0 gånger. Ofta slipas dessa linser så enkelt som möjligt vilket gör

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

LJUSET Handledning inklusive praktiska lärarhandledningar

LJUSET Handledning inklusive praktiska lärarhandledningar LJUSET Handledning inklusive praktiska lärarhandledningar Hur du som lärare kan använda Färg och Seende Du kan använda dig av bilder och texter för att sedan låta eleverna självständigt arbeta vidare med

Läs mer

VISUELLA FÖRHÅLLANDEN

VISUELLA FÖRHÅLLANDEN VISUELLA FÖRHÅLLANDEN Hur man uppfattar ljuset i ett rum kan beskrivas med sju begrepp som kännetecknar de delar av synintrycken som man kan iaktta och beskriva ljusnivå, ljusfördelning, skuggor, bländning,

Läs mer

LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN

LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN TEST I FYSIK FÖR FYSIKPROGRAMMET Namn: Skola: Kommun: Markera rätt alternativ på svarsblanketten (1p/uppgift) 1. Vilka två storheter måste man bestämma för att beräkna medelhastigheten?

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

Att behärska ljuset, är vägen till en bra bild..

Att behärska ljuset, är vägen till en bra bild.. Att behärska ljuset, är vägen till en bra bild.. 1. Inledning Som du kanske har märkt handlar mycket av fotografin om ljus. Det finns ganska mycket matematik och fysik involverat, inte minst kring hur

Läs mer

Geometrisk optik. Laboration FAFF25/FAFA60 Fotonik 2017

Geometrisk optik. Laboration FAFF25/FAFA60 Fotonik 2017 Avsikten med denna laboration är att du ska få träning i att bygga upp avbildande optiska system, såsom enkla kikare och mikroskop, och på så vis få en god förståelse för dessas funktion. Redogörelsen

Läs mer

FÄRGLÄRA Portfolieuppgift i bild

FÄRGLÄRA Portfolieuppgift i bild FÄRGLÄRA Portfolieuppgift i bild Mål: Att lära sig vad färg är och vad som händer när jag blandar olika färger Att lära sig blanda färger Att veta vad en färgcirkel och komplementfärger är Att kunna skilja

Läs mer

Fotografera under vattnet. Likheter och olikheter

Fotografera under vattnet. Likheter och olikheter Fotografera under vattnet Likheter och olikheter Att dyka med kamera Visa hänsyn. Koraller mm är ömtåliga så bra avvägning är en förutsättning för att ta bilder under vatten. Lär dig kamerahuset på land,

Läs mer

Instuderingsfrågor till Hörseln. HÖRSELN. Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet.

Instuderingsfrågor till Hörseln. HÖRSELN. Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet. HÖRSELN Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet. 1. Vad är allt ljud som vi hör? 2. När hörs ljudvågorna? I en radio, stereo eller en teve är det högtalarna som

Läs mer

Ljusets polarisation

Ljusets polarisation Ljusets polarisation Viktor Jonsson och Alexander Forsman 1 Sammanfattning Denna labb går ut på att lära sig om, och använda, ljusets polarisation. Efter utförd labb ska studenten kunna sätta upp en enkel

Läs mer

5. Elektromagnetiska vågor - interferens

5. Elektromagnetiska vågor - interferens Interferens i dubbelspalt A λ/2 λ/2 Dal för ena vågen möter topp för den andra och vice versa => mörkt (amplitud = 0). Dal möter dal och topp möter topp => ljust (stor amplitud). B λ/2 Fig. 5.1 För ljusvågor

Läs mer

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten.

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. Speed of light OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. 1.0 Inledning Experiment med en laseravståndsmätare

Läs mer

Kan utforskande av ljus och färg vara en del av språkarbetet på förskolan?

Kan utforskande av ljus och färg vara en del av språkarbetet på förskolan? Kan utforskande av ljus och färg vara en del av språkarbetet på förskolan? Forskning visar att aspekter av begrepp om ljus i vardagstänkandet och inom naturvetenskapen skiljer sig åt. Vi vill utmana barnens

Läs mer

Ljus och färg - Lite teori

Ljus och färg - Lite teori Ljus och färg - Lite teori I samband med musik- och ljud-framträdanden pratar vi om akustik, dvs att ljudet färgas av det material som finns i rummet. En fantastisk flygel kan i en bra konsertlokal låta

Läs mer

Laboration i Geometrisk Optik

Laboration i Geometrisk Optik Laboration i Geometrisk Optik Stockholms Universitet 2014 Kontakt: olga. b ylund@ysik.su.se Instruktioner ör redogörelse ör laboration 1: Laboration 1 innehåller em experiment. Varje experiment bör presenteras

Läs mer

Övning 1 Dispersion och prismaeffekt

Övning 1 Dispersion och prismaeffekt Övning 1 Dispersion och prismaeffekt Färg För att beteckna färger används dessa spektrallinjer: Blått (F): λ F = 486.1 nm Gult (d): λ d = 587.6 nm Rött (C): λ c = 656.3 nm (Väte) (Helium) (Väte) Brytningsindex

Läs mer

! = 0. !!!"ä !"! +!!!"##$%

! = 0. !!!ä !! +!!!##$% TENTAMEN I FYSIK FÖR n1 3 MAJ 2011 Skrivtid: 08.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och för- sedda med svar. Kladdblad

Läs mer

I 1 I 2 I 3. Tentamen i Fotonik , kl Här kommer först några inledande frågor.

I 1 I 2 I 3. Tentamen i Fotonik , kl Här kommer först några inledande frågor. FAFF25-2014-03-14 Tentamen i Fotonik - 2014-03-14, kl. 14.00-19.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

1. Elektromagnetisk strålning

1. Elektromagnetisk strålning 1. Elektromagnetisk strålning Kursens första del behandlar olika aspekter av den elektromagnetiska strålningen. James Clerk Maxwell formulerade lagarnas som beskriver strålningen år 1864. 1.1 Uppkomst

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

The nature and propagation of light

The nature and propagation of light Ljus Emma Björk The nature and propagation of light Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion) Brytningslagen (Snells lag) Totalreflektion Polarisation Huygens

Läs mer

Final i Wallenbergs Fysikpris

Final i Wallenbergs Fysikpris Final i Wallenbergs Fysikpris 26-27 mars 2010. Teoriprov Lösningsförslag 1. a) Vattens värmekapacitivitet: Isens värmekapacitivitet: Smältvärmet: Kylmaskinen drivs med spänningen och strömmen. Kylmaskinens

Läs mer

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i Fotonik , kl FAFF25-2012-04-10 Tentamen i Fotonik - 2012-04-10, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Att måla med ljus - 3. Slutare och Bländare - 4. Balansen mellan bländare och slutartid - 6. Lär känna din kamera - 7. Objektiv - 9.

Att måla med ljus - 3. Slutare och Bländare - 4. Balansen mellan bländare och slutartid - 6. Lär känna din kamera - 7. Objektiv - 9. Av Gabriel Remäng Att måla med ljus - 3. Slutare och Bländare - 4. Balansen mellan bländare och slutartid - 6. Lär känna din kamera - 7. Objektiv - 9. ISO & Vitbalans - 10. Att måla med ljus Ordet fotografi

Läs mer

Bland alla ljustillsatser som finns tillgängliga för fotografer är paraplyer

Bland alla ljustillsatser som finns tillgängliga för fotografer är paraplyer 6. Paraplyer och ljusspridningen Bland alla ljustillsatser som finns tillgängliga för fotografer är paraplyer de billigaste, och deras låga kostnad gäller både de minsta och de största. Därför brukar nästan

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning del 2 i Fysik A för Basåret Tisdagen den 10 april 2012 kl. 9.00-13.00 (Denna tentamen avser andra halvan av Fysik A, kap 2 och 7-9 i Heureka. Fysik A)

Läs mer

Elektromagnetiska vågor (Ljus)

Elektromagnetiska vågor (Ljus) Föreläsning 4-5 Elektromagnetiska vågor (Ljus) Ljus kan beskrivas som bestående av elektromagnetiska vågrörelser, d.v.s. ett tids- och rumsvarierande elektriskt och magnetiskt fält. Dessa ljusvågor följer

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer